Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt
Dagvattnets variationer Ämnen i dagvattnet Koncentrationer och mängder Fördelning löst/partikulärt Varierar i tid och rum
Vilka ämnen finns i dagvattnet?
Markanvändning Större motorled Mindre väg Bostadsområde
Aktiviteter
Val av material och produkter
Förorening Partiklar Kväve, fosfor (N, P) Bly (Pb) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Nickel (Ni) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Bakterier Olja PCB PAH Traditionella ämnen och källor Exempel på källa Slitage av vägyta, fordon, atmosfäriskt nedfall, sandning Bräddat avloppsvatten, felkopplingar, atmosfäriskt nedfall, trafikavgaser, djurspillning, sandning Infrastruktur, fordon, däckslitage, avgaser, atmosfäriskt nedfall Infrastruktur (galvaniserad plåt), däckslitage, motorolja, smörjolja Fordon, däckslitage, (förekommer som förorening i zink) Infrastruktur, fordon, atmosfäriskt nedfall Infrastruktur, fordon, diesel och bensin, smörjolja, batterier, atmosfäriskt nedfall via Infrastruktur, slitage av rörliga motordelar, dubbdäck Diffus spridning via varor som innehåller Hg, avfallshantering, industriutsläpp Bräddat avloppsvatten, felkopplingar, djurspillning Spill och läckage från fordon och cisterner, bensinstationer Fogmassor, transformatorer, kablar Vägslitage, däckslitage, vedeldning, avgaser, atmosfäriskt nedfall Källor: U.S. EPA (1993), Larm (1994), Davies et al. (2001), Ekvall, m.fl. (2001), Fuchs et al. (2006), Bergbäck och Jonsson (2008), Larm och Pirard (2010).
Andra ämnen Förorening Nonylfenoler Oktylfenol Diuron Endosulfan Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) Tributyltennföreningar (TBT) Fluoranten Naftalen Bromerade difenyletrar (PBDE) Exempel på källa Trafik, fordon, byggnader. Ingår i färg, lack, plast, betong, fogmassor, rengöringsmedel. Stabilisator i gummi för däcktillverkning Pesticid, träskyddsmedel, komponent i lim, färg och lack. Insekticid, träskyddsmedel. Fordon, byggnader mm. Mjukgörare i plast, gummi och färg. Finns i rostskyddsfärg och lack. Båtbottenfärg, träskyddsmedel, konserveringsmedel för gummi och plast. Bildas vid ofullständig förbränning. Används inom petrolium-, färg- och verkstadsindustrin. Bildas vid ofullständig förbränning Flamskyddsmedel i isoleringsmaterial, textiler, elektronik mm. Källor: www.rent.dagvatten.se (2012), Bergbäck och Jonsson (2008), Larm och Pirard (2010).
Dagvattnets variationer i tid
Källorna varierar under året Trafik Djurspillning Byggnadsmaterial Nedskräpning Bräddningar Atmosfärisk deposition- Industrier (torr-och våtdeposition) Kvalitet Tillfälliga föroreningar - släckvatten
Djurspillning Byggnadsmaterial Nedskräpning Bräddningar Källorna varierar under året Trafik Snöhantering Atmosfärisk deposition- Industrier (torr-och våtdeposition) Kvalitet Tillfälliga föroreningar - släckvatten Halkbekämpning
Suspenderat material, EMC (Fält) (mg/l) 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 26-mar 28-mar 06-apr 08-apr 09-apr 10-apr 17-apr 23-apr 25-apr 25-maj 26-maj 28-maj 3-5 juni 13-jun 20-jun 22-jun 23-jun Smältperiod Regnperiod
Fördelning Löst / Total (Fält) dissolved / total (%) dissolved / total (%) 30 25 20 15 10 5 Melt period Rain period 0 Cd Cu Ni Pb Zn
Hydrologin varierar under året
Variationer inom säsong Conc. of pollutant in runoff SOLUBLE WATER SOLIDS Water Volume T 0 (Oberts, et al., 2000) MELT T
Variationer under event 100 Uniform 100 Advanced 100 Delayed Pollutant load (%) 50 Pollutant load (%) 50 Pollutant load (%) 50 0 0 50 100 Runoff volume (%) 0 0 50 100 Runoff volume (%) 0 0 50 100 Runoff volume (%)
Variationer under event
Variationer under event H + -joner TSS Klorid 100 100 100 Mängd vätejoner (%) 80 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 Volym avrinning (%) Mängd TSS (%) 80 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 Volym avrinning (%) Mängd klorid (%) 80 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 Volym avrinning (%)
Dagvatten inte bara en komplex blandning utan även en komplex fråga
VAR ska vi provta? Vart ska man provta? Utgå från statusklassning och MKN? I recipienten? I avrinningsområdet? Uppströms? Nedströms?
NÄR ska vi provta? Hela året eller bara utvalda delar av året? Hela avrinningseventet eller bara första delen? TSS TSS 1800 100 1600 1400 80 (mg/l) 1200 1000 800 600 400 200 Smältperiod Regnperiod Load of TSS (%) 60 40 20 0 26/mar 28/mar 06/apr 08/apr 09/apr 10/apr 17/apr 23/apr 25/apr 25-May 26-May 28-May 3-5 juni 13-Jun 20-Jun 22-Jun 23-Jun 0 0 20 40 60 80 100 volume runoff (%)
HUR ska vi provta? Manuell eller automatisk provtagning? Flödespropertionerlig eller tidsproportionerlig? Från ytan eller i ledning? Tid mellan provtagning och analys Analysmetoder
VAD ska prioriteras? Konventionella ämnen? Vattendirektivets prioriterade lista? Nya ämnen? Partikulära och/eller lösta föroreningar? Samverkanseffekter
Samma frågor för rening av dagvatten - Vi kan inte rena allt dagvatten! - När är påverkan från dagvattnet oacceptabelt? VAD? VAR? NÄR? HUR? Ska vi rena dagvattnet?
.dessutom Vem äger frågan? Kommunen, Trafikverket, Industrin, Fastighetsägare, Hushållen, Länsstyrelsen, NV, HaV, Vem betalar? Mark, Konstruktion, DoU
Dagvattenfrågan på bordet - Ofta kommer dagvattnet in för sent i processen Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Nationell samordning av dagvattenfrågor!
Tack för uppmärksamheten!
Staden är full av vatten!
Naturlig och urban hydrologi
Problem-kvantitet och kvalitet