KSLA 2013-04-11 Stundande skördar sjunkande skördar? HÖSTVETE MOT NYA HÖJDER Helena Elmquist www.odlingibalans.com



Relevanta dokument
Helena Elmquist, Odling i Balans

Företagspresentation

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Riskkartering av fosforförlusterna möjligheter och begränsningar. Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala

Hur ser vi var det läcker fosfor hjälpmedel för att identifiera riskområden

Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Tillväxthinder och lösningar

Uthållig odling lockande tema

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Markens mineralisering högre än normalt

Växtföljder för en uthållig växtodling

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Varmt väder ger snabb utveckling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Dagordning

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Odlingssystemforskning för framtiden

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Räkna med vallen i växtföljden

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Markens mineralisering medel jämfört med

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Försöksringarna i Malmöhus (län)

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

2 Företag och företagare

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Att vara eller inte vara ekobonde

Helena Elmquist

Så här fortsätter Greppa Näringen

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

PROJEKT UNDVIK PACKNING AV ALVEN

Tvärvillkor växtnäring

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

2 Företag och företagare

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

11 Ekologisk produktion

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Från skifte till skifte av Södergård Torsten Thuresson, Löderup

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Två såtidpunkter i höstvete

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Odlingssystem i höstvete

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

Kvävestrategi i höstvete

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Transkript:

KSLA 2013-04-11 Stundande skördar sjunkande skördar? HÖSTVETE MOT NYA HÖJDER Helena Elmquist www.odlingibalans.com

Odling i balans Ekonomi och ekologi hand i hand Pilotgårdar Intressenter Projekt många genom åren växtskydd, biodiversitet, växtnäring, vxtnäringsbalanser, klimat, energi, markpackning, bördighetsfrågor Det går att förändra

Håkan & Gunnel Wahlstedt Hidinge gård, Fjugesta Växtodling, svin Karin & Per-Olof Hilmér Bäckens gård, Mellerud Växtodling, svin Claes Friberg & Patrik Velander Badene, Vara Växtodling, svin Gustav Skygeson Stenastorp, Falkenberg Växtodling Eric Wahlin Västraby Lantbruk, Helsingborg Växtodling, mjölkkor Per Nordmark Södervidinge gård, Kävlinge Växtodling grönsaker 17 pilotgårdar Lena & Christer Sandberg Hovgården, Milsbo Växtodling, mjölkkor Urban Brunnsberg Tisby, Fjärdhundra Växtodling Markus Johansson Bottorp, Kalmar Växtodling, slaktkycklingar Jarl Ryberg Hacksta, Enköping Växtodling, betesdjur Håkan Eriksson Wiggeby, Stockholm Växtodling Peter Malmström Broby, Vadstena Växtodling, höns Patrik von Corswant Stafva Gård, Visby Växtodling, mjölk, nöt Claes & Gunnar Bergstrand Fårdala Växtodling, mjölkkor Sofia & Fredrk Ohlsson Norregården, Dalby Växtodling Ebbe Persson Egonsborg, Trelleborg Växtodling Johan & Torsten Thuresson Södergård, Löderup Växtodling, svin/nöt,

Ekonomi & ekologi i balans Helhetsperspektivet är centralt!

Dokumentation, uppföljning, analys Fosfordamm Ett högt N-utnyttjande positivt av många skäl Energieffektivisering och bio-energiproduktion Säkert växtskydd Bio-energiproduktio energieffektivise Biodiversitet Åtgärder för att úndvika markpackning Effektivt utnyttjande av tillförda insatsmedel Anpassade åtgärder för att minimera miljöpåverkan

OiB Styrelse Håkan Eriksson, ordf. Wiggeby gård Torsten Thuresson, v. ordf. Södergård Pär-Johan Lööf, Lantmännen Mats Andersson, Bayer Per Hansson, kassör, Landshypotek Christer Nilsson, Agonum

Intressenter OiB

Hur tar vi höstvetet mot nya höjder? Helena: Hur ser det ut i Sverige? I Europa? I världen? Vad vet vi? Utveckling för olika grödor? Vad är oklart? Vad gör vi? Vad skulle vi kunna göra? Vem behöver göra vad?

Hur ser det ut i Sverige? I Europa? I världen?

Den svenska odlingen står för 0,17 % år 2009. SJV

www.gapminder.org/ Rosling

Stagnerande höstveteskördar kg/ha 80000 60000 40000 year Causes of yield stagnation in winter wheat in Denmark. DFJ Report Plant Science no 147. November 2010. Petersen, J., Haastrup, M., Knudsen, L & Olesen, J.E.

Stagnerande höstveteskördar kg/h 80000 60000 40000 year Causes of yield stagnation in winter wheat in Denmark. DFJ Report Plant Science no 147. November 2010. Petersen, J., Haastrup, M., Knudsen, L & Olesen, J.E.

15 ton Nya Zealand 15 ton world wheat record 2004 Nya Zealand Bra management Bra temperatur & vattentillgång Bra solstrålning, kärnfyllnadsperioden

20:20 Wheat programme at Rothamsted På 20 år komma från 9 ton till 20 ton 550 kg smartare varje år "the challenge for global agriculture is to grow more food on not much more land, using less water, fertiliser and pesticides than we have historically done UK Chief Scientific Adviser, Sir John Beddington,

Höstvete skördarna 1965-2011 riket 8000 7000 6000 kg/ha 5000 4000 3000 2000 1000 0 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 år SCB/SJV

Vad vet vi? Vad är oklart?

Identifierade faktorer

Management Foto Jens Blomkvist

Växtskyddsstrategi Foto Jens Blomkvist Växtskydd ger inge merskörd, förhindrar minskad skörd Använda ogräsmedel med olika verkningsmekanismer (resistens)

N i rätt mängd vid rätt plats, rätt tid! Ta hänsyn till markens leverans! Komplettera gödsla inte för tidigt! Vetet har kompensationsförmåga. Lägg P vid såtid om marken har lågt P- innehåll N-sensorn det bästa tekniksprånget som skett den senaste tiden

GOD ETABLERING & MARKPACKNING För låg genomsläpplighet ett vanligt problem i svenska alvjordar Markpackning = dåligt, men h-vete mindre känsligt för matjordspackning. Såtidpunkten central. Minskade läglighetskostnader, kan ge investeringsutrymme. Slangspridare för att undvika markpackning

Foto Jens Blomkvist UTVINTRING Frostskador, framförallt temperaturen viktig, stora sortskillnader Sortegenskaper kan studeras mha modeller

Skördeutv. H-vete i några län 1965-2012 kg/ha 9000 2012 REKORDSKÖRDAR - vissa håll ex. Gotland 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Skåne län Riket Östergötlands län Uppsala län Gotlands län 0 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 SCB/SJV år

ha 120000 Höstvete areal ökat, särskilt i Skåne 100000 Skåne län 80000 60000 Västra Götalands län Östergötlands län 40000 Uppsala län 20000 0 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 år Gotlands län Både ökar skördarna och areal odlad h-vete i Skåne

Utveckling för olika grödor?

Vad gör vi? Vad skulle vi kunna göra? Vem behöver göra vad?

Höstvete mot nya höjder kunskapsinventering Och: Kjell Gustafsson (Agroväst), Cecilia Waldenström, (SLU), Desiree Börjesdotter (Lantmännen Lantbruk), Jarl Ryberg, (Hacksta gård), Johan Karlzén, (ordförande i Skånes Spannmålsodlar-förening), Lars Håkansson (Västergård, Tågarp, ordförande i Försöksringarnas Centralstyrelse), Nils Yngveson (HIR Malmöhus), Nils-Gustav Nilsson (lantbrukare Skåne-försöken), Per Sandberg (Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlarna), Pär- Johan Lööf (Lantmännen), Peter Malmström (Broby gård), Fältforskningens ämnesgrupper (SLU): Där hittills följande personer är tillfrågade; Helena Aronsson, Sofia Delin, Anna-Karin Krijger.

Målet - skördeökning? Vad är önskvärt? Vad är möjligt? 20% ökade skördar inom en 10-årsperiod Sverige medel är drygt 6 ton/ha 120 kg smartare varje år

Varför detta projekt? Tidigare forskning enskilda faktorer Samla och syntetisera befintlig kunskap Identifiera kunskapsluckor prioriterade k-luckor Större utväxling i praktiken av forskningsresultat EU direktiv om hållbar bkm-anv 2014 Utgå ifrån lantbrukarnas erfarenheter, behov

HUR? Kunskapsinventering Vad vet vi och vad vet vi inte? Vad efterfrågas av lantbrukarna? Andra länder? Samarbeta Unikt projekt

Unikt projekt lantbrukare, rådgivare, forskare och handel är med i samarbetet utbyte & samarbete

Upplägget

Minimera kostnad, maxskörd, anpassa efter ekonomiskt netto?

Hur tar vi höstvetet mot nya höjder? Hur ser det ut i Sverige, Europa, världen? Liknande stagnation Vad vet vi? En del axplock Utveckling för olika grödor? Andra har lyckats Vad är oklart? En hel del Vad gör vi? Kunskapsinsinventering Vad skulle vi kunna göra? Mer utbyte och syntes Vem behöver göra vad? Rådgivare, forskare, lantbrukare, handel Kommer vi lyckas? Ja en bit på väg, absolut

Utmaningen att hålla balansen? Effektiv! Både miljö och ekonomi tjänar på att vara effektiv Det går att producera mer och samtidigt vara miljösmart! Ha koll! Var rädd om jorden! Planera! Använd befintliga verktyg! Utvärdera! Följ upp!

Tack! Foto H. Elmquist