BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI



Relevanta dokument
Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik Kunskapens användning

Ämnesplan i Fysik Treälven

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

Kursplaner och betygskriterier för fysik

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Lokal pedagogisk plan

Ämnesplan i Kemi Treälven

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Mål och betygskriterier i Fysik

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Kemi Kunskapens användning

Lokal pedagogisk plan

Förslag den 25 september Fysik

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Astronomi, kraft och rörelse

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Lokal pedagogisk plan

Förmågor och Kunskapskrav

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

HEMPROV LJUD OCH LJUS

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Kretsar kring el årskurs 4-6

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud.

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Visa vägen genom bedömning

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

LPP Energi och elektricitet År 7

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Elektricitet och magnetism

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Pedagogisk planering

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Magnetism och EL. Prov v 49

FRÅN MASSA TILL TYNGD

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

Biologi Kunskapens användning

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Transkript:

Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och medel för att elever skall kunna tillgodogöra sig och utveckla det kunnande som ingår i ämnet eller kursen. På så sätt har detta betydelse för betyget. BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI A. Kunna följa de ordningsregler och säkerhetsföreskrifter som gäller i ämnena kemi, fysik och biologi. B. Kunna genomföra experiment genom att följa en instruktion, eller att ha en egen hypotes som man kontrollerar och drar slutsatser av, samt att skriftligt kunna redovisa experiment, resultat och slutsatser. C. Kriterier för betyget Godkänd år 7, 8 och 9. D. Kriterier för betyget Väl godkänd Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka. Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder. Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller. Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshållning, hälsa och teknik i vardagslivet. Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem.

2 E. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden. Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning. Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning. Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder. Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller. Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden. Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.

Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 C. Mål i FYSIK, år 7 Materia, mätningar, rörelse 1. Veta i vilka former ett ämne kan förekomma, vad de olika formerna beror på samt hur molekylerna rör sig i de olika formerna. 2. Förklara enkelt hur en atom är uppbyggd. (Bohrs atommodell). 3. Känna till några olika mätmetoder för längd, tid, massa och volym. 4. Kunna några enheter för längd, tid, massa och volym. 5. Känna till vad som menas med likformig, accelererad och bromsad rörelse. Krafter 1. Veta vad en kraft kan åstadkomma, hur man mäter krafter och i vilken enhet. 2. Veta vad som menas med tyngdkraft och hur denna varierar. 3. Känna till vad som menas med friktion och hur den kan ökas eller minskas. 4. Kunna markera tyngdpunkten i några enkla ytor. 5. Kunna sambandet mellan tyngdpunkt, stödyta och lodlinje. 6. Kunna skillnaden mellan massa och tyngd. 7. Känna till ytspänning. 8. Kunna rita upp och ange storleken på resultanten till två krafter.

2 Tryck 1. Känna till hur trycket varierar med ytans storlek. 2. Veta på vilket sätt trycket förändras med höjden (djupet) i luft och vatten. 3. Känna till barometern och dess användning. 4. Känna till enheter för tryck. Astronomi 1. Känna till planeterna i vårt solsystem. 2. Veta vad dygns- och årstidsväxlingarna beror på. 3. Känna till tidszonerna. 4. Veta vad en komet och en meteor är för något. 5. Känna till något om universums uppbyggnad. Elektricitet - Elektronik 1. Kunna förklara vad elström är för något och hur den kan framställas. 2. Kunna rita en enkel atommodell, namnge delarna med laddningar. 3. Kunna skillnaden mellan ledare och isolator samt kunna ge exempel på dessa. 4. Kunna rita och följa enkla kopplingsscheman med batterier, lampor och strömbrytare. 5. Kunna förklara skillnaden mellan serie- och parallellkoppling. 6. Känna till begreppen spänning, ström och resistans och vilka enheter dessa mäts i.

Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 C. Kriterier för betyget godkänd i FYSIK, år 8 Energi 1. Känna till att energi kan förekomma i olika former. 2. Kunna energiprincipen. 3. Förstå skillnaden mellan förnybara och ändliga energikällor. 4. Förstå att energiomvandlingar och distribution av energi kan medföra miljöproblem. Magnetism, induktion, elektromagnetism 1. Känna till olika typer av magneter och även elektromagneter. 2. Veta vad som händer när man närmar magneter till varandra. 3. Kunna rita magnetfältet till en stavmagnet. 4. Redogöra för jordens magnetfält. 5. Kunna förklara hur transformatorn och generatorn används. 6. Veta skillnaden mellan elektrisk energi och effekt. 7. Känna till enheten för energi och effekt. 8. Känna till vad resistansen i en tråd beror på. 9. Kunna enkelt förklara vad induktion är. Värmelära 1. Veta vad värme är för något. 2. Veta vad som händer med volymen och densiteten när olika ämnen värms och avkyls. 3. Kunna använda en termometer och känna till olika temperaturskalor. 4. Veta på vilka sätt värme kan spridas i olika material. 5. Känna till hur och varför man använder isolering.

2 Ljud 1. Veta hur ljudet uppkommer och utbreder sig i olika ämnen. 2. Veta ljudets fart i luft. 3. Känna till skillnaden mellan ton och buller. 4. Kunna vad som menas med frekvens, frekvensomfånget hos människans hörsel och enhet för frekvens. 5. Veta skillnaden mellan tonhöjd och tonstyrka. 6. Veta vad man kan ändra på en sträng för att ändra frekvensen. 7. Kunna något om ultra- och infraljud. 8. Känna till hur ljudet kan reflekteras (eko). 9. Veta hur man kan skydda sig mot hörselskador. 10. Veta att ljudstyrkan mäts i db. Ljus 1. Veta vad som händer när ljus träffar en yta. 2. Ljusets hastighet i vakuum. 3. Kunna förklara hur ljuset reflekteras mot en spegelyta. 4. Känna till något om buktiga speglar och deras användning. 5. Känna till hur ljuset bryts i olika linser. 6. Känna till hur ett spektrum uppkommer och dess färger. 7. Känna till ultraviolett och infrarött ljus.

Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 C. Kriterier för betyget godkänd i FYSIK, år 9 Atomfysik 1. Kunna rita upp en atom, namnge delarna med rätt laddning. (Bohrs atommodell). 2. Kunna förklara vad isotoper är. 3. Kunna redogöra för hur ljus uppkommer i en atom. 4. Kunna redogöra för skillnaden mellan kontinuerligt och linjespektrum. 5. Känna til alfa-, beta- och gammastrålning, hur lång räckvidden är för de olika stråltyperna samt hur strålningen kan stoppas. 6. Kunna förklara vad som menas med halveringstid. 7. Veta hur åldersbestämning med C14-metoden går till. 8. Känna till vilka skador man kan få av joniserande strålning. 9. Veta skillnaden mellan fission och fusion. Kraft, Arbete, Rörelse 1. Veta vad en kraft kan åstadkomma, hur man mäter krafter och i vilken enhet. 2. Veta vad som menas med tyngdkraft och hur denna varierar. 3. Kunna rita upp och ange storleken på resultanten till två krafter. 4. Känna till vad som menas med likformig, accelererad och bromsad rörelse. 5. Veta vad som menas med fritt fall samt känna till storleken på tyngdaccelerationen. 6. Veta hur man ska kasta en boll för att komma så långt som möjligt. 7. Känna till några sätt att spara kraft (hävstänger, lutande plan). 8. Kunna beräkna arbete, effekt och väg-fart-tid.

2 Elektronik 1. Känna till ström, spänning och resistans och enheterna för dessa. 2. Känna till något om resistorer, hur man läser av resistansen och hur en resistor påverkar en strömkrets. 3. Känna till något om kondensatorer, spolar, dioder och transistorer. 4. Veta skillnaden mellan ledare, isolator och halvledare samt hur man kan få en halvledare att leda ström. 5. Kunna rita kopplingsschema med symbolerna till en resistor, kondensator, spole, diod och transistor. Byten av arbetsområden mellan de olika åren kan förekomma.