Nationella höjdsystem historik



Relevanta dokument
BYTE REFERENSSYSTEM LULEÅ SWEREF99/RH 2000

NY NATIONELL HÖJDMODELL (NNH) TRIVS BÄST TILLSAMMANS MED NYTT NATIONELLT HÖJDSYSTEM (RH 2000)

TREDJE PRECISIONSAVVÄGNINGEN

Geodesi 2010 För en hållbar Geodetisk Infrastruktur. Införande av RH 2000

Sverige byter referenssystem

Byte av höjdsystem i en kommun

Geodesienheten informerar

Appendix 1 - Checklista för etablering av punkter i RH 2000 genom stomnätsmätning med statisk GNSSteknik

Malmö stad byter höjdsystem till RH2000 den 1 januari 2011 för att förenkla användning av geografisk information

HMK-nytt Löpande justeringar av senast gällande version av HMK-dokument

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen

Kvalitetssäkring av riksavvägningsdata och förberedelser för införandet av ett nytt nationellt höjdsystem

P Platsundersökning Forsmark. Upprättande av riksnätsanslutet stomnät i plan och höjd för Forsmarks undersökningsområde

Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige

RIX 95-projektet. Projektets bakgrund

Schaktning för avlopp i Årdala

Svar till beräkningsuppgifter för instuderingsfrågor i övning 2

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Lär dig mer om markavvattning

Lantmäteriets Geodetiska Arkiv och dess tillgänglighet via Internet

Ett gemensamt höjdsystem

RAPPORT. Höjdmätning med RUFRIS

Är du höjdrädd. Janos Böhm. Kartdagarna och GIT-Mässan mars, 2012

Skogliga grunddata produktbeskrivning

Under golvet i Värö kyrka

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Råvattenledning i norra Åhus

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

Mot effektivare och säkrare navigering i FAMOS-projektet

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Översiktlig undersökning av bergnivåer. Svärdfisken 29, Varberg

Anslutning av lokala höjdnät till RH 2000 med GNSS-stommätning

Skogliga grunddata produktbeskrivning. Innehållsförteckning 1(5)

Ett gemensamt höjdsystem

Ny Nationell Höjdmodell

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna

Nya informationsskyltar vid Hemsta naturreservat

Steninge slottspark Trafikstudie

ÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM EKOLODNING

Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Artikel publicerad i Sveriges Kart- & Mätningstekniska Förenings (SKMF:s) tidskrift Sinus, nr , sid 12-13

PÅ JAKT EFTER TROLLENS GULD?

Anna Halvarsson. Privat - Ridning - Skidåkning framförallt nerför - Husrenovering och vedkapning

Detaljmätning ska utgå från bruksnät och anslutningsnät som uppfyller krav enligt SIS TS 21143:2009 punkt 6..

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn

PM kompletterande riskanalys Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

Den nya nationella geoidmodellen SWEN17_RH2000

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården

Bråfors bergsmansgård

Fredsgatan i Sala. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. RAÄ 62 Fredsgatan Sala stadsförsamling Västmanland.

Information om bygglovshandlingarna

Det medeltida huset Stekaren i Arboga

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.

Noggrann höjdbestämning med den nya nationella geoidmodellen SWEN17_RH2000

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Lindesberg Lejonet 16

Kontrollmätning av RH 2000-höjdfixar i delar av Gävle stad

Tortuna kyrka II. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.

Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme

Ledningsförläggning vid Enköping

Jämförelse av överlappande höjdmodeller

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Förmågor och Kunskapskrav

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Crugska gården i Arboga

EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM

Bullerutredning inför nybyggnation på fastigheten Lindberg 6:11 i Varbergs kommun. Planerade bostadshus

Din förlängda arm på vägarna

Ledningsdragning vid Askeby kloster

Koordinatsystem och transformationer. Tina Kempe Lantmäteriet Informationsförsörjning geodesi tel

Schaktningsövervakning i Rotbrunna

FORD ST _ST_Range_V2_ MY.indd FC1-FC3 27/06/ :24:01

Allmän beskrivning: GSD - Höjddatabanken

Tre gc-vägar i Stockholms län

PM kompletterande riskanalys Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

Sökande Person-/organisationsnummer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping

Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka

Lekplats vid Slestadskolan

Ljuspunkter i Västerås

Metodbeskrivning RUFRIS

Vindkraftparken Våsberget

Underlag till metodbeskrivning RUFRIS

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Schaktgrävning i Nässja och Örberga

Digitala höjdmodeller och höjdsystem. Insamling av höjddata med fokus på flygburen laserskanning.

PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND

Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg. RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45

Grytan. Schaktningsövervakning vid fossil åkermark Brunflo 252:1. Brunflo socken, Östersunds kommun, Jämtlands län.

Rinkaby 6:2, Rinkaby socken, Kristianstads kommun

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

Transkript:

L A N T M Ä T E R I E T 1 (5) 2005-12-16 Nationella höjdsystem historik Introduktion De svenska höjdsystemens historia består till stor del av de tre nationella precisionsavvägningarna, genomförda under åren 1886-1905, 1951-1967 respektive 1979-2003. Även de så kallade linjeavvägningarna, förtätningar av precisionsavvägningarna, har spelat en central roll i särskilt de lokala höjdsystemens historia. Figur 1. Första, andra respektive tredje precisionsavvägningen av Sverige. Den första systematiska höjdmätningen i Sverige genomfördes under åren 1857-1885 och resulterade i höjdsystemet RH 1860. Det kom emellertid ganska omgående att ersättas av det som vi kallar den första precisionsavvägningen och höjdsystemet som baseras på den, RH 00. Per-Anders Olsson, Per-Ola Eriksson Lantmäteriverket, 801 82 Gävle Tfn växel: 026-63 30 00 Fax: 026-61 06 76 E-post: geodesi@lm.se

Lantmäteriet 2005-12-16 2 Första precisionsavvägningen 1886-1905 Det var i första hand vetenskapliga intressen som under 1800-talets andra hälft drev fram beslutet att precisionsavväga Sverige. Av särskilt intresse var att sammanbinda de vattenståndsmätare som var belägna längs de svenska kusterna för att på sätt kunna bestämma havsytans nivå. Totalt cirka 4 900 km avvägdes, varav ungefär 75% gick längs järnväg och resten längs landsväg. Som nollnivå för höjdsystemet, RH 00, valdes medelvattenytan i Stockholm år 1900. Denna fick representeras av en punkt på Riddarholmen i Stockholm som på bestämdes till 11,800 meter över medelvattenytan. Övriga punkter i nätet (cirka 2 500 stycken) markerades i berg eller jordfasta stenar med dubbar av järn eller mässing och låg på 2-3 km avstånd från varandra. Noggrannheten i den första precisionsavvägningen skattades efter slutberäkningen till 4,4 mm/ km Den första precisionsavvägningen finns dokumenterad i skriften Sveriges precisionsavvägning 1886-1905 av P. G. Rosén (Kungl. Boktryckeriet. P. A. Nordstedt & Söner, Stockholm 1906). Kostnaden för första precisionsavvägningen, inklusive beräkning och offentliggörande, beräknades till 128 100 kronor. Linjeavvägningen och anslutning av lokala höjdnät Första precisionsavvägningen genomfördes i första hand för vetenskapliga ändamål. Mätningarna var förhållandevis noggranna men nätet var glest och i Norrlands inland saknades mätningar helt. Kartverket hade vid den här tiden behov av höjdinformation med mycket bättre täckning för den allmänna kartläggningen. För att tillgodose dessa behov gjordes en förtätning av den första precisionsavvägningen. Förtätningen gjordes i flera steg (nivåer). Precisionsavvägningen förtätades först med så kallade huvudlinjer, som i sin tur förtätades med detaljlinjer. Linjeavvägningen pågick fram till 1975, och man beräknar att det då fanns cirka 100 000 punkter med höjder i RH 00 och/eller RH 70. Av dessa punkter var ungefär hälften markerade fixpunkter, och resten omarkerade höjdstödpunkter och avvägda vattenytor på sjöar. Kvaliteten på dessa mätningar var helt i linje med de krav som ställdes för höjdstöd till kartläggningen, men mycket lägre än de krav som gäller för precisionsavvägning eller anslutning av lokala höjdnät.

Lantmäteriet 2005-12-16 3 Då landets kommuner från början av 1900-talet började anlägga lokala höjdnät fanns ofta en ambition att ansluta det lokala nätet till Rikets höjdsystem (RH 00). Det var mycket ovanligt att man då hade tillgång till någon punkt från den mycket glesa första precisionsavvägningen. Det vanliga var att man anslöt på en eller flera punkter från linjeavvägningen. Den dåliga kvaliteten på dessa anslutningspunkter resulterade i att de lokala höjdsystemen, anslutna till RH 00, ofta innehåller deformationer eller ligger på olika nivåer. Det är inte ovanligt att man inom en kommun har flera olika höjdnät, alla anslutna till RH 00, men som ändå ligger på olika nivåer. Dessa skillnader kan inom en kommun typiskt vara av storleksordningen några cm några dm. Andra precisionsavvägningen, 1951-1967 De viktigaste skälen för genomförandet av den andra precisionsavvägningen (som resulterade i höjdsystemet RH 70) var: den första precisionsavvägningen var för gles och av för låg kvalitet den första precisionsavvägningens punkter hade i hög grad gått förlorade landhöjningen hade ändrat punkternas läge relativt varandra med en ny precisionsavvägning skulle möjlighet ges att beräkna landhöjningen i landets inre delar Andra precisionsavvägningen bestod av 10 389 km avvägning, varav cirka 75% längs järnväg och resten på landsväg. Under arbetets gångs försökte man i möjligaste mån att mäta in äldre punkter som även ingått i den första precisionsavvägningen. Totalt ingick knappt 9 700 punkter varav cirka 7 500 var nymarkerade. Som nollnivå för det nya höjdsystemet RH 70 valdes samma nivå som antagits för det europeiska höjdsystemet. Denna definieras av en punkt i Amsterdam och betecknas Normaal Amsterdam Peil (NAP). Med nationella avvägningar genom Holland, Tyskland och Danmark och en hydrostatisk bestämning av höjdskillnaden mellan Helsingör och Helsingborg fördes, så att säga, höjden på NAP över till Sverige. Efter beräkningen av den andra precisionsavvägningen inrättades en ny så kallad Normalhöjdpunkt. Det var en punkt i Varberg som var stabilt markerad i berggrund av granit och ligger i ett område med obetydlig landhöjning. Höjden på denna punkt i RH 70 är 4,234 m.

Lantmäteriet 2005-12-16 4 Noggrannheten i den andra precisionsavvägningen skattades efter slutberäkningen till 1,6 mm/ km När RH 70 var beräknat och klart räknades de gamla linjeavvägningarna om med punkter från den andra precisionsavvägningen som utgångspunkter. Detta resulterade i att alla punkter från linjeavvägningen, som tidigare hade höjder i höjdsystemet RH 00, nu även fick höjder i RH 70. Noggrannheten på dessa höjder i RH 70 var lika låg som de tidigare i RH 00 beroende på att de härstammar från samma mätningar. Problemet med dåliga anslutningspunkter för lokala användare kvarstod alltså. Tredje precisionsavvägningen, 1979-2003 Den tredje precisionsavvägningen, eller Riksavvägningen, skulle resultera i ett nytt höjdsystem, RH 2000, starkare och mer homogent både lokalt och regionalt än RH 00 och RH 70. Det stod från början klart att nätet skulle komma att ha en betydligt bättre täckning än de tidigare precisionsavvägningarna för att tillmötesgå användarnas berättigade krav på anslutningsmöjligheter. Planeringen av nätet skedde också i samråd med de enskilda användarna, som gavs möjligheter att inom vissa ramar påverka nätutformningen. Målet var att förlägga de nya tågen så att befintliga och planerade lokala höjdnät så enkelt som möjligt skulle kunna anslutas. Det nya nätet kom att omfatta cirka 50 000 km och ungefär lika många punkter, vilket är ungefär 5 gånger volymen av den andra precisionsavvägningen. Riksavvägningen påbörjades 1979 och mätningarna för uppbyggnaden av nätet avslutades under 2003. Mätningarna genomfördes huvudsakligen med så kallad motoriserad avvägningsteknik. Denna avvägningsteknik gör att avvägningstågen är förlagda till vägar. Figur 2. Motoriserat avvägningslag i arbete. Höjder har under arbetets gång beräknats i system RH 70, med punkter från den andra precisionsavvägningen som kontrollerats och befunnits vara stabila, som utgångspunkter. För att markera att dessa höjder kommer från mätningar i

Lantmäteriet 2005-12-16 5 Riksavvägningen och inte utan kontroll bör användas tillsammans med äldre RH 70-höjder, har beteckningen RHB 70 använts. Linjeavvägningarna kommer inte, som i fallet med RH 00 och RH 70, att räknas om till RH 2000. Arbetet med slutberäkningen av RH 2000 har i stor utsträckning skett i samarbete med övriga nordiska länder. De har, Island undantaget, också genomfört motsvarande precisionsavvägningar och har eller är i färd med att presentera sina nya nationella höjdsystem. Inom ramen för detta samarbete har bland annat en gemensam nollpunkt (NAP) och en gemensam epok (2000) rekommenderats, och en gemensam utjämning av alla avvägningsnät i norra Europa genomförts. Detta för att på bästa sätt ansluta de nordiska höjdnäten till det europeiska. Arbetet med att ta fram en ny landhöjningsmodell har också varit en viktig del inför slutberäkningen. Även detta har skett i samarbete med våra nordiska grannar. Noggrannheten i den tredje precisionsavvägningen skattades efter slutberäkningen till 1,0 mm/ km RH 2000 blev officiellt år 2005. Se LMV-rapporterna 2007:4 och 2007:14 för en omfattande dokumentation.