Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det aktuella kunskapsläget inom viktiga områden som innebär stor klimatpåverkan 3. Klimatutmaningar inom dessa områden som behöver lösas för att vi ska kunna nå målet om en fossiloberoende region.
Faktamaterialet har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen forskare från Göteborgs miljövetenskapliga centrum
1. Klimatstatistik 1. Geografiska utsläpp i Västra Götaland Utsläpp från industri, transporter mm. i Västra Götaland. Två delar: den handlande sektorn (stora företag som köper EU:s utsläppsrätter) samt den icke-handlande sektorn. 2. Utsläpp från västsvenskarnas konsumtion Utsläpp från de varor och tjänster vi konsumerar oavsett var i världen utsläppen sker.
Utsläppen ska minska rejält Två regionala mål 1. År 2030 har utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland har minskat med 80 procent jämfört med 1990 (Hittills har de minskat med 10 procent) 2. År 2030 har en klimatsmart konsumtion minskat utsläppen av växthusgaser med 30 procent jämfört med 2010
Geografiska utsläpp i Västra Götaland Både den handlande och den icke-handlande sektorn
Totala utsläpp i Västra Götaland över tid Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland
Totala utsläpp i Västra Götaland per sektor Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland
Minskningen från den icke handlade sektorn* är 25 procent * Då har de stora företag som är en del av EU:s utsläppshandel räknats bort. Utsläpp från den icke handlande sektorn med regionala mål till 2020 och 2030 Miljoner ton CO2 -ekv 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1990 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Mål 2020 År Mål 2030 Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland
Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland
Utsläpp från vår konsumtion Klimatutsläppen som de varor och tjänster västsvenskarna köper bidrar till både i Sverige och internationellt
Utsläppen från vår konsumtion är ca 11 ton/person Källa: Naturvårdsverket
Källa: Göteborgs stad
2. Utmaningar för Västra Götaland
Sju teman: 17 klimatutmaningar 1. En funktionell region för alla 2. Förnybar energi 3. Hållbara transporter 4. Fossilfri industri 5. Energieffektiva bostäder och lokaler 6. Hållbar turism och resurseffektiv konsumtion 7. Klimatanpassade måltider
1. En funktionell region för alla
Utmaningar: en funktionell region för alla 1. Hur ska vi utnyttja stadens stora potential för ett energieffektivt liv samtidigt som staden erbjuder ett gott liv? 2. Hur ser den hållbara landsbygden ut i ett Västra Götaland oberoende av fossila bränslen? Hur kan fler orter få större möjligheter att vara mångsidiga boende-, service- och verksamhetsorter?
2. Förnybar energi
Fakta: förnybar energi Tekniska möjligheter finns. Innovationssystemen behöver kompletteras med styrmedel. Andelen förnybar energi var 31 procent i Västra Götaland år 2012. I hela Sverige var den 48 procent. Vind- och sol stod för över 73 procent av ny eleffekt i EU 2014. Konsumenter som blir elproducenter ger nya förutsättningar. Det behövs en ökad anpassning mellan produktion och konsumtion vid effekttoppar. Värna hållbart skogsbruk, attraktiv råvara.
Utmaningar: förnybar energi 1. Hur kan Västra Götalands aktörer maximera produktionen av förnybar och hållbar el? 2. Hur ska vi kunna distribuera elen dit den behövs, när den behövs? 3. Hur kan vi producera bioråvara effektivare och mer hållbart? 4. Hur ska vi anpassa systemen för värme och kyla till ett föränderligt behov?
3. Energismarta och sunda bostäder och lokaler
Fakta: energieffektiva bostäder och lokaler Bostäder står för ca 22 % av energianvändningen. Övergång från uppvärmning med olja till fjärrvärme har minskat utsläppen markant. Klimatpåverkan från produktionen av ett modernt flerbostadshus likvärdigt med påverkan från driften under 50 år. Det finns ett stort behov av och potential i att bygga och renovera energieffektivt. Med känd teknik är det möjligt att kostnadseffektivt bygga bostäder med energianvändning som ligger minst 50 procent under gällande byggregler. Västra Götaland är det län med flest lägenheter i lågenergibyggnader (drygt en fjärdedel av alla i Sverige)
Utmaningar: energieffektiva bostäder och lokaler 1. Hur kan vi bo och arbeta energismart och hållbart i befintliga byggnader? 2. Hur bygger vi nytt energismart och hållbart?
4. Hållbara transporter
Fakta: hållbara transporter Transporterna är en stor utsläppskälla. Utredningar visar att vi kan minska användningen av fossila drivmedel med 80 procent till 2030. Alla åtgärdstyper behövs: bränslen, effektivisering, planering mm. Utvecklingen sker inte spontant, vilja och beslutsamhet från både politiker och medborgare behövs. Tydliga och långsiktiga mål och starka styrmedel behövs och dessa styrmedel måste införas relativt omgående. Varken Västra Götaland eller Sverige har rådighet över alla åtgärder som krävs.
Utmaningar: hållbara transporter 1. Hur kan vi minska transportbehovet genom planering och innovationer? 2. Hur får vi förnybara hållbara och säljbara drivmedel? 3. Hur får vi effektivare fordon med energieffektiv framdrift?
5. Fossilfri industri
Fakta: fossilfri industri Totalt släpper industrin i Västra Götaland ut drygt 4 300 000 ton CO 2 (2012). Av detta står raffinaderierna för knappt 70 procent och kemiindustrin för 20 procent. Många insatser görs men det finns ökad potential för energieffektivisering och användning av överskottsvärme. Omfattande forskning pågår för att få fram effektivare förnybara alternativ. Med lagring av koldioxid kan utsläppen minska med ca 60 procent men det är en komplex frågeställning om det är ett rimligt alternativ.
Utmaningar: fossilfri industri 1. Hur kan utsläppen av växthusgaser minska? 2. Hur kan industrins insatsvaror behöver ersättas av förnybara?
6. Klimatanpassade måltider
Fakta: klimatanpassade måltider Vår mat står för ungefär en femtedel av utsläppen av växthusgaser. 75 procent av dessa utsläpp kommer från kött- och mejeriproduktion och utsläppen ökar pga. ökad köttkonsumtion. Den viktigaste insatsen är ökad konsumtion av vegetariskt mat och mindre konsumtion av nötkött och mejeriprodukter. Vad vi äter påverkar klimatet mer än hur produktionen av livsmedlen ser ut. Hushållen kastar ca 20 procent av maten de köper. Om matsvinnet helt skulle upphöra i hushållen, restaurangerna och storköken skulle det ge en minskning av växthusgaserna på 14 procent.
Utmaningar: klimatanpassade måltider 1. Hur kan klimatanpassade matval bli förstaalternativet? 2. Hur kan matsvinnet minska?
7. Hållbar turism och resurseffektiv konsumtion
Fakta: hållbar turism och resurseffektiv konsumtion Våra konsumtionsmönster orsakar stora växthusgasutsläpp. Stora skillnader mellan människor, höginkomsttagare har generellt högre utsläpp än låginkomsttagare. Flyg och mat står för de största utsläppen. Därefter övrig konsumtion som kläder, skor möbler, elektronik mm. Antalet flygpassagerare utrikes ökade med över 150 procent mellan 1993 och 2013. Utveckling och genomslag av ny teknik tar mycket lång tid.
Utmaningar: hållbar turism och resurseffektiv konsumtion 1. Hur kan vi erbjuda attraktiv semester utan flyg? 2. Hur kan vi minska resursanvändningen för varor och tjänster?
Den lokala klimatpolitiska verktygslådan för att stödja förändring Den lokala och regionala nivån är viktig i omställningen. Närheten mellan olika aktörer skapar goda förutsättningar för lyckade samarbeten. Här lyfts några exempel på hur kommuner, regionen och Länsstyrelsen kan bidra till omställningen till fossiloberoende.
Den lokala klimatpolitiska verktygslådan för att stödja förändring Förändra kommunens/regionens egen verksamhet och policy Offentlig upphandling Samhällsplanering, investering Utbilda och påverka invånare Bidra till minskade utsläpp från företag Stödja klimatinnovationer Verka för nationella och internationella klimatstyrmedel