Områden av riksintresse för friluftsliv Miljöbalken 3 kap 6. Mark- o vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som Har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Naturvårdsverkets beslut 1987-12-21.
NB. De beteckningarna i texten som hänvisar till riksintresse för naturvård (t ex NO 5) stämmer ej. 2000-02-07 togs det ett nytt beslut för riksintresse för naturvård.
OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIV I FÖRE DETTA GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN Nr O1 NORRA BOHUSLÄNS KUST I STRÖMSTAD, TANUMS, SOTENÄS OCH LYSEKILS KOMMUNER Kartor: 8A NO, 8B NV, 9A SV/SO, 9A NV/NO, 9B NV, 10A SO Läge: 9A 3g Area: 1 000 km 2 Naturgeografiska regioner: 18 Bohusläns kustskogsregion, 15 d Ljungheds- och kustskogsområden längs svenska västkusten Intresseaspekter: Naturstudier (botaniska, geologiska, ornitologiska) kulturstudier (kulturhistoriska), båtsport, bad, fritidsfiske, kanoting Urvalskriterier: Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier (F). Särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting och därmed sammanhängande positiva upplevelser (I). Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske (J) Stödkriterier: Intresseväckande natur- och kulturföreteelser, tilltalande landskapsbild (1) Lämpliga klimatförhållanden, bra vatten, stränder och bottnar för bad, stränder och vatten lämpliga för fritidsfiske (2) Vatten med god tillgång på fisk och i övrigt goda förutsättningar för fiske (3) Området kan utnyttjas mångsidigt genom till storlek och variation (4,5) Goda möjligheter att komma till och in i området samt att vistas i anslutning till det (7) Relativt små inskränkningar i allemansrätten (10) Anordningar för friluftslivet, t ex service i naturhamnar, vandrarhem, båtuthyrning (11) Planering och säkerställande: Området är nästan helt redovisat som bevarandeområde i resp kommuners markanvändningsplaner. Restriktiva riktlinjer för byggande är angivna i kommunöversikterna och gäller för praktiskt taget all mark inom området. För tätorterna längs kusten och
närmaste omland finns områdesplaner med bevarandeintressena angivna och till största delen respekterade i planering av framtida markdisposition. Se under NO 1:1 - NO 1:11. Länsstyrelsen, 1979: Natur i Göteborgs och Bohus län. Stor del av området föreslås till skydd genom förordnanden enligt naturvårdslagen. Ett betydande antal områden är avsatta som naturreservat, fågelskyddsområden, naturvårdsområden och landskapsskyddsområden enligt länsstyrelsens beslut. Se under NO 1:1 - NO 1:11. Området berör område av riksintresse för naturvård NO 1, norra Bohusläns kust. Berörda områden för kulturminnesvård: Se NO 1:1 NO 1:11. Områdets huvuddrag: Beträffande naturförhållanden se objekt NO 1 (översiktlig beskrivning) och NO 1:1 - NO 1:11 (beskrivning av delområden). Större delen av fastlandskusten täcks mot väster av skärgård. Variationen i skärgårdslandskapet är påtaglig med karaktärer alltifrån kalskär i ytterskärgården till en lummig innerskärgård. Representativa exempel på ytterskärgårdar av stort intresse för friluftslivet är Kosteröarna Väderöarna, delar av Fjällbacka - skärgården samt Ösö- och Hållö-skärgårdarna. En vältalig kontrast utgör Tjärnö-skärgården med sina grunda leror, sedimentstränder och rika växtlighet. Genom sprickdalarnas orientering i öst-västlig eller nordost-sydvästlig riktning är fastlandskusten kraftigt bruten i fjordar, vikar och mellanliggande näs. Berggrundsformerna (hällskulpturer m m), det rika djurlivet (sjöfågel, vadare, säl) samt floristiska värden berikar landskapet och ger utomordentliga tillfällen till naturupplevelser och naturstudier, Rik tillgång till naturhamnar, sjötrafikleder och service i olika former är viktiga förutsättningar för en intensiv båtsport inom området. Klipp- och sandstränder ger goda möjligheter till bad såväl i skärgården som längs fastlandskusten dels i form av utrustade badplatser med hög service dels som naturbad. Av stor betydelse för friluftslivet är ett antal basorter längs kusten med omfattande service för turism och friluftsliv, övernattningsmöjligheter av olika slag, välutrustade gästhamnar, marinor med båtservice, provianteringsmöjligheter m.m. Ett stort antal campingplatser finns längs kusten, de flesta med tillgång till badmöjligheter på nära håll. Ett betydande antal naturreservat med inriktning bl.a. på friluftsliv finns inom området. Värdeomdöme: Området är utan tvekan ett av de mest frekventerade friluftsområdena i landet och utgör ett betydande mål även för internationell turism. Landskapet är i hög grad särpräglat och inrymmer stor variation naturmiljön. Vattenkvaliteten är mestadels god, på senare tid har dock
noterats en allvarlig försämring framför allt betingad av utsläpp i Glomma och Idefjorden på norska sidan. Stränderna är till större delen fria från bebyggelse som kan hindra allemansrättsligt utnyttjande. Störningar på djurlivet är påtagliga i vissa områden och gäller framför allt häckfågel samt knubbsäl under reproduktionsperioden. Markslitaget kan vara betydande på frekventerade ställen, bl.a. sandstränder. Referenser: Se NO 1:1 NO 1:11
Nr O2 GULLMARSFJORDEN, LYSEKILS, MUNKEDALS, UDDEVALLA, ORUSTS KOMMUNER Kartor: 8A SO, 8B SV, NV Läge: 8B 5a Area: 40 300 ha varav 11 700 ha land Naturgeografisk region: 15 d Ljungheds- och kustskogsområden Intresseaspekter: Naturstudier (botanik, zoologi, ornitologi, geologi), bad, båtsport, fritidsfiske. Urvalskriterier: Fjord med natursköna stränder med särskilt vacker och intressant landskapsbild (F) Fjord med öar med särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport (I) Fjord med mynningsområde och vattendrag med särskilt goda tillfällen till fritidsfiske efter lax, laxöring, torsk m m (J) I övrigt se Område av riksintresse för naturvård NO nr 2 och huvudkriterierna A, C och D. Stödkriterier: Tilltalande, omväxlande och särpräglat fjordlandskap, som till stora delar kan betecknas som orört, med intresseväckande natur- och kulturföreteelser (1) Fjord med vatten lämpat för bad- och fritidsfiske samt terräng med särskilt goda utsiktspunkter över vidsträcka områden (2) Områdets mångsidighet och storlek ger förutsättningar för flera fritidsverksamheter samtidigt och under olika årstider (4,5) Fjordområdet har tålighet mot slitage och tillgänglighet via mindre tillfartsvägar, färjöverfart, men stränderna är på sina ställen svårframkomliga genom terrängens brutenhet och stora nivåskillnader (6, 7, 8) I fjordområdet finns insatser för fritidsfisket i form av småbåtshamnar och för övrig friluftsverksamhet finns campingplatser och andra boendeanläggningar (11) Förutsättningar för att områdets värde skall bestå: se NO 2 Planering och säkerställande: se NO 2 Området berör område av riksintresse för naturvård: NO 2 Gullmarsfjorden
Området berör område av riksintresse för kulturminnesvård: KO 25 Sältorna, 64 Centrala Bokenäset och 66 Dynge-Gullmarsberg. Områdets huvuddrag: Fjorden är ett attraktivt område för det rörliga friluftslivet. Dess mynningsområde och Strömmarna har under sommarmånaderna en strid ström av fritidsbåtar och ett mycket stort antal människor uppehåller sig på eller i nära anslutning till fjorden. Mynningsområdets öar och skär med tillgängliga naturhamnar erbjuder rika tillfällen till bad- och friluftsliv med möjligheter till fritidsfiske. Landskapet längs fjordens strandområden varierar från höga, branta, kala klippformationer till insprängda uppodlade dalgångar med lummiga randlövskogar. Stränderna utgörs huvudsakligen av branta klippor, men även badvänliga sand- och grusstränder finns. Från de branta höjderna (t ex Smörkullen) ges en vidsträckt utblick över fjorden och dess omgivning. Värdeomdöme: Det omväxlande och ställvis mycket dramatiska fjordlandskapet är en stor attraktion. Fritidsfisket är betydande. Båtturismen är mera begränsad och av en annorlunda karaktär i fjorden än i den yttre skärgården med sina naturhamnar och stora gästhamnar med utbyggd service. Genom många småvägar ges goda möjligheter att komma till stränderna på bägge sidor. Fjordområdet är ett lämpligt mål för turism baserad på enskilda initiativ och utan krav på omfattande service. Referenser: se NO 2
Nr O3 SÖDRA BOHUSLÄNS KUST FRÅN LYSEKIL TILL NORDRE ÄLVS MYNNING, LYSEKILS, UDDEVALLA, ORUSTS, TJÖRNS, STENUNGSUNDS OCH KUNGÄLVS KOMMUNER Kartor: 8A SO, 8B SV, 7A NO, 7B NV, 7A SO, 7B SV Läge: 7B 8a Area: 1 000 km 2 Naturgeografiska regioner: 15 d Ljungheds- och kustskogsområden längs svenska västkusten, 21 Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap Intresseaspekter: Naturstudier (botaniska, zoologiska, ornitologiska, geologiska), kulturstudier, strövande, bad, båtsport, kanoting, fritidsfiske Urvalskriterier: Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser. Naturskönt kust- och fjordområde (F) Särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting (I) Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske (J) Stödkriterier: Intresseväckande natur- och kulturföreteelser, tilltalande landskapsbild, omväxling (1) Lämpliga klimatförhållanden, bra vatten, stränder och bottnar för bad, lämpliga förutsättningar för fritidsfiske (2) Vatten med god tillgång på fisk och goda förutsättningar i övrigt för fiske (3) Mångsidighet och storlek ger förutsättningar för flera friluftsaktiviteter samtidigt. Stor variation (4,5) Möjligheterna att komma till och in i området är goda. På de flesta ställen en väl fungerande kollektivtrafik. Små inskränkningar i allemansrätten (10) Anordningar för friluftsverksamhet i form av marinor, vandrarhem, båtuthyrning (11) Planering och säkerställande: I resp kommuners kommunöversikter är riktlinjerna för bebyggelse i området i regel restriktiva. Kommunernas markanvändningsplaner visar ett starkt bevarandeintresse för området. I länsstyrelsens naturvårdsplan Natur i Göteborgs och Bohus län 1979 (söderut t.o.m. Orust kommun) är särskilt värdefulla delar föreslagna som
förordnandeområden jämlikt naturvårdslagen. Samma gäller för området söder om Orust (pågående naturvårdsplanering). Ett flertal områden är genom länsstyrelsebeslut avsatta som naturreservat, naturvårdsområden, landskapskyddsområden och fågelskyddsområden. Se närmare under NO2-NO19. Området berör riksobjekt för naturvård och kulturminnesvård enligt följande: NO 2 Gullmarn-Strömmarna, O 6 Hermanö, NO 11 Morlandadalen, NO 12 Stigfjorden-landskapet, NO 13 Härön, NO 17 Öar i Hakefjorden. Pater Noster-skärgården, NO 18 Grundområden längs Stenungsunds- och Kungälvskusten, NO 32 Breviks kile - Säby Kile Toftenäs, NO 33 Ramsö- Keholmen, KO 23 Stångehuvud, KO 65 Dragsmark, KO 33 Morlanda- Torebo, KO 34 Hermanö, KO 32 Mollösund, KO 30 Haga, KO 60 Säby, KO 39 Anrås, KO 40 Ramsön, KO 17 Solberga-Ödsmål, KO 18 Älgön, KO 62 Ästol, KO 58 Pater Noster, KO 14 Marstrand Områdets huvuddrag: Naturbeskrivningar: Se objekt NO 2, NO 6, NO 11, NO 12, NO 13, NO 17, NO 18. Ett utpräglat skärgårdslandskap med stor variation från exponerad ytterskärgård till skyddad, ofta lummig innerskärgård. Fjordar och mer eller mindre inneslutna vatten av mycket olika karaktär, t ex Stigfjorden, Hakefjorden, Halsefjorden, Ellösefjorden, Björnsundsfjorden och Koljöfjorden. Landskapet hyser stora skönhetsvärden. Botaniska, zoologiska och geologiska kvalitéer berikar upplevelsen i landskapet och ger utsökta tillfällen till naturstudier av skiftande slag. Möjligheterna till bad, segling, kanoting, strövtåg, fritidsfiske etc är mycket stora och betingelserna härför utomordentliga. I området finns anordningar och åtgärder för turism och friluftsliv. Service i alla former ges, speciellt i de stora replipunkterna såsom Lysekil, Fiskebäckskil, Ellös, Mollösund, Skärhamn, Marstrand m fl. Campingplatser finns i ett stort antal och ofta välutrustade. Här finns också naturhamnar, naturbad etc. Värdeomdöme: Området är liksom norra Bohusläns kust ett av de mest frekventerade friluftsområdena i landet och utgör även ett betydande mål för internationell turism. I den yttre skärgården är vattenkvaliteten mestadels god, situationen kan tidvis vara sämre i de inre delarna. Stränderna är till ansenlig del fria från bebyggelse som kan hindra allemansrättsligt utnyttjande. På sina ställen förekommer en omfattande fritidsbebyggelse i om rådet närmast innanför strandzonen. Referenser: Se objekt NO 2, NO 6, NO 11, NO 12, NO 13, NO 17, NO 18.
Nr O 4 GÖTA OCH NORDRE ÄLVS DALGÅNGAR, KUNGÄLVS OCH GÖTEBORGS KOMMUNER Kartor: 7B SV, NO Läge: 7 B 4f 02, SMHI V 108 (108 Göta älv) Area: ca 4 800 ha varav ca 2 900 ha land Naturgeografiska regioner: 21 Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap a) Dalslandsområdet, 15 d) Ljungheds- och kustskogsområdet Intresseaspekter: Båtsport, fritidsfiske, naturstudier (botanik, ornitologi, geologi), kulturstudier (kulturhistoria) Urvalskriterier: Älvdal med särskilt vacker och intressant landskapsbild (F) Vattendrag, som rinner genom omväxlande landskapstyper, lämpade för längre båtturer (H) Älv med tillfälle till fritidsfiske efter bl a lax och havsöring (J) I övrigt se Område av riksintresse för naturvård NO nr 19 och huvudkriterierna A och D Stödkriterier: Omväxlande, tilltalande och särpräglad landskapsbild med intresseväckande natur- och kulturföreteelser (1) Vatten med god tillgång på fisk (2) Området kan utnyttjas mångsidigt genom sin storlek och variation (4,5) Tillgängligheten till området är god genom vägar och kollektivtrafik (7,8) Förutsättningar för att områdets värde skall bestå: Tillgängligheten från land får inte försämras och vattendraget måste kunna utnyttjas också i framtiden av fritidsbåtar. Förändringar i landskapet, som medför förfulande av landskapsbilden, bör undvikas. Det är viktigt att den visuella kontakten mellan vattendrag och landområde kan bestå. Hög vattenkvalitet är av betydelse för bl a fritidsfisket. Planering och säkerställande: Göteborgsregionens kommunalförbund, 1976: Göta älvs dalgång. Översiktlig markanvändning. : Begreppet riksintresse för det rörliga friluftslivet tolkas i utredningen så, att dalgångens natur- och kulturvärden tillsammans med övriga rekreationsmöjligheter har väsentligt intresse för en långt vidare krets än den egna befolkningen. Detta understryker den av kommunerna accepterade målsättningen att bevara och vårda sina specifika värden men ställer
därutöver krav på att göra dem tillgängliga t ex genom anläggningar för övernattning, gästhamnar för fritidsbåtar, kommunikationsleder och rastplatser i anslutning till utflyktsmål etc. Området berör område av riksintresse för naturvård: NO 19 Göta älv med Nordre älv. Området berör område av riksintresse för kulturminnesvård: KO 10 Öxnäs, 13 Kungälvs gamla stad-bohus, 15 Kastellegården- Ragnhildsholmen m m, 16 Solberg-Hede. Området ingår även i Lilla Edets kommun, Älvsborgs län. Områdets huvuddrag: Göta älv med Nordre älv utgör en attraktiv och välbesökt vattenled. Ett stort antal turister färdas, främst sommartid, längs älven i såväl mindre farkoster som i de större kanalbåtarna. Landskapsbilden längs älven är växlingsrik med dramatisk topografi. Kulturlandskapets odlade dälder inramas av kala klippiga höjdformationer med insprängda lövträdsdungar. Ett rikt fågelliv finns dessutom längs älvens stränder. Värdeomdöme: Älvsystemet utgör en attraktiv och välfrekventerad vattenled av betydelse både för inhemsk och internationell turism. Vissa partier är lättgängliga från landsidan och har väsentlig betydelse för friluftslivet. Sevärdheter av högt värde för kulturminnesvård, intressant flora och fauna. Referenser: se NO 19
Nr O 5. GÖTEBORGS NORRA OCH SÖDRA SKÄRGÅRD I GÖTEBORGS, KUNGÄLVS OCH ÖCKERÖ KOMMUNER Kartor: 6A NO, 6B NV, 7A SO, 7B SV Mittpunkt: 7B 0a Area: 395 km 2 Naturgeografisk region: 15 d Ljungheds och kustskogsområden längs svenska västkusten Naturvetenskapliga kust- och havsregioner: I Skagerack Intresseaspekter. Bad, båtsport, fritidsfiske, strövande, naturstudier (geologiska, ornitologiska, botaniska) Urvalskriterier: Naturskönt, örikt skärgårdsområde (F) Särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport. Vissa vintrar även skridskofärder (I) Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske (J) Stödkriterier: Tilltalande landskapsbild med en mångfald öar. Intresseväckande Vegetationstyper och geologiska företeelser (1) Lämpliga stränder för bad och fritidsfiske (2) Vatten med goda förutsättningar för fritidsfiske (3) Goda förutsättningar för bad sommartid. Fritidsfiske, strövande och naturstudier såväl under sommar som vinter (4) Goda möjligheter till mångsidigt utnyttjande på grund av områdets storlek (5) Slitagetåligt (6) Mycket god tillgänglighet. Flera färjeförbindelser. I norra delen även tillgänglighet med bil. Närhet till Göteborgs tätort (7) God allemansrättslig tillgänglighet (8) Etablerat friluftsutnyttjande såväl anläggningsbaserat som utan anordningar (9) Förutsättningar för att områdets värden skall bestå: Motverka privatisering av stränderna.
Området kan påverkas negativt av bebyggelse, exploatering oljeutsläpp, muddringar och hamnanläggningar Planering och säkerställande: Göteborgs kommun: Naturreservat gäller för Vrångöskärgården, Vargö och Vingaskärgården. Inre Tistlarna, Karholmen, Lökholmen, Aveskären, Smörstacken, Små Lyngskären, Känsö Fjärskär, Tanneskär och Danmark Lilla omfattas av fågelskydd. Ostindiebåtarna omfattas av sälskydd. De i områdesplan för Södra skärgården 1983 föreslagna förordnandena har genomförts. Planerade utbyggnadsområden berör ej områden av primärt intresse för friluftsliv. Öckerö kommun Naturreservat gäller för del av Rörö. Förslag till förordnande enligt naturvårdslagen finns för delar av Hyppeln, Björkö, Grötö och Hönö, för delar av Öckerö och Hällsö med utanförliggande öar samt skärgården sydväst om Fotö. St Rossen, Fånyttan, Måvholmen och Koholmen omfattas av fågelskydd. I generalplan för Öckerö kommun från 1977 föreslås skydd som naturreservat för del av Grötö och som naturvårdsområde för delar av Hönö, Öckerö, Hällsö, Hyppeln och Björkö. Området berör område av riksintresse för kulturminnesvård: KO 7 Styrsö, 68 Fotö-Axholmarna samt 69 Hällsö-Burö Området berör område av riksintresse för naturvård: NO 20 Rörö Områdets huvuddrag: Området består av två koncentrerade skärgårdsavsnitt - Öckeröskärgården och Styrsöskärgården i dagligt tal kallade norra och södra skärgården - vilka skiljs åt genom något öppnare vatten utanför Göta Älvs mynning. Den storskaliga sprickdalskaraktären gör sig här påmind med huvudsakliga sprickriktningar i nord - syd och öst - väst. Genom de nord - sydliga skiljs skärgårdarna från fastlandet, På öarna märks också ett mer småskaligt spricksystem med samma sprickriktningar. Berggrunden i området består av gnejs som här och var genomsätts av diabasgångar På några platser förekommer även granitformer. Skärgårdsområdet uppvisar talrika exempel på hällformer av olika slag. På Grötö, Rörö och Hyppeln samt på några platser i södra skärgården påträffas större klapperförekomster, vilka utgör ursvallade rester efter randavlagringar utsträckta i nordväst-sydost
Vegetationen i området är mestadels sparsam. Kalspolade klipphällar förekommer i utsatta lägen. På de större öarna dominerar klipphed och hällmarksljunghed medan gräshedar och saltängar karakteriserar de sedimentfyllda dalgångarna. Utmed dalsidorna påträffas vindpinade lövsnår av slån, hagtorn, nypon och olvon. De flesta större öarna i området är bebodda året runt. Färjeförbindelser finns från fastlandet. Till norra skärgården även med bilfärjor. Inom Öckerö kommun finns dessutom förbindelser mellan de större öarna med broar eller färjeförbindelser Genom kollektiva förbindelser är området lättillgängligt under hela året. Dessa förbindelser tillsammans med områdets närhet till Göteborg och läget utmed fritidsbåtarnas E6 har inneburit att skärgården är livligt utnyttjad för friluftsliv främst under sommaren, men även vintertid för fritidsfiske. Här finns möjligheter till en variationsrisk rekreation genom god tillgång på attraktiva badplatser, skyddade naturhamnar och bra fiskeplatser. Fritidsfisket är fritt. Värdeomdöme: Mångformig och variationsrik skärgård med ypperliga tillfällen till bad, båtsport och fritidsfiske samt natur- och kulturstudier. Området är livligt besökt av fritidsbåtar såväl från Göteborg som från övriga landet. Läget är Strategiskt utanför Göta älvs mynning och utmed fritidsbåtarnas E6, Områdets värde för friluftslivet förstärks genom de väl utbyggda kollektiva förbindelserna. Referenser: Florén A 1975: Veg inventering över del av Öckerö kommun och Styrsöarkipelagen. Eriksson 3 1966: En inventering av Känsö flora under juli månad 1966. Magnusson S 1965: Fågellivet på Känsö. Lindberg P 1969: Styrsö kommun. Naturvårdsinventering del I och II. Nilsson A 1970: Floran på ögruppen Tistlarna vid ett kort besök 20/7 1970. Schoultz M 1980: Slitagestudier i södra skärgården. Jansson C-A: Inventering av Grötö. Gillner V 1968: Vegetation och flora inom det tilltänkta naturreservatet Rörö i Öckerö kommun. Werner M 1968: Naturgeografisk inventering av Rörö. Göteborgs kommun 1983: Havsbruk i Göteborgs kommun Göteborgs kommun 1979: Natur- och kulturvårdsprogram
Nr O 6 KYNNEFJÄLL I TANUMS OCH MUNKEDALS KOMMUNER Kartor: 9B SV, 9B NV Läge: 9B 3c Areal: 14 000 ha varav 12 500 ha land och 1 500 ha vatten Naturgeografisk region: 21a Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap, Dalslandsområdet Intresseaspekter: Strövande, skogsvandring, naturstudier, fritidsfiske, turskidåkning, bär- och svampplockning, kanoting Urvalskriterier: Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för naturstudier (F) Särskilt stora förutsättningar för vandring eller långfärder på skidor och därmed sammanhängande positiva upplevelser i obebyggda områden (G) Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske, bär- och svampplockning och därmed sammanhängande positiva naturupplevelser (J) Stödkriterier: Intresseväckande naturföreteelser, tilltalande landskapsbild (1) Stränder och, vatten lämpliga för fritidsfiske. Lämplig terräng med variationsrik topografi för skidåkning. Vattendrag lämpliga för paddling (2) Marker med särskilt god tillgång på bär och svamp (3) Området är mångsidigt med förutsättningar för flera verksamheter samtidigt (4) Frihet från störningar (9) Inga inskränkningar i allemansrätten (10) Insatser gjorda för vandringsleder. Fiskebefrämjande åtgärder. Partier lämpliga för extensivt friluftsliv (11) Planering och säkerställande: Se NO 4 Området berör område av riksintresse för naturvård: NO 4 Kynnefjäll Områdets huvuddrag: Beträffande regionala drag och naturförhållanden se område NO 4 (nästan helt identiska gränser) samt delområdena NO 4:1, NO 4:2 och NO 4:3. Det intensiva intresset för friluftslivets del är knutet till områdena
Flötemarken - S Kornsjön, Kasebo - Vaktarekullen och Äntervattnet - Hogeröd. Flötemarksområdet och S Kornsjöns stränder nås via allmän väg. Här finns också smärre p-platser. Stränderna, övre delen av Kynne älv med sina forsar och vattenfall samt de vackert insprängda kulturmarkerna gör detta område mycket tilltalande. Begränsade möjligheter till parkering i dagsläget. Kasebo-området, som nås via en skogsväg från den allmänna vägen i Örekilsälvens dalgång, bjuder på en omväxlande natur med riklig tillgång på sjöar och attraktiv skogsmark. Landstingets fastighet med anläggningar utgör en värdefull replipunkt. Friluftsfrämjandets raststuga utgör ett omtyckt vandringsmål. Området runt Äntervattnet nås idag via stigar från Hogeröd i väster och Lunden i söder (Bohusleden). Det öppna landskapet kring sjöarna minner fortfarande om gammal beteshävd på fjället och visar därigenom lite av dess historia. Bohusleden går till ansenlig del, ca 2 mil, genom området i ungefärlig nordsydlig sträckning. Värdeomdöme: De goda möjligheterna till långvandringar i ett variationsrikt landskap med tillfällen till bär- och svampplockning, fiske och naturstudier gör detta område mycket uppskattat. Tillkomstmöjligheterna kan förbättras. Referenser: Se NO 4.
Nr O 7 DELSJÖOMRÅDET GÖTEBORGS, MÖLNDALS, HÄRRYDA OCH PARTILLE KOMMUNER Kartor: 7B SO Läge: 7B 0 f 34 Area: 1675 ha varav 1375 ha land och 300 ha vatten Naturgeografiska regioner: 15 d Ljungheds- och kustskogsområden längs svenska västkusten. 21 b Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap Intresseaspekter: Naturstudier (botaniska, geologiska, ornitologiska), strövande, vandring, turåkning på skidor, utförsåkning på skidor, bad, kanoting, skridskofärder, bär- och svampplockning, fritidsfiske Urvalskriterier: Särskilt goda förutsättningar för positiva naturupplevelser, särskilt kring sjöarna (F) Särskilt goda förutsättningar för strövande, skidsport, bad, kanoting (H,I) Särskilt goda tillfällen till bär- och svampplockning, fritidsfiske (J) Stödkriterier: Tilltalande landskapsbild med goda utblickar över sjö-, skogs- och stadslandskap (1) Klimatförhållandena möjliggör aktiviteter året om. Bra insjöbad, sjöar lämpade för kanoting (kanotuthyrning) skidåkning, utförsåkning (teknikbackar) (2) Fiskevårdande åtgärder i flera vatten har skapat goda förutsättningar för fritidsfiske, goda bär- och svampplockningsområden (3) Förutsättningar för flera friluftsverksamheter samtidigt under olika årstider (4) Tillgänglighet och möjligheterna att komma in i området är synnerligen goda liksom anslutning till kollektivtrafik (7) Väl utvecklat nät av stigar, vägar, leder (8) Orörda områden utan anläggningar. Dock gränsar området omedelbart till mycket stora intensivanläggningar för rekreation och friluftsliv (11) Förutsättningar för att områdets värden skall bestå: Hänsynstagande till friluftslivet vad gäller skogsbruk är en nödvändighet. Ingen bebyggelse, inga upplag och dyl. Planering och säkerställande: 1969 uppdrog dåvarande stadsfullmäktige i
Göteborg åt konsultbyrån GAKO att utreda Delsjöområdets natur- kulturoch friluftsvärden. Med hänsyn till utredningens förslag hemställde stadsfullmäktige hos länsstyrelsen om åtgärder för reservatbildning gällande det inre, av större anläggningar ej berörda området inom Göteborg. Länsstyrelsen fann lämpligt att tillsätta en arbetsgrupp i syfte att samordna ett större område för reservatbildning, vilket berörde, förutom Göteborg, även Mölndals, Partille och Härryda kommuner. Beslut om reservatbildning för del av Delsjöområdet i Göteborgs, Mölndals och Härryda kommuner 1984-01-23. Frågan om reservatbildning i Partille kommun står fortfarande öppen. Området berör område av riksintresse för kulturminnesvård: KO 3 Delsjön Områdets huvuddrag:berggrunden utgör en del av det västsvenska gnejsområdet. Bergarterna visar upp en relativt stor variationsrikedom. De stormorfologiska dragen bestäms av stora bergblock och platåer av växlande form och av dalgångar, sprickdalar, ofta rätlinjiga med tendens att gå parallellt med varandra. Terrängen antager således ett brutet mönster. Flera av dalsänkorna intages av våtmarker. Sjöar ligger mestadels i klippbäcken, dvs de är berggrundsmorfologiskt betingade, undantag dock för Stora Delsjön, vilken är dämd av olikartat moränmaterial. Till stora delar är jordtäcket tunt och endast i de lägre dalarna finns större jordmäktighet. Arealmässigt dominerar skogsmarken i Delsjöområdet. Flera olika skogstyper finns representerade. Tallskogen spelar större roll än granskogen. Lövinslaget är betydande och denna mosaik ger en levande och varierad landskapsbild. På de högre platåerna finns rester av tidigare betesmarker, s k utmarker, en ljunghedstyp. I stort dominerar på dessa hedar i dag hällmarkstallskogen. Så länge trädskiktet är inskränkt till björk och asp dominerar ljungen fältskiktet, men när tall, rönn, ek tillkommer förlorar ljungen sin dominans och ersätts av bärris av olika slag. I övrigt är floran relativt artfattig i området men typisk för området som sådant. Invid bergbranter och liknande, särskilt i söderläge frodas dock en mer eller mindre lummig lövträdsvegetation av lundbackskaraktär. Myrar av olika slag spelar en stor roll inom området. De intressantaste finner man på högre nivåer där de flesta depressioner i höjdryggarna intages av sankmarker, som i stort är opåverkade av mänskliga ingrepp. Såväl mossar som fattigkärr förekommer. Mossarna är som regel bevuxna med enstaka martallar och småbjörkar eller är helt kala. Den intressantaste mossen torde vara Ugglemossen, så gott som helt trädlös och omgiven av branta bergsidor. Delsjöområdet erbjuder genom sin storlek goda möjligheter och
förutsättningar för ett rikt djurliv trots läget intill storstaden. Av däggdjuren kan nämnas älg, rådjur, hare och grävling. Fågellivet är rikt både kvantitativt och kvalitativt. Delsjöarna och Långevattnen hyser fiskarter av intresse för fritidsfisket och fiskevårdande åtgärder företages regelbundet. Värdeomdöme: Delsjöområdet utgör genom sin storlek och omväxlande natur ett ytterst värdefullt friluftsområde i en storstadsregion. Stora delar av området har i stor utsträckning lämnats orörda genom åren och har sedan gammalt haft rangen av ett förstklassigt strövområde. Det senare bekräftas av de mycket höga besökssiffror som uppmätts där, speciellt under vinterhalvåret. I omedelbar närhet till området ligger Göteborgs kommuns stora motionscentral Skatås, vilken fungerar som en viklig replipunkt och utgångspunkt för friluftsaktiviteter. Referenser: GAKO AB 1969: Delsjöreservatet Göteborgs kommun 1979: Natur och kulturvårdsprogram Göteborgs kommun 1984: Områdesplan Delsjön
Nr O 8 HERRESTADSFJÄLLET-VIKSJÖN UDDEVALLA OCH MUNKEDALS KOMMUNER Kartor: 8B NV Läge: 8B 7d 13 Area: 9 800 ha varav 8 300 ha land och 1 500 ha vatten Naturgeografisk region: Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap: a) Dalslandsområdet Intresseaspekter: naturstudier (botaniska, ornitologiska, geologiska), strövande, vandring, turåkning på skidor, kanoting, bad, bär- och svampplockning, fritidsfiske Urvalskriterier: Det omväxlande sjö-, berg- och skogsområdet ger särskilt goda förutsättningar för strävande och skidåkning liksom Viksjöområdets vattensystem i norr för kanotsport (H). Särskilt goda tillfällen till bär-och svampplockning och fritidsfiske (J) Stödkriterier: Tilltalande landskapsbild med omväxlande terräng och ett flertal sjöar (1) Vattendrag lämpliga för paddling. Lämpliga klimatförhållanden för friluftsverksamheter (2) Vatten lämpliga för fritidsfiske (Viksjön). Lämplig terräng för skidåkning och strövande (3) Förutsättningar för flera friluftsverksamheter samtidigt under olika årstider (4) Området kan utnyttjas mångsidigt genom sin storlek och variation (5) Möjligheterna att komma in i området är goda liksom möjlighet att anordna kollektivtrafik. Rik förekomst av stigar och brukningsvägar (7, 8) Inga inskränkningar i allemansrätten (10) Anläggningar för friluftslivet (11) Förutsättningar för att områdets värde skall bestå: Ett hänsynstagande till friluftslivet vad avser skogsbruk är nödvändigt. Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner bör övervägas inom vissa områden. Inga ingrepp i vattensystemen som kan innebära att kanotleder blockeras. Området kan påverkas negativt av bebyggelseexploatering.
Planering och säkerställande: Kommunomfattande markanvändningsplan för Munkedals kommun: I huvudsak positiv till länsstyrelsens förslag i naturvårdsplanen. Kommunen anser dock att kommunöversiktens riktlinjer säkerställer områdets oexploaterade karaktär. Markanvändningsplan för Uddevalla kommun: Naturvårdsområde jämlikt 19 NVL föreslås. Vid Viksjöns västra strand är belägen en mäktig israndavlagring, avsatt som naturreservat. Området ingår även i Färgelanda kommun, Älvsborgs län. Områdets huvuddrag: Herrestadsfjället är en vidsträckt höjdplatå, belägen mellan Uddevalla tätort och Viksjön (Valbo-Ryr). Området är starkt kuperat och de högsta partierna når höjder på ca 160-180 meter över havet (Valbergen, Rossfjället m fl). Tvära stup och uppbruten blockterräng växlar med plana hällar och småkullig moränmark. Berggrunden tillhör i stort det västsvenska gnejsområdet, men inslag av gnejsgraniter förekommer i norr. De särpräglade sprickdalsformationerna inom områdets östra delar är av geomorfologiskt intresse. Herrestadsfjället är mycket sjörikt, de flesta sjöar av typen näringsfattiga klarvattensjöar. Hällmarkstallskogar är den dominerande skogstypen. Öppna, trädlösa hällmarkshedar är speciellt representerade i öster. Myrmarker omväxlar med randlövskogar. Odlad mark förekommer sparsamt inom området, främst i närheten av Viksjön där fortfarande aktiva jordbruk bedrives. Fågelfaunan är rik, speciellt i och vid sjöarna. Herrestadsfjällets landskapsbild är i stort imponerande och ger stora skönhetsupplevelser. Fjället är välbesökt och utgör ett ytterst viktigt rekreationsområde. Förutom de utomordentliga möjligheterna till strövande och skidåkning må nämnas de idealiska förutsättningarna för kanotfärder genom vattensystemet Vassbotten - Munkedalsälven - Viksjön Valboån och vidare in i Älvsborgs län (Ellenösjön). Leder, stigar och brukningsvägar finns ganska allmänt. Bohusleden löper genom området från söder till norr. Skid- och friluftsfrämjandet äger flera stugor inom området varav Hällerstugan i sydost är den största och mest frekventerade. Idrottsföreningar i Uddevalla har stora intressen i området, exempelvis äger Uddevalla idrottssällskap en rast- och uppehållsstuga vid den s k Klämman. Fritidsfisket är populärt, såväl vid Viksjön som inom det centrala sjöområdet. Uddevalla kommun samarbetar med domänverket i fritidsfiskefrågor och har genomfört fiskefrämjande åtgärder i 6-7 sjöar där man kan fiska mot en mindre avgift. Värdeomdöme: Mångformigt, variationsrikt och naturskönt område med stora möjligheter till friluftsaktiviteter såsom strövande, skidåkning, fiske, paddling etc. God tillgänglighet från olika håll.
Referenser: Länsstyrelsen, 1979: Natur i Göteborgs och Bohus län, norra och mellersta delen, del 1 och 2.
Nr O 9 BREDFJÄLLET UDDEVALLA KOMMUN Kartor: 8B SV, 8B SO Läge: 8B 2f 11 Area: 2 000 ha varav 1830 ha land och 170 ha vatten Naturgeografisk region: 21 a Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap Intresseaspekter: Strövande, vandring, turåkning på skidor, skridskofärder, naturstudier, kulturstudier, bär- och svampplockning, fritidsfiske Urvalskriterier: Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier (F) Särskilt stora förutsättningar för strövande, vandring, skid- och skridskoåkning (H) Särskilt goda förutsättningar till bär- och svampplockning och därmed sammanhängande positiva naturupplevelser (3) Stödkriterier: Intresseväckande natur- och kulturföreteelser, tilltalande landskapsbild (1) Lämplig terräng med variationsrik topografi för skidåkning (2) Marker med god tillgång på bär och svamp (3) Naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens (6) Förekomst av stigar och vandringsleder etc. (8) Frihet från störningar (9) Inga inskränkningar i allemansrätten (10) Friluftsgård och stignät (11) Planering och säkerställande: Länsstyrelsen 1979: Natur i Göteborgs och Bohus län. Objekt nr 68 i Uddevalla kommun Uddevalla kommun, 1983: MAP 83. Bredfjället är angivet som område som skall bevaras. Inre delen av området närmast gränsen till Älvsborgs län skyddas genom länsstyrelsens förordnande enligt 11 NVL (1984-12-03) Området berör område av riksintresse för naturvård: NO 10, Bredfjället Området berör område av riksintresse för kulturminnesvård: KO 63 Bredfjället
Området ingår även i Lilla Edets kommun, Älvsborgs län Områdets huvuddrag: Beträffande naturförhållanden i den inre delen av Bredfjället se beskrivning för område NO 10. Tjöstelsröd-dalgången, Skarsjöarna, Norra Fjället, Gröna äng, Sollid m fl delområden ligger utanför NO 10. Dessa delar utgör ett skogs-, sjö- och myrlandskap med likartad utvecklingshistoria som för den inre delen, men där mänsklig verksamhet under senare tid är påtagligare t ex i form av skogsbruk, vägdragningar, intensivare friluftsliv etc. Ett centralt område i den västra delen utgör Skarsjöarna med omgivande stränder. Dessa sjöar är av klarvattentyp, har lättillgängliga klippstränder med goda tillfällen till friluftsbad, skridskofärder, vandringar på stigar runt sjöarna etc. Skarsjöarna avvattnas genom Tjöstelsrödsbäcken - ett vattendrag med värdefullt öringbestånd. Till områdets västgräns faller bäcken mer än 70 m på en sträcka av 1,5 km. Flera forsar och vattenfall finns att skåda, Silverfallet norr om torpet det mest storslagna. I bäckravinens nedre parti finns en storvuxen ädellövskog med ett antal ekar av mycket imponerande storlek (naturminne). Stigar på bägge sidor om backen leder upp till Skarsjöarna. Norra Fjället, ett gammalt torp, utnyttjas nu som friluftsgård och är utgångspunkt för stigar och skidspår. Södra Fjället nära sjön Store-Väktor är ett torp under upprustning med goda möjligheter för pedagogisk verksamhet, lägerskola etc. Några av torpen på Bredfjället finns kvar. De är bebodda och utgör med sitt brukande levande vittnen om gamla tiders utnyttjande av fjället. De flesta övriga torpen är ruiner, men lämningarna har stort kulturhistoriskt intresse med sina odlingsspår och är attraktiva strövmål. Bohusleden går genom området från Store-Väktor i söder över Bremseviken och Flogfjället. Värdeomdöme: Området är variationsrikt med miljöer alltifrån bärskogar och marker av kulturmarksprägel runt Tjöstelsrödsbäcken till föga påverkade åldriga skogsbestånd i öster mot Store-Väktor. Området ger rika tillfällen till naturstudier och studier av ett landskap i kraftig omvandling under de senaste hundra åren. Ett förgrenat stignät gör området tillgängligt. Målen för strövande och vandringar är många inom området alltifrån torpmiljöerna till välutvecklade naturskogspartier. Referenser: Se område NO 10
Nr O 10 SVARTEDALENS FRILUFTSOMRÄDE STENUNGSUNDS OCH KUNGÄLVS KOMMUNER Kartor: 7A NO/7B NV, 7BNO Läge: 7B 7e 23 Area:9 960 ha varav 9 210 ha land och 750 ha vatten Naturgeografisk region: 21 Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap, a) Dalslandsområdet Intresseaspekter: Strövande, vandring, fritidsfiske, naturstudier, bad, bäroch svampplockning Urvalskriterier: Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för naturstudier (F) Omväxlande skogs- och sjöområde med strövstigar, vandringsleder och cykelvägar (H) Mycket goda tillfällen till fritidsfiske, bär- och svampplockning (J) Stödkriterier: Tilltalande landskapsbild med en mångfald sjöar och omväxlande terräng (1) Stränder och vatten lämpliga för fritidsfiske. Bra vatten och stränder för bad (2) Området kan utnyttjas mångsidigt genom sin storlek och variation (4,5) Vägar och stigar ger goda möjligheter att komma till och in i området (7) Brukningsvägar, stigar, vandringsleder (8) Området är störningsfritt (9) Området är oexploaterat av bebyggelse och helt tillgängligt på allemansrättens grunder (10) Betydande insatser har gjorts för fritidsfisket. Möjligheter finns till extensivt friluftsliv (11) Förutsättningar för att områdets värden skall bestå: Ett till naturvård och friluftsliv hänsynstagande skogsbruk är nödvändigt. För vissa delar bör naturvårdsinriktade skogsbruksplaner komma ifråga. Fortsatta åtgärder i form av kalkning, fiskevård m m för det omfattande fritidsfisket. Stöd till fortsatt kulturmarkshävd i vackra och omväxlande landskapspartier. Området kan påverkas negativt av bebyggelseexploatering, försurning, skogsskador, ingrepp i vattensystemen, igenväxning av jordbruksmark och
stora slutavverkningsarealer. Planering och säkerställande: Markanvändningsplan för Stenungsunds kommun: Kommunen redovisar området som ett intresseområde för det rörliga friluftslivet och med i huvudsak bestående markanvändning i form av jordoch skogsbruk. Markanvändningsplan för Kungälvs kommun: Kommunen redovisar området i ungefär samma omfattning som ett särskilt värdefullt naturområde under rubriken Bevarandeområden. Området berör område av riksintresse för naturvård: NO 15 och NO 16, Svartedalens vildmarksområde, Anråsåns vattensystem. Områdets huvuddrag: Svartedalens friluftsområde utgör del av ett höjdområde mellan jordbruksbygd längs Stenungsundskusten och i Anråseån-Leråns dalgång i väster och Göta älv-dalgången i öster. Området utgör ett utpräglat sprickdalslandskap och har följaktligen en topografiskt mycket omväxlande terräng. Större delen ligger över högsta kustlinjen (HK) och de högsta partierna når mer än 170 m ö h. Jordtäcket är i allmänhet tunt, på höjderna dominerar osvallad morän och dalgångarna täcks i regel av lersediment. Under 1700- och 1800-talen utgjorde Svartedalen liksom de övriga inlandsplatåerna i Bohuslän ett trädfattigt ljunghedslandskap präglat av svedjebruk och extensivt bete. Sedimenten i dalgångarna var sedan tidigare uppodlade. I slutet av 1800-talet igångsattes omfattande skogsplantering samtidigt med att betesgången minskade och så småningom helt upphörde på moränmarken. Spontan beskogning skedde på höjdområdena och i svårtillgängligare områden. Idag täcks större delen av markerna av hedartad barrskog, ställvis med rikt lövinslag. Mestadels är det fråga om relativt näringsfattiga marker, där vegetationen på högre nivåer utvecklats till en tall-lingonhed med ljunghedsrester. På bättre marker dominerar i regel blåbärsgranskog, men på några ställen med kalkspatförekomster i berggrunden finns floristiskt rika lundmiljöer. En mycket artrik och botaniskt intressant lundvegetation har noterats från Ranebo i Jörlandaåns dalgång. En annan botanisk kvalitet utgör ett område nära Rördalsån med sällsynta mossarter (se område NO 16). Sjöarna är talrika inom området, ca 120 st, åtskilliga av klarvattentyp med klipp- eller stenstränder men också brunvattensjöar och dystrofa skogstjärnar och myrgölar. Sjöarna är med några få undantagsfall näringsfattiga och har tidigare varit starkt försurade. De flesta större är dock numera kalkade. De öringsrika åsystemen Anråseån (se område NO 16) och Jörlandaån avvattnar större delen av området. Variationen i biotoper och terräng utgör en viktig förutsättning för områdets förhållandevis rika djurliv. Älg, rådjur, hare och grävling är tämligen vanliga. Tillfälliga besök av lo och järv har förekommit under relativt sen
tid. Av 130 observerade fågelarter häckar 90-talet inom området, varav åtskilliga rovfågelarter. Sjöfågelfaunan är både art- och individfattig, vilken kan förklaras av sjöarnas näringsfattigdom. Ett betydande friluftsliv har utvecklats i området. Ett stort antal skogsvägar genomdrar området och gör det lätt att komma åtskilliga naturattraktioner relativt nära med bil. Stigsystem och gamla brukningsvägar, numera ofarbara med fordon, gör området ytterligare tillgängligt på villkor anpassade till naturkvaliteterna. Bohusleden - en vandringsled från Hallands-gränsen till Norge - går genom området från Grandalen i söder till Lunden i norr. I samband med att sjöarna kalkats och betydande insatser gjorts att restaurera fiskbestånden har också parkeringsplatser, handikappanordningar och annan service kommit till i ansenlig omfattning. Stenungsunds kommun har en fritidsanläggning vid Toröd i västra kanten av området. Värdeomdöme: Området har ett strategiskt läge vad gäller tillgänglighet. Det är i hög grad varierande och ger rika tillfällen till naturstudier, lägerverksamhet, fritidsfiske, strövande och långvandringar. Bär- och svampmarkerna är av hög klass. Närheten till kusten gör att sommarturister lätt finner vägen hit. Kapacitet finns för ytterligare utbyggnad av anläggningar under förutsättning att de beträffande läge och storlek anpassas till naturvärdena. Referenser: Grimvall, N 1946: Ranebo lund - ett numera fredat lövskogsområde i Bohuslän. Acta Horti Gotoburgensis 16. Lindberg, P 1971: Svartedalen. Naturvårdsinventering I, II. Göteborgsregionens kommunalförbund 1973: Svartedalen Ramkvist, K 1975: Naturvårdsinventering av Jörlandaån och Anråseån Stenungsunds kommun Göteborgsregionens kommunalförbund 1975: Svartedalens vildmarksområde (inventering, förf Ulf Molau)
Nr O 11 SANDSJÖBACKA GÖTEBORGS OCH MÖLNDALS KOMMUNER Kartor: 6B NV, 6BNO Läge: 6B 8e 03 Area: 2 500 ha varav 2 400 ha land och 100 ha vatten Naturgeografisk region: 15 d Ljungheds- och kustskogsområden längs svenska västkusten Intresseaspekter: Naturstudier (botaniska, zoologiska, ornitologiska, geologiska), kulturstudier, strövande, vandring, cykling, skidåkning, bad, bär-och svampplockning Urvalskriterier: Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser (F) Särskilt goda förutsättningar för strövande, vandring, skidåkning (H) Särskilt goda tillfällen till bär- och svampplockning (J) Stödkriterier: Intresseväckande natur- och kulturföreteelser såsom olika vegetationstyper, geologiska formationer, odlingshistoriska miljöer. Tilltalande landskapsbild, utsiktsvyer, omväxling (1) Lämpliga klimatförhållanden, lämplig terräng för strövande, vandring, skidåkning (2) Marker med god tillgång på bär och svamp (3) Mångsidighet, storlek ger goda förutsättningar för differentierad verksamhet samtidigt under olika årstider (4,5) God tillgänglighet, lätt att komma in i området, god kollektivtrafik (7) God framkomlighet med förekomst av stigar, leder, brukningsvägar (8) Små inskränkningar i allemansrätten (10) Etablerad friluftsverksamhet såsom motionsanläggningar, badplatser, elljusspår (företrädesvis i norra delen). För extensivt friluftsliv finns goda tillfällen med exempelvis övernattningsmöjlighet i s k vindskydd (11) Förutsättningar för att områdets värde skall bestå: Mycket restriktiv bebyggelseexploatering nödvändig. För kulturmarkerna krävs fortsatt hävd. Naturvårdsinriktat skogsbruk. Sisjöskjutfältet utgör en betydande negativ faktor från friluftslivets synpunkt.
Området berör område av riksintresse för naturvård: NO 24, Sandsjöbacka Planering och säkerställande: Området är i sin helhet avsatt som naturreservat enligt länsstyrelsens beslut 1986-06-28, 1972-05-23, 1973-10- 29, 1974-06-17, 1975-10-27. Generalplan för Mölndals kommun 1974, reviderad 1986: Området redovisas som bevarandeområde med skydd enligt naturvårdslagen. Markdispositionsplan för Göteborgs kommun 1983: Området redovisas som ett bevarandeområde. Kritik mot skjutfältets lokalisering. Områdets huvuddrag: Se NO 24 Värdeomdöme: Sandsjöbackaområdet har ett för friluftsliv strategiskt läge i storstadsregionen och bjuder på en synnerligen variationsrik natur med utmärkta möjligheter till en mångfald olika fritidsaktiviteter alltifrån anläggningsberoende verksamheter till ett mera extensivt utnyttjande. Området är livligt frekventerat året runt. Högt pedagogiskt värde för alla utbildnings nivåer. Referenser: Se NO 24
Nr O 12 VÄTTLEFJÄLL GÖTEBORGS KOMMUN Kartor: 7B SO Läge: 7B 3g 40 Area: 2 400 ha varav 1 990 ha land och 410 ha vatten Naturgeografisk region: 21 b Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap Intresseaspekter: Natur- och kulturstudier, strövande, vandring, turåkning på skidor, bad, kanoting, skridskofärder, bär- och svampplockning Urvalskriterier: Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier (F) Särskilt goda förutsättningar för strövande och skidåkning och därmed sammanhängande positiva upplevelser (H) Särskilt goda förutsättningar för kanoting och skridskofärder och därmed sammanhängande positiva upplevelser (I) Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske, bär- och svampplockning och därmed sammanhängande positiva upplevelser (J) Stödkriterier: Intresseväckande natur- och kulturföreteelser (vegetationstyper, odlingshistoriska miljöer, kulturminnesmärken), omväxling i landskapet (1) Bra vatten och stränder för bad och fritidsfiske (2) Goda förutsättningar för fisket, god tillgång på bär och svamp (3) Förutsättningar för flera friluftsverksamheter samtidigt under olika årstider (4) Goda möjligheter att komma till och in i området (7) Förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder (8) Obetydliga inskränkningar i allemansrätten (10) Anläggningar för friluftsliv, fiskevårdande åtgärder (11) Planering och säkerställande: Göteborgs kommun, 1984: Områdesplan för Vättlefjäll. Västra delen av området är skyddat genom länsstyrelsens beslut om naturreservat 1987-01-19. För den östra delen står frågan om skydd enligt
NVL fortfarande öppen. Området berör område av riksintresse för kulturminnesvård: KO 9 Vättlefjäll Området ingår även i Lerums och Ale kommuner, Älvsborgs län. Områdets huvuddrag: Vättlefjäll är ett skogs-, sjö- och myrlandskap. Insprängt finns också torpmiljoer, där inägomarken ännu delvis hävdas. Barrskog dominerar området, framför allt tallskog med inslag av björk, gran och ek. Lövskogen är mest koncentrerad kring odlingsmarken, där bestånd av vinterek och björk ger en mjukare prägel åt landskapet. Rikare lundliknande lövbestånd finns i branterna mot Lärjeåns dalgång. Vegetationsbilden av idag kontrasterar starkt mot den under 1700- och 1800-talen, då området var praktiskt taget trädlöst och helt dominerades av öppna, beteshävdade hedar på marker utanför inägorna. Den våg av skogsplantering som efter upphörd hävd av utmarkerna gick över Bohuslän kring sekelskiftet berörde i hög grad Vättlefjäll och förändrade landskapet radikalt. Området är rikt på sjöar, de flesta klarvattensjöar av klippbäckentyp men genom dämmen mer eller mindre reglerade. Till ansenlig del är stränderna klippstränder. Sjösystemen i västra delen av området hänger ihop genom delvis sprängda kanaler. Ljunghed och fukthed med sina specifika floraelement finns ännu till viss del kvar på Vättlefjäll och minner om äldre tiders hävd. Öppen kulturmark finns framför allt i östra delen av området kring de kvarstående torpen. Floran på och intill inägorna är intressant ur kultur-och vegetationshistorisk synvinkel. Ett rikt förgrenat nät av stigar och gångvägar finns över större delen av området. De flesta sjöarna med sina klippstränder medger goda tillfällen till bad. Anordnade badplatser med något undantag saknas. Genom att sjöarna står i förbindelse med varandra finns utomordentliga möjligheter till skridskoåkning och kanotfärder. Torpmiljöerna i öster har stort kulturhistoriskt värde. Värdeomdöme: Vättlefjäll är med avseende på naturmiljöer ett variationsrikt område och ger goda möjligheter till friluftsverksamhet av många olika slag. Skogsoch sjömiljöerna är välbevarade och har stor attraktionskraft. Torpmiljöer, husruiner och odlingsspår vittnar om gamla tiders Utnyttjande av området. Två längre vandringsleder, Bohusleden och Vättlefjällsleden, går genom området. En större friluftsgård är planerad att anläggas i anslutning till området liksom anordningar för att göra området