RINGHALS VERKSAMHETSREDOVISNING 1998

RINGHALS VERKSAMHETSREDOVISNING 1998

1 Ytterligare ett bra produktions år 2 Ringhals bäst på plan 4 Ett bra år som kunde blivit ännu bättre 6 Miljöcertifiering en måste 9 Bra säkerhet blir bättre 11 Medarbetarna en utvecklingsbar resurs 13 Styrelse och ledning 1998 15 Tekniska data 16 Produktion: Vattenfall Support Inhouse och Vattenfall Ringhals Information. Foto och montaget på omslaget: Hallands-bild, Gösta Larsen (s 12). Ansvarig utgivare: Torsten Bohl. Tryck: Bröderna Carlssons, Varberg. Tryckt på miljögodkänt papper. Hör gärna av dig till Ringhals! information@ringhals.vattenfall.se Information och besök tel 020-66 20 10

2 Ytterligare ett bra produktions år Miljöcertifikatet belöning för ett omfattande arbete. i många avseenden ett dynamiskt år för 1998blev Ringhals. Målen var mycket högt satta. Ringhals skulle nå ett all time high för produktion och tillgänglighet. Samtidigt skulle en rad åtgärder vidtas för att anpassa verksamheten till denna nya marknadssituation, en snabbt ökande konkurrens på en avreglerad marknad. Med facit i hand kan man konstatera, att målen skulle ha uppnåtts om vi inte, på grund av den goda vattentillgången vid vattenkraftverken tvingats reglera bort en del av vår produktion. Hade vi fått köra allt vad vi kunnat hade Ringhals nått upp i hela 27,8 TWh, vilket skulle varit just ett alla tiders rekord. Nu blev det 24,9 TWh vilket faktiskt är den näst högsta produktionssiffran i kraftverkets historia. En milstolpe passerades under hösten när Ringhals, sen starten för knappt 25 år sedan, hade levererat 400 TWh. Det motsvarar förbrukningen i en stad av Göteborgs storlek under 100 år. Med nära 90 procents tillgänglighet tillhör Ringhals den bästa fjärdedelen av världens kärnkraftverk. Vi har dessutom det bästa kostnadsläget på marknaden av samtliga nordiska kärnkraftverk, om man ser till vad den stora baslasten totalt sett kostar. Låga kostnader är en nödvändighet i en situation av fallande priser. Det är möjliheten till obegränsad import av kolkondenskraft som trycker ner marginalpriset, säger kraftverksdirektör Anders Hjorth. Det goda resultatet har dock en större betydelse än vad som framkommer av produktionssiffrorna: Utfallet 1998 visar framför allt på den stora mänskliga och tekniska potential som finns på Ringhals, en potential som vi nu fortsätter att utveckla. Det sker på flera sätt, bland annat genom medarbetarutveckling, genom det pågående investeringsprogrammet och genom att införa ett nytt IT-system i alla verksamheter. Det är ett förändringsarbete som har ökad säkerhet, högre kompetens, bättre teknik och sänkta kostnader som främsta syften, konstaterar Anders Hjorth. Förnyelsen av IT- systemet, som går under namnet PRIS-projektet, spelar en nyckelroll i detta förändringsarbete. PRIS (PRocessutveckling och InformationsStöd) innebär att Ringhals ska knytas samman i ett modernt, effektivt och säkert datanätverk. I PRIS ingår ett 30-tal delprojekt som vardera täcker ett visst verksamhetsområde eller en viss funktion. Så långt det har varit möjligt har systemet byggts upp av

3 standardprodukter, vilket förenklar och förbilligar utbildning, inköp, underhåll och drift. Ringhals är bland de första i branschen att införa en så genomgripande IT-modernisering. En modern IT-kultur är också något av en förutsättning för den utveckling mot processtyrning som inleddes 1998 och som ska vara genomförd på två år. Processtyrning kräver bland annat öppna och snabba kommunikationsvägar mellan olika delar av organisationen, så att alla medarbetare har möjlighet att samarbeta om det gemensamma målet, som är en optimerad produktion. Ringhals som företag är ju sprunget ur två svenska styrkefaktorer; den goda verkstraditionen och tekniktraditionen. Genom att ta med det bästa av dessa två traditioner och tillföra processtyrning ett nytt arbetssätt som rönt stora framgångar i industrin världen över förbättrar Ringhals väsentligt sin förmåga att producera el på ett säkert, billigt och för miljön skonsamt sätt, under ytterligare många år. När det gäller miljön så fick vi också under 1998 ett bevis på att vi är på rätt väg i vårt arbete. Strax före jul blev vi certifierade enligt det internationella miljöstyrningssystemet ISO 14001. Under inledningen av 1999 blev vi dessutom EMAS-registrerade (EUs miljöförordning). Ett enormt arbete från stora delar av vår organisation ligger bakom dessa framgångar. Under 1998 fick Ringhals också klartecken av Vattenfalls styrelse att gå vidare med investeringsplanen Ringhals utveckling. Det första steget är utbyte av all kontrollutrustning på Ringhals 2, vilket innefattar ett helt nytt kontrollrum. Projektet går under namnet TWICE. Upphandlingen är redan klar och projektet skall vara i mål år 2003. TWICE kommer att ge värdefulla erfarenheter inför upphandlingen till moderniseringen på Ringhals 1 som helt följdriktigt kallas ONCE, och också till motsvarande arbeten på Ringhals 3 och 4 en bit in på 2000-talet. Med pågående medarbetarutveckling, introduktion av processtyrning och investeringar i ny och bättre teknik visar Ringhals och ägaren sin framtidstro. Den har inte rubbats av de turbulenta marknadsförhållandena 1998, där mycket god vattentillgång i Sverige och Norge, billig kolkraft och ett antal nya aktörer på elmarknaden utan egen produktion, ledde till mycket pressade priser. Situationen kan dock snabbt ändras med ett torrår eller med miljökrav på kolkraften, och på sikt kommer priset att stiga i takt med att ny och dyrare produktion kommer in i systemet. Så småningom kommer utvecklingen att gå mot en marknad med långsiktiga och prisstabila kontrakt. Oavsett vilket, måste Ringhals i likhet med andra elproducenter ställa in sig på en svår men spännande utmaning under de allra närmaste åren. Det är en utmaning som Ringhals kommer att klara, säger Anders Hjorth. Tillgänglighets- och utnyttjandegrad (%) 100 80 60 40 20 0 94 95 Tillgänglighet Utnyttjande 96 97 Ringhals produktion (TWh) 30 25 20 15 10 5 0 94 95 96 97 98 98 Produktion 1998, tillgänglig och producerad energi, månadsvis (TWh) 3 2 1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tillgänglig energi Producerad energi

4 Ringhals bäst på plan Produktionskostnad 1998 Andel % 21 16 39 24 Skatter/ avgifter Kärnbränsle Drift och underhåll Kapital 1998var ett mycket bra år, både ur produktionsoch kostnadssynvinkel, konstaterar Ringhals controller Martin Winberg. Visserligen blev produktionskostnaden per kwh 16,6 öre, eller cirka 0,2 öre högre än planerat. Men det beror helt och hållet på den nedreglering som beordrades av marknadsskäl. Om Ringhals kunde kört för fullt, hade produktionskostnaden i själva verket stannat på 15,9 öre per kwh. Oavsett detta ligger vi ändå bäst till av samtliga svenska kärnkraftverk vad gäller produktionskostnaderna. Den låga produktionskostnaden kan tillskrivas en rad förhållanden, bland annat gjorda moderniseringar, uppslutning bland personalen kring högt satta produktionsmål och stor kostnadsmedvetenhet. De sammanlagda intäkterna för 1998 blev 4 639 Mkr, något högre jämfört med plan. Rörelsekostnaderna hamnade på 3 459 Mkr och då ingår 548 Mkr i produktionsskatter samt avsättningar för framtida kostnader med 314 Mkr. Resultatet före avskrivningar och finansiella poster blev 1180 Mkr. Resultatet för 1998 påverkas av en rad kostnader av engångskaraktär, kostnader som innebär förbättrade möjligheter till ett gott ekonomiskt utfall under kommande år. Även den pågående, mycket genomgripande IT-satsningen på Ringhals har lagts till stor del på 1998 års resultat. Dessa åtgärder kommer att ge förutsättningar till sänkta kostnader i framtiden. PRocessutveckling och Informations- Stöd, eller PRIS, som projektet kallas, är nämligen i sig en förutsättning för de förändringar som sker mot processtyrning. Dessa skulle inte gå att genomföra utan ett fullgott datorstöd som är integrerat i verksamheten. Vi tar alltså en rad kostnader nu för att kunna få sänkta produktionskostnader längre fram, sammanfattar Martin Winberg. 1998 års investeringar uppgick till 434 Mkr, vilket var mindre än planerat. Förklaringen är omprioriteringar och ändrad planering. Dessutom gjordes under hösten en genomgång av det pågående investeringsprogrammet Ringhals Utveckling 1997 2001, som ska bilda underlag för nya prioriteringar inom programmet. Även forskning och utveckling är en form av investering och 1998 års FoUkostnader slutade på 12 Mkr, vilket var lägre än planerat. En referensgrupp tillsattes under året, med uppgift att ge riktlinjer och övergripande direktiv för FoUverksamheten. Ringhals bedriver egen FoU och har också samarbete med internationella institutioner, samt har dessutom lagt ut uppdragsforskning vid de tekniska högskolorna. Det senare är inte minst viktigt med tanke på nyrekryteringen, eftersom Ringhals på det viset kan knyta kontakt med unga forskare och teknologer. Mycket av den ekonomiska styrningen av Ringhals handlar nu om den svåra konsten att gasa och bromsa samtidigt. De planerade investeringarna i modernisering av kontrollrummen blir exempelvis stora. För att klara dessa och andra satsningar, måste övriga kostnader sänkas, särskilt så i ljuset av utvecklingen på marknaden. Pengarna måste läggas på rätt saker, helt enkelt. Ringhals har även andra ekonomiska krav på sig. Miljardprogrammet, Vattenfalls stora effektiviseringssatsning som ska minska kostnaderna med minst en miljard före utgången av år 2000, inleddes 1998. För Ringhals del innebär programmet att man ska minska kostnaderna med 170 Mkr under denna treårsperiod. En del besparingsmöjligheter hade identifierats redan tidigare, andra tillkom och miljardprogrammet fick en verklig rivstart för Ringhals del: 1998 gav en minskning av kostnaderna med hela 70 Mkr. Erfarenhetsmässigt vet man, att det är lättare i början än i slutet att genomföra ett besparingsprogram, men det finns

5 ingen tvekan om att Ringhals kommer att klara de återstående 100 miljonerna under tiden fram till utgången av 2000. I likhet med de flesta andra stora industriföretag i världen, som arbetar i starkt konkurrensutsatta branscher, där kostnaderna har avgörande betydelse, genomför Ringhals dessutom en koncentration till kärnverksamheten. Det har resulterat i outsourcing av ett antal kringverksamheter under 1998, både till andra företag inom Vattenfallkoncernen och till utomstående företag. Varje år byts cirka en femtedel av reaktorernas bränsle. Bränslet utgör enbart 16 procent av Ringhals produktionskostnad.

6 Ett bra år som kunde blivit ännu bättre Produktion Ringhals 1 (TWh) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 94 95 96 97 98 Tillgänglig energi Producerad energi Produktion Ringhals 2 (TWh) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 94 95 96 97 98 Tillgänglig energi Producerad energi Ringhals är en industri. Produktionen är högteknologisk, men produkten el säljs på en ständigt skiftande och starkt konkurrensutsatt marknad, där produktionssättet spelar föga eller ingen roll för kunderna. I stället är det framför allt priset som styr efterfrågan. Då krävs att produktionen möter högt ställda krav på marknadsmässiga priser, men också på leveranssäkerhet. För 1998 sattes målen mycket högt: Ringhals skulle producera mer än någonsin tidigare. Den målsättningen nåddes nästan. En beordrad nedreglering på 1,8 TWh till följd av överfulla vattenmagasin i Norrland blev nämligen ett streck i räkningen. Nu blev produktionsresultatet 24,9 TWh vilket faktiskt är det näst bästa resultatet under 25 driftår. Det motsvarar 17 procent av landets elförbrukning under 1998. Om Ringhals hade fått utnyttja hela sin tillgängliga energi hade produktionen nått upp till 27,8 TWh och då slagit det gamla produktionsrekordet från 1996 med råge. Ringhals 4 gjorde sitt näst bästa resultat någonsin med 6,8 TWh, Ringhals 1 gjorde en fin upphämtning efter den förlängda revisionen 1997 och hamnade på 5,6 TWh, Ringhals 2 och 3 noterade ett bra produktionsår med 6,1 resp. 6,4 TWh. Tillgängligheten för Ringhals samtliga fyra block låg 1998 i världsklass med i genomsnitt 89,5 procent. Även här var Ringhals 4 bäst med 92,5 procent. Det är nytt rekord för det blocket och den näst bästa tillgängligheten i kraftverkets historia. Ringhals 2 och 3 hamnade på 90,3 respektive 90,1 procents tillgänglighet. Ringhals 1 noterade, trots en förlängd revision, 84,7 procent. Vid revisionen 1998 gjordes ett större arbete på Ringhals 3, som under ett drygt år hade haft problem med vibrationer i ångledningarna från ånggeneratorerna till turbinerna. Försök vid Vattenfall Utveckling i Älvkarleby och undersökningar med matematiska modeller pekade på att orsaken stod att finna i en mindre lyckad utformning av de strypningar, så kallade venturiventiler, som sitter i utloppen från ånggeneratorerna. På de nya ånggeneratorer som installerades 1995 hade man valt en modell med bara ett hål. Nu återgick man till den beprövade sjuhålsmodellen. Arbetet, som bland annat omfattade bortsvarvning av 1 200 kilo metall från varje ånggenerator under stringenta renhetskrav, innebar att blockets produktionsprestanda åter kunde höjas till den gamla nivån. Under verksamhetsåret inträffade två snabbstopp av reaktorerna, ett på Ringhals 1 och ett på Ringhals 3. Dessutom gjordes två manuella turbinsnabbstopp vid Ringhals 2, som med automatik även medförde stopp av reaktorn. Kollektivdosen den sammanlagda dosen till alla som arbetat på Ringhals under året var den lägsta sedan 1976, då det dessutom bara fanns två reaktorer i drift på Ringhals. Ringhals 3 och Ringhals 4 sökte, som två av 13 enheter inom koncernen, Vattenfalls kvalitetsutmärkelse. Utmärkelsen är en branschanpassad variant av Svensk Kvalitet. Båda blocken hamnade på samma resultat, men Ringhals 3 fick utmärkelsen bästa nykomling bland nio företag som ställde upp för första gången. Ett första steg mot ett nytt sätt att arbeta vid Ringhals togs under 1998. Verksamheten har hittills varit upplagd enligt den traditionella modellen linjeorganisation med ett antal separata funktioner

7 med chefer och underlydande som arbetat tämligen oberoende av andra områden. Modellen ger en klar beslutsordning men också en hel del detaljstyrning och ofta nog vattentäta skott mellan olika verksamhetsområden. Nu ska Ringhals i stället börja arbeta enligt samma modell som många andra stora industrier, alltså med processtyrning av verksamheten. Det innebär att företagets huvudsakliga processer blir centrala. De viktigaste processerna på Ett av de stora arbetena under sommarens revisioner var utbytet av venturistrypningarna på Ringhals 3. Bytet innebar en återgång till den beprövade sjuhålsmodellen, istället för den med bara ett större hål.

8 Produktion Ringhals 3 (TWh) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 94 95 96 97 98 Tillgänglig energi Producerad energi Produktion Ringhals 4 (TWh) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 94 95 96 97 98 Tillgänglig energi Producerad energi Installationen av rekombinatorerna har stor effekt på de radioaktiva utsläppen från Ringhals 1. Ringhals är drift-, underhålls- och anläggningsutvecklingsprocesserna. Hela organisationen och tillhörande sidoprocesser kraftsamlar kring målet att dessa ska flyta så smidigt och säkert som möjligt, med en samtidig minimering av kostnaderna. Arbetsflödet blir styrande, vilket innebär att de skilda produktionsblocken och andra verksamhetsområden samarbetar fullt ut på basis av likartade rutiner, allt i syfte att spara tid, minska krångel och öka säkerheten. Resultatet blir ett bättre produktionsutfall. Introduktionen av Ringhals nya ITsystem PRIS, PRocessutveckling och InformationsStöd, är givetvis en förutsättning för en välfungerande processtyrning i företaget.

Miljöcertifiering ett måste 9 kärnkraftverk i världsklass med stort miljöansvar. Så Ett står det i Ringhals miljöpolicy. Men omsorg om miljön är inget självändamål. Goda miljöprestanda blir framöver alltmer en förutsättning för att kunna konkurrera på marknaden. Det gäller även energibranschen. För Ringhals blev 1998 ett märkesår i och med att kärnkraftverket erhöll den internationella miljöcertifieringen ISO 14001. Bekräftelsen kom den 23 december, en julklapp så god som någon. ISO står för Internationella Standardiseringsorganisationen och för att få ISOs miljöcertifiering måste företagets miljöarbete noga dokumenteras och systematiseras. Det innebär att i princip varenda produkt och vartenda arbetsmoment ska preciseras och värderas med hänsyn till de miljökrav som ställs. Det säger sig själv att det här handlar om ett oerhört omfattande och grannlaga arbete. Ändå tog det för Ringhals del bara två år. Det är mycket kort tid, med tanke på företagets storlek. Förklaringen är att verksamheten vid Ringhals är så noga systematiserad och dokumenterad att en stor del av materialet redan fanns att tillgå. ISO 14001 är den ena av dagens viktigaste miljögodkännanden. Den andra heter EMAS (Eco Management and Audit Scheme) och är en EU-förordning. EMAS-registreringen vilar huvudsakligen på samma underlag som ISO 14001 men kräver också en publik miljöårsredovisning. EMAS-godkännandet kom därför först en bit in på 1999. Vi har skapat en bra struktur och goda förutsättningar för det fortsatta miljöarbetet på Ringhals, kommenterar Per Drake, som stått i spetsen för certifieringsarbetet. Som ett led i Ringhals fokusering på miljön togs 1998 beslut att alla anställda ska få vidareutbildning i miljökunskap och då med särskild inriktning på den egna enhetens verksamhet. Under 1998 deltog omkring 300 personer i den här utbildningen, resterande får den under 1999. Min personliga uppfattning är att när vi nu går vidare så kommer miljöarbetet här vid Ringhals att i ökande grad drivas på inifrån organisationen. Det är bra. Det räcker inte med styrande system, det måste finnas ett konkret, individuellt engagemang för att det ska fungera, säger Per Drake. En för miljövärdena betydelsefull förbättring gjordes 1998 på Ringhals 1. Då installerades nämligen så kallade rekombinatorer, en vid var och en av de två turbinerna i Ringhals 1. En rekombinator minskar de gasvolymer som uppkommer under driften och ventileras ut genom skorstenen. Genom att avsevärt minska volymerna kan genomströmningstiden ökas och då hinner en stor del av de radioaktiva ämnena klinga av, det vill säga kraftigt minska i aktivitet. Installationen av rekombinatorerna har minskat utsläppen från Ringhals 1 med två tredjedelar. Det kan påpekas att Ringhals sammanlagda utsläpp till luft och vatten under 1998 låg på bara 10 procent av ett tillåtet så kallat normutsläpp (NU) och inte går att särskilja från naturligt förekommande strålkällor i omgivningen. Under 1998 publicerades en för kärnkraften mycket viktig EU-rapport om elproduktion och miljö ExternE. Undersökningen är den mest omfattande i världen hittills. Den har tagit åtta år att få fram och innehåller studier av 52 produktionsanläggningar i tolv europeiska länder, bland dessa Sverige. ExternE är ett mycket seriöst försök att räkna om hälso- och miljöeffekterna av olika elproduktionsmetoder till kronor och ören. Rapporten visar otvetydigt att Dosbelastning/installerad effekt (mansv/gwe) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0 100 80 60 40 20 0 94 94 95 95 96 96 97 Utsläpp av radioaktiva ämnen, inkl C-14 (% av NU/år) 97 98 98 De radioaktiva utsläppen från Ringhals var 1998 något högre än närmast föregående år. Det beror på att samtliga block var i drift hela året till skillnad från 1997 då Ringhals 1 var avställd under sju månader. Effekterna av rekombinatorinstallationen på Ringhals 1 kommer först att synas under 1999.

10 Elfordon av olika slag står numera för en stor del av de interna transporterna. kärnkraft tillsammans med vatten- och vindkraft är de absolut billigaste sätten att producera el på för hälsa och miljö. Enligt Agneta Rising, Vattenfalls miljöexpert inom kärnkraft, kan ExternE tydliggöra kärnkraftens miljöfördelar och därmed ge Vattenfalls kärnkraftproduktion stora konkurrensfördelar. Hösten 1998 genomfördes en omfattande deponering i Ringhals markförvar för lågaktivt avfall. Det handlade om tygtrasor, plast och andra typer av förbrukningsmaterial som använts där aktivitet förekommer. I det här förvaret placeras containrar eller komprimerade inplastade balar. Eventuella hålrum i containrarna har fyllts med sand. Containrar och balar täcks med en heltät specialduk innehållande bentonitlera. Därefter täcks hela deponin med morängrus. Efter omkring 50 år är aktiviteten inte högre än omgivningens, inte ens inne i avfallet, och markförvaret, som idag beskrivs som en deponiernas Rolls Royce, kommer att se ut som en naturlig kulle i landskapet. En rejäl plump i miljöprotokollet kan slutligen noteras för Ringhals del under 1998. Omkring 1,5 kubikmeter olja läckte ut till kylvattenkanalen vid två tillfällen. Utförligare upplysningar om Ringhals miljömål och resultat kan ni få genom Ringhals miljöredovisning.

Bra säkerhet blir bättre 11 Det fina produktionsutfallet 1998 är på sitt sätt även en kvittens på den goda säkerheten på Ringhals. Men arbetet på att göra denna ännu bättre avstannar aldrig. Under 1998 blev exempelvis Ringhals egen översyn av anläggningens säkerhetsrutiner klar. Genomgången har framför allt tagit fasta på olika sätt att göra reaktorerna helt driftklara efter det att de varit avstängda, till exempel i samband med de årligen återkommande revisionerna, berättar J-O Hultquist, som varit ansvarig för arbetet. Redan från början delade han in åtgärderna i sådana som kunde genomföras på kort sikt och andra som av praktiska skäl skulle ta lite längre tid att genomföra. Bakgrunden till genomgången var de tekniska missar som inträffade inför igångsättningen av några svenska reaktorer efter revisionerna 1996 och 1997. Missarna upptäcktes vid de efterföljande kontrollerna och innebar aldrig någon fara för reaktorsäkerheten. Men i och med att de utgjorde en försvagning i det så kallade djupförsvaret, betraktades de som oacceptabla. Två av dem inträffade vid Ringhals och därför beställde företagsledningen en intern och en extern genomgång. Den interna är den som beskrivs här. Den externa utfördes av förre Forsmarkschefen Alf Lindfors. De åtgärder som vidtogs så gott som omedelbart efter de utlösande händelserna, innebär bland annat att säkerhetsarbetet har fått en fastare struktur, att granskningsrutinerna skärpts, att en bättre samordning mellan drift och underhåll vad gäller säkerhetsfrågorna etablerats och att dessa ges en bättre uppföljning. Vidare har datorstödet till Ringhals 2 4 byggts ut, så att driftläget kan övervakas bättre än tidigare även när reaktorerna är avstängda. På det viset blir det lättare att upptäcka eventuella missar innan reaktorerna körs igång. Ringhals 1 omfattas inte av de här åtgärderna, eftersom man där kommit så långt i moderniseringen av kontrollrummet. Denna typ av funktioner inarbetas i den pågående ombyggnaden. Samtidigt arbetar vi också med att anpassa oss till de nya säkerhetsbestämmelser som Statens Kärnkraftinspektion utfärdade under 1998. Bestämmelserna SKIFS 1998:1 (SKIs författningssamling) som delvis utformats med tanke på händelserna 1996 och 1997 träder i kraft från halvårsskiftet 1999. Efter ett förslag i den ovannämnda genomgången tog Ringhals ledning ett beslut att tillsätta en specialgrupp som ska handlägga övergripande reaktorsäkerhetsfrågor av policykaraktär. Under 1998 fortsatte dessutom förberedelserna för att modernisera kontrollrummen genom byte av kontrollutrustning m m. Ringhals har en bra säkerhetskultur. Trots det arbetar vi hela tiden på att utveckla den för att bli snäppet bättre. Kraven ökar hela tiden på teknik, utbildning, rutiner och kontrollrum som är enklare och mer funktionella. Det är en ständig utmaning att anpassa tekniken och organisationen till människorna som skall arbeta med den, kommenterar J-O Hultquist. Bland de åtgärder som avser att höja säkerheten på längre sikt kan nämnas en förbättrad struktur på säkerhetsarbetet, den nya ledningshandboken och nya funktioner för säkerhetskontroll i organisationen. Ringhals är med i den internationella sammanslutningen World Association of Nuclear Operators. 1998 kom en grupp experter från WANO till Ringhals 1 för att göra en granskning av verksamheten, en så kallad peer review. Sådana görs rutinmässigt på medlemsanläggningarna. Det innebär att även Ringhals av och till skickar ut medarbetare för granskning av andra anläggningar. Fördelen med de här granskningarna är framför allt att de motverkar risken för hemmablindhet men de spelar också en viktig roll för att sprida tips och idéer om

12 Genom särskild rondning och oberoende kontroller i kontrollrummen, har säkerheten i samband med revisionsavställningarna förbättras. teknik och arbetssätt. För Ringhals 1 resulterade WANO-besöket i en del beröm men också i ett antal påpekanden. Bland annat gällde det slarv med efterlevnaden av olika bestämmelser och avsaknad av instruktioner för flera typer av arbeten där sådana borde ha funnits. En del påpekanden åtgärdades omedelbart, för andra pågår fortfarande arbetet. Under 1998 började KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB) att utreda en utflyttning av alla kontrollrumssimulatorer till respektive kärnkraftverk. Ett beslut i den riktningen skulle i högsta grad vara välkommet för Ringhals. Med den ombyggnad av kontrollrummen på Ringhals som är på gång, innebär det här att personalen kan få simulatorträning inför byte av instrumentering etc i anslutning till den egna arbetsplatsen. Det blir både billigare och mer effektivt. 1998 påbörjades också byggandet av den så kallade Mockup-byggnaden. Det är en stor hall för, i första hand, träning av mer komplicerade arbetsmoment på underhållssidan. I byggnaden, som innebär en investering på cirka 40 Mkr, kan Ringhals personal simulera, träna och förbereda allt från tunga lyft till bränslebyten, inför det verkliga arbetet inne i reaktoranläggningarna. Byggnaden blir 20 meter hög och innehåller en sex meter djup bassäng, för undervattensarbeten. Den kommer även att innehålla två kompletta primärkretsar, en för tryckvattenreaktorerna och en för kokarreaktorn Ringhals 1. Ringhals blir ett av de första kärnkraftverken i Europa som skaffar sig en sådan här träningsbyggnad och på sikt är det inte uteslutet att man kan komma att sälja utbildning vid anläggningen. Som alla andra viktiga verksamheter i samhället arbetade även Ringhals hårt under 1998 med att gardera sig mot eventuella dator problem vid millenieskiftet. Tusentals datorer, programvaror och installationer med programmerbar elektronik granskades, med målet att ha inventeringen klar till revisionerna 1999, då man samtidigt kan passa på att åtgärda möjliga problem.

Medarbetarna en utvecklingsbar resurs 13 Medarbetarna är Ringhals viktigaste resurs. Att vidmakthålla, öka och bredda deras kompetens är en förutsättning för att företaget ska kunna fortleva och utvecklas. Därför inledde Ringhals 1998 den mest omfattande satsningen på medarbetarutveckling i sin historia. Målet är att hela personalen ska ha genomgått programmet fram till våren år 2000. Egentligen började det hela med ett projekt för ledarutveckling på Ringhals i början av 1998, där samtliga ledare med kraftverkschefen i spetsen deltog. Det underliggande temat var, att förmågan att driva förändringsarbete är en nyckelkompetens, för att utveckla en organisations beredskap att klara de ständigt nya krav som omvärlden ställer. Utfallet av ledarutvecklingen blev så bra, att man beslöt att samtliga medarbetare skulle erbjudas möjlighet att gå den här utbildningen. Cheferna tyckte de fick en mycket bättre uppfattning om hur avgörande förändringsarbete är, plus att de fick en bättre självkännedom och blev mer medvetna om de stora krav som ställs på oss som individer, berättar projektledaren och beteendevetaren Eva Forsling, som tidigare arbetat med ledarutveckling på bland annat Volvo. Redan hösten 1998 kunde man så köra ett pilotprojekt för 95 medarbetare, som valdes ut från så många arbetsområden som möjligt, i syfte att skapa en bred erfarenhetsbas inför det fortsatta arbetet. I bakgrunden till den här satsningen finns givetvis det faktum, att avregleringen av elmarknaden i Sverige och i övriga Europa medför, att Ringhals måste bli mycket mer marknadsorienterat. Syftet med utvecklingsprogrammet är därför att lära medarbetarna att möta de nya krav som marknaden ställer, genom att ge dem ökad kompetens att förstå och aktivt driva nödvändiga förändringar. Utvecklingsprogrammet handlar dock inte om nöta in nya kunskaper hos deltagarna. Information om företaget och marknaden får man på andra håll. I stället utgår man från individens egna resurser och matchar dem mot de nya krav som ställs, utan att skönmåla. Varje individ får en bättre uppfattning om sig själv och sina resurser, och därmed bättre möjligheter att klara dessa krav. Ringhals är av tradition duktigt på att utveckla den tekniska kompetensen, påpekar Eva Forsling. Här handlar det i stället om att utveckla den personliga kompetensen. Omkring 1 100 medarbetare ska gå igenom utbildningen och det kommer att bli tufft, intensivt och krävande. Men samtidigt står det klart för alla att något måste ske i denna nya situation av stenhård konkurrens. Antingen drabbas man av verkligheten, eller så skaffar man sig möjlighet att forma den. Medarbetarutvecklingen, som inleddes 1998, sker i studiegrupper genom utbildning i tre steg: först med fokus på den individuella utvecklingen, sedan med fokus på gruppen och till sist med fokus på organisationen. Ambitionen är att medarbetarutvecklingen ska sammanfalla med utvecklingen mot processtyrning vid Ringhals. Med bättre insikter om sig själv, företaget och omvärlden blir det lättare att röra sig över organisationsgränserna i syfte att lösa gemensamma problem. Medarbetarutvecklingen är ett rent Ringhals-projekt. Under 1998 inleddes också ett annat utvecklingsprojekt som initierats från centralt håll inom Vattenfall, Kompetensväxlingen. Det har som främsta syfte att få fram ny och efterfrågad kompetens inom företaget. Vattenfallkoncernen och därmed även Ringhals har ett anställningsstopp, samtidigt som utvecklingen inom teknik och marknad skapar behov av nya typer av kompetens.

14 Snabbstängningskäglan till högtrycksventilen på Ringhals 4s turbin sätts på plats efter genomförd service Man kan uttrycka det som att Kompetensväxlingen syftar till att stödja medarbetare som vill pröva nya uppgifter, säger Christer Alfredsson, projektansvarig på Ringhals. Förutom målet att skaffa ny kompetens genom intern rekrytering, har Kompetensväxlingen dessutom två andra mål: att minska eventuell övertalighet och öka rörligheten i organisationen. Samtliga tre mål kan nås på olika vägar genom Kompetensväxlingen, exempelvis genom extern utbildning på maximalt ett år, betald av koncernen, eller genom interna kurser på områden där man ser ett växande kompetensbehov, exempelvis när det gäller projektledare. Dessutom omfattar Kompetensväxlingen förändringsdrivande aktiviteter som individuell yrkeslivsplanering, förkortat INDY, där en medarbetare kan få sin egen förändringsvilja analyserad och dessutom olika typer av vägledning. Allt syftar till att, tillsammans med medarbetarutvecklingen, möta en ny verklighet, säger Christer Alfredsson. Kompetensväxlingsprojektets huvudresultat på Ringhals kommer under 1999, men redan 1998 engagerade det 17 per- soner. Fyra av dem gick över till andra arbetsuppgifter inom Ringhals, fyra nyrekryterades hit från andra håll inom Vattenfallkoncernen. Nio valde att lämna Ringhals för att med avgångsvederlag gå vidare i livet utanför Vattenfall. Under 1998 fick Ringhals också ett viktigt basdokument för verksamheten, en ledningshandbok, som trädde i kraft den 1 oktober. Den nya ledningshandboken är en kortfattad och mycket konkret skrift, uppbyggd enligt samma struktur som det internationella kvalitetssäkringssystemet ISO 9000. Ledningshandboken klargör bland annat vem som ansvarar för vilken typ av frågor och riktlinjerna i boken kommer efter hand att omsättas i motsvarande basdokument för de flesta verksamhetsområdena på Ringhals. Under slutet av 1998 fick Ringhals för övrigt tillgång till ytterligare en viktig resurs för att höja kompetensen bland medarbetarna. Då tog man nämligen i drift ett IT-verktyg för kompetensplanering, som kommer att väsentligt underlätta formuleringen av individuella utvecklingsplaner för ringhalsmedarbetarna.

Styrelse och ledning1998 15 STYRELSE Ringhals styrelse arbetar med långsiktiga frågor och beslut om stora investeringar. Staffan Nordin Chef Vattenfall Elproduktion, styrelsens ordförande. Lars Gunnar Larsson Acting Director, Europeiska investeringsbanken (EBRD). Nina Linander Vattenfall Energimarknad, chef produktområde El. Thomas Gustafsson Controller Vattenfall Elproduktion. Bengt Hagel Personalrepresentant. Ordförande SIF. Magnus Röjemo Personalrepresentant. Ordförande CF. Krister Storm Personalrepresentant. Ordförande SEKO. Åke Wallin Personalrepresentant. Ordförande Ledarna. I styrelsens arbete deltar också Ringhalschefen Anders Hjorth och ekonomichefen Olof Fröberg som föredragande samt styrelsens sekreterare Karin Wulff. LEDNINGSGRUPP Ringhals dagliga verksamhet leds av direktör Anders Hjorth, som till sitt stöd har ledningsgruppen. ENHETSCHEFER Leif Johansson Produktion Ringhals 1. Bertil Dihné Produktion Ringhals 2. Lars Eliasson Produktion Ringhals 3. Bengt Hansson Produktion Ringhals 4. Klas Pihlquist Processteknik. Christian Schwartz Anläggningsteknik. Göran Sundén Ringhals service. Per-Olof Nestenborg Inköp. STABSCHEFER Olof Fröberg Ekonomi. Krister Egnér Säkerhet, miljö, kvalitet. Claes-Göran Ivarsson Personal. Kenneth Persson Speciella uppdrag (pension aug 98). Sven Svennerud IT. Torsten Bohl Information.

16 Tekniska data Ringhals 1 Nettoeffekt (el) Reaktortyp Reaktorleverantör Turbinleverantör 830 MW Kokarreaktor Asea-Atom General Electric Co/ Westinghouse Kommersiell drift Januari 1976 Reaktor Termisk märkeffekt 2 500 MW Drifttryck 7 MPa Ångtemperatur 286 C Ångflöde 1 208 kg/s Antal bränsleelement 648 Antal styrstavar 157 Generatorer Fabrikat General Electric Co Generatorspänning 19,5 kv Nätspänning 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal 3 000 rpm Kylvattenflöde 2 x 21 m 3 /s Ringhals 2 Nettoeffekt (el) Reaktortyp Reaktorleverantör Ånggeneratorer Turbinleverantör 870 MW Tryckvattenreaktor Westinghouse Monitor AB Siemens AG/KWU Stal-Laval Turbin AB Kommersiell drift Maj 1975 Reaktor Termisk märkeffekt 2 652 MW Drifttryck 15,4 MPa Ångtemperatur 276 C Ångflöde 1 453 kg/s Antal bränsleelement 157 Antal styrstavar 48 Generatorer Fabrikat Asea Generatorspänning 19,5 kv Nätspänning 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal 3 000 rpm Kylvattenflöde 2 x 17 m 3 /s Ringhals 3 och 4 Nettoeffekt (el) Reaktortyp Reaktorleverantör 915 MW Tryckvattenreaktor Westinghouse Monitor AB Ånggeneratorer Framatome/ Siemens AG (R3), Westinghouse (R4) Turbinleverantör ASEA STAL AB Kommersiell drift R3 September 1981 R4 November 1983 Reaktor Termisk märkeffekt 2 775 MW Drifttryck 15,5 MPa Ångtemperatur 276 C Ångflöde 1 521 kg/s Antal bränsleelement 157 Antal styrstavar 48 Generatorer Fabrikat Asea Generatorspänning 21,5 kv Nätspänning 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal 3 000 rpm Kylvattenflöde 2 x 21,4 m 3 /s

VATTENFALL RINGHALS 430 22 VÄRÖBACKA. TEL 0340-66 70 00, TELEFAX 0340-66 51 84