Underlag ängs- och betesmarker FÖP Vimmerby 2015 Underlag ängs- och betesmarker FÖP Vimmerby 2015 Underlag ängs- och betesmarker FÖP Vimmerby 2015
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 1. Uppdrag och bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Vimmerby FÖP Samrådshandling... 3 2. Vimmerbys ängs- och betesmarker... 5 Ängs- och betesmarker i Sverigeperspektiv... 5 Ekologiska samband ängs- och betesmarker i Vimmerby... 7 Scenario 1- nuläge... 7 3. Ekologiska samband efter utbyggnad... 10 Habitatförlust förluster av ängs- och betesmarker... 10 Påverkan på spridningssamband med full utbyggnad... 10 Scenario 2 utbyggnad enligt samråd... 10 Scenario 3 utbyggnad enligt utställning... 13 4. Rekommendationer till anpassningar och skyddsåtgärder för respektive plan... 15 Älåkra... 15 Höknäset... 16 Nossenområdet... 16 Folkets park- och Lundområdet... 17 Ulriksdal... 18 Ringled... 19 Förstärkningsåtgärder... 19 Simuleringar... 19 Slutsatser... 19 5. Källor... 19 Bilaga 1. Metodik... 21 Modellering av värdetrakter innan exploatering, täthetsanalys... 21 Modellering av värdetrakter efter exploatering... 21 Analys av ekologiska samband... 21 Tolkning av resultatet... 21 Litteratur... 22 1
Underlag Vimmerby FÖP PM bör citeras som: Sandström. A 2015. Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP. Calluna AB, Linköping. I löpande text: (Sandström 2015) Callunas interna projektkod: KKE0005. Senast reviderad: 2015-09-28 Projektets organisation: Kristina Kvamme (projektledare, kvalitetsgranskning), Anna Sandström (rapport), Vadym Sokol (GIS-analyser och kartor), Mattias Bovin (GIS-analyser), John Askling (expertrådgivare GIS-analys och landskap). Kontakt för denna rapport: anna.sandstrom@calluna.se eller 0708-37 35 36 Bild på framsida: Flygbild över Älåkra, Vimmerby kommun 2
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 1. Uppdrag och bakgrund Uppdraget Calluna har bedömt vilka miljökonsekvenser som kan uppstå i samband med genomförandet av utvecklingen i Vimmerby enligt den nya fördjupade översiktsplanen (FÖP) som har varit på samråd för Vimmerby stad. Efter samrådet har Calluna fått i uppdrag att fördjupa kunskapen om hur den planerade utvecklingen kan påverka ängs- och betesmarker och därefter ta fram förslag som kan bidra till att minska påverkan på naturvärden knutna till dessa miljöer. Arbetet har genomförts som en process där tre olika scenarier har analyserats. Först har nuläge (scenario 1) och samråds-föp utan anpassningar (scenario 2) analyserats. Därefter har anpassningar av utvecklingsområden genomförts efter resultat från dessa analyser, och detta anpassade förslag har blivit scenario 3. Arbetet har genomförts genom GIS-analyser av täthet och ekologiska samband för ängs- och betesmarker. Tidigare inventeringar och känd kunskap kombinerat med kommunens kunskap om Vimmerby stad och andra styrande dokument har legat till grund för analyserna. Metod- och genomförandebeskrivning finns i bilaga 1. Vimmerby FÖP Samrådshandling Under 2014 arbetade Vimmerby kommun fram en fördjupad översiktsplan till samråd som fokuserade på hur Vimmerby stad ska utvecklas de närmaste 15 åren. Kommunens mål är att Vimmerby ska utvecklas så att dess värden och kvaliteter förstärks. Det innebär bland annat att hållbar utveckling ska genomsyras i utbyggnaden av staden. Kommunen ska hushålla med sina resurser och förtäta staden så långt det är möjligt. Bostadsområden ska vara trygga. De kulturhistoriska värdena ska lyftas fram och gröna sammanhängande stråk ska säkerställas. Vimmerbys styrkor är den täta staden med närhet till naturen och det rika kulturlandskapet. Stadskärnan med dess kulturhistoriska byggnader och smala gränder ska förstärkas där naturliga mötesplatser ska förskönas och locka till ett rikare folkliv. I figur 1 presenteras den utvecklingsplan som har varit ute på samråd. På den kan man se den befintliga markanvändningen och vilka utvecklingsområden som ingår i den fördjupade översiktsplanen. Förslaget för den framtida markanvändningen utgår från kommunens mål, synpunkter från medborgare, riskanalyser och naturliga förutsättningar. Del 2 Vimmerbys framtida markanvändning, som avsnittet heter som handlar om stadens utveckling i den fördjupade översiktsplanen, presenterar helheten med utvecklingen men även en fördjupad presentation och rekommendationer för varje delområde. Länsstyrelsen har i sitt yttrande i samrådet av den fördjupade översiktsplanen bland annat framfört att kommunen behöver tydliggöra hur områden med särskilda naturvärden och grönstruktur långsiktigt tas tillvara. Spridningsstråk och samband med närliggande naturmiljöer behöver förtydligas. Förekomsten av närnaturen behöver också förmedlas och göras känd för stadens invånare. Eftersom ängs- och betesmarker dominerar i utbyggnadsområdena och att naturvärden och spridningssamband kan påverkas av utbyggnaden har fokus i denna analys legat på dessa miljöer. 3
Underlag Vimmerby FÖP Centrum Verksamhetsområde på längre sikt Nuvarande markanvändning Föreslagen markanvändning Bostäder Skola/omsorg Natur Idrott/rekreation Handel/verksamhet Industri Besöksnäring Fritidshus Bostäder Bostad/verksamhet Skola/idrott Hästverksamhet Besöksnäring Verksamhet Bryggområde Utredningsområde Vägreservat, framtida ringled Figur 1. Utvecklingsplanen enligt Vimmerby FÖP samrådshandling. 4
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 2. Vimmerbys ängs- och betesmarker Ängs- och betesmarker i Sverigeperspektiv Småland är av tradition Sveriges sinnebild för det gamla odlingslandskapet med sina byar och gårdar i rött med vita knutar omgivet av åkrar och hagmarker. De små åkrarna med omsorgsfullt lagda stenmurar och odlingsrösen och djuren som betar i hagar är typiska för landskapet. Men det är ett landskap som genomgått en stor förändring. En analys av landskapets förändring under de senaste 100 åren som har genomförts (Trafikverket 2015, opublicerat) som visar att Småland har varit det landskap i Sverige som förändrats mest radikalt i södra Sverige. De största förändringarna har skett i södra Småland. Där har man gått ifrån Sveriges i särklass rikaste området med ängar och hagmarker till de fattigaste i södra Sverige de senaste 100 åren. Småland är i stora stycken inte längre hävdat med ett undantag och det gäller norra Småland. I Vimmerbytrakten fanns kring år 1900 mellan 7,5-10% ängsmark. Vid utdrag från ängs- och betesmarksdatabasen TUVA (Jordbruksverket 2013) som redovisar alla ängsoch betesmarker i Sverige har andelen minskat till 0,9-1,8%. Det är en stor förändring som påverkar upplevelsen av jordbrukslandskapet och spridningsmöjligheter och biologisk mångfald i ängs- och betesmarker. Se figur 2. Vimmerby ligger dock i kanten av ett bälte mot kusten och norra Småland-södra Östergötland som fortfarande har högst andel ängs- och betesmarker i östra Sverige. I den här regionen finns mycket goda förutsättningar att bevara och utveckla de värden som är kopplade till ängs- och betesmarker men det är viktigt att på olika sätt förhindra ytterligare förluster av areal och säkerställa att spridningsvägar för ängs- och betesmarker bibehålls. För Vimmerby kommun innebär det att de hävdade marker som finns kvar har stort värde för bevarande av biologisk mångfald, kulturvärden och upplevelser knutna till det småskaliga odlingslandskapet som omger Vimmerby. 5
Underlag Vimmerby FÖP Figur 2. Analys av arealförändring av ängs och betesmarker från år 1900 till 2013 i Södra Sverige. Byte till bättre upplösning om möjligt. 6
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Ekologiska samband ängs- och betesmarker i Vimmerby För att utreda hur ängs- och betesmarkerna hänger ihop kring Vimmerby har två olika analysmodeller genomförts. För metodbeskrivningar, se bilaga 1. Den första analysen är en täthetsanalys för ett större område kring Vimmerby, cirka 8 x 15 km yta (figur 3). Täthetsanalysen visar hur hagmarkerna aggregerar sig i landskapet idag. Den andra analysen är analys av ekologiska samband för FÖP-området. Tre olika scenario har analyserats. Scenario 1 är nuläget som visar hur de ekologiska sambanden ser ut idag. Scenario 2 utgår från utbyggnad enligt samråds-föp, dvs tidigare förslag och scenario 3 är utställningsförslaget efter att samrådsförslaget har anpassats. Scenario 1- nuläge I Vimmerbys närhet finns en stor koncentration av betesmarker. I täthetsanalysen, figur 3, som visar ett större geografiskt område kring Vimmerby kan man se att det i östra delen av Vimmerby finns mycket stark koncentration från Älåkra i Söder förbi Nosshult och upp mot Snokebo, ju rödare färg, desto högre koncentration av ängs- och betesmarker. I de allra rödaste områdena är koncentrationerna 20-47% av ytan. Närheten till Koppetorp och Långbrössle gör att det finns möjligheter till spridning för organismer knutna inom ett stort geografiskt område. På den västra sidan av Vimmerby kan man se Nybble, Södra och Norra Fågelhem och Nyligen skapar ett ängs- och betesstråk norrut mot Södra Vi och Djursdala. I figur 4 har de ekologiska sambanden analyserats inom planområdet för att identifiera viktiga spridningssamband. Även i den här analysen faller de södra och östra delen av FÖP-området ut. Pilar i figuren visar att utvecklingsområdena Älåkra, Folketspark och Lundområdet, Nossenområdet och Ulriksdal samt norr ut har starka spridningssamband. Hela området bedöms ha stor betydelse för biologisk mångfald kopplade till ängs- och betesmarker kring Vimmerby. Med Gästgivarhagen och Lundenområdet finns fina betesmarker i direkt anslutning till stadens invånare. Därifrån finns spridningsvägar ut till de närliggande odlingslandskapen. I området finns många betesmarker i olika storlekar inom spridningsavstånd. Tätheten och spridningsmöjligheterna mellan dem gör att motståndskraften för förändring ökar och risken för lokala utdöenden av arter minskar. Det är gynnsamt för den artrikedom som finns i betesmarkerna att starka samband och koncentrationer av betesmarker finns i det här området. Kartan kan ge vägledning för vart det är viktigt sätta in insatser när det gäller naturvårdsarbete och planering för att öka sambandet mellan betesmarker och vart särskilda insatser bör göras för att säkra skötsel och naturvärden. 7
Underlag Vimmerby FÖP Täthetsanalys av ängs- och betesmark Nuläge Vimmerby Fågelhem Nybble Snokebo Lund Koppetorp Nosshult Älåkra Täthetsanalys (250 m radie) < 1 % 1-2 2-3 3-4 4-5 5-7 7-10 10-15 15-20 20-47 % Natursvårdsverket Angs- och betesmark Vimmerby kommun Förslag ny markanvändning 0 550 1100 2200 m ± 2015-06-18 Sources: Esri, HERE, DeLorme, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User Community Figur 3. Täthetsanalys för ängs- och betesmarker kring Vimmerby, nulägesanalys scenario 1. Röd färg illustrerar hög koncentration av betesmarker. Stor täthet av ängsoch betesmarker finns i den östra kanten av Vimmerby stad. 8
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Ekologiska samband för ängs- och betesmark Nuläge Vimmerby Ulriksdal Folkets park och Lundområdet Gästgivarehagen Nossenområdet Älåkra Område med ÄoB nutid ÄoB möjlig sprindningszon Vimmerby kommun Förslag ny markanvändning ± 0 275 550 1100 m 8/28/2015 Sources: Esri, HERE, DeLorme, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User Community Figur 4. Nulägesanalys scenario 1. Ekologiska samband mellan ängs- och betesmarker i FÖP-området. Föreslagen markanvändning som redovisas har ej genomförts. Pilarna visar spridningssamband som berör utbyggnadsområden. 9
Underlag Vimmerby FÖP 3. Ekologiska samband efter utbyggnad I följande kartor har GIS-analyser gjorts för vad som händer med ängs- och betesmarker och de ekologiska sambanden mellan dem vid full utbyggnad utan att någon särskild hänsyn till ängs- och betesmarker tagits. Två alternativa utbyggnadsscenarior har analyserats, scenario 2, utbyggnad enligt samråd och scenario 3 utbyggnad enligt utställning. Scenario 3 är det utvecklade alternativet som ligger till grund för de rekommendationer som finns i följande avsnitt. Utöver anpassningar av utbyggnadsområden kan åtgärder göras i detaljplaneringen som minskar de negativa effekter som kan uppstå på spridningsvägar och biologisk mångfald. Habitatförlust förluster av ängs- och betesmarker Vid en full utbyggnad enligt scenario 2, riskerar 50 ha av 292 ha betesmark inom FÖPområdet Vimmerby stad att påverkas, totalt 17%. Efter anpassad utbyggnad, scenario 3, har ianspråktagande av betesmark minskat till 45 hektar och 15% arealminskning, se figur 5. Inom planområden med betesmarker kan ytterligare anpassningar göras som minskar ianspråktagandet ytterligare. Påverkan på spridningssamband med full utbyggnad Scenario 2 utbyggnad enligt samråd Förlusten av betesmark innebär en påtaglig försämring av spridningssambanden i det starka habitatnätverken för ängs- och betesmarker söder och öster om Vimmerby, se figur 6. Lundenområdet: Ett område som särskilt behöver lyftas är betesmarkerna i Lundenområdet. Med full utbyggnad kommer spridningssambanden mellan Älåkra, Gästgivarehagen, Borg och Ulriksdal att upphöra som idag har relativt starka samband. Älåkra och Nossenområdet: Det kan finnas viss kontakt mellan Älåkra och Nossenområdet men spridningshinder kan uppstå och försämras mer än vad bilden påtalar. Särskilt då betesmark i Nossenområdet ligger inom föreslagna planområden. Älåkras ängs- och betesmarker minskar i utbredning och även om spridningsmöjligheterna på kartan ser ut att bibehållas kommer en långsträckt bebyggelse kunna bli ett hinder för spridning och risken för lokal utdöenden av populationer kan öka, detta kan bli påtagligt för t.ex. fjärilar och andra insekter. Den planerade ringleden: Den planerade ringleden kan ha stor påverkan på ängs- och betesmarkerna då sträckningen idag går genom flera betesmarker. Detta kan också försvaga sambanden norrut. 10
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Figur 5. Förlust av betesmarker med full utbyggnad inom planområdet för FÖP Vimmerby, enligt reviderad utbyggnadskarta, utställningsförslaget. 11
Underlag Vimmerby FÖP Figur 6. Påverkan på spridningssamband mellan betesmarker vid full utbyggnad av FÖP Vimmerby enligt scenario 2, utbyggnad enligt samråd. 12
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Scenario 3 utbyggnad enligt utställning Förlusten av betesmark innebär en viss försämring av spridningssambanden i det starka habitatnätverken för ängs- och betesmarker söder och öster om Vimmerby, se figur 7. Risk finns att utbyggnad försvårar bete i kvarvarande betesmarker. Scenario 3 har i högre grad tagit hänsyn till naturvärden knutna till ängs- och betesmarker än scenario 2 från samrådet. Lundenområdet: Planområdet har minskat i scenario 3 vilket ger positiva effekter på spridningsmöjligheterna. Enligt analysen innebär det fortfarande ett brott i spridningsvägarna men i jämförelse med scenario 2 ökar möjligheterna att med anpassningar i och runt planområdet underlätta spridningssamband mellan Älåkra, Gästgivarehagen, Borg och Ulriksdal. Skötsel av bostadsnära ängs- och betesmarker bör ingå i planeringen av dessa områden. Älåkra och Nossenområdet: I det anpassade förslaget har kommunen avgränsat utbredningen på planområdena i Älåkra och Nossenområdet och begränsat ianspråktagande av betesmark vilket är positivt. Det kommer dock ske utbyggnad i betesmarker i båda planområdena. Minskningen av utbyggnadsareal möjliggör att spridning kan underlättas i jämförelse med scenario 2. Skötsel av bostadsnära ängs- och betesmarker bör ingå i planeringen av dessa områden. Den planerade ringleden: Den planerade ringleden kan ha stor påverkan på ängs- och betesmarkerna då sträckningen idag går genom flera betesmarker. Detta kan också försvaga sambanden norrut. 13
Underlag Vimmerby FÖP Ekologiska samband för ängs- och betesmark efter full utbyggnad enligt FÖP Vimmerby Ulriksdal Folkets park och Lundområdet Gästgivarehagen Nossenområdet Älåkra Område med ÄoB efter utbyggnad ÄoB möjlig spridningszon Vimmerby kommun Förslag ny markanvändning ± 0 275 550 1100 m 8/28/2015 Sources: Esri, HERE, DeLorme, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User Community Figur 7. Påverkan på spridningssamband mellan betesmarker vid anpassad utbyggnad, scenario 3, av FÖP Vimmerby Stad. 14
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 4. Rekommendationer till anpassningar och skyddsåtgärder för respektive plan Älåkra Älåkra ligger söder om staden och inom det område med högst täthet av naturbetesmarker nära staden och starka spridningssamband mot norr och öster. I Figur 8 kan man till höger i bild se utbredningen av naturvärdesobjekt inom planområdet, scenario 2, där de orange områdena har förhöjda naturvärden. I kartan kan man också se i bilden till vänster hur planområdet har minskat efter anpassning, scenario 3. Vid planeringen bör spridningsvägar i väst-östlig riktning säkras för att underlätta vindspridning av fröer och flygvägar för insekter. Särskilt viktiga tycks naturbetesmarkerna i den norra delen vara och dessa har i scenario 3 undantagits i stor grad, i jämförelse med samrådsscenario 2. De kopplar ihop betesmarkerna öster och väster om planområdet. Bevarande och säkerställande av skötsel av dessa områden bör ingå i planeringen. Andra råd för att öka genomsläppligheten är: Säkerställa möjligheterna att hävda närliggande betesmarker. Figur 8. Älåkra planområde: t.v. scenario 3 utställningsförslag; t.h. scenario 2 samrådsförslaget med naturvärden enligt naturvärdesinventeringen (orange, naturvärde klass 3, gult naturvärde klass 4). 15
Underlag Vimmerby FÖP Höknäset Höknäset ligger mellan Älåkra och Nossenområdet. Det är idag ett skogsbeklätt område och kan idag utgöra en spridningsbarriär för ängs- och hagmarksorganismer. Vid en utbyggnad av detta område rekommenderas att skapa ett öppet grönt stråk i östvästlig riktning som kan stärka sambanden i östvästlig-riktning mellan Älåkra och Nossenområdet. Figur 9. Höknäset mellan Älåkra och Nossenområdet. Här kan vid en utveckling av området skapas ett öppet grönt stråk som underlättar spridning. Nossenområdet Nossenområdet är under planering, utbredning av scenario 3 redovisas i figur 10, bilden till vänster. Naturbetesmarker ingår i planområde och dessa redovisas i figur 10, till vänster. Området ligger i en spridningsväg med hög täthet av ängs- och betesmarker. I det här området är det viktigt att underlätta spridningen med bibehållande av naturbetesmarker som hävdas och som skapar kontakt mot väster och norrut åt Borg och Lundenområdet. Bevara naturbetesmarken i så hög grad som möjligt. Undvik stora långsträckta byggnader i öst-västlig ritning som kan hindra vindspridning och flygvägar mot norr. Arbeta med förstärkningsåtgärder inom planeringen. 16
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Figur 10. Nossenområdet: t.v. scenario 3, utställningsförslag; t.h. scenario 2 med naturvärden enligt naturvärdesinventeringen (orange, naturvärde klass 3, gult naturvärde klass 4). Folkets park- och Lundområdet Ett planområde i scenario 2 överlappar helt en hagmark (1a figur 11). Hagen har en fin struktur och artrik flora samt har betydelse som närrekreationsområde. Detta område har i analysen av ekologiska samband visat sig ha en mycket viktig funktion för att möjliggöra spridningsvägar från Älåkra, Gästgivarhagen och österut mot Ulriksdal och norrut, se figur 4 (nuläge, scenario 1) och figur 6 (vid utbyggnad, scenario 2) och figur 7 (scenario 3). Om betet upphör helt i denna hagmark eller bebyggs kommer det att ge påtagliga konsekvenser för det idag starka systemet av betesmarker inom Vimmerby närområde. Sambanden mellan Älåkra och Ulriksdal bryts och sambandet mellan Älåkra och Nossenområdet kan inte ersätta denna förlust. Figur 11. Naturvärden i Lund- och Folketsparkomårdet. (orange, naturvärde klass 3, gult naturvärde klass 4). Planområden enligt scenario 2 från samrådet av FÖP Vimmerby stad. De ekologiska sambanden har analyserats för utbyggnad enligt scenario 2 och scenario 3. Planområdena har anpassats och minskats i scenario 3, skillnaden i utbredning av planområdet illustreras i figur 12. I figur 6 och 7 kan man jämföra effekterna på spridningssambanden. Det kommer att bli ett brott på spridningssambanden över Lundområdet även med den begränsade utbyggnaden i scenario 3. Möjligheterna ökar dock att kunna förstärka värden i omgivande marker som kan kompensera för arealförlust och 17
Underlag Vimmerby FÖP spridningshinder genom kvalitetshöjande åtgärder och satsa på natur och kultur i omgivande marker. Om kompensationen är tillräcklig kan inte bedömas förrän i senare planskeden. Figur 12. Folkets park- och Lundområdet: t.v. planområde scenario 2 samrådsförslaget; t.h. scenario 3 utsällningsförslaget. Ulriksdal I Ulriksdal planeras en häst- och ridanläggning i området benämnt 4 på kartan, figur 13. Bedömningen är att betesmark i området, se figur 4, kan samverka med utvecklingen av hästgård. I det norra planområdet (område 3, figur 13) finns ett smalt stråk med öppna marker längs vägen. Detta stråk har betydelse som spridningsväg. Det är viktigt vid utvecklingen av området att ett spridningsstråk i nordsydlig ritning bibehålls. 18
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Figur 13. Ulriksdal utbyggnadsområden. Område 3 och 4 är utbyggnadsområden. Naturvärden redovisas i orange, naturvärde klass 3, gult naturvärde klass 4. Ringled Ringleden som den ligger i planen berör flera naturbetesmarker och odlingslandskap. Då detta tar värdefulla naturmiljöer i anspråk och kan ge svårigheter att bruka mark samt försämrar spridningsmöjligheter bör placering och skyddsåtgärder studeras särskilt vid den planeringen. Förstärkningsåtgärder Förstärkningsåtgärder som kan underlätta spridning och minska skador på habitat i ängs- och betesmarker är t ex: anläggande av naturliga grässlänter längs vägar och gräsytor som kan slåttras säkra tillgång till nektar och parningsplatser genom att planera och gynna blommande träd- och buskar samt bryn. restaurera igenväxande sparade betesmarker som kan öka i värde för arter knutna till bostadsområden bevara och skapa småbiotoper, som t.ex. stenmurar och rösen, alléer, småvatten, vägrenar, diken Kompensation när det sker ianspråktagande av ängs- och betesmarker kan minska förlusten av biologisk mångfald och ekologiska samband kring Vimmerby. Planera för skötsel i samband med utbyggnad i jordbruksmark. Simuleringar Efter att anpassningar har gjorts av planer och åtgärder arbetats in kan nya simuleringar göras för att bedöma hur funktionen av spridningssamband och habitat påverkas jämfört med nuläge och full utbyggnad. Slutsatser Målsättningen för kommunen bör vara att säkra att detta värdefulla system av ängsoch betesmarker kan behållas och spridningssambanden eventuellt förstärkas. Det finns hot idag knutna till arter som är beroende av ängs- och betesmarker för sin överlevnad framför allt på grund av igenväxning, upphörd hävd och utveckling av bostäder. Vimmerby kommun har en jordbrukstradition som fortfarande är stark, här finns med andra ord goda förutsättningar att fortfarande bruka och värna jordbrukslandskapets biologiska mångfald. Något som redan gått förlorat i andra småländska kommuner längre söderut. 5. Källor Vimmerby kommun 2014. Vimmerby FÖP samrådshandling Calluna 2014. Översiktlig naturvärdesinventering Jordbruksverket. TUVA GIS-lager över ängs- och betesmarker. 19
Underlag Vimmerby FÖP Trafikverket 2013, Opublicerade kartor, LiLP. 20
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Bilaga 1. Metodik Underlag som har använts till GIS-analyserna är planeringsförutsättningar från Vimmerby FÖP samrådshandling, TUVA (Jordbruksverket), naturvärdesinventering (Calluna 2014). Modellering av värdetrakter innan exploatering, täthetsanalys Värdetraktsanalysen, den sk täthetsanalysen som tagits fram i det här projektet har genomförts med hjälp av täthetsanalyser. Eftersom syftet var att kartlägga landskapssamband av äng- och betesmarker inom och intill Vimmerby stad användes Jordbruksverkets GIS-skikt TUVA med äng- och betsmarker för Vimmerby kommun och Callunas naturvärdesinventering (NVI) med naturtypen äng- och betesmark. Med en sökradie om 250 m beräknades summan av äng- och betesmark med ett så kallat moving window. Resultatet dividerades med en area om drygt 196349 m 2 (! * 250 2 ) för att erhålla andelen äng- och betesmark inom sökarean. Andelen area äng- och betesmark beräknades sedan om från area till procent och visualiserades i 10 olika klasser från över 0 till 47 %. Modellering av värdetrakter efter exploatering Utifrån det GIS-skikt som Calluna erhöll från Vimmerby kommun med exploateringsplaner inom Vimmerby stad, raderades ytor i det sammanslagna skiktet av äng- och betesmarker från TUVA och Callunas NVI som överlappade med exploateringsområdena. Resultatet blev ett nytt GIS-skikt med äng- och betesmarker efter en eventuell exploatering. Med det nya GIS-skiktet för äng- och betesmarker efter eventuell exploatering genomfördes samma täthetsanalys som beskrivs i ovanstående avsnitt. Analys av ekologiska samband Analysen har använt samma bakgrundsdata som till värdetraktsanalyserna. I denna analys har ekologiska parametrar använts för att bedöma spridningsmöjligheter. Spridningssambanden har beräknats utifrån att 1000 meter är maxavstånd för vindspridning och 670 är maxavstånd för fjärilar. Uppgifterna är hämtade från forskning om dårgräsfjäril och vindspridning. Modellen kan användas för luftiga landskap med begränsat med spridningshinder. Ju större hagmarkerna är desto större spridningsavstånd är beräknat, mindre hagmarker anses ge kortare spridningsavstånd. Tolkning av resultatet Resultatet av värdetraktsanalysen ska inte tolkas som ekologiska samband. Det är möjligt att tolka resultatet från ett landskapsperspektiv och fördelning av landskapets komponenter. Analysen har identifierat ett flertal kärnområden och landskapssamband med äng- och betesmarker inom och intill Vimmerby stad vilket ger en indikation till landskapets ekologiska funktionalitet för arter knutna till äng- och betesmarker. För att kartlägga ekologisk konnektivitet och ekologiska samband har en GIS-analys använts som lägger in uppgifter om spridningsmöjligheter för organismer knutna till habitatet som analyseras. 21
Underlag Vimmerby FÖP På det sättet har specifika barriäreffekter eller försvagningar av spridningskorridorer bedömts. Mer information om sådana analyser går bland annat att läsa i Koffman (2014) och Koffman & Bovin (2015). Litteratur Koffman, A., 2014. Ekologiska landskapssamband i Rösjökilen. Tallnätverket. Vildbinätverket. Fladdermusnätverket. Upplands Väsby kommun. URL: http://www.upplandsvasby.se/download/18.a6c0a371498682e0071ba/1415691693086 /Rapport+R%C3%B6sj%C3%B6kilen.pdf Koffman, A., Bovin, M., 2015. Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad Kunskapsunderlag för fysisk planering. 22
Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 23
Calluna är landets största naturmiljökonsult med idén att visa hur vi kan säkra funkt Calluna AB Linköpings Slott 582 28 Linköping www.calluna.se, info@calluna.se Telefon: 013-12 25 75. Fax: 013-12 65 95 osystem i framtiden. Vi är din naturliga partner vid samhällsplanering, exploatering och naturvård.