kunskap för en klimatsmart framtid

halvårs information 1 forskningsprogrammet fjärrsyn 2006 2009 kunskap för en klimatsmart framtid

halvårsinformation 2 det är varmt hemma hos krister För att lyckas på sikt behöver vi ny kunskap. I forskningsprogrammet Fjärrsyn finns mycket värdefull kunskap som kan komma många till del. Thore Sahlin på g ö t e b o r g energi har vi ett museum med energihistoriska samlingar från 1800-talet och framåt. Där finns det två saker som fascinerar mig mest. Dels är det fyra bostadsmiljöer från 1900-talets första hälft. Nya apparater gör tillvaron drägligare och nya material ger förbättrad hygienisk miljö. Jag ser utvecklingen från fattigsverige till ett välståndsland. Det andra jag fascineras av är den första elektriska rakmaskinen. Den ser ut som en konventionell rakhyvel förutom att den har en sladd. Här ser man hur låsta vi är vid nuet. När vi gör en innovation utgår vi ofta från befintliga lösningar I stället för att ta ett radikalt grepp. Vad har detta med Fjärrsyn att göra? När jag ser Krister i det fjärrvärmda huset på omslaget går mina tankar till de historiska miljöerna. Jag ser samma utveckling mellan 1950 och idag som mellan 1900 och 1950. Det fjärrvärmda huset finns bara i ett exemplar och det är ett hus för framtiden. Det intressanta är hur det drivs och hur det påverkar miljön. Energianvändningen i huset är optimerad med hjälp av fjärrvärme. Överallt där det är möjligt har el ersatts med fjärrvärme för att ta vara på den överskottsvärme som finns i samhället och för att minimera elanvändningen. Detta är resurseffektivt! I filmen Ett ovanligt vanligt hus berättar villaägaren Krister Anderson om hur det är att bo i ett hus där nästan allt drivs av fjärrvärme. Genom filmen, som visar resultat från tidigare forskning, vill vi belysa de fantastiska möjligheter som en utveckling av fjärrvärmetekniken kan leda till. Du kan se filmen på www.fjarrvarme.se/fjarrsyn För att klara framtidens utmaningar måste vi våga tänka i nya banor. Att utveckla fjärrvärmen vore ett klokt vägval. Vi behöver ny kunskap för att lyckas på sikt. I forskningsprogrammet Fjärrsyn finns mycket värdefull kunskap som kan komma många till del. Under rakmaskinens utveckling har man tagit hänsyn till hur marknaden och samhället ser ut. På samma sätt måste vi göra. Därför har forskningen inom fjärrvärme nu breddats till att även omfatta ny kunskap om fjärrvärmens marknad och omvärld. Jag är mycket stolt över utvecklingen de senaste tre åren. Denna utveckling kommer att fortsätta, det är jag övertygad om. Trevlig läsning! t h o r e s a h l i n Styrelseordförande i Fjärrsyn och Svensk Fjärrvärme Varför ser villaägaren på omslaget så nöjd ut? Ett ovanligt vanligt hus är en 4 minuter lång film som visar hur fjärrvärme kan användas till mer än uppvärmning och varmvatten. Huset i Göteborg är resultaten av ett forskningsprojekt i samverkan mellan Göteborg Energi, Växjö Energi och Svensk Fjärrvärme. Dalarna högskola ordnade speciallösningar för diskmaskinen och tvättmaskinen. Huset har fått ökad komfort med ny utrustning, men trots det har koldioxidutsläppen minskat med 18,5 ton lika mycket som om man slutar använda el i 7 lägenheter! Se filmen på www. svenskfjarrvarme.se/fjarrsyn

halvårsinformation halvårs information 3 utan forskning ingen utveckling nyttan med fjärrvärmeforskningen? Jag ser den som en nödvändighet för att utveckla företaget. Ska vi vara framåtskridande och förbättras måste vi ta vara på nya rön och idéer, säger Ann-Mari Ståhlberg, vd på Växjö Energi, Veab. Och hon lever som hon lär. Veab ingår i ett flertal forskningsprojekt och har också omfattande kontakter med forskare och teknikutvecklare. den forskning som bedrivs inom fjärrvärmeområdet har framförallt som mål att fjärrvärmebranschen ska bli mer konkurrenskraftig. För att det ska ske krävs att fjärrvärmeföretagen använder sig av forskningsresultaten. Det i sin tur fordrar att ledningen tar denna fråga på allvar, anser Ann-Mari Ståhlberg. Jag tror ytterst att forskningsfrågan måste upp på ledningsnivå. Det krävs ett intresse och nyfikenhet från dem som är i ledningen, för då vågar också medar betarna prova nya idéer och metoder. Man får inte haka upp sig på resonemanget så här har vi alltid gjort utan istället får man tänka att det inte är farligt att testa nytt! Veabs utvecklingsverksamhet sker genom samarbete med flera bransch organisationer, universitet och andra energibolag. Företaget har ett stort kontaktnät av forskare och teknikutvecklare, vilket bidrar till en kontinuerlig förbättring av metoder och teknik samt ökad kunskap. Genom att aktivt stödja forskning och utveckling förbättrar de kontinuerligt sin egen verksamhet, samtidigt lägger det grunden till framtida investeringar och insatser. Vi är intresserade av energiforskning inom flera områden. Teknikforskning är alltid viktig eftersom det kan leda till att produktion och drift fungerar ännu bättre. Men det är också bra att marknads forskning nu får större utrymme. Här har vi i branschen en stor förbättringspotential. En fråga inom marknadsområdet som är intressant är brukarbeteendet där Veab har ingått i flera forskningsprojekt kring energibeteende. De har bland annat genomfört ett storskaligt försök tillsammans med Växjö kommun för att spara energi med beteendepåverkande åtgärder. Försöken är en del av EU-projektet SESAC, Sustainable Energy Systems in Advanced Cities. Projektet har fallit väl ut och förbrukningen har tydligt minskat, bland annat med hjälp av ny teknik. Veab är också involverade i forskning kring biobränsle. Företaget har medverkat till att Bioenergicentrum vid Växjö Universitet bildades. Kraftvärmeverket Sandvik 2 och närvärmeanläggningen i Ingelstad används kontinuerligt för olika forskningsprojekt. Näringsliv och forskare måste ge och ta av varandra då blir nyttan störst, avslutar Ann-Mari Ståhlberg. Vi har ett stort kontaktnät av forskare och teknikutvecklare som bidrar till bättre metoder och ökad kunskap. Ann-Mari Ståhlberg Bränsleanvän dning för vär meproduktion 1980-2006 Brukarbeteende är intressant och Växjö Energi har därför ingått i flera forskningsprojekt kring energibeteende. Ann-Mari Ståhlberg

halvårsinformation 4 fjärrvärme för ett mer hållbart europa Ny kunskap genom aktiv dialog en h å l l b a r s ta d är energieffektiv, använder förnybara bränslen och har på andra sätt minskat sin klimatpåverkan. Fjärrvärmen får en viktig roll i framtidens energiförsörjning. a n n a jarnehammar på IVL Svenska Miljöinstitutet leder den projektgrupp som har undersökt miljönyttan och effekten av fjärrvärme och fjärrkyla i de fyra europeiska städerna Dublin, Madrid, Tallin och Linköping. Med sin stora andel fjärrvärme utgör Linköping modell för hur fjärrvärme kan användas. Framför allt Madrid och Dublin skulle ha mycket att vinna på en utbyggnad, menar Anna Jarnehammar. Dessa städer har i princip ingen fjärrvärme alls idag men skulle kunna minska sina koldioxidsutsläpp rejält om de ändrade på det. Export av kunskap Det internationella intresset är stort för svenskt fjärrvärmekunnande. Forskningsresultaten ska användas som underlag av svenska företag som vill exportera sitt kunnande till övriga Europa, avslöjar Anna. Resultaten består bland annat av en beräkningsmodell som kan användas i vilken europeisk stad som helst för att bedöma nyttan med fjärrvärme och fjärrkyla ur olika perspektiv. Vi har räknat på fjärrvärmens potential för både minskade utsläpp och besparingar. Mycket skulle vara vunnet om bara städerna i Europa såg fjärrvärmen som en av flera möjliga åtgärder, säger Anna avslutningsvis. Madrid och Dublin skulle ha mycket att vinna på en utbyggnad. De har i princip ingen fjärrvärme och skulle kunna minska sina koldioxidsutsläpp rejält. Anna Jarnehammar, projektledare, IVL Svenska Miljöinstitutet Om forskningen ska göra branschen mer konkurrenskraftig krävs det att fjärrvärmeföretagen känner till vilken ny kunskap som kommer fram och att de använder den. I Fjärrsyn har forskningskommunikationen fått en tydligare roll än i tidigare forsknings program. Det har lett till en större spridning av resultaten. Satsningen på kommunikation inom Fjärrsyn är mycket medveten. En särskild kommunikationsansvarig är tillsatt och en kommunikationsstrategi för Fjärrsyn har tagits fram. Nyheter och resultat kommuniceras ut i många olika kanaler för att nå olika grupper. En bred spridning av ny kunskap är viktig. Oftast krävs det mer än att bara läsa en rapport för att se hur man kan använda kunskapen i sin verksamhet. För att ge en tydligare bild bör också någon beskriva vad det innebär. För att ta till sig ny kunskap och faktiskt an vända den behöver man höra om något nytt från flera olika håll, säger Catarina Jäderberg, forskningsinformatör för Fjärrsyn. Den utvärdering som har gjorts av Fjärrsyn visar att forskningskommunikationen till stora delar har fungerat mycket bra. De intervjuade i studien har framförallt framhållit fördelen med att det finns en mängd sätt och möjligheter att komma i kontakt med Fjärrsyn, exempelvis genom hemsidan, kon ferenser, rapporter, artiklar och nyhetsbrev. Den skriftliga informationen utgör basen i kommunikationen, men det är också viktigt att träffas och diskutera forskningen och dess resultat. Där är referensgrupperna och alla handläggare på Svensk Fjärrvärme viktiga ambassadörer. Likaså att forskarna själva får möjlighet att berätta om vad de kommit fram till på våra konferenser. Alla dessa möten leder till en dialog som är viktig både för forskarna och för de personer på fjärrvärmeföretag som ska använda resultaten, säger Catarina Jäderberg. Eftersom fjärrvärmeföretagen inte direkt konkurrerar med varandra så kan vi dela på de goda erfarenheterna och tillsammans bli mer konkurrenskraftiga, avslutar Catarina Jäderberg.

halvårsinformation 5 nya utmaningar på värmemarknaden efter n ä r a 60 år av ständig tillväxt upplever nu allt fler fjärrvärmeföretag att värmeleveranserna har stagnerat eller minskat. Tre forskningsprojekt inom Fjärrsyn har undersökt vad som krävs för att fjärrvärmeföretagen ska förbli starka aktörer på värmemarknaden. flera o r s a k e r ligger bakom den avmattade försäljningen, bland annat energieffektiviseringar hos kunderna, installationer av värmepumpar och ett varmare klimat. Även fastighetsägarna har starka incitament för att spara energi. Det framtida energisystemet kommer att ställa än högre krav på minskad miljöpåverkan och ökad resurseffektivitet. I denna verklighet befinner sig fjärrvärmeföretagen. Flerbostadshus och lokaler utgör idag 80 procent av kundunderlaget i de svenska fjärrvärmesystemen. Nivån på framtidens värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler kommer få stor betydelse för fjärrvärmeföretagens ekonomi och investeringsbehov. Sven Werner, Mats Andreasson och Margaretha Borgström har gjort en omfattande analys av dagens värmeanvändning i rapporten Värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler. Kunskap är guld värd Det finns stor potential i att sänka värmeanvändningen i flerbostadshus och lokaler. De flesta kunder saknar kunskap om hur de kan spara energi här förväntar de sig att få hjälp av någon, säger Sven Werner. Fjärrvärmeföretagen mäter användningen och kan därför hjälpa till att mäta är att veta. Det är guld värt! Fjärrvärmeföretagen bör exploatera denna kunskap till kundernas förmån, anser Sven Werner. Resultatet blir visserligen minskad försäljning men det leder till en ny affär. Och värmen kan användas till fler. Nya kunder Sven Werner anser att fjärrvärmeföretagen behöver hitta nya kunder utanför den traditionella marknaden med uppvärmning av fastigheter, exempelvis industrikunder som behöver värme till sina processer. Även forskare och experter från Chalmers Energicentrum pekar ut detta som en viktig Fjärrvärmeföretagen har goda framtidsutsikter om de arbetar på rätt sätt. Fjärrvärmeföretagen har en stor fördel jämfört med sina konkurrenter genom att de arbetar med resurseffektiv uppvärmning av fastigheter. Ingrid Nyström, Projektledare hos Chalmers Energicentrum framgångsfaktor. De har i rapporten Energieffektiv bebyggelse och fjärrvärme i framtiden gjort en framtidsinriktad analys av fjärrvärmens utveckling. De har bland annat tittat närmare på vilka faktorer som påverkar utvecklingen för både användning och tillförsel av fjärrvärme. Fjärrvärmeföretagen behöver arbeta mer aktivt och strategiskt, både gentemot befintliga storkunder inom exempelvis miljonprogramområden men även för att få nya kundgrupper. De behöver se bredare än bara uppvärmningen av hus, anser projektledaren Ingrid Nyström. Värmen kan användas till industriprocesser, för att ersätta elvärme i exempelvis vitvaror och handdukstorkar. Den kan också i högre utsträckning användas till kyla där ser vi ett ökat intresset från kunderna redan nu, berättar Ingrid Nyström. Fjärrvärmens styrka I rapporten lyfter forskarna fram fjärrvärmebranschens styrka att nyttiggöra resurser som annars skulle gå förlorade. Detta är ett starkt miljö- och resursargument för fjärrvärme. Vad det handlar om är att kunna visa och kommunicera det på ett trovärdigt sätt. Fjärrvärmeföretagen har goda framtidsutsikter om de arbetar på rätt sätt. Fjärrvärmeföretagen har en stor fördel jämfört med konkurrenterna genom att de arbetar med resurs effektiv uppvärmning av fastigheter, avslutar Ingrid Nyström. Fjärrvärme i framtiden behovet Fjärrvärmeföretagens historik har hittills handlat om ständigt ökande värmeleveranser. Företagen har kunnat förutse de kommande leveranserna väl. När efterfrågan däremot viker blir efterfrågan allt svårare att förutsäga. Fjärrvärmeföretagen vill bättre förstå hur efterfrågan kommer att påverkas av olika faktorer, som att kunderna energieffektiviserar och sätter in värmepumpar. I vårt projekt Fjärrvärme i framtiden behovet bygger vi upp kunskap om detta genom att intervjua fjärrvärmeföretag och analysera konkreta exempel på minskade leveranser, berättar projektledaren Anders Göransson på Profu. Vi har lagt tonvikt på hur befintliga kunder utvecklas, men även nyanslutning och nya användningsområden berörs. Målet är en fjärrvärmeprognos fram mot år 2025. Vill du veta mer: Rapporterna Värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler och Energieffektiv bebyggelse och Fjärrvärme i framtiden kan redan nu laddas hem utan kostnad. Projektet Fjärrvärme i framtiden kommer att avslutas under juni och rapporten publiceras under sommaren 2009 på www.svenskfjarrvarme.se/fjarrsyn

halvårsinformation 6 fjärrvärme istället för gasol isfritt på köpet t r ucktillverk a r e n BT Products AB är ett av de företag som ingår i Louise Tryggs forskning vid avdelningen för Energisystem vid Linköpings universitet. BT bygger just nu ett nytt måleri, där man valt att täcka delar av processvärmebehovet med fjärrvärme, istället för att använda gasol. Skälen är både miljömässiga och ekonomiska. Bra timing spelar också roll. bt p r o d u c t s i östgötska Mjölby ingår i Toyotakoncernen och är en av världens ledande tillverkare inom området gaffeltruckar. På fabriken jobbar omkring 1 400 personer med att producera truckar i en mängd olika varianter. Allt från små manuella lyftvagnar för pallar, till stora eldrivna motviktstruckar som kan lyfta flera ton. Färgurvalet däremot är litet, så gott som alla produkter går i BT:s karaktäristiska orangeröda kulör. Tre lackeringsverkstäder Företaget bygger just nu ett högautomatiserat, 6 000 kvadratmeter stort måleri, en investering på 130 miljoner kronor. Vi har tre olika målerier i fabriken. I ett av dem lackerar vi chassidetaljer men det börjar bli omodernt och därför bygger vi nytt, säger Patrik Petterzon, produktionsledare och biträdande projektledare för det nya måleriet. En stor och viktig del i målerierna är rengöring av de delar som ska lackeras. Tvätten sker i olika steg inne i en stor plåtinklädd tunnel, kallad tvättbad. Där sprutas avfettning och fjärrvärmevärmt vatten på de olika plåtdelarna som löper i en produktionslina i taket. Efter torkning förs komponenterna längs linan runt till olika stationer för lackering. Tvätten är en process som kräver mycket värme, inte speciellt hög temperatur men stora mängder, säger Marcus Johansson, som är BT:s projektledare för nybyggnationen. Tvättvattentemperaturen kommer att ligga någonstans mellan 50 och 60 grader och den fjärrvärmeväxlare som snart installeras har en kapacitet på 5 MW varav 2 MW kommer att användas till att värma tvättvatten. Tidigare har man använt gasol, vilket företaget kommer att fortsätta med i de övriga två målerierna. Enligt Christer Lundgren, som är fastighetsoch underhållschef, kan det dock bli aktuellt att konvertera även dessa målerier till fjärrvärme, den dag de behöver förnyas. Vi kommer att titta på det men först måste vi visa att det här blir bra, säger han. Förslaget att skifta till fjärrvärme kom i samband med en energikartläggning som Avdelningen för Energisystem vid Linköpings universitet gjorde på BT år 2007. Kartläggningen innebar en översyn av företagets energianvändning och innefattade bland annat ventilation och belysning men även uppvärmning. Bland annat ifrågasattes gasolen för uppvärmning av tvättvattnet och vi fick tipset att byta till fjärrvärme, säger Christer Lundgren. Det nya måleriet kräver en ny anslutningspunkt för fjärrvärme. Runt de väl tilltagna rören ses från vänster: miljöchef Agneta Ring, produktionsledare Patrik Petterzon, fastighetschef Christer Lundgren och projektledaren Marcus Johansson. Relationer viktiga Forskarna som gjorde kartläggningen betonade också nyttan av samarbete mellan förbrukare och fjärrvärmeleverantör. Något som Christer Lundgren instämmer i. Vi har en bra relation till MSE (Mjölby Svartådalens Energi), de lyssnar och tar till sig det vi har att säga. Efter beräkningar och kalkyler av miljönytta och ekonomi kom företaget fram till att fjärrvärme var ett bra alternativ. Tidpunkten var dessutom bra, eftersom vi skulle bygga ett nytt måleri, säger BT Products miljöchef, Agneta Ring, som också menar att

halvårsinformation 7 Forskning framgångsfaktor för industrin Louise Tryggs forskning bidrar till att hjälpa fjärrvärmeföretag och industri att hitta nya användningsområden för fjärrvärme. Tvätten är en process som kräver mycket värme, inte speciellt hög temperatur men stora mängder. Marcus Johansson, BT:s projektledare för måleribygget en bidragande faktor till valet av fjärrvärme var leverantörens, MSE:s, stora användning av biobränsle. Eftersom vi har ett krav på oss från Toyota att sänka våra koldioxidutsläpp så är det förstås bra. Dessutom förordade länsstyrelsen, som måste ge tillstånd inför en ombyggnad av en produktionsanläggning, fjärrvärme. Isfritt och ventilation I november i år ska det nya måleriet vara i produktion. Fjärrvärmen kommer då, förutom att värma tvättvatten, också att användas till annat. Eftersom MSE vill ha så låg temperatur som möjligt på returvattnet fick vi fundera på hur vi skulle kunna använda ännu mer värme, berättar Marcus Johansson. Funderingarna har lett till att överskottsvärmen efter tvätten kommer att växlas över till inkommande ventilationsluft. För att ytterligare sänka temperaturen leds fjärrvärmen därefter ut till en markvärmeslinga som håller lastområdet utanför isfritt. Den låga returtemperaturen innebär att BT får ett lägre fjärrvärmepris under vintern och ett något högre under sommaren. Den enda nackdelen som jag kan se är att vi inte kan få samma temperatur på inkommande fjärrvärme under sommaren som under vintern. Men det försöker vi att parera genom att ha en väl tilltagen värmeväxlare, säger Marcus Johansson. Louise Trygg är forskare vid avdelningen för Energisystem vid Linköpings universitet. Tillsammans med några kollegor har hon inom projektet Optimala Fjärrvärmesystem undersökt hur fjärrvärme kan öka inom industrin, användas till absorptionskyla och hur bioenergikombinat kan introduceras i fjärrvärmesystem. Gruppen har dessutom tittat på vad som gör en idé till verklighet vilka är framgångsfaktorerna och drivkrafterna? Stora möjligheter Hos de 41 företag vi har tittat på finns en potential att öka fjärrvärmeanvändningen från 100 GWh till 300 GWh, vilket innebär ett minskat el- och fossilberoende, säger Louise Trygg. En av poängerna med detta är att det sprider värmebehovet över året, vilket även produktion av absorptionskyla gör. Behovet av kyla kommer sannolikt att öka på grund av klimatförändringarna och forsk ningen visar att absorptionskyla från fjärrvärme är kostnadsmässigt överlägsen både värmepumps- och frikyla. En förutsättning är dock att producera el samtidigt. Om bioenergikombinat (kraftvärmeproduktion kombinerat med till exempel biobränsletillverkning) är lönsamt eller inte beror på hur styrmedlen är utformade. Samverkan Louise Tryggs forskning betonar vikten av samverkan och närmanden mellan näringsliv och fjärrvärmeföretag. Ett sätt för fjärrvärmeföretagen att närma sig näringslivet är att peka på goda exempel. Man måste konkret visa hur bra det kan bli med fjärrvärme. Det finns ett antal högt rankade framgångsfaktorer som inte främst är ekonomiska utan snarare handlar om värderingar, organisatoriska frågor och om rätt person på rätt plats. Även styrmedel är högt rankade, speciellt av industrin, liksom samarbeten med universitet och högskolor, det vill säga forskning. louise trygg f o r s k a r e lite fakta Namn: Louise Trygg Arbetsplats: Linköpings universitet Familj: Maken Harald, barnen Frans och Lydia samt valpen Nicke Fritidsintressen: Att umgås med familjen, fjällvandra, utförsåkning och musik Utbildning: Civilingenjör maskinteknik, teknologie doktor energisystem Yrkesmässig bakgrund: Affärsområdeschef Norrköping Miljö och Energi (E.ON) Forskning: Systemstudier av tillförsel och användning inom regionala och kommunala energisystem

halvårsinformation 8 lösning på gång för effektivare radiatorkretsar på gång o m m a n k u n d e öka fjärrvärmecentralernas effektivitet och sänka temperaturen på returvattnet från radiatorkretsarna, skulle det innebära en väsentlig energieffektivisering. En lösning ligger nu om hörnet, tack vare ett Fjärrsyn-finansierat projekt vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Det finns ett grundläggande problem i sammanhanget: utetemperaturen varierar hela tiden och husen lider ofta av brister i den tekniska utrustningen. Janusz Wollerstrand d e t f i n n s ett grundläggande problem i sammanhanget: utetemperaturen varierar hela tiden och husen lider ofta av brister i den tekniska utrustningen. Därför måste regleringen ske på ett adaptivt, alltså självinställande sätt, säger universitetslektorn och projektledaren Janusz Wollerstrand. Värmeväxlarna är dimensionerade för kallast möjliga förhållanden. Men eftersom dessa inträffar mycket sällan, är de således överdimensionerade vid mer normala förhållanden. Att vid skilda högre utetemperaturer hitta den lämpligaste kombinationen av värmeövergång i värmeväxlaren och flöde i radiatorkretsen, för att få optimalt låg temperatur på returvattnet, är således pudelns kärna. Problemet är bara, att det som är bra för en av dessa faktorer, är dåligt för den andra. Försök nattetid I projektet har Janusz Wollerstrand och hans kollegor installerat mät- och styrutrustning i fjärrvärmecentraler i fyra flerbostadshus i södra Sverige. Mätresultaten, avlästa var 10:e sekund, skickades därefter till LTH, som också genomförde försök under nätterna med att variera cirkulationsflödet vid skilda utetemperaturer. Vi valde att göra försöken på nätterna, eftersom utetemperaturen är stabil då och det inte finns någon inverkan av solinstrålning och folk sover, det vill säga man använder inte varmvatten och liknande. Syftet med mätningarna var dels att bygga upp en databas av lämpliga parametrar, dels använda denna för att konstruera en algoritm för adaptiv reglering av radiatorkretsen som ska kunna användas i fjärrvärmecentraler i hela landet. Denna algoritm håller på att testas just nu. Flera fördelar Med en fungerande, marknadsanpassad metodik skulle olika fördelar kunna uppnås. Exempelvis behövs färre konsultinsatser för att trimma in fjärrvärmecentralerna i fastigheterna. Vidare kan värmeförluster i nätet minska och nätets kapacitet öka. Vissa typer av kraftvärmeverk kan producera mer el och/eller värme om man sänker returtemperaturerna. Energivinster uppstår också, exempelvis genom att det kanske åtgår mindre energi för pumpar. Det beror på vad man eftersträvar när man inför adaptiv reglering, konstaterar Janusz Wollerstrand. Ett krav finns dock: att man kan styra varvtalet i cirkulationspumparna, något som är vanligt i moderna hyreshus. Klara riktlinjer för en metodik Projektet avslutas sista juni i år. Tekniska problem, liksom lågkonjunkturen, har försenat det. Vi kommer därför inte att ha något framme som kan läggas i händerna på tillverkarna. Men vi har en i princip fungerande algoritm som kan styra fjärrvärmecentraler. Därmed finns också klara riktlinjer för en lämplig metodik, säger Janusz Wollerstrand. Helst skulle vi dock vilja köra en säsong till, för att få en mer robust lösning. Det krävs, eftersom ett adaptivt system måste kunna övervaka, identifiera och kompensera för exempelvis defekta termostater i radiatorer och försmutsade värmeväxlare.

halvårsinformation 9 klimatsmart mätare minskar energianvändningen en ny uppfinning inom fjärrvärme kan starkt bidra till att uppfylla EU:s klimatmål. Uppfinningen togs fram inom ramen för Fjärrsyns forskningsprojekt Integrerad energimätning och används nu i mätsystemet Saber. Utvecklingsmöjligheterna är mycket stora. Systemet kopplas till de befintliga mätarna i fjärrvärmecentraler och kan användas för såväl flerbostadshus som villor och industrifastigheter. rådgivning stimulerar energisparande. Erfarenheter visar att man sparar cirka 20 procent av den totala förbrukningen. Detta är mycket intressant eftersom EU:s mål är att sänka förbrukningen med 20 procent fram till år 2020. Vi hoppas att vårt system blir en del i lösningen. fjärrsyn h a r s at s at sex miljoner kronor under tre år på Integrerad energimätning. En av forskarna som varit involverad är Kimmo Yliniemi vid Luleå Tekniska Universitet, LTU. Syftet var att finna en enkel metod för att mäta hur energin i form av värme och tappvarmvatten används i en fastighet. Med hjälp av vår algoritm kan man göra detta utan att installera fler energimätare, förklarar Kimmo Yliniemi. Dagens mätmetoder ger endast den totala förbrukningen. Denna varierar med väder och vind vilket gör det svårt för fastighetsägaren att veta hur energin förbrukas. Med vår metod ser vi i realtid och on-line hur mycket värme och varmvatten som går åt. Sparar 20 procent Kimmo Yliniemi startade företaget KYAB som har utvecklat mätsystemet. En fördel är att det kopplas till och avläser fastighetens befintliga energimätare och att anslutningen görs enkelt med en magnet. Genom att mäta hur energin används kan man få en återkoppling, som tillsammans med Stort fältförsök Vi har forskat på fjärrvärmetillämpningar och algoritmen är utvecklad för fjärrvärme, men tekniken kan även tillämpas på andra områden, säger Kimmo Yliniemi. Han påpekar att man fått starkt stöd av Luleå Energi och HSB i forskningen. KYAB har nu ett projekt tillsammans med Luleå Tekniska Universitet i vilket man ska installera Saber i 150 fastigheter. Vi utvärderar metoder för effektbegränsning för att kapa effekttoppar. Men vi vill också ta reda på vilka funktioner som användarna helst vill ha. Fotnot: Saber är spanska och betyder att veta vi ser en klar nytta med forskningen Metodiken som optimerar fjärrvärmeleveranserna. Magnus Johansson Luleå Energis värmechef Magnus Johansson ser klara utvecklingsmöjligheter i forskningsprojektet Integrerad energimätning, både ekonomiskt och affärsmässigt. Företaget beslöt därför tidigt att stödja projektet. Vi gick in i det här för att vi fann forskningen intressant, framför allt för att Kimmo Yliniemi hade uppfunnit ett enklare sätt att separera förbrukningen av värme och tappvarmvatten i mätningen. Vi och HSB har med glädje ställt en fjärrvärme central till forskningens förfogande. I ett bostadskomplex med ett 70-tal lägenheter har Kimmo Yliniemi kunnat prova sin trustning. Som framgår av texten här ovan är mätsystemet Saber även utvecklat för villor. Men kanske kommer instrumentet till sin största rätt i flerbostadshus som en kostnadseffektiv metod att separera och mäta de här två typerna av förbrukning, bedömer Magnus Johansson. Under arbetets gång har Kimmo Yliniemi kom mit på fler användningsmöjligheter för systemet. Exem pel på sådana är att styra och begränsa förbrukningen samt att använda systemet för rådgivning till kunder. Idag kan Saber anslutas till befintliga fjärrvärmemätare men med fortsatt utveckling bör den kunna samverka med ett trådlöst sensornätverk för fjärrvärmecentraler. Sensorerna ska då avläsa mätvärden från flödesmätare, reglerventiler, framoch returtemperatur med mera. Kimmo Yliniemi har även arbetat på att ta fram sådana nätverk men koncentrerar sig just nu på de separerade mätningarna. Breddat tjänsteutbud en av många förtjänster Vi ser en klar nytta med den här forskningen, tack vare den kommer fjärrvärmens tjänsteutbud att kunna breddas framöver. En annan nytta är att metodiken kan användas för att effektivisera och optimera fjärrvärmeleveranserna. Genom att kunna dra ned på all onödig förbrukning skapas utrymme att ansluta fler kunder till ett fjärrvärmenät utan att behöva öka produktionskapaciteten, konstaterar Magnus Johansson.

halvårsinformation 10 forskningsprogrammet fjärrsyn 2006 2009 projekt inom marknad marknad marknad/ omvärld omvärld projektnamn utförare projektledare summa Ekonomiska och tekniska förutsättningar för tredjepartstillträde En internationell jämförelse av fjärrvärmemarknaden Luleå tekniska universitet Patrik Söderholm, Jerker Delsing och Linda Wårell 490 000 Blekinge tekniska högskola Britt Aronsson, Stefan Hellmer 860 500 Energitjänster i svenska fjärrvärmeföretag Grontmij AB Kerstin Sernhed, Jessica Jeppesen 460 000 Export av fjärrvärmekompetens Bizcat Peter Öhrström, Arne Sandin 250 000 Fjärrvärme mellan konkurrens och reglering Uppsala universitet Anders Forssell, Lars Fälting 225 600 Fjärrvärmelagens disposivitet i förhållande till näringsidkare IHH Jönköping Daniel Hult 262 017 Fjärrvärmens framgång i en turbulent tid Naturekonomihuset AB Sören Bergström 40 000 Fysisk planering och fjärrvärmeexpansion i praktiken Förutsättningar för hållbarhetsredovisning i fjärrvärmebranschen Grannen vet bäst faktorer som påverkar hushållens val av energi Linköpings universitet Jenny Ivner, Sofia Persson 471 000 Pro Conum Management Sven Helin, Magnus Frostenson 487 500 Lunds universitet Gunilla Jarlbro, Joanna Doona 653 000 Hållbar fjärrvärmevärdering Ekonomihögskolan Lunds universitet Hans Knutsson, Ulf Ramberg 300 000 Hållbara fjärrvärmeaffärer i praktiken CTF Karlstads universitet Markus Fellesson, Mikael Johnson 459 000 Incitament för ökad kraftvärmepoduktion FVB, Linköping Annelie Carlson, Marti Lehtmets 210 000 Innovationer genom öppna forum Handelshögskolan i Göteborg Zia Mansouri 703 552 Lokal alternativkostnad till fjärrvärme FVB Marti Lehtmets, Annelie Carlson, Sofie Andersson 350 000 Medias rapportering om fjärrvärme Linköpings universitet Jenny Palm, Dick Magnusson 424 744 Risker i svensk fjärrvärmeverksamhet Handelshögskolan Göteborg Anders Sandoff, Kristina Lygnreud 1 860 000 Värmekunders val och beteende tidigare forskning och framtida forskningsbehov Linköpings universitet Jenny Palm 481 275 Värmemarknaden och storkunderna Manergy Olle Mårdsjö 121 000 Värmemarknadens värdekedjor Consevo AB Christer Wirén 375 000 Ökat förtroende för fjärrvärme Lunds universitet Erika Jörgensen 474 877 Fjärrvärmens systemteknik med Framtida värmebehov, Framtida konkurrenskraft och Europafrågor Biokombinat i konkurrens med avfalls- och biokraftvärme en systemanalys i fem svenska kommuner Högskolan i Halmstad Sven Werner 4 725 000 Profu Göteborg, Handelshögskolan i Göteborg John Johnsson, Mattias Bisaillon, Anders Sandoff Effektiv produktion av biodrivmedel IVL Svenska Miljöinstitutet Jenny Gode, Linus Hagberg, Tomas Rydberg, Henrik Rådberg, Erik Särnholm Energieffektiv bebyggelse och fjärrvärme Chalmers Energicentrum Bertil Pettersson, Morgan Fröling, Charlotte Reidhav, Sven Werner Energieffektiv bebyggelse och Fjärrvärme i framtiden Chalmers Energicentrum, CIT Industriell Energianalys Ingrid Nyström, Morgan Fröling, Torbjörn Lindholm, Jan-Olof Dalenbäck 1 050 000 475 000 200 000 980 000 Energisamverkan etapp 2 WSP Environmental Hans Nilsson, Ola Larsson 575 000 Fjärrvärmen i framtiden Profu i Göteborg AB Anders Göransson, Håkan Sköldberg, Thomas Unger och John Johnsson, 500 000 Fjärrvärme i Europa Manergy, Optensys Energianalys Olle Mårdsjö, Dag Henning 500 000 Fjärrvärmens omvärld FVB, Profu i Göteborg AB Sven Werner, Håkan Sköldberg 280 000 Hållbara städers energiförsörjning IVL Svenska Miljöinstitutet Anna Jarnehammar, Erik Särnholm 1 282 000 Industriell spillvärme processer och potentialer ÅF konsult AB Lars-Åke Cronholm, Maria Saxe 660 000 Livscykelperspektiv på återvinning av askor Ecoloop AB Susanna Olsson 100 000 Miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla IVL Svenska Miljöinstitutet Jenny Gode, Ulrik Axelsson, Jonas Fejes, Linus Hagberg Optimala fjärrvärmesystem i symbios med industri och samhälle, för ett hållbart energisystem 513 000 Linköpings universitet, Energisystem Louise Trygg 2 523 000

halvårsinformation 11 nad, omv ärld och teknik teknik projektnamn utförare projektledare summa Småskalig fjärvärmebaserad kraftvärme Lunds tekniska högskola Svend Frederiksen 390 000 Styrmedel för en resurseffektivare och koldioxidneutralare energianvändning Acceptanskriterier för repor och intryck i plaströr Adaptiv reglering av radiatorkretsen i en fjärrvärmecentral för lägsta returtemperatur Demonstrationsområde för framtidens fjärrvärmesystem Distribuerat system for styrning och optimering av differenstemperatur i fjärrvärmecentraler Distribution av fjärrvärme till småhus WSP Environmental Ola Larsson, Agneta Persson 250 000 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mathias Flansbjer, Gunnar Bergström 50 000 Lunds tekniska högskola Janusz Wollerstrand 1 010 000 Blekinge tekniska högskola Fredrik Wernstedt 150 000 Luleå tekniska universitet Jonas Gustafsson 660 000 Chalmers tekniska högskola, Göteborg Energi AB Ulf Jarfelt, Charlotte Reidhav 458 000 Effektiva fjärrkylecentraler Tekniska Verken i Linköping Emil Berggren 72 000 Funktion hos krymptätande skarvförband Gemensam standard för fjärrvärmecentraler i Europa Integrerad energimätning och reglering i en fjärrvärmecentral Inventering av installerade absorptionsvärmepumpar Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Stefan Forsaeus Nilsson, Sven Erik Sällberg 383 000 Göteborg Energi AB Gunnar Nilsson 150 000 Luleå tekniska universitet Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Yassin Jomni, Kimmo Yliniemi, Jerker Delsing 6 095 000 Roger Nordman, Monica Axell 100 000 Styrventilers täthet i fjärrvärmecentraler SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anna Boss, Henrik Quicklund 66 000 Komplettering av LAVA-kalkyl FVB Patrik Selinder 572 000 Kontroll av kavitationsbenägenhet hos styrventiler i svenska fjärrvärmenät Metoder för att sänka effektbehovet vid fjärrvärme- etapp 1 Nationellt och internationellt kvalitets- och standardiseringsarbete Ny metod för bestämning av isoleringsförmågan hos twin-rör Nya material och konstruktioner för fjärrvärmens distributionssystem Optimal reglering av radiatorsystem Lunds tekniska högskola Janusz Wollerstrand 200 000 ÅF Infrastruktur Anders Lindén, Stefan Grönkvist 450 000 Chalmers tekniska högskola Ulf Jarfelt 1 185 000 Chalmers tekniska högskola, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ulf Jarfelt, Stefan Forsaeus Nilsson 290 000 Chalmers tekniska högskola Ulf Jarfelt 1 800 000 Lunds tekniska högskola, Energivetenskaper Janusz Wollerstrand, Patrik Ljunggren, Per-Olof Johansson, Svend Frederiksen 520 000 Optimering av fuktlarm Corromat AB Anders Thorén 219 000 Produktion, distribution och kundcentraler system i samverkan Profu i Göteborg AB John Jonsson, Ola Rossing, Håkan Walletun 445 000 Sammanställning av FoU-projekt Göteborg Energi AB Gunnar Nilsson 100 000 Spjällventiler i fjärrvärmenät ILF handelsbolag Lars Filipsson 223 000 Styrventilers täthet etapp 2 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 118 000 Systemlösningar för konkurrenskraftig soldriven komfortkyla Sänkning av returtemperaturer genom laststyrning SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Peter Kovacs 240 000 Blekinge tekniska högskola, Lunds tekniska högskola Fredrik Wernstedt, Christian Johansson, Janusz Wollerstrand 500 000 Säsongvärmelager i kraftvärmesystem ZW Energiteknik Heimo Zinko, Alemayehu Gebremedhin 280 000 Transport av industriell spillvärme Ecostorage Sweden AB Viktoria Martin, Fredrik Setterwall 310 000 Uppgradering av Eko-dim programmet Chalmers tekniska högskola Ulf Jarfelt 99 200 Utvärdering av Finnova FVB Sverige Lennart Larsson, Sofie Andersson 230 000 Värmeförluster från fjärrvärmerör Chalmers tekniska högskola Ulf Jarfelt, Camilla Persson 750 000 Demonstrationsprojekt inom effekt- och laststyrning. Noda Intelligent Systems AB Fredrik Wernstedt 706 000

halvårs information 12 Forskningen gör fjärrvärmen mer konkurrenskraftig men bara om branschen får tillgång till kunskapen och använder den! Catarina Jäderberg, forskningsinformatör i Fjärrsyn Tips på hur du och dina kollegor får kunskap från forskningen: Gå in på hemsidan och hitta resultat från projekten Ladda ner en Fjärrsynsrapport som intresserar dig Titta på resultatbladen där det viktigaste från ett projekt finns i punktform Se filmen Ett ovanligt vanligt hus på www.svenskfjarrvarme.se/fjarrsyn Anmäl dig för att vara med i en referensgrupp till ett kommande projekt Kom med förslag på frågor som vi skulle behöva forska på! Prenumerera på nyhetsbrevet Aktuellt från Fjärrsyn Anmäl dig till en av Svensk Fjärrvärmes temadagar och ställ frågor till våra forskare Följ frågorna i Fjärrvärmetidningen fjärrsyn är ett t vä r- o c h mångvetenskapligt forskningsprogram som stärker konkurrenskraften för fjärrvärme och fjärrkyla genom att öka kunskapen om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för ett hållbart samhälle till exempel genom att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtida teknik. Fjärrsyn finansieras av Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten och har omsatt 20 miljoner kronor per år mellan 2006 och juni 2009. I programmet har det under den här perioden ingått närmare 70 projekt inom områdena teknik, marknad och omvärld. För mer information om Fjärrsyn gå in på www.svenskfjarrvarme.se/fjarrsyn. Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Telefon 08-677 25 50 Fax 08-677 25 55 E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se www.svenskfjarrvarme.se/fjarrsyn Texter: Ann -Sofie Borglund, Johan Granath och Lars Lindh. Foton: Klas Anderson, Ellinor Colin, Staffan Gustavsson, Lasse Hejdenberg och Sofia Sabel. Layout: IdéoLuck AB (#090221) Tryck: AlfaPrint, Solna juni 2009

Texter: Ann -Sofie Borglund, Johan Granath och Lars Lindh. Foton: Klas Anderson, Ellinor Colin, Staffan Gustavsson, Lasse Hejdenberg och Sofia Sabel. Layout: IdéoLuck AB (#090221) Tryck: AlfaPrint, Solna juni 2009 halvårs information 13