Kommunplan med Årsbudget och Utblick
Gävle kommun, 2011 Foto: Albin Bogren Produktion: Baringo reklam & kommunikation
Innehållsförteckning Beslutsförslag 5 Utdrag ur sammanträdesprotokoll 6 Gävle fortsätter att växa 8 FÖRVALTNINGSPLAN 9 Omvärld 10 Vision 2025 15 Vår värdegrund 16 Balanserad styrning 17 Medborgare och brukare 18 Medarbetare 19 Hållbart samhälle 21 Ekonomi 25 Generella uppdrag till kommunens nämnder och bolag 27 Specifika uppdrag till kommunens nämnder 27 Finansiell analys, kommunkoncernen 28 Finansiell analys, kommunen 30 KOMMUNENS NÄMNDER 36 Kommunstyrelsens kommentarer och förslag 37 Nämndöversikt 45 Revisorskollegiet 46 Kommunstyrelsen 49 Valnämnden 57 Överförmyndarnämnden 59 Tekniska nämnden samt Byggnads- och miljönämnden 61 Kultur- och fritidsnämnden 72 Barn- och ungdomsnämnden 76 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 81 Socialnämnden 87 Omvårdnadsnämnden 93 3
KOMMUNENS BOLAG 97 Ägardirektiv för de kommunala bolagen 98 Bolagsöversikt 101 Gävle Stadshus AB 103 Gävle Energi AB 107 AB Gavlegårdarna 112 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 117 Gävle Hamnkoncernen 122 ÖVRIGA BOLAG 127 Gävle Vatten AB 129 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 135 Resultatbudget 136 Balansbudget 137 Kassaflödesbudget 138 Notförteckning till resultatbudget 139 Notförteckning till balansbudget 144 Driftbudget år 147 Investeringsbudget 149 Försäljning av anläggningstillgångar 151 Exploateringsbudget 152 Finansiering av verksamheterna 153 BILAGA Investeringsbudget i detalj 155 Exploateringsbudget i detalj 167 Legal struktur 171 4
Beslutsförslag 1. att fastställa Gävle kommuns utdebitering år till 21:51 per skattekrona. 2. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst 8 100 miljoner kr. 3. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 4. att bemyndiga Kommunstyrelsen att inom en beloppsram på 7 450 miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekre diter. 9. att bemyndiga Kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga Kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan Kommunstyrelsens medgivande. 11. att godkänna förslag till budget åren - med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 5. att bemyndiga Kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på 1 000 miljoner kr. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick -. 12. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. 7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksam heten inom de tilldelade budgetramarna. 8. att bemyndiga Kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel mm. Carina Blank Kommunstyrelsens ordförande 5
Kommunfullmäktiges beslut 2012-11-26 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 164 Kommunplan med årsbudget och utblick Beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. 1. att fastställa Gävle kommuns utdebitering år till 21;51 per skattekrona 2. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst 8 100 miljoner kr. 3. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på 7 450 miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter. 5. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på 1 000 miljoner kr. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick. 7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel mm. 9. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 11. att godkänna förslag till budget åren - med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 12. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. Ärendebeskrivning Från majoriteten (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick. Från alliansen (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokratern) har eget förslag på Kommunplan med årsbudget inlämnats. Från Sverigedemokraterna har inget förslag inlämnats. Beslutsunderlag I kallelsen redovisas kommunstyrelsens protokollsutdrag från den 30 oktober 2012 234. Fastställande av Gävle kommuns skattesats. Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick samt utdelas majoritetens politiska huvudskrivelse Ett tryggs och hållbart Gävle som låg som underlag till mål och ramar i juni. Bihang 3 Vi sammanträdet delas kommunstyrelsens protokollsutdrag från den 13 november 2012 252 ut. Bilaga 1 164 Vi sammanträdet delas Centrala samverkansgruppens protokollsutdrag från den 22 oktober 2012 2585 ut. Bilaga 2 164 Vid sammanträdet delas den korrigerade Verksamhetsplan för Kommunstyrelsen, dnr 12KS250 ut. I den version av Kommunplan som är utskickad inför Kommunfullmäktige sammanträdet fattas ett mål i kommunstyrelsens verksamhetsplan. Den korrekta kommer att lyftas in i Kommunplanen innan tryckning. Bilaga 3 164 Vid sammanträdet delas Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraternas förslag till kommunplan med årsbudget ut. Bilaga 4 164 6
Debattregler vid budgetdebatten Ordföranden inleder med att redogöra för de debattregler som överenskommits på tidigare presidiemöte. Debatten omfattar högst 3 timmar 1 minut fördelat mellan partierna. Respektive parti får fördela tiden mellan talare. S 53 minuter, M 33 minuter, FP, 19 minuter, MP 21 minuter, SD 13 minuter, V 17 minuter, C 14 minuter och KD 11 minuter. Debattreglerna har delats ut under mötet. Inlägg i debatten CCarina Blank (S), Inger KällgrenSawela (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Roger Persson (MP), Roger Hedlund (SD), Marita Engström (V), Ann-Helen Persson (C), Lili André (KD), Urban Sjölander (C), Maritha Johansson (V), Roland Ericsson (C), Inger Schörling (MP), Lennart Ahlenius (KD), Måns Montell (M), AnitaWalther (V), Eva Stenberg- Jäderberg (M), Åsa Wilkund Lång (S), Peter Bergström (S), Micael Dahlberg (M), Lena Lundgren (S), Kiki Larsson (MP), Per Johansson (S), Björn Frankson (M), Anea Elfving (S), Tomas Fransson (MP), Gin Akgul Hajo (V), Lars Beckman (M), Lars-Göran Ståhl (S), Kenth Lövgren (FP), Hans Wahlström (S), Evelyn Klöverstedt (FP), Eva Stenberg Jäderberg (M), Ann Lidman (S), Jörgen Edsvik (S), Håkan Alenius (S). Yrkande Carina Blank (S), Roger Persson (MP), Marita Engström (V), Åsa Wiklund Lång (S), Peter Bergström (S), Lena lundgren (S), Kiki Larsson (MP), Anea Elfving (S), Gin Akgyl Hajo (V), Lars Göran Ståhl (S), Ann Lidman (S) och Hans Wahlström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Inger KällgrenSawela (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Lili André (KD), Lennart Ahlenius (KD), Måns Montell (M), Eva Stenberg Jäderberg (M), Kenth Lövgren (FP) Evelyn Klöverstedt (FP), Roland Ericsson (C) yrkar bifall till alliansens förslag. Roger Hedlund (SD) yrkar återremiss med hänvisning till Sverigedemokraternas skriftliga reservation. Vid sammanträdet delas Sverigedemokratrenas Gävle kommunplan Sverigedemokraternas budget och utblick - ut. Bilaga 5 164 Propositionsordning Vid proposition på bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa Gävle kommuns utdebitering år till 21;51 per skattekrona finner ordföranden att kommunfullmäktige bifaller detsamma. Vid proposition på att avgöra kommunplanen idag respektive att återemittera kommunplanen finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Vid proposition på bifall till kommunstyrelsens förslag respektive alliansens förslag finner ordföranden att Kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Reservation Alliansen (Moderaternas ledamöter, Folkpartiets ledamöter, Centerpartiets ledamöter och Kristdemokraternas ledamöter) reserverar sig muntligt mot beslutet till förmån för deras yrkande. Sverigedemokraternas ledamöter reserverar sig muntligt mot beslutet till förmån för sitt egna förslag. 7
Gävle fortsätter att växa Under 2012 kunde vi igen se ett år där Gävle fortsätter att växa befolkningsmässigt med, för Gävle, höga siffror. Det här är naturligtvis en bra, välkommen och nödvändig utveckling för en stad och region. Vi har en demografisk utveckling med åldrande befolkning som vi nu kan möta med en tillväxt av arbetskraft för att även i framtiden klara vårt åtagande som kommun gentemot invånare och företag. Fortsatt hög investeringstakt Att växa ställer naturligtvis stora krav. Vi kan se en bostadsbrist som kan hämma en utveckling, en växande befolkning som fordrar ytterligare satsningar på skolor, äldreboenden, infrastruktur och anläggningar för sport, fritid och kulturutövande. I vår plan ligger fortsatt stora investeringar över hela perioden. Men behovet är inte bara nyinvesteringar. Arbetet med reinvesteringar i våra stora bostadsområden fortsätter i hög takt, skolorna förnyas efterhand där hänsyn i ännu större utsträckning tas till nya krav för hur utbildning kan bedrivas på bästa sätt och lokalerna kunna utnyttjas för flera ändamål i en stadsdel Ett antal större anläggningar för sport och fritid påbörjas och färdigställs under året. Bland annat en stor ridanläggning och sporthallar. Arbetet med den stora multisportarenan kommer också igång under året. För att klara företagens behov krävs också stora investeringar. Mark iordningsställd för etableringar och bostadsändamål skall ständigt finnas. Detta behov ökar under perioden. Vi kan också se två av våra största enskilda investeringar färdigställas respektive gå in i en ny fas. Kraftvärmeverket i Bomhus Energi AB som kommunen äger tillsammans med Korsnäs AB går i drift och hamnutbyggnaden tar fart med muddring av ny farled. Ekonomiska utmaningar Samtidigt som en växande stad kräver stora investeringar kan vi också se att volymen av våra tjänster ökar. Demografisk utveckling ställer stora krav på skolans utveckling och på utbyggnad av tjänster och lokaler inom äldreomsorgen. Att matcha behoven är naturligtvis nödvändigt men samtidigt som behoven accelererar så ska vi under verksamhetsåret och möjligen de närmaste två tre åren möta en ekonomisk utveckling och ett resursutnyttjande i landet som inte är gynnsam. Detta hanterar vi i verksamhetsplanen genom prioriteringar mellan verksamheterna. Hur möter vi utmaningarna För att möta utvecklingen ställs verksamheterna inför ett antal prioriteringar, kommunövergripande mål. Dessa riktar sig mot fyra olika områden; medborgare och brukare, medarbetare, hållbart samhälle och ekonomiska mål. Målet att medborgarna ska ha ett stort förtroende för den kommunala verksamheten och att Gävle upplevs som trygg, tillgänglig och välskött får under året ett särskilt fokus, genom att Kommunstyrelsen tillsätter en beredning med Trygghet och Folkhälsa som ansvarsområde. Detta ska under verksamhetsåret utvecklas till en ökad dialog i stadsdelarna mellan kommunen och invånarna. Trygghet är en av de mest avgörande faktorerna vid val av bostadsort. Ett arbete med Gävle Kommuns arbets givarvarumärke är påbörjat. Det syftar till att säkerställa rekrytering av medarbetare inför de stora pensionsavgångar Gävle och offentlig sektor i stort ser de närmaste åren. Arbetet riktar sig mot de kommunövergripande målen, framgångsrika medarbetare som är en förutsättning för ett gemensamt ansvar, och mot ett gott ledarskap. De närmaste 10 åren ska kommunen rekrytera i snitt tre medarbetare per dag vilket ställer stora krav på kommunen som god arbetsgivare och våra medarbetare som ambassadörer. För att klara ett hållbart samhälle är bland annat kompetensnivån hos kommunens befolkning ett utpekat mål. För att ytterligare sätta fokus på detta område tillsätter Kommunstyrelsen en beredning, Skolan Först, vars ansvar är en utökad samordning mellan kommunens verksamheter för att stötta skolan. Inom området hållbart samhälle målsätts också arbetet med att skapa goda förutsättningar för företagande i kommunen. En viktig del i detta arbete är kontaktvägar, bemötande och en enkel arbetsmetodik. Ett stort projekt, Helt Enkelt Gävle, för att utveckla våra verksamheter påbörjades under förra året och arbetssättet implementeras nu. Projektet och utbildningen har riktats mot de områden där företagen har flest kontakter med kommunen och de områden företagen själva pekar ut som de viktigaste. Ett annat spännande arbete tillsammans med företagen i kommunen och andra aktörer är arbetet med Gävles varumärke. Under verksamhetsåret ska underlaget i förarbetet implementeras och spridas för att gagna Gävles utveckling. Gemensam målbild För att en verksamhet så diversifierad och stor som en kommun av Gävles storlek ska kunna få full effekt krävs många saker. Ekonomisk hållbarhet över tiden, goda system för styrning men framförallt engagerade medarbetare. För detta arbete krävs att vi har en gemensam bild av var kommunen ska på kort och lång sikt och arbetar mot dessa mål i alla våra verksamheter. Vi står väl rustade inför de närmaste åren. Göran Arnell Kommundirektör 8
Förvaltningsplan 9
Omvärld Samhällsekonomisk utveckling Trots starkare krona och svagare internationella konjunkturer har svensk export i inledningen av år 2012 utvecklats snabbare än importen. Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk ekonomi har gått bra under det första halvåret 2012 och då utvecklats bättre än vad som beräknades i våras. Samtidigt märks nu allt fler varningssignaler i omvärlden i form av vikande förtroendevariabler och ledande indikatorer som pekar mot svag eller ingen tillväxt. Den svaga internationella konjunkturen börjar nu få genomslag även för Sverige. Vi bedöms nu få liten draghjälp från vår exportindustri. Tillväxten kommer därför i hög grad att drivas av inhemsk efterfrågan. Konjunkturinstitutet rapporterar att nästan samtliga indikatorer för konjunkturbarometern sjönk under september månad, i synnerhet för tillverkningsindustrin och byggsektorn, men även för de privata tjänstenäringarna. Detta indikerar att tillväxten i svensk ekonomi nu är svagare än normalt. BNP tillväxten i Sverige under andra kvartalet 2012 uppgick till 1,4 procent. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att BNP för helår 2012 kommer att öka med måttliga 1,3 procent och med 1,8 procent år. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning som utgör grunden för vår skatteprognos är en tillväxt i BNP med 1,8 procent i år och 2,0 procent år, samt att ekonomin tar bättre fart från och med med en tillväxt på 3,5 procent till 3,8 procent, vilket ligger över en genomsnittstillväxt. Regeringen har dock en något mer optimistisk syn på den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Tillväxten 2012 och är för svag för att arbetsmarknadsläget ska förbättras. Bedömningen är att arbetslösheten i riket närmar sig 8 procent i slutet av år för att sjunka tillbaka till ca 6,5 procent år. En successiv tidsförskjutning kan därmed konstateras för prognoserna till ett jämviktsläge för arbetsmarknaden. Detta har också betydelse för kommunernas kostnadssituation för försörjningsstöd mm. Avgörande för den skissade ekonomiska utvecklingen är att skuldkrisen i Europa kan lösas under ordnade former. Tillväxten i främst Sydeuropa kommer dock att förbli begränsad under flera år framåt, vilket hämmar utvecklingen i övriga Europa och då också i den svenska ekonomin. Sverige har visat sig ha större motståndskraft än de flesta övriga länder i Europa, inte minst till följd av att statens och kommunernas finanser är i relativt gott skick. I den offentliga sektorn finns inga behov av större budgetsaneringar som i många andra länder. Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi är därmed ljusare än för de flesta andra länder i vår region. Den privata sektorns finansiella sparande är högt, vilket innebär att det finns en potential för privat konsumtion och företagsinvesteringar. Förutsättningarna finns därmed för relativ snabb tillväxt när utvecklingen i euro-området väl börjar stabiliseras. Osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen är dock fortfarande mycket stor. Genom konjunkturförsämringen sjunker trycket på höjda räntor, löner och priser. Sammantaget får situationen till effekt att våra skatteintäkter inte ökar lika snabbt de närmaste åren som vi bedömde inför Kommunfullmäktiges mål- och rambeslut i juni månad. I den senaste skatteprognosen från SKL är tillväxten av skatteunderlaget 0,4 och 0,1 procentenheter lägre år respektive jämfört med våra skattekalkyler i rambeslutet. Det finns också en uppenbar risk att den kommande skatteunderlagsprognosen senare i höst kommer att försämras ytterligare något. Den beskrivna utvecklingen påverkar inflationsförväntningarna och utvecklingen av styrräntan. SKL bedömer att kostnadsprisindex (KPIX) stiger med 1,2 procent år 2012 och med 1,2 procent år för att den därefter successivt ökar till 1,7 procent år. Arbetsmarknaden har träffat nya löneavtal under år 2012. Avtalen är ettåriga kring riktmärke 2,6 procent. För lärarna har ett fyraårigt avtal träffats med uppsägningsrätt år fyra. Avtalet ger en löneökning med 4,2 procent år 2012 och där åren och är sifferlösa. SKL gör bedömningen att timlönerna enligt konjunkturlönestatistiken kommer att öka med 2,8 procent för hela arbetsmarknaden under år respektive och därefter årligen mellan 3,4 3,9 procent fram till år. Riksbanken har under september månad 2012 sänkt reproräntan från 1,50 procent till 1,25 procent. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att räntan kommer att sänkas med ytterligare 0,25 procentenheter i slutet av året för att år höjas till 1,50 procent och därefter successivt till 2,75 procent år. Även regeringen gör i budgetpropositionen bedömningen att reproräntan kommer att sänkas till 1,0 procent i slutet av år 2012, men att stiga till 1,50 procent redan år för att därefter successivt höjas till 3,5 procent år. Statliga beslut och åtgärder Regeringen presenterade den 20 september sin budgetproposition för år. I budgetpropositionen föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Detta innebär en oförändrad nivå på anslaget med undantag för enstaka regleringar enligt finansieringsprincipen. Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen för kommunernas verksamhet: Under år läggs inte sparbetinget för GY11 ut på kommunernas gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 mnkr som sparbetinget var för detta år. Nå- 10
got besked om och finns inte. 40 miljoner avsätts för stärkt stöd och skydd för barn och unga. Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 mnkr. Sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshus från 1 januari kompenseras med 550 mnkr. För att stimulera kommunerna att i ökad omfattning erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger avser regeringen att införa ett riktat statsbidrag om sammanlagt 108,5 mnkr under åren. Som ett led i arbetet för att stärka nyanlända elevers resultat avser regeringen att genom riktat statsbidrag möjliggöra en försöksverksamhet med utökad undervisningstid, en satsning på kompetensutveckling för lärare och rektorer, samt bland annat ökad informationsspridning. Sammantaget uppgår dessa riktade statsbidrag för integration i skolväsendet till 233 mnkr under perioden. För rätten till utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd avsätter regeringen 175 mnkr under åren för kommunernas kostnad för reformen. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka elevhälsan och planerar att avsätta 650 mnkr för uppdraget som pågår under perioden. För att öka andelen yrkeslärare med lärarexamen avser regeringen genomföra en satsning som syftar till att underlätta en kombination av arbete och studier för yrkeslärare. Totalt avsätts 151 mnkr under åren. Huvudmännen erbjuds stimulansmedel för att utveckla kvaliteten i yrkesintroduktionen i gymnasieskolan. Sammantaget avsätts 120 mnkr under åren. För att vidareutveckla kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet inom ramen för den skolförlagda yrkesutbildningen införs stimulansmedel till skolhuvudmännen. Satsningen omfattar 175 mnkr under åren. För förlängning och höjning av bidraget för att anordna lärlingsutbildning av hög kvalitet avsätts 1 360 mnkr åren. För att möta en svag konjunkturutveckling avser regeringen att skapa fler tillfälliga utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Totalt för åren beräknas 2 151 mnkr för ca 35 000 årsplatser. För år avsätts 395 mnkr för 7 900 årsplatser inom kommunernas gymnasiala vuxenutbildning och för år avsätts 270 mnkr för 5 400 årsplatser. För att stimulera kommunerna att bedriva arbetsplatsförlagt lärande har regeringen inrättat ett särskilt statsbidrag för lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen inkl personer som tillhör särskolans personkrets. Regeringen föreslås att 160 mnkr avsätts år motsvarande 2 000 årsplatser. En satsning av motsvarande storlek beräknas årligen för. Ett tillfälligt statsbidrag införs för kvalitetshöjande insatser inom sfi. Satsningen föreslås omfatta 50 mnkr per år. Regeringen kommer att avsätta 863 mnkr för psykiatrisatsningen under år och beräknas hålla samma nivå till. Insatserna kommer i huvudsak att bestå av en bred överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Regeringen satsar 100 mnkr per år under mandatperioden i prestationsersättning för kommuner som förbereder och utvecklar värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Satsningen på de mest sjuka äldre beräknas uppgå till 4 300 mnkr under mandatperioden. Dessa fördelas i huvudsak enligt en prestationsbaserad modell. Ersättningen utformas som ett erbjudande till kommuner och landsting att stärka arbetet med att gemensamt ta ansvar för de mest sjuka äldre. Regeringen avser att avsätta ca 100 mnkr per år till en ledarskapsutbildning inom äldreomsorgen. Kommunsektorn förväntas ta huvudansvaret för utbildningen. Investeringsstödet för trygghetsboende och särskilda boenden för äldre är förlängt till 31 december. Sammantaget beräknas satsningarna uppgå till 1 700 mnkr under mandat perioden. För att förstärka inkomsterna bland ekonomiskt utsatta föreslås riktade insatser: Barntillägget för studerande med barn höjs med 10 procent. Höjd grundnivå i föräldrapenningen från 180 till 225 kr per dag. Höjning av bostadstillägget för ogifta ålderspensionärer med 170 kr/månad. Regeringen avser att föreslå förändringar i beräkningen av försörjningsstödet, så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätt till bistånd. Förändringen bedöms kosta kommunerna 100 mnkr år och 200 mnkr från och med år. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om reformens närmare utformning och om kompensation till kommunerna. Under hösten 2012 kommer en proposition om utvidgning av målgruppen i etableringslagen. Regeringen avser också att återkomma med en proposition under våren om permanent förändring av den så kallade tvåårsregeln för anhöriga inom flyktingmottagandet. Förändring kommer också att föreslås för kommunersättningarna. Regeringen avser att se över reglerna för grundersättningen 11
till kommunerna som sluter avtal med staten om flyktingmottagande. 120 mnkr fördelas under en treårsperiod, inom ramen för tidigare anslag om uthållig energianvändning. Ett statligt stöd införs om totalt 50 mnkr under åren för innovativt byggande av bostäder för unga. Anslaget till väg och järnväg ökar med 1 500 mnkr år. Pengarna ska framför allt gå till drift, underhåll och trimning av det befintliga systemet. För att stimulera arbetsgivare att anställa unga som varit arbetslösa en längre tid, kommer nystartjobb för ungdomar att förstärkas genom att stödet till arbetsgivare som anställer en person under 26 år som varit utan arbete i minst tolv månader fördubblas. Stödet motsvarar därmed två gånger arbetsgivaravgiften och ska kunna utgå i högst ett år. För att öka möjligheten för dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få ett arbete föreslås en utökning av platserna med särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd. Ser vi ytterligare några år framåt i tiden kommer kommunernas kostnader för äldrevård att öka väsentligt. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter Procentuell förändring, index 2010 = 100 Index 2010=100 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Grundskola Förskola mm Äldreomsorg Funktionsh Totalt Övrigt Gymnasieskola 2010 2011 2012 2017 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Kommunsektorns utveckling Efter två rekordår i kommunerna, bland annat till följd av konjunkturstöd och andra engångsposter, sjönk kommunernas resultat till plus 9 miljarder år 2011. 42 av Sveriges kommuner redovisade underskott, vilket är en fördubbling jämfört med året innan. Landstingens samlade resultat uppgick till minus 2,5 miljarder. En bidragande orsak till resultatförsämringen var omvärdering av pensionsskulden genom sänkning av diskonteringsräntan. Sveriges kommuner och Landsting räknar med att även 2012 års resultat räddas av engångsposter, då återbetalning kommer att göras av tidigare inbetalda avtalsförsäkringar från AFA. Resultatet förväntas bli ca plus 15 miljarder för kommunerna, varav 8 miljarder utgör engångspost i form av återbetalning. De ekonomiska utsikterna för de följande åren är dock dystrare. Resultaten kommer att sjunka om inte kraftiga åtgärder vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar, alternativt att statsbidragen som är nominellt oförändrade höjs. Regeringen har i sin budgetproposition inte aviserat om några ytterligare tillskott till kommunsektorn. Generellt är landstingens ekonomiska utsikter dystrare än kommunernas. Prognosen baseras på en bedömning att kommunernas även fortsättningsvis kommer att öka i samma takt som de gjort historiskt. Det innebär att volymerna kommer att öka med i snitt 1,5 procent per år under perioden fram till år. Det finns heller inget som talar i motsatt riktning, snarare tvärtom till följd av demografin. Förskjutningar i befolkningens ålderssammansättning medför ett ökat kostnadstryck för landstingen i början av perioden och för kommunerna i slutet. Det finns även stora kommande investeringsbehov inom sektorn. Stora delar av vår välfärd byggdes upp under 60- och 70-talen. Stora reinvesteringar måste nu göras i infrastruktur och lokaler, inte minst i våra skolor. Dessutom måste lokalerna anpassas till nya metoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. Kostnaderna ökar därför successivt till följd av ökade avskrivnings- och räntekostnader med en ökad lånevolym. Den höga investeringstakten leder i många fall också till ökade driftkostnader. Kommunernas nettoinvesteringar har varit självfinansierade till drygt 90 procent under perioden 2002 2010. Under åren 2011 beräknas denna andel sjunka till cirka 70 procent. SKL:s bedömning är att kommunsektorns resultat kan komma att sjunka till ca minus 6 miljarder år vid oförändrad skattesats och utan en uppräkning av statsbidragen. Förutsättningar för Gävle kommun Befolkningsutveckling/åldersstruktur Folkmängden i Gävle kommun uppgick till 95 428 invånare den 31 december 2011, vilket innebar en folkökning med 373 personer jämfört med föregående år. Under år 2011 flyttade 4 325 personer till Gävle och 4 074 personer från Gävle, vilket innebar ett flyttningsnetto på +251. Utvecklingen av flyttningsnettot förklarades framför allt av flyttningsrörelserna inom det egna länet samt av en minskad inflyttning från utlandet samtidigt som utflyttningen till utlandet ökade. Totalt föddes 1 084 barn under året, vilket endast är 4 färre 12
än under år 2010. Antalet dödsfall under året uppgick till 956, en ökning med 13 jämfört med år 2010. Födelseöverskottet uppgick därmed till +128 för år 2011. Under första halvåret 2012 har befolkningen ökat med ytterligare 288 (153) personer jämfört med årsskiftet. Flyttningsnettot uppgick till +229 jämfört med +81 under motsvarande period förra året. Födelsenettot uppgick till +51 (+74). Kommunstyrelsen har fastställt att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 104 000 personer år 2025. Detta innebär en folkökning med i genomsnitt ca 600 personer per år. eringsfolkmängden är den folkmängd som kommun ska ha beredskap för i all planering som är beroende av befolkningsutvecklingen. För år har invånarantalet i budgeten beräknats till 96 800 som ökar till 98 600 vid utgången av år. Utvecklingen i åldersgrupperna 1 19 år respektive 80 år och äldre kommer att vara betydelsefull för kommunen. Ökningen i gruppen 1 15 och minskningen i gruppen 16 19 år under åren innebär att resurser måste överföras från gymnasieskolan till förskola och grundskola. Befolkningsprognos inv 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1 5 år 6 15 år 16 19 år 80 år Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivsstrukturen i Gävle kommun bygger på en lång, framgångsrik industritradition. Skogsindustrin liksom företag och elektronikområdena utgör utöver logistik och handel den viktiga basen i kommunens näringslivsstruktur. Som residensstad har den offentliga sektorn också varit omfattande under åren, en sektor som tappar allt fler arbetstillfällen beroende på att allt fler tidigare länsbaserade funktioner numera omgrupperats i större regionala indelningar. Näringslivet kommer även framöver att ha sin stabila grund i de verksamheter som hittills präglat Gävle samtidigt som nya marknader inom besöksnäringen växer sig större och blir viktigare. Växtkraften finns i småföretagen och dessa är därför påtagligt viktiga för näringslivsutvecklingen i Gävle kommun. Gävle kommun måste vara lyhörd för de förutsättningar som krävs för god tillväxt i de befintliga företagen, liksom skapa förutsättningar för att vara ett starkt alternativ för nya företags val av etableringsort. Gävle leder utvecklingen inom främst Geografiska Informationssystem, radio, förnyelsebar energi och logistik. Gävle har god tillgänglighet genom snabba och enkla kommunikationer och har dessutom närheten till Stockholm- Mälardalen, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. En intressant satsning är projektet MellanSveriges Logistiknav som pågår nu och som är ett samarbete mellan Gävle och Borlänge. Ett stort arbete som påbörjats i dialog med näringslivet är att ta fram ett näringslivsprogram för att tydliggöra vilken näringslivspolitik Gävle kommun ska bedriva de kommande åren och hur det strategiska arbetet med näringslivsfrågor ska fortgå. I näringslivsprogrammet kommer en tydlig målbild för framtiden presenteras och det ska även beskrivas hur kommunen skapar rätt förutsättningar för tillväxt och utveckling av företagsklimatet. Det ska också bidra till att tydliggöra kommunens ansvar och ambitioner i arbetet med att stärka näringslivet. Under 2012 har projektet Helt Enkelt Gävle pågått, ett samarbetsprojekt mellan kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen, socialtjänsten och räddningstjänsten i Gävle Kommun. Projektets syfte är att förbättra företagsklimatet och att stärka servicen mot företag. I projektet ingår utbildningen Förenkla Helt Enkelt. Inom ramen för den har en handlingsplan tagits fram med åtgärder som ska genomföras de kommande åren. Handlingsplanen har sin grund i genomförda Nöjd Kund Index-mätningar (NKI) som Stockholm Business Alliance genomfört. Arbetslösheten i Gävle uppgick i augusti månad 2012 till 3 084 personer, en ökning med 247 personer från motsvarande tid föregående år. Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick till 3 350 personer, en ökning med 213 personer. Antalet nyanmälda platser har under perioden sjunkit från 482 till 455 och antalet sökande som fått arbete har stigit från 566 till 586. Kommunens ekonomi i senaste bokslut/prognos Kommunens resultat i bokslut för 2011 uppgick till +258,7 mnkr, vilket är en resultatförbättring med 120,4 mnkr jämfört med föregående år. Om jämförelsestörande poster i form av bland annat realisationsvinster/förluster frånräknas redovisades en resultatförsämring med 10,0 mnkr. Resultatavvikelsen 2011 jämfört med den av Kommunfullmäktige fastställda årsbudgeten uppgick till +133,3 mnkr och till +44,1 mnkr exklusive jämförelsestörande poster. 13
Budgetavvikelsen för år 2011 består av, mnkr: Realisationsvinst, exploateringsresultat +192 (jämförelsestörande) Avsättning deponi -80 (jämförelsestörande) Verksamhetens nettokostnader -59 Skatter/bidrag mm +103 Finansnetto, pensionsskuld -23 (jämförelsestörande) För år 2012 redovisas en prognos som innebär ett resultat vid årsskiftet beräknat till +77 mnkr exklusive realisationsvinster med mera. Detta är 45 mnkr bättre än den av Kommunfullmäktige fastställda budgeten för året. -17 mnkr kan härledas till verksamhetens nettokostnader, +38 mnkr till skatter och bidrag, samt +24 mnkr till finansnetto. 79 mnkr avseende intäkt för återbetalning av AFA-försäkringspremier är av engångskaraktär och att betrakta som jämförelsestörande. Inom den skattefinansierade verksamheten redovisas på nämndsnivå nettounderskott med ca 50 mnkr. Större delen av dessa underskott har dock hanteras i och med ramtilldelningen för år, men delar kvarstår för åtgärder. Budgetmodell och kalkylförutsättningar i Kommunplanen Kommunfullmäktige fastställer i juni månad kommunövergripande mål och uppdrag för hela kommunkoncernen. För kommunens nämnder och förvaltningar fastställs därutöver specifika uppdrag som ger förutsättningar för verksamhetens inriktning. För de kommunala bolagen fastställs på motsvarande sätt ägardirektiv. Kommunens nämnder och styrelser har därefter att ta fram nämnds- och bolagsmål samt att utforma verksamhetsplaner för det kommande budgetåret som inarbetas i den slutliga Kommunplanen som fastställs av Kommunfullmäktige i november månad. Verksamhetsplanen beskriver bland annat hur förvaltningar och bolag skall bedriva verksamheten för att uppnå uppställda mål inom angivna ekonomiska förutsättningar. De ekonomiska ramarna består för den skattefinansierade verksamheten av ett tilldelat kommunbidrag (anslag) som skall ses som den ersättning Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna för att bedriva beslutad verksamhet för att uppnå fastlagda mål. För de kommunala bolagen fastställs avkastningskrav. De preliminära ekonomiska ramarna har på tjänstemannanivå räknats fram utifrån känd kostnadsnivå efter analys av det senaste bokslutet i början av året. I de fall ekonomiska obalanser konstaterats har krav på ramanpassning formulerats. För kommande år har intäkter och kostnader därefter indexerats. Hänsyn har även tagits till volymförändringar till följd av beräknade befolkningsförändringar i åldersgrupper som påverkar skol- och äldreomsorgsverksamhet med mera. De preliminära ramarna beskriver därmed vad verksamheten med nuvarande beslutad servicenivå kan förväntas komma att kosta under de närmaste åren. De preliminära ramarna överlämnas därefter till den politiska nivån för prioriteringar där avstämning även ska ske mot de kommunövergripande målen. Processen utmynnar i fastställande av slutliga mål och ramar för verksamheten i juni och därefter upprättande av verksamhetsplaner. Följande kalkylförutsättningar har ingått i beräkningarna av de ekonomiska ramarna. Nämndernas intäkter utöver kommunbidrag har uppräknats med 2,5 procent årligen. För vissa statsbidrag, hyresintäkter med mera används dock lägre indextal. Nämnderna har kompenserats för ökade lönekostnader med 2,0 procent år, 2,5 procent år och därefter 3,0 procent per år. Därutöver avsätts resurser centralt för att täcka in den förväntade löneutvecklingen på arbetsmarknaden. Inflationskompensationen uppgår till 1,5 procent per år baserad på nuvarande inflationsnivå (KPIX). För köp av verksamhet har indexeringar gjorts utifrån ett snitt av ramkompensationen för personal- respektive övriga kostnader. För att möjliggöra acceptabla nivåer i kommunens totala resultat har samtliga kommunbidrag i de ramarna nedjusterades med 1,5 procent per år, förutom Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden och Socialnämnden som för år har en nedjustering med 0,5 procent. Detta ställer krav på effektiviseringar, men även på prioriteringar inom nämndernas olika verksamhetsområden. Skatteintäkterna är beräknade efter den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (augusti 2012) avseende utvecklingen av skatteunderlaget med mera. 14
Vision 2025 Vision 2025 Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för hela Gävle både för det geografiska området och också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Visionen innehåller fem strategiska ut veck lingsområden: Stärk ledarskapet och samverkan Stärk det formella och informella ledarskapet genom att i samverkan skapa samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor. Bygg upp väl fungerande nätverk och mötesplatser för att möjliggöra samverkan. Ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna genom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen. Gävle måste agera utifrån sin naturliga roll som motor i omgivande region. Forma attraktiva livsmiljöer Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i stadsdelar som kan försörjas med hållbara transportlösningar och med ett utbud av service, mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark och vatten. Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sin närmiljö. Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och landstingsservice med skola, omsorg, hälso- och sjukvård. Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och upplevelser. Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur och fritidsupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna. Stimulera kompetens, innovationer och entre prenörskap Skapa en allmän positiv attityd till utbildning och entreprenörskap. Utveckla den högre utbildningen i Gävle och satsa på forskning och utveckling inom strategiska områden, vilket förutsätter en god grundutbildning i grund- och gymnasieskola. Ta vara på alla former av kompetens och kunskap, exempelvis olika typer av yrkes- och hantverksskicklighet. Stötta utvecklingen av kreativa miljöer och ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld. Uppmuntra nyfikenhet och mod och att ta vara på innovationer inom både offentliga organisationer, privata företag och hos gävleborna. Utveckla kommunikationer och infrastruktur Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikationsläge med bra vägar, järnvägar och hamn samt närheten till en internationell flygplats för att bli ännu mer attraktiv som etableringsort. Utveckla hållbara regionala kommunikationer som möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa på tidhållning, priser och framtida höghastighetslösningar för kollektiva persontransporter för att pendling ska bli hållbar och säker. Utveckla elektronisk kommunikation över hela kommunens yta och med omvärlden för utveckling inom utbildning, arbete och livsmiljö. Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper och erfarenheter värderas och uppskattas och som leder till tryggare och stoltare gävlebor. Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. Marknadsför och utveckla det Välkomnande Gävle och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap. Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen Gästrikland och för hela Gävleborg samt som en del av Stockholm- Mälardalsregionen. 15
Vår värdegrund Kvalitet Uppdraget Samarbete Bemötande För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att på bästa sätt tillgodose våra medborgares och kunders gemensamma intressen. Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och kundernas gemensamma intressen i fokus. I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle att fungera och för att göra Gävle till en ännu bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare och kunder! Koncernen Gävle kommun sätter kvaliteten i fokus Kvalitet för oss är att med medborgaren och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra verksamheten. Vi är professionella och bedriver en rättssäker myndighetsutövning i enlighet med gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi lever upp till, eller överträffar, medborgarnas och kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion. Genom en öppen dialog med medborgare och kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster och vilken service vi kan och ska leverera. På arbetsplatsen för vi tillsammans en kontinuerlig dialog omkring hur vi ska utveckla och bedriva vår verksamhet, vad våra resurser räcker till och hur de ska fördelas för att möta förväntningarna från våra medborgare och kunder. Vi sätter mål som är tydliga för alla och följer systematiskt upp och utvärderar dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling och effektivisering genom att bidra med förslag till förbättringar och utveckla vår kompetens. Vi vågar prova nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel i organisationen, inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling. Koncernen Gävle kommun sätter bemötandet i fokus Varje medarbetares insats är av avgörande betydelse för medborgarnas och kundernas upplevelse av vår service och våra tjänster. Resultatet av denna insats beror till stor del på hur vi bemöter medborgare, kunder och varandra. Vi sätter alltid medborgarens och kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för medborgarnas, kundernas och varandras åsikter och visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få ut det mesta och bästa av oss själva. Koncernen Gävle kommun sätter samarbete i fokus För att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett samarbete som bygger på en öppenhet och allas inflytande och delaktighet. Vi samarbetar med medborgare och kunder för att möjliggöra och förstärka deras delaktighet och inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med näringsliv och andra offentliga verksamheter för att trygga tillväxt och långsiktig hållbarhet. Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som finns i hela koncernen och tillsammans bli så effektiva som möjligt i vår service- och tjänsteutövning. Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett gemensamt ansvar för verksamheten och dess resultat. 16
Balanserad styrning Medborgare och brukare Kvalitet Ekonomi Uppdraget Medarbetare Samarbete Bemötande Hållbart samhälle Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den balanserade styrningen är en strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål för att nå den gemensamma visionen. Syftet med en balanserad styrning är att bredda kommunens styrsystem och tydliggöra samband som har betydelse för kommunens utveckling. Modellen skapar förutsättningar för en tydlig struktur som underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn kring den egna organisationens styrning. Utifrån de kommunövergripande målen och övriga riktlinjer beslutar nämnderna och bolagen under hösten om målen, vilka inarbetas i de egna verksamhetsplanerna. Kommunfullmäktige fastställer med utgångspunkt från Vision 2025 kommunövergripande mål och uppdrag enligt modellen för balanserad styrning. Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern omfattar fyra styrperspektiv. De perspektiv som valts är medborgare och brukare, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi. För att tydliggöra ambitionsnivå och inriktningen på målen och för att skapa förutsättningar för att mäta att vi är på rätt väg kompletteras målen med indikatorer. Dessa indikatorer ska målsättas över planeringsperioden och följs upp i samband med hel- och delårsrapporteringen. Perspektiven Medborgare och brukare I detta perspektiv anges mål och beskrivningar ur den enskilde individens synvinkel, antingen som kommunmedborgare eller som brukare/kund. Hur ser medborgaren, brukaren/kunden på den kommunala verksamheten. På vilket sätt involveras i och påverkar hon/ han kommunens verksamhet. Hållbart samhälle I detta perspektiv anges mål och beskrivningar ur samhällets synvinkel. Hur vill vi att vår livsmiljö ska utvecklas på ett hållbart sätt. Utvecklingen av samhället omfattar vår fysiska miljö och boendemiljö, utveckling av företag, arbetstillfällen med mera. Perspektivet omfattar också vård och omsorg, utbildning, tillgång till stimulerande aktiviteter med mera. I detta perspektiv återfinns därmed kärnan i den kommunala verksamheten. Medarbetare I detta perspektiv anges mål och beskrivningar ur arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. Hur ska Gävle kommun utvecklas för att vara en attraktiv arbetsgivare. Hur ska chef-/ledar- och medarbetarskapet utvecklas. Ekonomi I detta perspektiv anges mål och beskrivningar ur ekonomisk synvinkel. Här anges mål för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt respektive verksamhetsperspektiv. Utvecklingen redovisas för resultat, ekonomisk ställning och finansiering samt för en effektiv resursanvändning. Styrande dokument Nämnderna och bolagen ska följa de styrande dokument som har fastställts av Kommunfullmäktige. 17
Kommunövergripande mål MEDBORGARE OCH BRUKARE Medborgare har stort förtroende för den kommunala verksamheten Ett stort förtroende för Gävle kommun är det mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle och för relationen med medborgarna. Det förtroendet ska skapas genom att verksamheten har rätt kvalitet, att en god service levereras samt att det ges möjlighet till dialog och delaktighet. Förtroendet påverkas också av rättsäkerhet, bemötande och likvärdig behandling. Information är en förutsättning för kommunikation och en viktig byggsten i det förtroendeskapande arbetet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns medborgarna lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och utöva makt. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa. (Källa: Folkhälsopolitisk rapport 2005) Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Nöjd medborgarindex 54 (2010) 55 56 59 61 62 ² Nöjd regionindex 61 (2010) 62 63 65 67 68 ³ Nöjd inflytandeindex 38 (2010) 39 40 43 45 47 ¹ Del ur medborgarundersökningen. Vad medborgarna tycker om Gävle kommuns verksamheter. ² Del ur medborgarundersökningen. Hur medborgarna bedömer Gävle kommun som en plats att leva och bo på. ³ Del ur medborgarundersökningen. Vad medborgarna tycker om inflytandet i kommunen. Gävle är trygg, tillgänglig och välskött Trygghet är en av de mest avgörande parametrarna vid val av bostadsort. Människors trygghet i vardagen ska beaktas inom alla verksamheter. En attraktiv stad är också viktig för Gävlebor, företagare, besökare osv. Tillgängliga och välskötta utemiljöer bidrar till såväl trygghet som attraktivitet. Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Trygghetsindex 51 (2010) 55 56 59 61 62 ¹ Trygghetsindex tas fram genom specifika frågor i medborgarundersökningen som avser trygghet och säkerhet utomhus, hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. 18
Kommunövergripande mål MEDARBETARE Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande Förståelsen för sin del i helheten är viktigt för det gemensamma ansvaret för verksamheten. Alla medarbetare är trygga i sin anställning och kan förena ett framgångsrikt/engagerat medarbetarskap med ett aktivt medborgarskap, familjeliv och god hälsa. Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Framgångsrika medarbetare (index) 73,9 74 74 Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter ² Engagerade medarbetare (index) Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter ¹ Mäter ansvar engagemang, handlingsutrymme och medskapande. Källa: medarbetarundersökningen ² Mål och definitioner är under framtagande. Ett inspirerande och hälsofrämjande ledarskap samt ökad fokusering på medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget Gävle kommun är en attraktiv arbetsgivare som tillsammans med medarbetarna ständigt utvecklar verksamheten och organisationen och därmed har arbetsgivarpolitiska frågor en central plats. Det innebär att sätta fokus på Gävle kommun som en enad arbetsgivare med samsyn och en gemensam tillämpbar arbetsgivarpolitik. Chef-/ledar- och medarbetarskap är ett prioriterat utvecklingsområde för att Gävle kommun framgångsrikt ska kunna hantera en snabb och föränderlig omvärld. Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Ledarskaps-index 74,6 75 75 Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter ¹ Källa: Medarbetarundersökningen Jämställda, individuella och konkurrenskraftiga löner och villkor Jämställda arbetsvillkor innebär lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män i Gävle kommun. Det kan avse möjlighet till delaktighet och påverkan i sin arbetssituation, arbetstidens omfattning och förläggning, förutsättningar för chefskap, kompetensutveckling, hälsofrämjande aktiviteter, omställningsåtgärder och en arbetsmiljö fri från diskriminering och trakasserier. En förutsättning för detta är att säkerställa könsuppdelad statistik som underlag för uppföljning. Lönebildningen ska fungera som ett styrmedel bland annat med hjälp av jämställd, individuell och differentierad lönesättning. Den ska stimulera till utveckling av kommunens verksamhet samt trygga personalförsörjningen och bidra till effektivitets och kvalitetsförbättringar. Lönepolitiken ska också stämma överens med arbetsgivarens övriga strategier när det gäller till exempel chef och ledarskap, kompetens, jämställdhet och personalförsörjning. Lönespridning signalerar att det finns goda utvecklingsmöjligheter inom yrket. Det innebär att goda prestationer värdesätts, att det lönar sig att ta ansvar och anstränga sig, och att det finns många karriärvägar. 19
Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Jämix 111 113 117 119 121 123 ² Konkurrenskraftiga löner 2% 2% 2% 2% 2% 2% ¹ Jämställdhetsindex JÄMIX är ett verktyg för att kartlägga och identifiera förbättringsområden och följa upp arbetet med jämställdhet och likabehandling i organisationer och är utarbetat av nyckeltalsinstitutet. ² Definition är under framtagande. 20