Miljörapport 2010 Värtaverket

Miljörapport 2010 Värtaverket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING...3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING...3 1.1.1 Lokalisering...3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar...4 Värtaverket... 4 Ropsten... 6 1.1.3 Reningsutrustning...7 Utsläpp till luft... 7 Utsläpp till vatten... 8 Restprodukter från förbränning... 9 1.1.4 Energihamnen...9 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET...10 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN...10 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT...10 2.1.1 Utsläpp av köldmedia...14 2.1.2 Utsläpp av metaller i rökgas och aska från KVV6...14 2.1.3 Utsläpp till luft från transporter...15 2.2 UTSLÄPP TILL VATTEN...15 3 GÄLLANDE TILLSTÅND...16 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET...16 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD...16 3.3 TILLSYNSMYNDIGHET...16 4 VILLKORSEFTERLEVNAD...17 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION...17 4.1.1 Produktionen under året 2010...17 4.1.2 Bränslehantering...20 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND...21 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS 2002:26...31 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET...32 5.1 EXTERNA MÄTNINGAR AV UTSLÄPP TILL LUFT...32 5.2 LJUDMÄTNINGAR...32 5.3 UNDERSÖKNINGAR AV UTSLÄPP TILL VATTEN...32 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL...33 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER...33 8 ÅTGÄRDER MED BETYDELSE FÖR VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN...34 8.1 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETEN...34 8.2 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA ENERGIFÖRBRUKNINGEN...34 8.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN...36 9 KEMISKA PRODUKTER...36 9.1 FORTUM VÄRME...36 9.2 VÄRTAVERKET...37 10 AVFALLSMÄNGDER...37 11 RISKHANTERING...40 11.1 FORTUM VÄRME...40 11.2 VÄRTAVERKET...40

12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER...40 13 ÖVRIG INFORMATION...40 14 UNDERSKRIFT...41 Bilaga 1: Vattenanalyser avloppsnätet 2008-2009-2010... 1 Bilaga 2: Vattenanalyser renat kondensat rökgaskondensering KVV6... 2 Bilaga 3: Intern energianvändning 2009-2010... 3 2(44)

1 Verksamhetsbeskrivning Vid Värtaverket produceras Värme, Kyla och Elkraft. I anslutning till anläggningen, vid Norra Kajen, finns bränsledepån där bränsle lossas, lastas och förvaras. 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering 1.1.1 Lokalisering Ropsten 1&2 Lidingöbron Ropsten 3 Hjorthagen Norra Kajen Värtaverket Nimrod 7 Figur 1: Lokalisering av Värtaverket och anläggningarna i Ropsten Värtaverkets bränslebaserade produktionsenheter är lokaliserade i fastigheten Nimrod 7 i stadsdel Hjorthagen, medan värmepumpsanläggningar i huvudsak är lokaliserade i värmeverken vid Ropsten 1, 2 och 3. Bränsledepån är lokaliserad i Fortum Värmes Energihamn vid Norra Kajen i Värtahamnen. Vid Energihamnen hanteras även fasta bränslen. Anläggningens närmaste 3(44)

bostadsområde utgörs därför av stadsdelarna Hjorthagen och Östermalm samt grannkommunen Lidingö. Värtaverket gränsar också till annan industriverksamhet i Värtahamnen. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Den totalt installerade effekten i Värtaverket (kv Nimrod 7), angivet som tillförd bränsleeffekt, är cirka 2060 MW. Därtill tillkommer elpannor för värmeproduktion med en installerad tillförd effekt på cirka 150 MW samt cirka 347 MW värmeeffekt i Ropstenanläggningarna (värmepumpar och elpannor). Den i anläggning installerade eleffekten för elproduktion är cirka 430 MW. Den installerade kyleffekten i fjärrkylaanläggningen på Nimrod är cirka 50 MW. Totalt, inkluderande Ropsten, finns en installerad kyleffekt om maximalt ca 125 MW. Värtaverket Fastigheten Nimrod 7 hyser värmeverk 1-4 (VV1-4), kraftvärmeverk 1 och 6 (KVV1 och 6), gasturbin för elproduktion (G3) samt en fjärrkylaanläggning. Ky Hjorthagen Ackumulator Gasturbin KVV1 VV3 KVV6 Fjärrkyla VV1 VV2 Figur 2: Översikt av fastighet Nimrod 7 Fjärrkylaanläggningen på Nimrod består av fyra kylmaskiner med värmepumpskapacitet under vintertid. Maskinerna producerar alltid fjärrkyla när de är i drift. På vintern tar värmepumparna hand om värmen från nedkylningen av fjärrkylavattnet och sommartid tappas värmen ner i sjön. Vid sommardrift är kylkapaciteten större pga. den lägre temperaturen i kondensorn. Beskrivning av produktionsenheter inom Värtaverket, Kv Nimrod 7 4(44)

ANLÄGGNING ENHET TYP TILLFÖRD EFFEKT BRÄNSLE VV1 P11 Hetvattenpannor 128 MW Olja (Eo5) P12 128 MW VV2 P13 Ångpannor 178 MW Olja (Eo5) P14 178 MW (Eo5) Olja (Eo5), 133 MW (bioolja) bioolja VV3 P15 Hetvattenpanna 178 MW Olja (Eo1/Eo5) P17 Hjälpångpanna 26 MW Olja, stadsgas, bioolja VV4 3 elångpannor 3 x 51 MW El KVV1 P1 Ångpanna med 607 MW Olja (Eo1/Eo5), ångturbin, G1 (330 MW värme + bioolja KVV6 P4 P5 Trycksatta virvelbäddspannor (ånga) med ångturbin G2 och gasturbiner, G4 och G5 Gasturbin G3 Gasturbin, G3, 210 MW el *) 454 MW (250 MW värme + 145 MW el ) Kol (olivkärnekross) 180 MW Olja (Eo1) för el-produktion (54 MW el ) Fjärrkylaanläggning KA101 KA201 KA301 KA401 Värmepump/fjärr kyla (4 aggregat) Sommartid 4 aggregat i kylmaskinsdrift. 3MW el ger 12 MW kyla och 15 MW värme (som kyls bort). Totalt 48 MW kyla. Vintertid 4 aggregat i värmepumpsdrift. 3 MW el ger 6 MW kyla och 9 MW värme (fjv). Totalt 24 MW kyla och 36 MW värme RGK - KVV6 VP61 Värmepumpar 6 MW tillförd el ger 50 VP62 MW värme * vid kondensdrift (d.v.s. utan samtidig värmeproduktion) uppgår eleffekten till maximalt 250 MW För att jämna ut variationer i fjärrvärmenätets värmebehov finns en trycklös hetvattenackumulator om 40 000 m 3 (motsvarande cirka 2 000 MWh värme). El + Värme från fjärrkylavatten (retur), eller kyla från Lilla Värtan El + Värme från KVV6 rökgaser 5(44)

Ropsten Värmeverket i Ropsten är beläget på Norra kajen vid Lilla Värtan (Figur 3). Det är uppdelat på Ropsten 1,2 och 3 (VVRn 1, 2, 3). De köldmedia som används i Ropstens värmepumpar och kylmaskiner är R22 (HCFC) och R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R22 bedöms vara 0,055 och för R134a är den 0. Båda ämnena har dock en påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1700 för R22 och 1300 för R134a. (Koldioxid, CO 2, har GWP 1). Vid värmepumpanläggningarna Ropsten 1&2 finns det installerat köldmediedetektionsutrustning som kontinuerligt mäter eventuellt läckage till luft och vatten. Vid övriga anläggningar finns larm som indikerar läckage av köldmedia till luft. I Ropsten 1 och 2 finns också två elpannor som värmer fjärrvärmevatten. I Ropsten 3 finns utöver värmepumpar en anläggning för produktion av fjärrkyla. Denna utnyttjar i huvudsak kylan i sjövattnet för att kyla ner det vatten som cirkulerar i fjärrkylanätet. Beskrivning av produktionsenheter inom Ropsten Enhet Typ Effekt tillförd/ producerad VVRn1, 2 6 värmepumpar VP22, 23, 25, 26: 8,4 MW el/pump ger 27 MW /pump Bränsle Köldmedium Kontinuerlig mätning Värme från R22 (HCFC) sjövatten, el (70.680kg) R134a (HFC) (32.530kg) Mätning luft och vatten Vägning EP 21-22 VVRn3 Fjärrkyla Ropsten 2 hetvattenpannor 4 värmepumpar VP21, 24: 8,4 MW el/pump ger 24 MW/pump 40 + 40 MW El - - 9,3 MW el/pump ger 25 MW / pump 1 anläggning Ca 74 MW kyleffekt Värme från sjövatten, el Kyla från sjövatten R134a (HFC) (85.950kg) - - Mätning luft Vägning 6(44)

Nimrod Alex 1 Port Said Hjorthagen Alex 4 Alex 5 Alex 3 Singapore Ropsten 3 Shanghai Lidingöbron Ropsten 1-2 Figur 3: Ropsten och Bränsledepån på Norra Kajen 1.1.3 Reningsutrustning Utsläpp till luft Alla pannor utom elpannorna och gasturbinen G3, har någon form av rökgasrening. Rökgaserna leds ut genom två skorstenar på 100 meter (+118 m) respektive 140,4 meter (+160 m). Rökgaser från KVV1, KVV6 samt VV3 leds till den högre skorstenen, medan rökgaser från VV1 och VV2 leds till den lägre skorstenen. Rökgasrenings och förbränningsmetod för respektive panna Enhet / Stoftavskiljning NOx SOx Beteckning VV1 P11 Multicyklonaggregat samt P12 våt sotbehandling VV2 P13 Multicyklonaggregat samt våt sotbehandling P14 Textilfilter Roterande överluft (ROFA) VV3 P15 Multicyklonaggregat, torr sotutmatning till säck eller container P17 VV4 Elpannor, inga rökgaser KVV1 P1 Rökgasrening med elektrofilter, torr sotutmatning till säck. Återföring av rökgaser till förbränningsluft och över luftportar (OFA) Svavellavskiljning genom insprutning av bikarbonat 7(44)

Enhet / Beteckning KVV6 P4 P5 G3 Stoftavskiljning NOx SOx Textilfilter, torr sotutmatning till silo i hamnen Gasturbin, ingen reningsutrustning, eldningsolja EO1 som bränsle. Ammoniakinsprutning (SNCR) Rökgaskondensering (RGK) Svavelavskiljning medelst absorbent (dolomit). Reducering av klorider, svaveldioxid, stoft och kvicksilver. Utsläpp till vatten Olika vattenvårdssystem finns på Värtaverket i form av sedimenteringsbassänger, processvattenbassänger och gravimetriska avskiljare för rening av kolpartiklar, olja, dränagevatten samt oljeflygaska. Behandlat oljeförorenat spillvatten från anläggningen leds huvudsakligen till spillvattennätet och vidare till Henriksdals reningsverk. Visst behandlat processavloppsvatten (ph-justering, olje- eller slamavskiljning) samt inträngande grundvatten avleds till kraftvärmeverkets kylvattenkanal och vidare ut i Värtahamnens hamnbassäng. Kraftvärmeverk KVV1 Till spädmatning av processen används vatten som först renats i en totalavsaltningsanläggning. Detta sker med tekniken omvänd osmos följt av elektrodionesering (EDI). Innan vattnet behandlas genom omvänd osmos-anläggningen avhärdas vattnet genom att koksalt tillsätts. Avloppen från avsaltningsanläggningen avleds till en avloppsbassäng. Avloppsbassängen är ansluten till kylvattenkanalens utloppstunnel. Rökgaskondensering KVV6 Vid kondensering av rökgaser från KVV6 uppstår ett avloppsvatten som kallas för kondensat. Behandlingsanläggningen för kondensatet består av flera membransteg samt anläggningsdelar för metallrening och kväveavskiljning. Det första steget utgörs av grovavskiljning avseende fasta partiklar i en skaksil (mikrofilter, MF) därefter pumpas kondensatet till ett ultrafilter (UF) samt ett RO-filter (omvänd osmos). Koncentrat från UF-filtret koncentreras i ett ytterligare UF-filter före avledning till en slamtank för vidare hantering som avfall på extern anläggning (tankbilstransport). Efter RO-steget är kondensatet avsaltat och håller en renhet tillräcklig för att ledas till kylvattenkanalen och vidare till recipient (Värtan). ROkoncentratet renas i ett ammoniak-avgasningsmembran efter ph-justering med lut samt därefter behandling med svavelsyra. RO-koncentratet behandlas även avseende metallinnehåll i ett jonbytessystem (före ammoniakavskiljningen) varefter en renhet erhålls som tillåter avledning till kylvattenkanalen och vidare till recipient (Värtan). 8(44)

Figur 4: Behandling av kondensat från KVV6 Norra Kajen Samtliga områden inom Norra Kajen där risk för oljespill finns, såsom vid cisternventiler och pumpar, lastplatta och kajen, är förbundna till ett OFA-system (oljeförorenat avlopp). I anslutning till systemet finns en ny anläggning för hantering och behandling av vattnet. Systemet omfattar oljeavskiljare, kolfilter och oljeanalysator med larmfunktion. Det renade vattnet pumpas sedan till spillvattennätet. Dagvattenbrunnar utanför området är inte förbundna med OFA-systemet utan med det kommunala avloppssystemet. Restprodukter från förbränning Aska från KVV6 är uppdelad i bäddaska respektive flygaska. Flygaska (cyklon och filteraska) och bäddaska från pannorna matas ut torrt och transporteras i var sitt slutet system till en silo för bäddaska och en silo för flygaska i Energihamnen. Volymen för respektive asksilo är 1300 m 3. Bäddaskan används som utfyllnad i täckskikt på deponi. Flygaskan från KVV6 används för stabilisering av andra askor på deponi och för att gjuta deponibotten samt täckskikt. Oljepannorna P11, P12 och P13 har en våt hantering av askan. Från P15, P17 och KVV1 matas askan ut torr till säck eller container. Flygaskan från P14 matas ut torrt till container. Askorna transporteras sedan till godkänd deponi. 1.1.4 Energihamnen Bränslen lossas, lastas, behandlas och lagras i Energihamnen, som utgörs av områdena Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 1, Alexandria 3 och Port Said, se figur 3. Bränsletransporter till depån sker huvudsakligen med fartyg och i mindre omfattning med tankbilar och järnväg. Flytande bränslen som lossas, distribueras till cisterner. I bränsledepåerna finns totalt 19 stycken cisterner, i storlekar mellan 2000 m 3 och 30 000 9(44)

m 3, för lagring av eldningsolja 1, eldningsolja 5 samt flytande biobränslen. Distribution av flytande bränslen inom området sker i rörsystem. Från oljedepån sker utlastning av flytande bränslen till tankbil, fartyg och pråm för transport till i huvudsak Fortum Värmes övriga anläggningar i Stockholmsregionen. Distribution av flytande bränslen sker även från depån via rörledningar till dagtankar på Värtaverket. Då tallbecksolja är starkt luktande är de cisterner där tallbeck lagras anslutna till ett ventilationssystem med avluftning i ett utlopp på kraftvärmeverkets högsta skorsten, +160 m. Ventilationsluften förbränns i VV3 (P17) vid fartygslossning av tallbeck. Kol lossas av självlossande fartyg till ett slutet system med bandtransportörer. Detta system transporterar kolet till lagret i ett bergrum under Hjorthagen. De slutna bandtransportörerna för även kol från bergrummet till silos för korttidslagring och bränslepreparering. Under 2009 har huvuddelen av olivkärnekrossen lossats med pråm. Lossning av pråmen sker med kran med sluten skopa till en ficka. Skopan sänks ner helt i fickan innan den öppnas. Från fickan går oliverna med transportör till hus för tåglossningen. I området finns också silos för lagring av dolomit samt för korttidslagring av kolaska från KVV6. Dolomiten lossas från lastbil till det slutna transportsystemet. Askan lastas till lastbil. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Under våren 2010 har prov genomförts med högre inblandningar av olivkärnekross i KVV6. Rökgaskondenseringen i KVV6 har varit i drift hela driftsäsongen för första gången och återföring av renat kondensat till kolpastan har påbörjats under hösten. För övrigt har inga förändringar av betydelse skett under året. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från Värtaverket Parameter Enhet Utsläppspunkt Delflöde Totalt Luft 2008 2009 2010 Metod Svavel mg/mj VV1 53,7 59,7 59,7 C mg/mj VV2, P13 59,7 59,7 59,7 C mg/mj VV2, P14 20,1 17,6 18,6 M mg/mj VV3 59,3 59,5 53,5 C mg/mj KVV1 0,5 21,4 16,8 C mg/mj KVV6 2,2 2,0 1,9 M mg/mj G3 4,7 4,7 4,7 C Svavel ton VV1 0,8 3,2 9,1 C ton VV2, P13 0,0 1,1 4,7 C 10(44)

Parameter Enhet Utsläppspunkt Metod Delflöde Totalt Luft 2008 2009 2010 ton VV2, P14 22,5 14,8 21,2 M ton VV3 5,6 5,1 13,5 C ton KVV1 0,2 62 83 C ton KVV6 16,2 14,5 12,8 M ton G3 0,0 0,0 0,012 C Kväveoxider (NOx) mg/mj VV2, P13 34,3 139 106,5 C mg/mj VV2, P14 32,8 43,4 46,7 M mg/mj VV3 104,2 104,3 101,5 C mg/mj KVV1 32,8 57,5 53,1 M mg/mj KVV6 29,2 27,6 27,3 M mg/mj G3 250,0 250,0 250 C Värtaverket 45,3 100,7 144,3 mg/mj VV1 106,6 107,4 110,1 C Kväveoxider ton VV1 1,4 4,3 16,8 C (NOx) ton VV2, P13 0,0 2,6 8,5 C ton VV2, P14 58,1 36,5 46,9 M ton VV3 9,9 9,0 25,6 C ton KVV1 14,0 167 179,7 M ton KVV6 212,5 203,8 195,6 M ton G3 1,0 1,9 0,6 C Värtaverket 297 425,3 473,7 Koldioxid (CO 2 ) g/mj VV1 76,1 76,2 76,2 C Fossila g/mj VV2, P13 76,2 76,2 76,2 C bränslen g/mj VV2, P14 76,2 76,2 - C g/mj VV3 76,1 76,2 76,2 C g/mj KVV1 76,2 76,2 75,0 C g/mj KVV6 93,4 93,8 93,9 C g/mj G3 74,3 74,3 74,3 C Koldioxid (CO 2 ) g/mj VV2, P14 75,0 75,0 75 C Biobränslen g/mj KVV1 75,0 75,0 75 C g/mj KVV6 95,0 95,0 95 C Koldioxid (CO 2 ) kton VV1 1,0 4,1 11,1 C Fossila kton VV2, P13 0,0 1,5 6,3 C bränslen kton VV2, P14 0,1 0,1 0,1 C 11(44)

Parameter Enhet Utsläppspunkt Delflöde Totalt Luft 2008 2009 2010 Metod kton VV3 7,7 6,7 16,7 C kton KVV1 0,6 75,0 223,3 C kton KVV6 600,5 652,4 626,0 C kton G3 0,5 0,6 0,2 C Värtaverket 610,4 740,4 883,6 Koldioxid (CO 2 ) kton VV2, P14 88,3 66,0 83,8 C Biobränslen kton KVV1 32,2 164,0 34,8 C kton KVV6 20,8 32,0 37,0 C kton VV3 - - 2,5 Värtaverket 141,3 262,0 158,1 Koldioxid (CO 2 ) kton VV1 1,0 4,1 11,1 C Totalt: Fossilt + kton VV2, P13 0,0 1,5 6,3 C Bio kton VV2, P14 88,4 66,1 83,9 C kton VV3 7,7 6,7 19,2 C kton KVV1 32,8 240,0 258,1 C kton KVV6 621,3 677,3 663 C kton G3 0,5 0,6 0,2 C Värtaverket 751,7 1002,3 1041,8 Stoft mg/mj VV1 4,1 5,1 5,0 C mg/mj VV2, P13 0,2 4,4 1,9 C mg/mj VV2, P14 0,2 0,1 0,9 M mg/mj VV3 3,5 5,6 6,4 C mg/mj KVV1 2,6 1,3 1,3 M mg/mj KVV6 1,4 1,9 0,1 M mg/mj G3 4,6 4,6 4,6 C Stoft ton VV1 0,1 0,3 0,8 C ton VV2, P13 0,0 0,0 0,2 C ton VV2, P14 0,2 0,1 1 M ton VV3 0,3 0,5 1,6 C ton KVV1 1,1 3,9 6,6 C ton KVV6 9,9 14,2 1 M ton G3 0,0 0,0 0 C Värtaverket 11,6 19,0 11,2 Ammoniak (NH 3 ) mg/mj KVV6 1,2 1,0 0,6 M 12(44)

Parameter Enhet Utsläppspunkt Delflöde Totalt Luft 2008 2009 2010 Metod Ammoniak ton KVV6 8,4 7,7 4,6 M (NH 3 ) Saltsyra (HCl) mg/mj KVV6 4,8 1,8 0,6 M Saltsyra (HCl) ton KVV6 35,3 13,2 4,2 M Lustgas (N 2 O) mg/mj KVV6 36,0 36,0 32,9 M Lustgas (N 2 O) ton KVV6 262,7 265,9 240 M *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Kommentarer till förändringar av utsläpp 2010 kännetecknas av en mycket kall start och tillika slut. Detta innebar att Värmeverken 1-3 samt KVV1 fick köras mycket mera än beräknat. I princip alla produktionsenheter producerade mer värme än vad vi budgeterat och i vissa fall mycket mer. Som en följdeffekt av den stränga kylan blev flytande biobränslen en bristvara vilket i sin tur för oss ledde till en ökad användning av fossila oljor för att kunna säkerställa värmeleveransen till alla kunder. Den ökade driften innebär ökade utsläpp av svavel, NOx och koldioxid för KVV1 och värmeverken 1-3 och sammanlagt för hela Värtaverket. Den totala produktionen översteg budget med ca 25%. Rökgaskondenseringen på KVV6 hade sin första fulla driftsäsong och bidrog förutom med den självklart förbättrade energieffektiviteten med att pressa ner halter av framförallt HCl, stoft och svavel mot vad de annars skulle ha varit. Under 2010 har vi provat med högre inblandningar av olivkärnor i KVV6, på grund av den något minskade produktionen i KVV6 är totalvolymen oliver dock bara något större än 2009. Tidigare beskrivna problem med att få tag i biooljor och den totalt ökade produktionen har bidragit till att procentuellt mer fossilt bränsle använts under 2010. 13(44)

2.1.1 Utsläpp av köldmedia Såväl värmepumpar som komfortaggregaten för byggnaderna inom kv Nimrod genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapporter avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- eller värmepumpsanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten. Utsläpp av köldmedia 2010 Anläggning Utsläppt i kg Installerat ton Utsläppt totalt % av installerat Ropsten 1-2 0 70,7 0% 4 st VP R22 (HCFC) Ropsten 1-2 270 32,5 0,8% VP 21, VP 24 R134a (HFC) Ropsten 3 20 85,9 0,02% R134a (HFC) KC Nimrod 0 19,5 0% R134a (HFC) RGK-VP R134a (HFC) 169 12,4 1,3% 2.1.2 Utsläpp av metaller i rökgas och aska från KVV6 Fortum Värme har upprättat materialbalanser över anläggningen för att beräkna hur stora utsläppen av nedanstående metaller med rökgaser blir. Resultat från metallbalansberäkningar för KVV6 Metall Mängd i rökgas, kg Mängd i aska, kg As - 1140 Cd 0 12 Cr 0,2 2112 Cu 0,2 1795 Hg 5,2 8,9 Ni 0,2 2109 Pb 0,1 999 Sb - - Zn 439 8777 Av metallerna ovan finns utsläppsvillkor i form av ett riktvärde för kvicksilver (Hg). Riktvärdet är att utsläppet från KVV6 inte får överskrida 8 kg per år i rökgaserna. Riktvärdet underskrids med god marginal. Utsläppet av övriga metaller till luft är enligt metallbalansen mycket små. För arsenik saknas fördelningsnyckel och all tillförd arsenik redovisas i askan. 14(44)

2.1.3 Utsläpp till luft från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön. Utsläpp från transporter vid Värtaverket och Energihamnen 2010 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med kemikalier Transporter med Dolomit Transporter totalt CO2 (ton) 11 451 165 8 545 12 169 NO x (kg) 279 860 1 362 67 4 492 285 782 S (kg) 155 478 0 0 0 155 478 PM (kg) 15 548 22 1 74 15 645 Drivmedel 4 407 61 3 200 4 671 (m3) Drivmedel (MWh) 43 188 595 29 1 964 45 777 2.2 Utsläpp till vatten I tabellen nedan redovisas utsläpp till vatten av metaller och olja, beräknade utifrån flöde och resultat från veckosamlingsprover på kontrollpunkter vid avloppssystemet samt resultat från månadsprover efter på rökgaskondensatet. Underlag för beräknade utsläpp återfinns i Bilaga 1. Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt till Utsläppsmängd till vatten 2010 Utsläppsmängd till vatten 2009 Metod* Pb kg Recipient 0,4 0,2 C Pb kg Spillvatten 0,0 0,4 C Cd kg Recipient 0,0 0,0 C Cd kg Spillvatten 0,0 0,0 C Cr kg Recipient 0,4 0,2 C Cr kg Spillvatten 0,0 0,1 C Ni kg Recipient 3,0 3,0 C Ni kg Spillvatten 0,3 1,2 C Cu kg Recipient 1,7 2,4 C Cu kg Spillvatten 0,4 2,9 C Zn kg Recipient 5,6 3,9 C Zn kg Spillvatten 3,0 33,0 C Oljeindex kg Recipient 29 20,0 C Oljeindex kg Spillvatten 3 4,1 C *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Resultaten från tidigare år visar att redovisning av utsläpp till vatten inte krävs i emissionsdeklarationen. Resultatet av årets mätningar visar att detta förhållande alltjämt gäller. 15(44)

3 Gällande tillstånd 2007-11-07 beslutade Miljödomstolen om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen och om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. Tillståndet togs i anspråk 2008-06-01 i samband med start av projekt för rökgaskondensering för KVV6. Domen har överklagats. Domen om fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen vann laga kraft juli 2010 medan domen om bortledande av grundvatten har ännu inte vunnit laga kraft. Tillståndet omfattar inte tidigare tillstånd för Ropsten samt äldre vattendom för vilka beslut och villkor fortsättningsvis gäller. Datum Tillståndsgivande Tillstånd enligt Beslut avser myndighet 2007-11-07 Miljödomstolen 9 kap. miljöbalken Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen 2007-11-07 Miljödomstolen 11 kap miljöbalken Tillstånd till bortledande av grundvatten från bergrum m.m 2001-05-21 Miljödomstolen 9 kap. miljöbalken Tillstånd för vattenbortledning ur Lilla Värtan för produktion av fjärrkyla 1999-05-31 Miljödomstolen Vattenlagen Tillstånd att komplettera värmepump och kylanläggning Ropsten 3 med nya intagsledningar 1984-08-28 Vattendomstolen Vattenlagen Vattenbortledning från Lilla Värtan för värmepumpanläggning (Ropsten) 1982-04-15 Vattendomstolen Vattenlagen Tillstånd att bortleda vatten från Lilla Värtan för värmepumpanläggning och kylvatten (Nimrod) 3.1 Anmälda ändringar under året Datum Tillståndsgivande Anmälan enligt 21 Beslut avser myndighet förordningen 2010-12-22 Miljöförvaltningen Miljöbalken Förändring av teknik i tillståndsgiven kraftvärmepanna 2010-12-22 Miljöförvaltningen Miljöbalken Anpassning av bränslemottagning och bränslelagring i Hamnen 3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden eller förbud har registrerats under 2010. 3.3 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljöförvaltningen i Stockholm. 16(44)

4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion 4.1.1 Produktionen under året 2010 Drifttid pannor och gasturbin Värtaverket åren 2009 och 2010 Enhet KVV1 P4 P5 P11 P12 P13 P14 P15 P17 G3 Drifttid 2010 2490 4665 4437 287 324 348 2618 584 3191 (h) Drifttid 2009 2443 4274 5240 169 60 47 2286 160 2282 28 (h) Produktion v 577 1122 16 17 22 242 46 14 2010 (GWh) e 300 623 Produktion v 496 1157 10 3 4 208 7 9 2009 (GWh) e 280 650 0,4 För KVV1, P4 och P5 står (v) för värme och (e) för el. P4 och P5 delar turbin och därför står den totala energin för båda pannorna. I KVV1:s värmesiffror ingår även energi från kylkrets och spädmatning. P17 producerar endast hjälpånga. Fjärrvärmeproduktion Värtaverket 2010 700 000,0 600 000,0 MWh 500 000,0 400 000,0 300 000,0 200 000,0 VV1-3 EP KVV1 P14 KVV6 Nimrod RN3 RN 1-2 100 000,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 4: Fördelning av värmeproduktionen över året 2010 17(44)

Produktion av värme och kyla i värmepumpar och kylmaskiner i Ropsten och Kv Nimrod 7 år 2010 Rn1-2 Rn3 Nimrod Tillfört GWh, totalt 720 721 261 El 222 167 54 Termisk energi från sjövatten 498 554 207 och kylnätet* Producerat GWh, totalt 720 721 261 Värme 720 509 148 Kyla 212 114 *Både värmeenergi och kylaenergi återvinns. Tillförd energi Värtaverket och Ropsten 2010 Tillförd energi med GWh Mängd bränslen, ur Lilla Värtan samt el Kol 1870 253 kton Eldningsolja Eo1 543 54,4 knm 3 Eldningsolja Eo5 414 39,1 knm 3 Tallbecksolja 319 30,4 knm 3 Bioolja 148 12,6 knm 3 Olivkärnekross 105 24 kton Lignin 0 0 kton Stadsgas 1 277 knm 3 Elförbrukning 686 Termisk energi ur 1052 Lilla Värtan Termisk energi från 207 kylanät knm 3 = kilonormalkubikmeter Indelat i produkter GWh El 923 Fjärrvärme 3412 Fjärrkyla 325 Hjälpånga 50 En detaljerad redovisning av den interna energianvändningen kopplad till produktionen uppdelat på energislag och anläggningsdelar redovisas i Bilaga 3. Kommentar till förändringarna mellan 2009 och 2010 redovisas i avsnitt 8.2. 18(44)

Eo5 7,7% Tallbeck 5,8% Finbio 2,2% El 12,9% Eo1 10,2% Olivkärnekross 2,0% Termisk energi 23,6% Kol 35,6% Figur 5: Energiproduktionen och bränsleförbrukning i hela Värtaverket år 2010 Via hopkopplingen med fjärrvärmenätet på Lidingös del av fjärrvärmenätet, samt Norrenergis fjärrvärmenät sker ett mindre utbyte av fjärrvärme. Utbyte med andra fjärrvärmenät 2010 Fjärrvärme GWh Produktion Värtaverket och Ropsten 3412 Leverans från Värtaverket till Södra nätet 209 Leverans från Värtaverket till Lidingö 169 Leverans från Värtaverket till Norrenergi 25 Leverans från Käppala 13,5 Produktion Lidingö Värmeverk 30 Import från Södra Nätet 258 19(44)

4.1.2 Bränslehantering Mängd bränsle som har transporterats via fartyg till resp. från Energihamnen, år 2010 Fartyg Hanterade mängder Antal fartyg Bränsle Lossning Lastning Enhet Lossande Lastande Eo1 63 500 Nm 3 5 Eo5 77 800 5 440 Nm 3 10 11 Tallbeck 44 800 1510 Nm 3 10 3 MFA 34 500 26 035 Nm 3 19 50 Bioolja 19 600 10 100 Nm 3 2 20 Kol 252 591 0 ton 31 0 Olivkärnekross 21 343 0 ton 13 0 Summa 240 200 43 085 Nm 3 46 84 flytande Summa fastbränsle 273 934 0 ton 44 0 Mängd bränsle och absorbent som har transporterats via lastbil till och från Energihamnen, år 2010 Lastbil Hanterade mängder Antal bilar Bränsle Lossning Lastning Lossande Lastande Eo1 50 14 500 Nm3 1 290 Eo5 3 560 17 080 Nm3 87 418 Tallbeck 816 9 725 Nm3 20 237 MFA 560 27 324 Nm3 14 667 Bioolja 145 15 710 Nm3 4 385 Olivkross 0 0 ton 0 0 Lignin 0 0 ton 0 0 Dolomit 26 730 ton 745 0 Summa 5 131 84 339 Nm3 126 1 997 flytande Summa fastmaterial 26 730 0 ton 745 0 Mängd bränsle som har transporterats till Energihamnen med tåg, år 2010 Järnväg Hanterade mängder Antal vagnar Bränsle Lossning Lastning Lossande Lastande Olivkross 3 100 0 Ton 62 0 20(44)

Vattenförbrukning vid Värtaverket i m 3 2010 jämfört med föregående år Avloppstyp Mängd i m 3, 2009 Mängd i m 3, 2010 Total vattenförbrukning 610 309 578 178 - I pannprocessen 521 557 550 780 - Fjärrvärmenät 88 752 27 398 4.2Villkor i miljötillstånd Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) Miljödomstolen lämnar AB Fortum (bolaget) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket på fastigheten Nimrod 7 och i Energihamnen på fastigheterna Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 1 och 3, Port Said samt Ladugårdsgärde 1:9 och 1:40 i Stockholms kommun samt hamnverksamhet. Tillståndet omfattar dels produktion av fjärrvärme och el i de befintliga anläggningarna de två kraftvärmeverken, KVV1 och KVV6, samt värmeverken VV1 - VV4 och gasturbinen G3 med tillsammans 2 060 MW tillförd bränsleeffekt, dels ändrad mottagning och hantering av fasta och flytande bränslen vid befintliga anläggningar i Energihamnen inklusive flytande bränslen delvis för energiproduktion i andra anläggningar än Värtaverket, dels produktion fjärrkyla med maximal effekt av 48 MW och dels de i detta mål ansökta kompletteringarna/ förändringarna av dessa verksamheter. Drift av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk KVV8 med högst 400 MW tillförd bränsleeffekt samt uppförande och drift av erforderliga anläggningar för mottagning och hantering av bränslen för detta kraftvärmeverk Fortum Värme har beslutat att flytta fram beslutet om hur man ska gå vidare med projektet att bygga ett nytt biokraftvärmeverk i Värtan. Tillståndet till hamnverksamheten omfattande mottagning och hantering av fasta bränslen till en mängd av cirka 1 200 000 ton per år för Värtaverkets behov samt mottagning och hantering av cirka 250 000 ton flytande bränslen per år, varav cirka 150 000 ton per år går ut per båt, bil eller tåg till bolagets andra anläggningar Mängd hanterat fastbränsle: 277 034 ton Mängd mottaget och hanterat flytande bränsle: 245 331 Nm3 Mängd utlastat bränsle: 127 424 Nm3 Miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att uppföra en cirka 200 m lång och cirka 21 m bred pir med det läge som anges i domsbilaga 1, att muddra till nivån -11 i RH00 i bilagan markerat område, omfattande ca 5 000 m3 jord samt 500 m3 berg, samt att anlägga det erosionsskydd som kan behövas vid piren, allt inom kvarteret Ladugårdsgärdet 1:40 i Energihamnen i Stockholms kommun. Beslutet är framflyttat om att bygga ett nytt biokraftvärmeverk i Värtan. Uppskjutna frågor Miljödomstolen uppskjuter i denna dom i avvaktan på ytterligare utredning fastställandet av slutliga villkor beträffande: - Utsläppet av lustgas N2O från KVV6 - Utsläppet av kvicksilver till luft från KVV6 och KVV8 21(44)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) U1 U2 U3 U4 P1 - Utsläppet till vatten från rökgaskondenseringsanläggningar vid KVV6 och KVV8 - Utsläppet av köldmedia från värmepumparna Miljödomstolen ålägger bolaget att under prövotiden genomföra följande utredningar: Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda och prova olika åtgärder för att begränsa utsläppet av lustgas från KVV6 och samtidigt klarlägga hur olika åtgärder påverkar utsläppet av kväveoxider. En utredning är påbörjad som skall vara klar juli 2013. En ökning av mängderna biobränsle till KVV6 ger minskade lustgasmängder. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda storleken på utsläppen av kvicksilver till luft från KVV6 respektive KVV8 och möjligheterna att minska dessa utsläpp. En utredning är påbörjad som skall vara klar juli 2013. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten och Stockholm Vatten AB utreda möjligheterna att begränsa utsläppet till vatten från rökgaskondenseringsanläggningar vid KVV6 respektive KVV8. Utredningen skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast två år efter det att respektive anläggning tagits i drift. Det renade rökgaskondensatet (permeatet) från rökgaskondensering KVV6 används sedan 2010 som ersättning för stadsvatten vid bränsleprepareringen till KVV6. Detta medför att den mängd stadsvatten som tidigare skulle tillsättas vid bränsleprepareringen är avsevärt reducerat och att utsläppet till recipient reduceras med samma flöde. Utredning om möjlighet att begränsa halterna i kondensatet kommer att påbörjas under 2011 och skall vara klar december 2011. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheterna att begränsa utsläppet av köldmedia från värmepumparna. Utredningen pågår gällande befintliga värmepumparna. Planeras för värmepumparna anslutna till rökgaskondensering KVV6. Prövotidsutredningarna U1, U2 och U4 skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast tre år efter lagakraftvunnen dom. Utredning U3 skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast två efter det att respektive anläggning tagits i drift. Utsläppet av lustgas från KVV6 får som årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 40 mg/mj tillfört bränsle. Årsmedelvärdet för lustgas, KVV6 har uppmätts till 32,9 mg/mj för 2010. P2 P3 Utsläppet till luft av kvicksilver från KVV6 och KVV8 får som riktvärde* inte överstiga 6 kg/år till dess KVV8 tas i drift och därefter 8 kg/år. Kvicksilverutsläppet till luft från KVV6 beräknas med massbalans till 5,2 kg för 2010. Denna beräkning tar inte hänsyn till rökgaskondenseringen. Med rökgaskondenseringen i drift reduceras utsläppet ytterligare. Utsläppet till vatten med renat rökgaskondensat från rökgaskondenseringsanläggningarna för KVV6 och KVV8 får som riktvärden* sammantaget inte överstiga följande halter. 22(44)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) P4 Riktvärdet för ammonium (månadsmedel) har överskridits under november med 28 mg/l. Utredning pågår för att klargöra orsaken till de förhöjda halterna och förbättra processen. Se Bilaga 2 för flöde och analysresultat. Utsläppet av köldmedia från Värmepumparna får årligen som riktvärde * uppgå till högst 3% av installerad mängd köldmedia. (gäller inte Ropsten) Utsläpp av R134a från Värmepumparna i Nimrod beräknas till max 1,3% för 2010. KVV6 och KVV8 2 Utsläppen av svavel får sammantaget för båda anläggningarna (KVV6 och KVV8) som årsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 7 mg/mj tillfört bränsle till dess KVV8 tagits i drift och därefter räknat som gränsvärde. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för svavel från KVV6 till 1,9 mg/mj. 3 Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxider får sammantaget för båda anläggningarna som årsmedelvärde inte överstiga 35 mg/mj tillfört bränsle, räknat som riktvärde* till dess KVV8 varit i drift under ett år och därefter räknat som gränsvärde. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NOx-utsläppet för KVV6 till 27,3 mg/mj. 4 Utsläppen av saltsyra får när rökgaskondenseringsanläggningarna tagits i drift sammantaget för båda anläggningarna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för Svavelsyra för KVV6 till 0,6 mg/mj. 5 Utsläppen av ammoniak får sammantaget för båda anläggningarna som månadsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 7 ppm till dess KVV8 tagits i drift och därefter räknat som gränsvärde. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NH 3 -utsläppet för KVV6 till 0,6 ppm. 6 Utsläppet av lustgas från KVV8 får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 25 mg/mj tillfört bränsle. Inte aktuellt 23(44)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) 7 Stoftutsläppet från respektive panna får inte överstiga 5 mg/mj tillfört bränsle räknat som månadsmedelvärde och riktvärde* respektive som årsmedelvärde och gränsvärde. Månadsmedelvärdena för stoft från respektive panna överskred 5 mg/mj. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för stoftutsläppet för Panna 4 och Panna 5 till 0,1 resp. 0,2 mg/mj. 8 Utsläppen av kolmonoxid från respektive panna får som dygnsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 90 mg/mj tillfört bränsle och som timmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 180 mg/mj tillfört bränsle. Kontinuerlig mätning av CO visar att dessa villkor inte har överskridits vid något tillfälle. KVV1 och P14 9 Stoftutsläppet från respektive panna får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 7 mg/mj tillfört bränsle. Kontinuerlig mätning visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits för någon av dessa pannor. Årsmedelvärdet för stoftutsläppet för KVV1 resp. P14 uppmättes till 1,3 resp. 0,9 mg/mj. 10 Utsläppen av svavel får sammantaget för båda pannorna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 25 mg/mj tillfört bränsle. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för svavelutsläppet för KVV1 resp. P14 till 16,8 resp. 18,6 mg/mj 11 Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får sammantaget för båda pannorna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 60 mg/mj tillfört bränsle. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NOx för KVV1 resp. P14 till 53,1 resp. 46,7 mg/mj. 12 Utsläppen av ammoniak får sammantaget för båda pannorna som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 7 ppm. Inte aktuellt. Ammoniak används inte i dagsläget för NOx-reducering. P17 13 Stoftutsläppet får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 13 mg/mj tillfört bränsle. Beräkningar visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits. Det beräknade årsmedelvärdet för P17 uppgår till 3 mg/mj för 2010 14 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 75 mg/mj tillfört bränsle. Det beräknade svavelutsläppet från P17 uppgår till 31,1 mg/mj för 2010 15 Utsläppet av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 120 mg/mj tillfört bränsle. Det beräknade NOx-utsläppet från P17 uppgår till 99,3 mg/mj för 2010. P11, P12, P13 och P15 24(44)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) 16 Stoftutsläppet från respektive panna får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 21 mg/mj tillfört bränsle. Beräkningar visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits för någon av dessa pannor. Det sammantagna årsmedelutsläppet för dessa pannor är 5,9 mg/mj 17 Utsläppen av svavel får sammantaget för samtliga pannor som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 75 mg/mj tillfört bränsle. Det sammantagna årsmedelutsläppet för dessa pannor är 55,8 mg/mj 18 Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får sammantaget för samtliga pannor som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 150 mg/mj tillfört bränsle. Det sammantagna årsmedelutsläppet för dessa pannor är 104,7 mg/mj G3 19 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 50 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av svavel för G3 uppgår till 4,7 mg/mj som årsmedelvärde. Totalt, som bubbla över Värtaverket 20 Det totala utsläppet av svavel från Värtaverket får sammantaget som årsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle från och med den tidpunkt då KVV8 tagits i drift. Från och med två år därefter gäller begränsningsvärdet som gränsvärde. Inte aktuellt, KVV8 har inte tagits i drift 21 Det totala utsläppet av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid från Värtaverket får sedan KVV8 tagits i drift sammantaget som årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 40 mg/mj tillfört bränsle. Från och med två år därefter gäller begränsningsvärdet som gränsvärde. Inte aktuellt, KVV8 har inte tagits i drift 22 Till dess KVV8 tagits i drift skall fördelningen av driften mellan KVV6 och de olika oljeeldade anläggningarna vid Värtaverket ske så att utsläppen till luft blir så små som möjligt. Fördelningen av driften mellan anläggningarna sker så att utsläppen till luft blir så små som möjligt. Övrigt 23 Avsugen luft i samband med materialhantering (råvaror, fasta bränslen och restprodukter) för det biobränsleeldade kraftvärmeverket och KVV6 skall renas i stoftavskiljare. Kapaciteten på stoftavskiljarna skall vara sådan att utsläppen av stoft inte överstiger 10 mg/m3 norm. torr gas, räknat som riktvärde*. Vid emissionsmätningar genomförda av Force Technology 2010-12-08 uppmättes utsläpp < 1 mg/nm 3 24 Om det uppstår för omgivningen störande lukt skall bolaget vidta åtgärder för att undanröja störningen. 25(44)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) Ingen störande lukt har uppkommit under 2010. Utsläpp till vatten 25 I avloppsvatten från OFA-systemet, kolpastaprepareringen och det underjordiska biobränslelagret skall vid avledning till spillvattennätet efter oljeavskiljning den totala halten av suspenderat material understiga 10 mg/l räknat som riktvärde* och månadsmedelvärde. Utsläppet av kolväten, uttryckt som oljeindex, får som riktvärde* inte överstiga 50 mg/l. Vid periodisk besiktning 2010 överskreds riktvärdet för suspenderade ämne (39 mg/l) efter kolpastaprepareringen (KPV15). Ett projekt pågår om att utreda olika behandlingsteknik och möjligheten till att återanvända spillvattnet. Oljeindexet har inte överskridits vid något tillfälle. 26 Överskottsvatten (de i ansökningshandlingarna beskrivna utsläppen till vatten exklusive rökgaskondensat, kylvatten samt sanitärt avloppsvatten) som avleds till kommunalt reningsverk eller direkt till recipient får som riktvärden* innehålla högst följande halter: Vid periodisk besiktning 2010 innehölls samtliga undersökta kontrollpunkter. Riktvärde för zink i KPV10 som överskridits vid tidigare undersökningar innehölls. Buller 27 Verksamheten vid Värtaverket och Energihamnen skall bedrivas så att den ekvivalenta ljudnivån på grund av verksamheten utomhus vid bostäder som riktvärden* inte överstiger 50 db(a) vardagar dagtid (kl. 07-18), 40 db(a) nattetid (kl. 22-07) och 45 db(a) övrig tid. Momentana ljud på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a), räknat som riktvärde. Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna värden sänkas med 5 db(a)-enheter. Under 2005 har ljudmätningar av verksamheten i kvarteret Nimrod utförts inom ramen för egenkontroll. Ett antal ljudkällor har identifierats och åtgärder har genomförts under 2006 och 2007 för att sträva efter en ljudnivå under riktvärdet 40 dba. Övrigt 28 Bolaget skall sträva efter att sluta processerna där det är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt, för att hushålla med råvaror och energi. Vid projekt och förbättringar beaktas möjligheten att sluta process. 29 Transporter av restprodukter och dammande material såsom sand, dolomit, kalk och kalksten skall ske i slutna kärl eller i täckta transporter. 26(44)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) Transporter av dammande material sker i slutna system 30 Bolaget skall genom hushållning undvika uppkomst av avfall, återanvända eller återvinna avfall samt förebygga, hindra eller motverka skador eller olägenheter till följd av hanteringen av avfall som bortskaffas. Bolaget skall i miljörapporten för verksamheten redovisa genomförda åtgärder och resultatet av dessa från följande aktiviteter. Bolaget skall sträva efter att restprodukter som uppstår vid förbränning (askor, bäddmaterial och liknande) nyttiggörs i den utsträckning som är tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Restprodukter från förbränning av biobränslen skall i första hand återföras till skogsmark, om det kan ske med uppfyllande av de riktlinjer och råd som utfärdas av svensk myndighet. Restprodukter från olika anläggningsdelar skall kunna hållas separerade i den utsträckning som krävs för att återföring av bioaska skall kunna ske. Fast avfall från drift och underhåll, utöver förbränningsprodukter, skall kunna sorteras i fraktioner som underlättar materialåtervinning eller energiutnyttjande, där detta är ändamålsenligt. Farligt avfall skall sorteras så att detta kan omhändertas separat. Se avsnitt 1.1.3 och 10 31 Bolaget skall sträva efter energieffektiva transportlösningar för bränslen och restprodukter samt genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energiförbrukningen och bidra till hushållning med energi. Energibehovet för transporter samt behovet av hjälpenergi (el) för produktion av fjärrvärme skall följas och rapporteras med den årliga miljörapporteringen för verksamheten. Fortum Värme arbetar aktivt med energihushållning. Se avsnitt 8.2. Energibehovet för transporter redovisas i avsnitt 2.1.3 Elförbrukningen för produktionen redovisas i avsnitt 4.1.1 och i Bilaga 3. 32 Byggnadsarbeten inom kvarteret Nimrod och i Energihamnen skall genomföras på ett sådant sätt att störningar för omgivningen minimeras. Under byggtiden gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser. Buller ingår som en miljöaspekt att hantera och bevaka vid projekt. 33 Det skall finnas skriftliga rutiner för hur verksamheten skall kontrolleras och hur rapportering skall ske som möjliggör en bedömning av om villkor och föreskrifter följs. I dessa rutiner skall det anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Fortum Värme är ISO 14001-certifierad. 34 Bolaget skall i god tid innan verksamheten upphör upprätta en plan avseende efterbehandling av de föroreningar som den sökta verksamheten kan ha gett upphov till. Villkor för tillståndet enligt 11 kap. miljöbalken 1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan och störningarna För närboende och övrig verksamhet blir så små som möjligt. 2. Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas och inlämnas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan arbeten i vattenområdet påbörjas. Utformningen skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 3. Grumlande arbeten skall utföras på sådant sätt att grumlingen begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden den 1 maj 31 augusti. 4. Halten av suspenderat material på grund av den tillståndsgivna vattenverksamheten får som 27(44)

riktvärde* inte överstiga 40 mg/l på ett avstånd överstigande 100 m från muddringen. 5. Utfyllnad skall inte ske på, av miljömässig betydelse, förorenade sediment. Dessa skall avlägsnas ur vattenområdet innan utfyllnadsarbeten påbörjas. Muddermassorna skall omhändertas på sätt som kan godkännas av tillsynsmyndigheten 6. Anmälan skall göras till tillsynsmyndigheten när arbetena (vattenverksamhet) påbörjas respektive avslutas. Dessa villkor skall beaktas vid projekt omfattande vattenverksamhet Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. (2007-11-07) Miljödomstolen lämnar (bolaget) tillstånd enligt 11 kap miljöbalken till att för bergrum, schakt och tunnlar vid Värtaverket uppföra en ny pumpanläggning i det planerade flisbergrummet och genom ovan angivna pumpanläggningar bortleda grundvatten som tränger in i bergrumsanläggningar för Värtaverket till en mängd om högst 100 m3/dygn samt att vid behov för att förebygga skador av bortledningen få infiltrera vatten till den mängd som behövs och att uppföra de anläggningar som krävs för nämnda infiltration, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan och i övrigt i målet. Uppskjuten fråga Miljödomstolen uppskjuter i denna deldom frågan om vilken vattenmängd som slutligt får ledas bort från befintliga undermarksanläggningar och planerade undermarksanläggningar. Under prövotiden skall bolaget utreda storleken av inläckningen i befintliga undermarksanläggningar samt det läckage från nya tunnlar m.m. som avleds till bergrummen och redovisa resultatet härav till miljödomstolen senast tre år efter lagakraftvunnen dom. Inläckage av grundvatten undermarkanläggningarna mäts och registreras. Följande provisoriska föreskrifter skall gälla. P1. Inläckningen av grundvatten till befintliga undermarksanläggningar (kolbergrummet, koltunnel, tillfartstunnel mm samt flisbergrummet) får som riktvärden* inte överstiga 2 285 m3/månad respektive 21 000 m 3 /år. Det uppmätta och beräknade årsflödet för 2010 är cirka 32 500 m3/år och överskrider riktvärdet 21 000 m3/år. Den är högre än förra årets på grund av att mätningen har utökats till att omfatta inläckage från kolbergrummet. Riktvärdet är ett förväntat medelvärde under en längre tidsperiod och under förutsättning att panngropen och alla andra bergschakter som flistunneln, asktunneln och panntunneln har färdigställts. Under tillståndsansökansärendet poängterades att inläckningen av grundvatten på 21 000 m3/år baseras på osäkra mätningar och av det skälet föreslogs att avgörandet av frågan av villkor skulle skjutas upp under en prövotid. Eftersom man inte har öppnat nya bergschakt mer än i sammanhanget betydelselöst förbindelsetunnel mellan befintliga bergrum, så är inläckaget i samma storleksordning som tidigare. Inga åtgärder planeras i dagsläget med anledning av den redovisade skillnaden mellan den uppmätta och den förväntade inläckningen. P2. Inläckningen av grundvatten till inlastningsschaktet till flistunneln får under anläggningstiden för temporära stödkonstruktionen (högst cirka ett år) inte ge upphov till en grundvattensänkning överstigande maximal två meter inom ett avstånd om 100 meter från inlastningsschaktet. Inte aktuellt, beaktas vid projekt P3. Inläckningen av grundvatten till temporära stödkonstruktioner för pann- och turbinschaktet får under högst cirka 6 månader inte ge upphov till en grundvattensänkning överstigande maximalt en meter inom ett avstånd av 100 meter från pann- och turbinschaktet samt maximalt två meter inom ett avstånd om 50 meter från nämnda schakt. Inte aktuellt, beaktas vid projekt 28(44)

Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. (2007-11-07) Villkor 1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan och störningarna för närboende och övrig verksamhet blir så små som möjligt. 2. Bolaget skall låta driva bergrumsanläggningen, nya tunnlar och schakt och utföra sådana tätningsåtgärder i berganläggningarna så att grundvattenbortledningen inte medför att grundvattennivåerna sjunker till nivåer som kan skada byggnader, anläggningar eller vegetation och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för sådana skador. 3. Bolaget skall utföra förinjektering av tunnlar enligt ritningen i Bilaga 1 till aktbil 45. Vidare skall bolaget utföra ridåinjektering och botteninjektering av pann- och turbinschakt och inlastningsschakt till flistunnel, åtta meter under bergbotten, enligt ritningar i Bilaga 2-3 till aktbil 45. 4. Arbetena med inlastningsschaktet i hamnen och schakt för panna och turbin skall utföras så att det inte uppstår några skador på miljö, byggnader och anläggningar i närheten. Kontrollen ska skall ske på så sätt att eventuella sänkningar av grundvattennivån uppmärksammas och skyddsåtgärder vidtas så att skador på miljö, byggnader och anläggningar förebyggs. 5. Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och tillställas tillsynsmyndigheten senast åtta veckor innan arbetena påbörjas. 6. Bolaget skall underrätta tillsynsmyndigheten när arbetena skall inledas senast två veckor innan arbetena påbörjas. Dessa villkor skall beaktas vid projekt omfattande vattenverksamhet Tidigare utfärdade vattendomar KVV1 Utsläpp av kylvatten får uppgå till högst 4,5 m 3 /s med en övertemperatur av maximalt 15,5 o C eller till större vattenmängd utan ökning av energiinnehållet. Vatten från regenerering av jonbytarfilter skall före utsläpp neutraliseras till ph 6-8. (KN 1972-09-26, villkor 5) Sanitärt spillvatten samt olje- eller sothaltigt vatten skall anslutas till kommunens spillvattennät. Anslutning av dagvatten och avloppsvatten till det kommunala nätet skall ske på villkor som överenskommes mellan bolaget och Stockholms gatukontor. (KN 1972-09-26, villkor 6) Anslutningar har skett på överenskommet sätt Kontroll av villkoret sker genom kontinuerlig övervakning av kylvattentemperaturen samt genom beräkning av kylvattenflödet. Totalavsaltning av processvattnet sker med omvänd osmos (RO) följt av elektrodionesering (EDI). Behov av neutralisering finns inte längre. Fjärrkyla VP/KM i kv Nimrod Tillstånd att dels genom befintlig vattenanläggning (kylvattenkanalen) vid Värtaverket bortleda 1,73 m3/s sjövatten för produktion av fjärrkyla med den begränsningen att nämnda uttag tillsammans med tidigare lovgivet uttag för fjärrvärmeproduktion inte får överstiga 25 000 m3 per timme. Birka Värme AB skall genom flödesmätning registrera vattenuttag samt minst en gång per dygn mäta temperatur på in och utgående vatten. Mätningarna skall journalhållas och hållas 29(44)