KREDITTRANSAKTIONER Företagens affärer med omgivningen sker i de allra flesta fall på kredit Vid kreditförsäljning av varor och tjänster så utgår ingen betalning vid försäljningstillfället utan först vid den avtalade kredit tidens slut får säljaren betalt. Det motsatta gäller vid kreditinköp. Köparen betalar först vid den avtalade kredit tidens slut och ej vid inköpstillfället. Vid kreditförsäljning får säljaren en kundfordran på köparen Vid kreditinköp får köparen en leverantörsskuld till säljaren Kredittransaktioner Inkomsten är alltid en debitering Vid kontantförsäljning är inkomsten själva inbetalningen Vid kreditförsäljning är inkomsten en rättighet att få betalt. Debiteringen är en ökning i kundfordringar Utgiften är alltid en kreditering Vid kontantinköp är utgiften utbetalningen. Krediteringen är en minskning i likvida medel Vid kreditinköp är utgiften en skyldighet att betala. Krediteringen är en ökning i leverantörsskulder Föreläsning 4 1 Föreläsning 4 2 EXEMPEL Företaget Beta gör en kontantförsäljning för 10 000 samt några dagar senare en kreditförsäljning för 30 000. Under samma period görs det ett kontantinköp för 5 000 och ett kreditinköp för 15 000. De sålda tjänsterna är levererade och inköpen avser förbrukningsmaterial. 1510 kundfordran IB 20 000 B 30 000 3010 Intäkter A 10 000 B 30 000 LIKVIDITETSKONSEKVENSER Om kundfordringarna ökar påfrestas kassalikviditeten I exemplet var intäkterna 40 000 och inbetalningarna 10 000 beroende på en ökning av kundfordringarna med 30 000. Om kundfordringarna ökar så har en del av periodens intäkter inte inbetalats. Inbetalningarna är 30 000 mindre än intäkterna. Omvänt gäller att om kundfordringar minskar så stärks kassalikviditeten 1910 Kassa IB 2 000 C 5 000 A 10 000 2440 Leverantörsskulder IB 12 000 D 15 000 6990 Div. driftskostnader C 5 000 D 15 000 Hur stort är resultatet? Hur har kassakontot förändrats? Vad beror skillnaden på? Hur stor hade kassan varit om båda inköpen varit kontanttransaktioner? Kundfordringar påfrestar kassalikviditeten Om leverantörsskulderna ökar stärks kassalikviditeten I exemplet var kostnaderna 20 000 och utbetalningarna 5 000 beroende på en ökning av leverantörsskulderna med 15 000. Om leverantörsskulderna har ökat så har en del av periodens kostnader inte utbetalats. Utbetalningarna kommer att vara 15 000 mindre än kostnaderna. Omvänt gäller att om leverantörsskulderna minskar så påfrestas kassalikviditeten. Leverantörsskulder stärker kassalikviditeten Ökade kundfordringar kan kompenseras med ökade leverantörsskulder Vilken betydelse hade det fått? Föreläsning 4 3 Föreläsning 4 4
Kassaflödets förhållande till redovisat resultat (För normala löpande rörelsetransaktioner Om kundfordringarna ökar så är de inbetalningar kunderna gör mindre än intäkterna i resultaträkningen Ökning i kundfordringar ger minusjustering när likvida medel rekonstrueras utifrån resultatet EXEMPEL Vårt företag har sålt tjänster på kredit för 1 390 000 och Samtidigt köpt in tjänster för 970 000 på kredit under perioden. Resultatet av dessa transaktioner är: 1 390 000 970 000 = 420 000. Fall IB UB Konto- Förändring i förändring likvida medel A 120000 140000 + 20 (minus) Om kundfordringarna minskar så har kunderna betalat in mer än intäkterna i resultaträkningen Minskning i kundfordringar ger plusjustering B Lev.skuld 90000 110000 +20 (plus) 120000 180000 +60 (minus) Lev.skuld 90000 70000-20 (minus) Om leverantörsskulderna ökar så är våra utbetalningar mindre än kostnaderna i resultaträkningen Ökning i leverantörsskulderna ger plusjustering när likvida medel rekonstrueras utifrån resultatet Om leverantörsskulderna minskar så är våra utbetalningar större än kostnaderna i resultaträkningen Minskning i leverantörsskulderna ger Föreläsning minusjustering 4 5 Föreläsning 4 6 C D 120000 100000-20 (plus) Lev.skuld 90000 160000 +70(plus) 120000 90000-30 (plus) Lev.skuld 90000 40000-50 (minus) Rörelsekapital Den normala verksamheten för ett företag består av tre delar Man producerar varor eller köper in färdiga varor Varorna säljs Kunderna betalar för köpta varor Råvaror köps in och förädlas och under denna process tillkommer ytterligare kostnader (löner, el, hyra, telefon etc.) vilket medför att värdet på de färdiga varorna överstiger materialinköpen. Färdiga varor går till lager och säljs sedan. Vid kreditförsäljning fördröjs betalningen Eftersom betalningar för råvaror, löner etc. kommer tidigare än inbetalningarna från kunderna finns ett kapitalbehov på kort sikt för att klara den dagliga verksamheten. Det finns ett behov av rörelsekapital Rörelsekapital = Omsättningstillgångar Korta skulder Rörelsekapitalet är den del av omsättningstillgångarna som finansieras av långfristigt kapital dvs. eget kapital eller långfristiga lån. Inkomster ökar rörelsekapitalet» Inkomsten är den T+ eller S- som uppstår i och med försäljningen Utgifter minskar rörelsekapitalet» Utgiften är den T- eller S+ som uppstår vid anskaffningen Lämnad kredittid har stor betydelse för kapitalbindningen i kundfordringar Kapitalbindning i kundfordringar = kreditförsäljning per dag x kredittid i dagar» Årlig kreditförsäljning är 7 200 000 och lämnad kredittid i dagar är 20 ger en kapitalbindning på 400 000» Om kredittiden ökar till 30 dagar så ökar kapitalbindningen till 600 000 Håll koll på likviditeten Alla företag måste hantera behovet av likvida medel på något sätt. Om vi säljer på kredit så fördröjs inbetalningarna, ett sätt att kompensera är att själv köpa på kredit och på så sätt fördröja sina utbetalningar. För de flesta företag gäller dock att kreditförsäljningen är större än kreditinköpen och då finns det fortfarande kvar ett likviditetsbehov att täcka. Detta kan hanteras på olika sätt: Ytterligare eget kapital tillförs Vi lånar kapital ( exempelvis checkräkning) Vi belånar kundfordringar Vi säljer kundfordringar Kunder får betala i förskott Andra problem som kan uppstå är att kunder ej kan betala sina kundfordringar. Vi gör en förlust. Fordringar och skulder i utländsk valuta ger upphov till senarelagda betalningar som på grund av förändrade växelkurser kan medföra att betalningarna blir större eller mindre än man räknat med Föreläsning 4 7 Föreläsning 4 8
Olika sätt att hantera likviditetsproblem Checkräkningskredit Vid försämrad likviditet på grund av kapitalbindning i omsättningstillgångar som inte kan kompenseras med ökade korta skulder kan checkräkningskredit vara en lösning Checkräkningen stärker rörelsekapital och likviditet Checkräkningskrediten är en långfristig kredit eftersom den normalt förlängs varje år Långfristiga skulder ökar samtidigt som omsättningstillgångar ökar Kontokort/kreditkort Om kunder betalar med kontokort får vi en fordran på kontokortsföretaget Fordran på kontokortsföretag ej kundfordringar Om vi köper med kontokort får vi en skuld till kontokortsföretaget Kontokortsskulder ej leverantörsskuld Forts. olika sätt att hantera likviditetsproblem Factoring att sälja eller belåna kundfordringar Ett sätt att hantera likviditetsproblemet är att sälja eller belåna sina kundfordringar till ett factoringföretag för att på så sätt stärka likviditeten Sälja kundfordringar När kundfordran säljs så åtar sig även factoringbolaget kreditrisken men vill då även vara med att utföra kreditbedömningen Vid försäljning ersätts tillgången kundfordringar med någon likvid tillgång men de totala tillgångarna minskar då factoringbolaget tar betalt för detta och deras avgift är då en kostnad och minskning i eget kapital. Vi säljer kundfordringar för 400 000 och avgiften är 10%» Kundfordringar minskar med 400 000 och tillgången plusgiro t.ex. ökar med 360 000 och mellanskillnaden 40 000 går som en kostnad Försäljningen av kundfordringarna är inte någon inkomst trots att plusgirot ökat T+. Detta är en kapitaltransaktion (försäljning av en finansiell tillgång) Belåna kundfordringar Kundfordringarna belånas hos factoringbolaget Vi belåning förs kundfordringarna över till kontot belånade kundfordringar och en kortfristig skuld uppstår när factoringbolaget betalar ut det lånade beloppet som ökar exempelvis plusgirot. Normal belåningsgrad är 80% Vi belånar kundfordringar för 400 000, avgift 6%» Kundfordringar förs över till belånade kundfordringar och vi får 400 000 x 0,8 = 320 000 på vårt plusgiro ifrån factoringbolaget samtidigt får vi en kortfristig skuld på 320 000. När kunderna betalat får man återstoden minus avgiften dvs. 80 000 24 000 = 56 000. De belånade fakturorna och factoringskulden är nu borta. Föreläsning 4 9 Föreläsning 4 10 Erhållna och lämnade förskott Ibland kan betalningarna tidigareläggas (erhållna/lämnade förskott) istället för att senareläggas (kredittransaktioner) Om vi exempelvis skall specialtillverka en produkt för en helt okänd kund kan vi begära ett förskott för att känna oss säkra Detta innebär att kunden betalar innan vi har utfört prestationen Betalningen som vi erhåller i förskott är vår inkomst T+ Men eftersom vi ännu inte presterat har vi skuld till kunden När vi har tillverkat specialprodukten och levererat den till kunden försvinner vår skuld och försäljningsvärdet periodiseras till en intäkt För kundens del har han lämnat ett förskott och en utgift T- har uppstått Eftersom vi ännu inte erhållit något från leverantören har vi nu en fordran på denne Kostnaden uppstår när varorna har erhållits och förbrukats När rekonstruktion av kassaflödet med utgångspunkt i resultatet görs så gäller När rörelsefordran ökar så minusjusteras Om rörelsefordran minskar så plusjusteras När rörelseskulden ökar så plusjusteras Om rörelseskulden minskar så minusjusteras Befarade och konstaterade kundförluster När vi säljer till någon på kredit så innebär det alltid en risk. Risken finns att vi inte får betalt eller bara delvis betalt. För att minska risken kan man exempelvis köpa kreditupplysningar då det är en ny okänd kund. När vi har sålt på kredit har vi fått en kundfordran dvs en tillgång och värdet på denna skall bedömas så rättvisande det är rimligt. (lägsta värdets princip, ÅRL 4 kap.9 ) Om en fordran bedöms som osäker av någon anledning skall en rimlig bedömning göras av vad som kan beräknas inflyta. Enligt realisationsprincipen skall inkomster/intäkter tas upp till vad som beräknas inflyta. Inkomsterna och intäkterna skall justeras ned om förlust befaras. Kundförluster är inkomst/intäkts justeringar ej intäkter (återvunna) eller kostnader (befarade, konstaterade) Man har gjort en förlust T- Föreläsning 4 11 Föreläsning 4 12
Kundförluster exempel ( här bortses ifrån moms) Företaget Abno AB har två kunder som har råkat i betalningssvårigheter. På kunden Styre AB har man en kundfordran på 150 000 och på kunden Ruty AB har man en fordran på 80 000. Båda dessa kundfordringar betraktas som osäkra. Om en kundfordran bedöms som osäker bör den flyttas till kontot osäkra kundfordringar då kontot kundfordringar ej skall innehålla några fordringar som bedöms som tvivelaktiga Vid bokslutet år 20x8 bedömer Abno AB att fordran på Styre AB endast kommer att inflyta med 1/3 del och att fordran på Ruty AB endast kommer att betalas till hälften. Tyvärr så går båda kunderna i konkurs under år 20x9 men från konkursförvaltarna inkommer från Styre AB 100 000 och från Ruty AB 20 000 Hur stor är den totala kundförlusten? Hur stor är förlusten 20x8 Hur stor är förlusten 20x9 Hur ser bokföringen ut respektive år? Bokföringen år 20x8 Kundfordringar 1510 xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxx A 150 000 B 80 000 Osäkra kundfordringar 1515 A 150 000 C 100 000 B 80 000 D 40 000 Befarade kundförluster 6351 C 100 000 D 40 000 Föreläsning 4 13 Föreläsning 4 14 Bokföringen 20x9 Osäkra kundfordringar 1515 IB 50 000 A 100 000 B 50 000 Kredittransaktioner i utländsk valuta IB 40 000 C 20 000 D 20 000 Postgiro 1920 A 100 000 C 20 000 Återvunna kundförluster 3950 B 50 000 Konstaterade kundförluster 6352 D 20 000 Det är inte ovanligt att företag köper och säljer på kredit i utländsk valuta. Dessa kreditaffärer leder till senarelagda betalningar och detta skapar då valutakursdifferenser. Fakturan omräknas till fakturadagens kurs dvs då skuld eller fordran uppstod Remissabeloppet omräknas till verklig kurs dvs vad vi får för respektive får köpa valutan för. Kreditnoter och kassarabatter omräknas till fakturadagens kurs De valutakursdifferenser som uppstår är antingen vinster eller förluster och inte intäkter eller kostnader. De ses som justeringsposter till följd av omständigheter som företaget inte råder över. För att undvika problemet med kursdifferenser (dessa kan uppgå till stora belopp) så kan en kurssäkring av fordringar och skulder göras. Föreläsning 4 15 Föreläsning 4 16
Exempel valutakursdifferens Vi säljer tjänster till ett företag på Sri Lanka den 9/6. Vi säljer för 300.000 LKR och kursen den 9/6 är 1 LKR = 0,07 SEK. Betalningsvillkor 45 dagar netto eller 25 dagar minus 2%. Kunden betalar inom 25 dagar och utnyttjar kassarabatten. Kurs vid betalningen 1 LKR = 0,075 1510 kundfordringar A 21 000 B 22 050 D 1 470 C 420 1920 postgiro B 22 050 3010 försäljning A 21 000 3731 lämnade kassarabatter C 420 3960 valutakursvinster D 1 470 Interimsposter Läsaren av redovisningsinformation vill ha en så rättvisande bild (true and fair view) som möjligt av företagets ekonomiska ställning och resultat. Redovisningen skall bygga på bokföringsmässiga grunder dvs. att resultatredovisningen baseras på intäkter/kostnader. Intäkterna visar företagets prestationer för redovisningsperioden och till dessa skall periodens kostnader matchas Matchningsprincipen: de kostnader som upp en viss period är de som förbrukats för att generera periodens intäkter» Direkt matchning» Anskaffningsvärden kopplade till perioden» Anskaffningsvärden som ej kan kopplas till framtida intäkter I ett företags redovisning är det vanligt att det krävs kompletteringar/justeringar vid bokslutet för att en riktig periodisering av intäkter och kostnader skall kunna ske. El-bolaget har ej skickat en räkning för decembers elförbrukning Vi har betalat hyran för januari och bokfört den på hyreskostnader. Vi lånade ut pengar till en kund och räntan för november och december har ännu ej fakturerats Föreläsning 4 17 Föreläsning 4 18 Interimsposter Dessa tillfälliga poster hanteras som interimsfordringar respektive interimsskulder Har vi betalat för en prenumeration på en tidskrift med 1 200 kronor för ett år framåt den 1/11 skall bara 2/12 dvs. 200 belasta innevarande år som en kostnad och resterande del skall redovisas som en tillgång 1 000. Vi har en interimsfordran. För tidningen blir det omvänt, de har fått betalt med 1 200 men endast 200 utgör en intäkt för innevarande period och de resterande 1 000 är skuld till prenumeranten. Tidningen har en interimsskuld. Fyra olika konton används för att hantera detta Förutbetalda kostnader (fordran) Tillgångsförd utgift som ej har periodiserats Upplupen intäkt (fordran) Inkomst som ännu ej betalats och bokförts men som utgör en intäkt för denna period Upplupna kostnader (skuld) Utgift som ännu ej betalats och bokförts men som utgör kostnad för denna period Förutbetald intäkt (skuld) Skuldförd inkomst som ej har periodiserats Bokföring av interimsposter Bokföringen av interimsposter kan tekniskt ske på olika sätt En variant bygger på att kostnads/intäktskontot endast belastas med periodens kostnader/intäkter (variant 1 ) En annan variant utgår ifrån att man i början av året för eventuella ingående balanser på fordran/skuldkontona till respektive kostnads/intäktskonto och sedan bokföra löpande årets transaktioner på dessa konton för att sedan vid periodens slut boka bort den del som är fordran/skuld vid periodens slut. Bruttometoden (variant 2) En tredje variant är att man låter fordran/skuld kontot vara vilande och bokför periodens transaktioner på intäkts/kostnadskontot för att vid periodens slut justera bokföringen med hänsyn till förändringen i fordran/skulden Nettometoden (variant 3) Föreläsning 4 19 Föreläsning 4 20
Ett litet exempel Variant 1 2960 Upplupna räntekostnader A 12 000 IB 12 000 Ett företag lånar den 1/9 år 20x8 600.000 kronor av banken. Detta lån löper med en ränta på 6%. Lånet skall betalas av på 3 år och ränta och amortering skall erläggas halvårsvis. Man amorterar 100.000 vid varje amorteringstillfälle. 1/3 år 20x9 amorteras 100.000 och ränta med 600.000*0,06*6/12 = 18.000 erläggs Observera att vid ingången av år 20x9 så har man en ränteskuld på 600.000*0,06*4/12 = 12.000 Detta är en utgift för 20x8 som ännu ej bokförts eller betalats men som utgör en kostnad för år 20x8 dvs en upplupen kostnad. 1/9 år 20x9 amorteras ytterligare 100.000 och ränta med 500.000*0,06*6/12 = 15.000 erläggs 31/12 år 20x9 uppkommer en ränteskuld för tiden 1/9 till 31/12 med 400.000*0,06*4/12= 8.000 Dessa 8.000 skall belasta 20x9 som en kostnad men är ännu ej betald eller bokförd dvs en upplupen kostnad och därmed skuld i bokslutet C 8 000 8410 Räntekostnader A 6 000 C 8 000 1920 Postgiro A 18 000 Föreläsning 4 21 Föreläsning 4 22 Variant 2 Bruttometoden Variant 3 Nettometoden 2960 Upplupna räntekostnader A 12 000 IB 12 000 2960 Upplupna räntekostnader C 4 000 IB 12 000 D 8 000 8410 Räntekostnader B 18 000 A 12 000 C 15 000 D 8 000 8410 Räntekostnader A 18 000 C 4 000 1920 Postgiro B 18 000 C 15 000 1920 Postgiro A 18 000 Föreläsning 4 23 Föreläsning 4 24