REMISSVERSION. Strategi för energieffektivisering i Västerviks kommun 2011-2020

REMISSVERSION Strategi för energieffektivisering i Västerviks kommun 2011-2020 +

Sammanfattning Varför behövs en Energieffektiviseringsstrategi? Hushållning med energi är en nödvändighet om klimatfrågan ska kunna lösas och är en grundförutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Ett effektivare energiutnyttjande ger vinster både i plånboken och för miljön. Syftet med Västerviks kommuns Strategi för Energieffektivisering är att sätta upp mål för en effektivare energianvändning och visa på åtgärder som både ger energieffektivisering och minskade energikostnader. Strategin för Energieffektivisering i Västerviks kommun utgör en fördjupning av och ett tillägg till kommunens Energi- och klimatstrategi som antogs av kommunfullmäktige år 2009. De delar av åtgärdsprogram och mål från Energi- och klimatstrategin som har beröring på energieffektivisering har lyfts in. Likaså har Klimatkommissionens regionala mål och utmaningar antagits och anpassats till kommunens förutsättningar. Fokus ligger på energieffektivisering och strategin är begränsad till energianvändningen inom de områden som kommunen har rådighet över, d.v.s. byggnader och transporter inom egna förvaltningar och bolag. Nulägesanalys Ett första steg i processen har varit att kartlägga kommunkoncernens energianvändning genom en Nulägesanalys med basår 2009. Meningen är att göra en årlig uppföljning för att se hur energianvändningen förändras och om målen uppfylls. Nulägesanalysen omfattar endast de av kommunens byggnader som utgörs av bostäder och verksamhetslokaler som inte är processlokaler. Värmeverk, VA-verk och övriga produktionslokaler ingår inte i arealberäkningen eller underlaget till energianvändningen. Processenergi ingår således inte. Nulägesanalysen visar att energianvändningen för byggnader, gatubelysning och transporter inom kommunkoncernen år 2009 var ca 85,7 GWh. Av detta utgjorde ca 78 GWh energianvändning i byggnader (bostäder och lokaler), elanvändningen till gatubelysning ger ytterligare 4,2 GWh resterande del var drivmedel till transporter med personbilar och lättare lastbilar. Fjärrvärme utgjorde 55 % och el 35 % av totala energianvändningen. Eldningsolja, bensin och diesel utgjorde tillsammans endast 6 % av energianvändningen för byggnader och transporter. Kostnaden för energianvändningen under 2009 bedöms uppgå till 56,5 Mkr för energi till kommunens byggnader och ca 4,6 Mkr för drivmedel till personbilar och lättare lastbilar. Dessutom tillkommer 4,2 Mkr för gatubelysning vilket ger 65,3 Mkr i total energikostnad. Energianvändningen i kommunens byggnader (värme och el tillsammans) per ytenhet uppgick till 179 kwh/m². Sammanlagda kostnaden för energianvändningen inom kommunens byggnader var 56,5 Mkr under 2009. Elen stod för 44 % av kostnaden men bara 33 % av energianvändningen i kommunens byggnader. De flesta resor i tjänsten under år 2009 gjordes med bil, till 90 % drivna av diesel och bensin. Totalt körde kommunens anställda 480 000 mil i tjänsten under 2009. Det motsvarar en sträcka på mer än 120 varv runt jorden och innebär ca 156 mil per årsarbetskraft i kommunen. År 2009 var andelen miljöbilar i Västerviks kommuns personbilspark (enligt Förordning 2009:1- om miljöoch trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor) 41 %. Använder man en snävare definition av miljöbil som biogasbil, hybridbil eller etanolbil blir andelen knappt 22 %. Utnyttjande av kollektivtrafik för tjänsteresor domineras av tåg. Under 2011 gjordes tågresor till en sammanlagd sträcka av ca 18 000 mil vilket motsvarar 0,42 resor per årsarbetare. 68 % av energianvändningen i Västerviks kommun - byggnader, gatubelysning och transporter med personbil - var förnyelsebar år 2009.

Kommunens målsättning för energieffektivisering jämfört med basåret 2009 är: Energieffektivisering byggnader År 2020 Energianvändningen i kommunkoncernens byggnader är 20 % lägre det innebär en minskning på ca 15 600 MWh/år År 2014 Energianvändningen i kommunkoncernens byggnader är 10 % lägre - det innebär en minskning på ca 7800 MWh/år Energianvändningen i nybyggda kommunala bostadshus och lokaler är lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Energieffektivisering transporter År 2020 Energianvändningen för kommunkoncernens transporter är 30 % lägre det innebär en minskning på ca 1000 MWh/år År 2014 Energianvändningen för kommunkoncernens transporter är 15 % lägre det innebär en minskning på ca 500 MWh/år Handlingsplan och åtgärdsprogram Inom Västerviks kommun pågår sedan flera åt tillbaka ett aktivt och målmedvetet energi- och klimatarbete där energieffektivisering utgör en viktig del. 2009 antogs det övergripande målet att till år 2030 ha en säker och trygg energiförsörjning som är fossilbränslefri. Handlingsplanen utgår från Energi och klimatstrategin från 2009 och innehåller ett åtgärdsprogram för perioden fram till 2014. Åtgärdsprogrammet kommer att uppdateras i samband med den årliga uppföljningen av målen och kommer att kompletteras med åtgärder fram till 2020. Den största potentialen för energieffektivisering finns i renovering av befintliga byggnader. Detta ger höga investeringskostnader men på sikt blir insatserna lönsamma och det är viktigt att väga investeringskostnaden för att uppföra en byggnad mot den besparing som görs i driftskostnad genom en LCC-analys livscykelkostnadsberäkning. För att få ner energianvändningen ytterligare krävs byggande av passivhus. I Energi- och klimatstrategin från 2009 finns ett delmål att till 2014 minska kommunkoncernens elanvändning med ca 10 % vilket skulle ge en besparing på 6 GWh/år. Ytterligare effektivisering av uppvärmning på ca 2,8 GWh/år borde vara möjlig. Det ger en total energibesparing på 7,8 GWh/år till 2014 vilket motsvarar 10 % av den totala energianvändningen i kommunens byggnader. Energieffektivare transporter kan fås genom ett successivt utbyte av gamla bränsleslukande fordon mot nya bränslesnåla och fossilbränslefria. Sparsam körning, bättre trafikplanering med fler cykelvägar, pendlingsparkeringar och snabba busslinjestråk är andra möjliga åtgärder. Det handlar också om att ge förutsättningar för utnyttjande av telefon- webb- och videokonferenser. Utbyte till bränslesnålare bilar och ett mer effektivt körsätt skulle kunna ge upp till 50 % minskad energianvändning även vid oförändrad körsträcka. Det innebär att om vi uppnår målet om att ha 75 % bränslesnåla miljöbilar till 2014 blir en rimlig minskning av energianvändningen för transporter ca 500 MWh/år.

Bakgrund Omfattning och innehåll Energieffektivisering definieras som minskning av onödig energianvändning genom ändrade vanor och/eller nya tekniska installationer, med bibehållen eller ökad nytta. Ett effektivare energiutnyttjande ger vinster både i plånboken och för miljön. Hushållning med energi är en nödvändighet om klimatfrågan ska kunna lösas och är en grundförutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Enligt EU: s energitjänstedirektiv skall den offentliga sektorn vara en förebild i energieffektiviseringsarbetet. Energimyndigheten ger ekonomiskt stöd till landets kommuner och landsting för att under en femårsperiod arbeta strategiskt med energieffektivisering. Stödet ska användas till strategiskt arbete och får inte användas för investeringar eller inköp, eller för att upprätta energideklarationer. Västerviks kommun har sökt och beviljats bidrag för strategiskt arbete med energieffektivisering för perioden 2010-2014. I detta arbete ingår att ta fram en Strategi för energieffektiviseringsarbetet enligt Energimyndighetens modell. Kommunen skall dessutom inrapportera ett antal utvalda energiindikatorer till Energimyndigheten senast den 30 mars 2011. (Bilaga 1. Energiindikatorer som rapporterats till Energimyndigheten, mars 2011) Syftet med Västerviks kommuns Strategi för Energieffektivisering är att sätta upp mål för en effektivare energianvändning och visa på åtgärder som både ger energieffektivisering och minskade energikostnader. Strategin för Energieffektivisering i Västerviks kommun utgör en fördjupning av och ett tillägg till kommunens Energi- och klimatstrategi som antogs år 2009. De delar av åtgärdsprogram och mål från Energi- och klimatstrategin som har beröring på energieffektivisering har lyfts in. Likaså har Klimatkommissionens regionala mål och utmaningar anpassats till lokala förhållanden. Fokus ligger på energieffektivisering och strategin är begränsad till de områden som kommunen har rådighet över, d.v.s. byggnader och transporter inom egna förvaltningar och bolag. Strategin består av fyra delar; Bakgrundsbeskrivning, Nulägesanalys, Mål till 2014 och 2020 samt en Handlingsplan med ett åtgärdsprogram. Nulägesanalysen eller kartläggningen har gjorts i form av identifiering och översyn av kommunens energiförbrukning. Den redovisar ett antal indikatorer som ger underlag för vilken potential det finns för energibesparing inom olika områden. Nulägesanalysen ligger till grund för prioritering av mål och åtgärder. Basåret för nulägesanalysen är 2009 och målår är 2020 med delmål till 2014. De indikatorer som kartlagts genom Nulägesanalysen skall inrapporteras till Energimyndigheten. En årlig uppföljning av målen ingår i strategiarbetet. Handlingsplanen utgår till största delen från Handlingsplanen för Energi och klimatstrategin från 2009 och innehåller ett åtgärdsprogram fram till 2014. Nulägesanalysen och underlaget till strategin har tagits fram av en projektgrupp representerad av Hållbarhetsstrateg, Energi- och klimatrådgivare, Kvalitets- och miljöansvarig vid Västervik Miljö & Energi AB samt Samhällsbyggnadschef. Som referensgrupp har kommunens Hållbarhetsnätverk med representanter från samtliga kommunala förvaltningar och bolag fungerat. På grund av tidsbrist och organisationsförändringar inom kommunen påbörjades arbetet först i slutet av 2010. Förslaget till Energieffektiviseringsstrategi har remissbehandlats av kommunens förvaltningar och bolag under våren 2011 och strategin antogs av Kommunstyrelsen den xxxx 2011.

Nationella mål Riksdagen har antagit flera mål som kommuner och landsting ska förhålla sig till. Det finns svenska miljömål för energieffektivisering i bebyggelsen som säger att den totala energianvändningen per uppvärmd yta i bostäder och lokaler bör minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050, i förhållande till användningen 1995. För att nå målen måste den årliga energianvändningen i byggoch fastighetssektorn ha minskat med 30 TWh till år 2020 och med 75 TWh till 2050. Besparingen till år 2020 motsvarar lika mycket energi som 60 000 normalstora flerbostadshus använder. Enligt EG-direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster ska medlemsstaterna anta ett mål för att uppnå energibesparingar som motsvarar minst 9 % av energianvändningen till år 2016. Sveriges riksdag har antagit samma mål vilket innebär ca 32 TWh energi totalt för sektorerna transporter, industri samt bostäder och service. Vidare finns antagna nationella mål kring förnybar energi. År 2020 ska 50 % av energin i Sverige vara förnybar, i transportsektorn är det antagna målet 10 %. Enligt det nya direktivet om byggnaders energiprestanda ska alla nya offentliga byggnader vara lågenergibyggnader från och med år 2019. Detta innebär en mycket stor omställning av fastighetsoch byggbranschen där offentlig sektor ska vara ledande. På kort tid ska byggande gå från enstaka försök till att i full omfattning bygga lågenergibyggnader. Regionala mål Arbetet för en fossilbränslefri region år 2030 drivs gemensamt av kommunerna i Kalmar län genom Regionförbundet. Klimatkommission Kalmar län har till uppdrag att följa och granska arbetet. Klimatkommissionen har under 2010 på uppdrag av Regionförbundets styrelse, tillsammans med kommunerna i länet genom Uthållig kommun, utarbetat mål, strategier, utmaningar och projekt för det fortsatta arbetet inom fossilbränslefri region. (Bilaga 2. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar. Kalmar läns klimatkommission, dec 2010). Arbetet med att bli en fossilfri region går under namnet NoOil och innebär att Kalmar län ska vara en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp samtidigt som vi åstadkommer en hållbar tillväxt. Länet ska ta ett nationellt ansvar och bli Europas goda exempel. Offentlig sektor ska gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål och hållbar tillväxt. Kalmar läns kommuner att, i sina energieffektiviseringsstrategier, anta mål som är minst lika ambitiösa som de delmål för energieffektivisering som anges ovan. Arbetet för en fossilbränslefri region ska - bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län fler jobb och mer export - göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid - effektivisera länets energianvändning Länsstrategin innebär att KONVERTERA från fossil energi till förnybar sådan. EFFEKTIVISERA energianvändningen i alla led och sektorer. PRODUCERA förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. PROFILERA regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt. UNDERLÄTTA för företag, organisationer och enskilda att agera på ett klimatriktigt sätt. SAMARBETA över administrativa och geografiska gränser. KOMPENSERA de klimatutsläpp vi inte kan undvika. För att nå målet en fossilfri region till år 2030 har Regionförbundet antagit ett antal delmål:

År 2014 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30 % jämfört med år 1990 År 2020 är motsvarande siffra 50 % Delmål för energieffektivisering i kommuner och landsting: År 2020 har energianvändningen i offentliga lokaler minskat med 20 % jämfört med de energideklarationer som genomfördes senast 2008. Då är också elanvändningen i verksamheterna 20 % effektivare än år 2008. Fr. o m år 2012 är energianvändningen i nybyggda offentliga lokaler lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Klimatkommission Kalmar län utmanar länets invånare, offentlig sektor, företag och organisationer att fram till år 2014 effektivisera sin energianvändning med 10 % jämfört med år 2007 (mätt som energiförbrukning per kvadratmeter, per kilometer, per produktionsenhet eller liknande). länets fastighetsägare att, vid ombyggnad av bostäder och lokaler, minska energianvändningen med minst 50 %, mätt som kwh/m2 A temp och med 1995 som utgångsår. Kalmar läns kommuner att, i sina energieffektiviseringsstrategier, anta mål som är minst lika ambitiösa som de delmål för energieffektivisering som anges ovan. länets kommuner att använda nybyggnadsmålet 60 kwh/m2 vid egna byggnationer, markförsäljning, bygglov och upprättande av detaljplaner. Delmål Transporter År 2010 ska alla bilar som köps eller leasas av offentlig sektor vara miljöbilar, enligt den nationella definition som finns för statlig upphandling. Den nationella definition för miljöbilar som används för att styra myndigheters inköp och hyra av bilar finns i förordningen SFS2009:1. År 2020 är alla samhällsbetalda personresor och godstransporter klimatneutrala. Klimatkommission Kalmar län utmanar länets offentliga sektor och företag att, vid köp av fordon eller transporttjänst (taxi, leasade personbilar, hyrbil, varutransporter m.m.), endast upphandla personbilar och lätta lastbilar som är snåla och som körs på förnybara drivmedel. länets offentliga sektor och företag att erbjuda all personal som kör i tjänsten en utbildning i sparsam körning länets kommuner att konsekvent planera för minskade transportbehov (t ex bättre gångoch cykelmöjligheter, nybyggnad i bra kollektivtrafikläge) och att, i samarbete med andra berörda, arbeta fram en regional översiktsplan senast år 2014.

Lokala mål i Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun I september 2009 beslöt kommunfullmäktige i Västervik att anta en Energi- och klimatstrategi för perioden 2009 2014. Energi- och klimatstrategin är kommunens styrdokument för energi- och klimatfrågor och innehåller en redovisning av utsläppen av växthusgaser inom kommunen som geografiskt område och den egna verksamheten. Den innehåller en analys av hur man kan minska klimatpåverkan, mätbara mål på lång och kort sikt, en handlingsplan för hur man ska nå dessa mål samt hur kommunen avser att följa upp målen och handlingsplanen. Det övergripande målet i energi- och klimatstrategin är att Västerviks kommun ska ha en säker och trygg energiförsörjning som är fossilbränslefri till år 2030. (Bilaga 3. Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun). Målet innebär att kommunens energiförsörjning som baseras på fossilbränslefria och energieffektiva lösningar är säker och trygg. Kommunen ska gå över från fossil energi till förnybar sådan och stimulera till produktion av förnybar energi i form av t.ex. biogas och vindkraft. Inga fossila bränslen ska användas till uppvärmning och samhällsbetalda resor görs med fossilbränslefria fordon. Kommunen ska satsa på energieffektivisering och miljöanpassade transporter. Ett klimatsmart beteende hos kommuninnevånarna och företag ska uppmuntras och underlättas. Följande mål har fastställts: Ökad produktion av biogas och fossilbränslefri el Ökad satsning på klimatanpassat byggande och energieffektivisering Ökad satsning på klimatneutrala och miljöanpassade transporter Ökad medvetenhet och klimatsmart agerande Ett delmål som berör specifikt energieffektivisering i Energi- och klimatstrategin är att till den 31 december 2014 reducera kommunkoncernens elanvändning med ca 10 % (6 GWh/år). Förutsättningar för energieffektivisering i Västerviks kommun Västerviks kommun är belägen i norra Kalmar län och år 2009 fanns 36 290 innevånare. Kommunen är till ytan en av de största i södra Sverige (1 871 km²). Landsbygden är glest befolkad och omkring ca 60 % av innevånarna bor i Västerviks stad. Kommunen har 12 mindre tätorter med mellan 150 till 3000 innevånare. Utbudet av vackra natur- och kulturmiljöer är stort och möjligheterna till ett attraktivt boende nära natur och vatten är en av kommunens främsta kvaliteter. Det kuperade och omväxlande landskapet innehåller allt från ett stort skärgårdsområde till vindlande sjösystem i skogs- och jordbruksbygd. Antalet soltimmar är högt, särskilt vid kusten (ca 1800/år). Västerviks kommun utgör en egen arbetsmarknadsregion och ligger för långt från expansiva regioner för att möjliggöra arbetspendling med dagens kommunikationer. Den glesa befolkningsstrukturen innebär att det är mycket svårt att få en bärkraftig kollektivtrafik inom kommunen och bilberoendet är betydligt högre än i tätbebyggda storstadsområden. Satsningar på snabbare förbindelser med omvärlden via länsjärnvägen till Linköping, E22, riksväg 40 och 35, kommunens hamnar samt inom telekommunikationsområdet är nödvändiga för att Västerviks kommun ska fortsätta utvecklas. Västerviks kommun har en omfattande servicesektor, ca 24 % av andelen sysselsatta arbetade år 2009 inom vård och omsorg, näst störst var tillverkningsindustrin med 20 %. Inom kommunkoncernen finns 3 078 årsarbetskrafter varav ca 2/3 arbetar på heltid. Bilden av Västervik kan också kompletteras med sommarstaden Västervik, med ett stort antal besökare under sommarmånaderna. Jordbruk och skogsbruk är andra betydelsefulla näringsgrenar i regionen. År 2008, i samband med arbetet med att ta fram en vision för hur kommuninnevånarna vill ha det i Västervik år 2025 gjordes en omvärldsanalys kring framtidstrender för Västerviks kommun. I den framkom att det finns fyra starka drivkrafter som styr trenderna i vår omvärld och som kommer att påverka Västerviks kommun i framtiden. Dessa är:

att vi går från miljömedvetenhet till miljöhandling att vi ser en ökad individualisering att vi får en snabbare IT och teknisk utveckling att vi ser en ökad globalisering Den totala energianvändningen i hela Västerviks kommun (räknat som geografiskt område) låg 2008 på totalt ca 1 070 GWh vilket motsvarar ca 29 MWh/invånare och år. Genomsnittet för landets kommuner var 43 MWh/invånare (SCB 2010). Under perioden 1990 till 2008 minskade energianvändningen med 29 %. Offentlig verksamhet minskade sin energianvändning med hela 40 %. Industrisektorn har minskat sin energianvändning mest totalt sett. Transportsektorns andel har ökat, men totalt sett har energianvändningen till transporter legat relativt konstant. Industrisektorns minskning beror delvis på nedläggning av några industrier men också på att stora effektiviseringar har gjorts inom industriprocesserna. Minskningen var störst mellan åren 1990 och 2000, därefter har energianvändningen legat relativt konstant. Totala energianvändningen i hela Västerviks kommun (geografiskt område) fördelat på olika sektorer 1990-2008 1 600 1 400 GWh 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverksamhet Jordbruk,skogsbruk Fjärrvärmenät finns i Västervik, Gamleby och Ankarsrum. Stegeholmsverket i Västervik är kommunens största värmeverk. I snitt förbränns 45 000 ton avfall i Stegeholmsverket per år. Utöver hushålls- och verksamhetsavfall förbränns ca 70 000 m³ flis per år. Värmeverken i Gamleby och Ankarsrum eldar med flis. Fjärrvärmen utgörs till 89 % av förnyelsebar energi. Västerviks kommuns verksamhet bedrivs i sex förvaltningar inklusive Räddningstjänsten och flera bolag. Västerviks kommun är hundraprocentig ägare i två bolag: Västervik Resort AB (där campinganläggningen Lysingsbadet drivs) och Västerviks Kommuns Förvaltnings AB med dotterbolagen Västerviks Bostads AB (kallas vanligen Bostadsbolaget i Västervik), Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB och Tjust Fastigheter AB. Västerviks kommun är också delägare i Västervik Biogas AB. Underlaget till Nulägesanalysen utgår från data som personal inom kommunens förvaltningar och bolag har lämnat. Uppgifterna har sammanställts av projektgruppen för energieffektiviseringsstrategin.

Nulägesanalys Nulägesanalysen syftar till att kartlägga energianvändningen inom kommunkoncernens verksamheter med utgångspunkt från år 2009. Nulägesanalysen presenterar energiindikatorer för kommunens byggnader (bostäder och lokaler), gatubelysning samt transporter. Den utgör basen för att mäta förändringar under kommande år då åtgärder skall genomföras för att minska energianvändningen. Energianvändning i byggnader Nulägesanalysen omfattar endast de av kommunens byggnader som utgörs av bostäder och verksamhetslokaler som inte är processlokaler. Värmeverk, VA-verk och övriga produktionslokaler ingår inte. Arealen i m² gäller för A temp det vill säga för våningsplan som uppvärms och befinner sig inom byggnadens klimatskärm. Kommunkoncernens energiförbrukning är därför totalt sett högre, enbart elförbrukningen inklusive process-el ligger på ca 60 GWh/år. Men frågeställningen från Energimyndigheten är anpassad till indikatorer för verksamhetslokaler och bostäder. Där finns idag referensvärden. I dagsläget saknas statistik för ytor och energianvändning i processlokaler. Kommunens verksamhetslokaler Bruttoenergianvändningen (el och värme) i kommunens verksamhetslokaler uppgick under år 2009 till 211 kwh/m². Den ger en bild av hur mycket inköpt energi som totalt används i lokalerna. Den specifika elanvändningen i verksamhetslokalerna uppgick till ca 83 kwh/m² vilket främst utgjordes av verksamhetsel. Energianvändningen i verksamhetslokalerna uppgick till 10 GWh under 2009. Fjärrvärme dominerar och andelen fossila bränslen (eldningsolja) var 2 % under 2009. Det motsvarar i stort sett spetsoch reservkraften i fjärrvärmeverken. Energianvändning i kommunkoncernens verksamhetslokaler under 2009 Olja 2% Biobränsle 4% El 39% Olja Biobränsle Fjärrvärme El Fjärrvärme 55%

Energikostnaderna för kommunens verksamhetslokaler var totalt 7,7 Mkr under 2009 vilket ger en kostnad på 162 kr/m² och 213 kr per kommuninnevånare. Elen är det dyraste energislaget både totalt sett och räknat per MWh. Fjärrvärme och biobränsle/pellets hade lägst kostnad per kwh. Större delen av elen utgörs av verksamhetsel. Kostnad för energianvändingen i kommunens verksamhetslokaler under 2009 4 500 4 000 3 500 3 000 tusental kr 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Fjärrvärme El Eldningsolja Biobränsle/Pellets Kostnad för 1 Mwh för olika energibärare 2009 1 200 kr 1 000 kr 800 kr 600 kr 400 kr 200 kr 0 kr Fjärrvärme El Eldningsolja Biobränsle/Pellets

Kommunala bostadslokaler Bruttoenergianvändningen i kommunens bostäder uppgick under år 2009 till 175 kwh/m². Den ger en bild av hur mycket inköpt energi som totalt används i bostäderna. Den specifika elanvändningen i bostäderna uppgick till 56 kwh/m² under 2009. Energianvändningen totalt i bostäderna uppgick till ca 68 GWh under 2009. Av detta bedöms hyresgästerna ha köpt 6,7 GWh dvs ca 10 %. Andelen fjärrvärme var något högre i bostäder än i lokalerna; 61 %. Andelen fossila bränslen (eldningsolja) var 2 %. Energianvändning i kommunkoncernens bostäder under 2009 Olja 2% Biobränsle 5% El 32% Olja Biobränsle Fjärrvärme El Fjärrvärme 61% Energianvändning totalt i byggnader Energianvändningen i byggnader (bostäder och lokaler) var totalt drygt 78 GWh under 2009. Ytan för de byggnader som ingår i kartläggningen uppgår till ca 437 000 m² (A-temp) varav 90 % utgörs av bostäder. Detta innebär att energianvändningen (värme och el tillsammans) per ytenhet uppgick till 179 kwh/m². Sammanlagda kostnaden för energianvändningen inom kommunens byggnader var 56,5 Mkr under 2009. Elen stod för 44% av kostnaden men bara 33 % av energianvändningen i kommunens byggnader. Andelen energi från solceller är så låg (8 MWh) att det inte syns någon stapel i diagrammet

Fördelning av energianvändningen inom kommunens byggnader (bostäder och lokaler) uppdelat per energibärare 2009 MWh/år 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Eldningsolja Biobränsle/Pellets Fjärrvärme El Solceller Eldningsolja El Solceller Gatubelysning Under år 2009 användes 4,2 GWh elenergi till gatu- och parkbelysning. Det motsvarar en kostnad på ca 4,2 Mkr. Transporter Uppgifter om antal körda fordonskilometer är inte exakt uppmätta värden. Det beror främst på att det tidigare (2009) inte fanns något samlat grepp om vilka fordon som användes i kommunen. Vid beräkning av persontransporter har i vissa fall schabloner använts eftersom uppgifter har saknats. När utnyttjandet av kommunens bilpool har slagit igenom (våren 2011) kommer det bli betydligt lättare att få fram korrekta uppgifter. Den nya fordonsenheten på kommunen kommer att få bättre förutsättningar att kontrollera såväl bränsleförbrukning som hur mycket som körs. Det kommer samtidigt att ge större möjligheter att fördela rätt fordon på rätt plats avseende storlek, bränsle och tillgänglighet vilket blir mer effektivt. År 2009 var andelen miljöbilar i Västerviks kommuns personbilspark (enligt Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor) 41 %. Definierar man miljöbil i ett snävare begrepp - biogasbil, hybridbil eller etanolbil - var andelen knappt 22 %. De flesta resor i tjänsten sker med bil som år 2009 till 92 % var drivna av diesel och bensin. Totalt körde kommunens anställda ca 480 000 mil i tjänsten under 2009 med en energianvändning på ca 3,5 GWh (siffrorna gäller inklusive hyrbilar korttidsuthyrning). Kostnaderna för transporterna var 4,6 Mkr under 2009. Den totala sträckan som kördes motsvarar 120 varv runt jorden och innebär ca 156 mil per årsarbetskraft i kommunen.

Fördelning av drivmedelsanvändningen i kommunens personbilar 2009 Etanol 8% Biogas 0,47% Diesel 39% Bensin 53% Bensin Diesel Etanol Biogas Utnyttjande av kollektivtrafik för tjänsteresor domineras av tåg. Under 2011 gjordes 1321 tågresor till en sammanlagd sträcka av ca 18 000 mil vilket motsvarar 0,42 resor per årsarbetare. Inrikes flygresor är relativt sällsynta och uppgår till ca 10 resor tor/år, det är främst dagsbesök mellan Norrköping och Gotland - 0,003 resor per årsarbetare. Total energianvändning inom kommunkoncernen Den totala energianvändningen inom kommunkoncernens byggnader, gatubelysning och för drivmedel var år 2009 drygt 85,7 GWh. Av detta utgjorde ca 78 GWh energianvändning i byggnader (bostäder och lokaler), elanvändningen till gatubelysning ger ytterligare 4,2 GWh resterande del var drivmedel till transporter med personbilar och lättare lastbilar. Kostnaden för energianvändningen under 2009 bedöms uppgå till 56,5 Mkr för energi till kommunens byggnader och ca 4,6 Mkr för drivmedel till personbilar och lättare lastbilar. Dessutom tillkommer 4,2 Mkr för gatubelysning vilket ger 65,3 Mkr i total energikostnad. Fjärrvärme utgjorde 55 % och el 35 % av energianvändningen. Eldningsolja, bensin och diesel utgjorde tillsammans endast 6 % av energianvändningen i byggnader och vid transporter.

Sammanlagd energianvändning i kommunens byggnader, gatubelysning och drivmedel 2009 i MWh 50000 45000 40000 35000 30000 MWh/år 25000 20000 15000 10000 5000 0 Eldningsolja Bensin Diesel Fjärrvärme Biobränsle/Pellets Etanol Biogas El Solceller Fördelning av energianvändningen inom kommunens byggnader gatubelysning amt förbrukning av drivmedel per energibärare 2009 Biogas 0,02% Etanol 0,32% El 35% Eldningsolja 2% Bensin Solceller 2% 0,01% Diesel 2% Fjärrvärme 55% Eldningsolja Bensin Diesel Fjärrvärme Biobränsle/Pellets Etanol Biogas El Solceller Biobränsle/Pellets 4%

Förnyelsebar energi 68 % av energianvändningen inom Västerviks kommunkoncern var förnyelsebar år 2009. Elavtalet med Tälje Energi innebär att elen till 41 % kom från förnyelsebara energikällor och fjärrvärmen kom till 89 % från förnyelsebara energikällor. Andel förnyelsebar energi av totala energianvändningen år 2009 El förnyelsebar 14% Solceller 0,01% Biogas 0,02% El fossil 21% Etanol 0,32% Eldningsolja 2% Biobränsle/Pellets 4% Bensin 2% Diesel 2% Fjärrvärme fossil 6% Fjärrvärme förnyelsebar 49% Eldningsolja Bensin Diesel Fjärrvärme fossil Fjärrvärme förnyelsebar Biobränsle/Pellets Etanol Biogas Solceller El förnyelsebar El fossil Slutsatser Inom Västerviks kommun pågår sedan flera åt tillbaka ett aktivt och målmedvetet energi- och klimatarbete där energieffektivisering utgör en viktig del. Fjärrvärmeutbyggnaden har inneburit att användning av eldningsolja har minskat kraftigt sedan år 2000, då olja utgjorde en fjärdedel av all energianvändning. Ett antal skolor och äldreboenden på landsbygden har bytt ut sina oljepannor mot pellets. Exempel på andra konkreta kommunala investeringar är energieffektivisering i kommunens sim- och sporthallar och energieffektivisering med värmeåtervinning och installation av frånluftsvärmepumpar i flerbostadshus. Dessutom pågår besparingsåtgärder i befintliga verksamhetslokaler genom anpassning av drifttider till verksamhetens öppettider och minimering av onödig energianvändning under nattetid, injustering av system och installation av energieffektiv belysning. I Energi- och klimatstrategin från 2009 finns ett delmål att till 2014 minska kommunkoncernens elanvändning med ca 10 % vilket skulle ge en besparing på 6 GWh/år. Ytterligare effektivisering av energi för uppvärmning på ca 2,8 GWh/år borde vara möjlig genom ovanstående åtgärder. Det ger en total energibesparing på 7,8 GWh/år till 2014 vilket motsvarar 10 % av den totala energianvändningen i kommunens byggnader. Utmaningen från Klimatkommission Kalmar län om 10 % energieffektivisering är möjlig att anta.

Den största potentialen för ytterligare energieffektivisering finns i renovering av befintliga byggnader genom exempelvis tilläggsisolering, isolerglas i befintliga fönster, byte till energieffektiva luftfilter, byte till snålspolande tappvattenarmaturer och vid byte av installationer och utrustning som använder energi. Detta ger vanligen höga investeringskostnader men på sikt blir insatserna oftast lönsamma och det är viktigt att väga investeringskostnaden för att uppföra en byggnad mot den besparing som görs i driftskostnad genom en LCC-analys livscykelkostnadsberäkning. För att använda LCC som ett utvärderingskriterium i samband med upphandling krävs att förfrågningsunderlaget tydligt beskriver för anbudsgivaren de parametrar som ska ingå i beräkningen och vilken dokumentation och mätmetoder som ska tillämpas. Verktyg för livscykelkostnader (LCC) lämpar sig bäst för produkter som använder energi, eller indirekt påverkar energianvändningen, under driftsfasen. Exempel på det senare är fönster eller fordonsdäck. För exempelvis fordon, fläktar, belysning och kontorsmaskiner är drift och underhåll stora kostnadsposter under livscykeln och därmed viktiga att beakta vid upphandling. För att få ner energianvändningen ytterligare krävs byggande av passivhus. Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) gäller från våren 2010 och ska vara implementerat i svensk lagstiftning år 2012. Direktivet innebär höga krav bland annat på offentlig sektor. De nya byggnader som är offentligt ägda eller hyrda ska vara nära noll energibyggnader redan i slutet av 2018. Klimatkommissionens mål är att energianvändningen i nybyggda offentliga lokaler fr.o.m. år 2012 är lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Motsvarande värde i dagens byggregler, klimatzon III: 55 kwh/m2 för eluppvärmda bostadshus och 110 kwh/m2 för övriga uppvärmningssätt. Det finns också ett lagförslag som innebär att kravet för övriga uppvärmningssätt sänks till 90 kwh/m2. Energimyndigheten föreslår i sin nationella strategi för främjande av lågenergibyggnader att 25 % av de hus som byggs år 2015 ska nå ner till ett värde på 30 kwh/m2 för eluppvärmda bostadshus och 55 kwh/m2 för övriga uppvärmningssätt. EU:s mål för år 2019 ska enligt Energimyndigheten uttolkas som 55-75 kwh/m2 i nybyggda bostadshus beroende på geografiskt läge. När det gäller befintliga bostäder och lokaler är det nationella målet att energianvändningen per ytenhet år 2050 ska vara 50 % lägre än år 1995. De flesta fastigheter kommer inte att renoveras eller byggas om mer än en gång under de kommande 40 åren. Det betyder att vi, i varje enskilt fall där det är frågan om en omfattande renovering eller ombyggnad, redan nu måste minska energianvändningen till hälften. Det dyker ju inte upp något ytterligare tillfälle före år 2050. Klimatkommissionens långsiktiga mål till 2020 är att få ner energianvändningen med ca 20 % vilket motsvarar ca 16 GWh/år. En arbetsgrupp under ledning av kommunens Energi- och klimatrådgivare kommer att ta fram en åtgärdslista för prioriteringar med utgångspunkt från detta mål. Energibesparingar, investeringskostnader och ekonomiska vinster kommer att undersökas närmare. Samarbete med hyresgäster och fastighetsskötare är en viktig del i arbetet. Energieffektiviseringen i bostäder kan inte genomföras på bekostnad av inomhusklimatet utan måste även se till att få nöjda hyresgäster. En utbildning av fastighetsskötare planeras till i mitten av april 2011. En viktig åtgärd är att införa energiledningsrutiner för att gemensamt och strukturerat kunna minska energianvändningen. Kommunens geografiska förutsättningar innebär att vi inte kan minska transporterna hur mycket som helst. Socialförvaltningens resor där bl.a. hemtjänstresorna ingår står för en viktig del av kommunens resor i tjänsten. Men den ökad andel äldre som bor kvar hemma blir resandet ännu högre. Klimatkommissionens mål är att alla samhällsbetalda personresor och godstransporter ska vara klimatneutrala år 2020. Det är en tuff men inte omöjlig utmaning att få ner bränsleförbrukningen och ställa om till förnyelsebar energi för transporter.

Energieffektivare transporter kan fås genom ett successivt utbyte av gamla bränsleslukande fordon mot nya bränslesnåla och fossilbränslefria. Trafikverket menar att en stor potential ligger i nya fordonsbränslen, inklusive el. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer, i tätorterna oftast kortare än 3 4 kilometer. Flertalet av dessa skulle kunna ersättas med resor till fots eller på cykel, vilket också skulle vara positivt med hänsyn till människors hälsa. Dessutom ger dessa korta resor förhållandevis stora utsläpp. I en studie från LTH, genomförd i sex svenska städer, svarade de korta bilresorna för 26 % av avgasutsläppen samtidigt som de utgjorde 3,1 % av den totala körsträckan med bil. En kort resa beräknades, i denna studie, i genomsnitt ge 11 gånger så stort utsläpp per km som en lång resa. Enligt Trafikverket ger effektivare energianvändning nästan lika stor potential som byte av fordonsbränsle. Sparsam körning och lägre hastigheter kan leda till 15 % lägre energiförbrukning. Samhällsplanering för ett transporteffektivt samhälle, samt överflyttning av persontransporter från bil till gång/cykel/kollektivtrafik, är den tredje stora faktorn. Satsning på snabba busslinjestråk med pendlingsstationer gör det möjligt att t ex arbetspendla på ett effektivt sätt. Det är viktigt att pendlarstationerna utformas på ett bra sätt, med säkra gång- och cykelvägar, möjlighet till långtidsparkering, bra vindskydd, trafiksäkra lösningar osv. Det handlar också om att ge förutsättningar för större utnyttjande av telefon- webb- och videokonferenser. Här finns även mycket pengar att spara En resa fram och tillbaka till Kalmar kostar minst 2000 kronor för bilresa och arbetstid. En webbkamera kostar under 500 kr. Ett successivt utbyte till bränslesnålare bilar och ett mer effektivt körsätt skulle kunna ge upp till 50 % minskad energianvändning även vid oförändrad körsträcka. Det innebär att om vi uppnår målet om att ha 75 % bränslesnåla miljöbilar till 2014 jämfört med dagens 41 % blir en rimlig minskning av energianvändningen för transporter ca 500 MWh/år till 2014 dvs 15 % av dagens förbrukning. Parallellt med energieffektiviseringen pågår kommunens övriga arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. Andelen förnyelsebar energi måste öka. I kommer 68 % av energianvändningen från förnyelsebara energikällor.

Mål för energieffektivisering i Västerviks kommun Övergripande Västerviks kommun ska ha en säker och trygg energiförsörjning som är fossilbränslefri till år 2030 Kommunens målsättning jämfört med basåret 2009 är: Energieffektivisering byggnader År 2020 Energianvändningen i kommunkoncernens byggnader är 20 % lägre det innebär en minskning på ca 15 600 MWh/år År 2014 Energianvändningen i kommunkoncernens byggnader är 10 % lägre - det innebär en minskning på ca 7800 MWh/år Energianvändningen i nybyggda kommunala bostadshus och lokaler är lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Energieffektivisering transporter År 2020 Energianvändningen för kommunkoncernens transporter är 30 % lägre det innebär en minskning på ca 1000 MWh/år År 2014 Energianvändningen för kommunkoncernens transporter är 15 % lägre det innebär en minskning på ca 500 MWh/år

Handlingsplan Handlingsplanen för arbetet med energieffektivisering baseras på nulägesanalysen och syftar till att uppnå kommunens mål för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 uppnås. Genomgörande och förankringsarbete Kommunen bedriver en aktiv och kompetent energi- och klimatrådgivning genom en heltidstjänst. Arbetet ger stöd till samtliga hushåll, verksamheter och även kommunens egen organisation. Inom kommunen har bildats en arbetsgrupp under ledning av kommunens energi- och klimatrådgivare som kommer att utveckla energieffektiviseringsarbetet genom att ta fram en åtgärdslista med prioriteringar med utgångspunkt från energivinster, investeringskostnader och ekonomiska vinster. Utbildning i energieffektivitet för fastighetsskötare är planerad under våren 2011 I åtgärdsprogrammet framgår att kommunen åtar sig för att uppfylla av kraven för Energieffektiviseringsbidraget genom att: Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge. Successivt byta ut eller modifiera befintlig utrustning mot mer energieffektiv Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Kommunen arbetar aktivt för att integrera klimat- och energifrågor i översikts- och detaljplanering. I Västerviks kommun pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram en Översiktsplan. Ett första steg i ÖP-processen innebar att representanter från kommunens tjänstemän och politiker var ute i samtliga tätorter och diskuterade markanvändning med boende på respektive ort. Parallellt har olika arbetsgrupper med tjänstemän och förtroendevalda formulerat mål för den fysiska planeringen med utgångspunkt från ett hållbarhetsperspektiv och Vision 2025. Framtidsbilder med Backcasting, SWOT-analyser och konsekvensbedömningar har genomförts. Därefter har förslag till ett antal ställningstaganden med fokus på hållbar mark- och vattenanvändning tagits fram. Arbetet har skett med stöd från KTH Avdelningen för urbana och regionala studier - genom kommunens medverkande i Energimyndighetens program Uthållig kommun - temagrupp för fysisk planering. I Västerviks kommun finns en antagen resepolicy som uppdaterades senast 2004. Resepolicyn innebär att i första hand bör alternativ till att resa övervägas, t.ex. telefonmöte, videokonferens eller liknande. I normalfallet ska kollektiva transporter som tåg eller buss väljas före personbil. Tjänstebilar i bilpool alternativt hyrbilar ska användas. Samordna och samåkning ska stimuleras. Sparsam och säker körning uppmuntras. Cykling gäller för korta resor i tjänsten, när det är ett tidsmässigt lämpligt alternativ, genom de lånecyklar som finns på arbetsplatsen. Regional och nationell samverkan Västerviks kommun bedriver ett aktivt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering. Som ett led i Energi- och klimatarbetet deltar Västerviks kommun sedan 2008 i Uthållig kommun. Det är ett samarbetsprojekt mellan Energimyndigheten och ca en femtedel av landets kommuner. Projektet beräknas att pågå till och med 2011. Målet är att med energin som språngbräda arbeta för ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart. Kalmar län fungerar

som ett pilotlän för samarbetet inom Uthållig kommun. Samtliga kommuner i Kalmar län samt Regionförbundet, Länsstyrelsen och Landstinget medverkar. Kalmar län har som mål att vara en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp samtidigt som vi åstadkommer en hållbar tillväxt och utnyttjar energi och miljö som en regional tillväxtfaktor. Målet är att år 2030 ska Kalmar län vara en fossilbränslefri region. Västerviks kommun har under året deltagit i flertalet av de arbetsgrupper och kampanjer som bildats i länet med Regionförbundet som samordnare. Arbetsgruppen för Biogas, Under 2009 startade ett samverkansprojekt kring Biogas nya substrat från havet. (Samverkan i pilotlänets arbetsgrupp) Arbetsgruppen för Energieffektivisering (Samverkan i pilotlänets arbetsgrupp) Arbetsgruppen för Transporter (Samverkan i pilotlänets arbetsgrupp) Arbetsgruppen för Uppföljning och indikatorer (Samverkan inom pilotlänet och på nationell nivå för att ta fram gemensamma nyckeltal för uppföljning) Arbetsgruppen för Fysisk planering (Samverkan på såväl regional som nationell nivå där processen kring kommunens ÖP-arbete ingår som en central del) Kampanjen Klimatlöfte Kalmar län (Länsövergripandekampanj för inspiration till beteendeförändringar, med utbildning av Klimatambassadörer) Deltagande i Uthållig kommuns Energispartävling mellan kommunhus innebär internutbildning av personalen genom att skapa medvetenhet om energiflöden och energitjuvar Samverkan genom RådgivningsEKOT - en oberoende rådgivningsblogg om Energi, Klimat och Transporter mellan energi- och klimatrådgivarna i Hultsfreds, Vimmerby och Västerviks kommun. http://radgivningsekot.blogspot.com/ Utöver detta samverkar kommunen inom Energikontor Sydost, Nätverket för Energi- och klimatrådgivare samt Sveriges Ekokommuner. Uppföljning Årligen kommer kartläggning och uppföljning att ske genom inrapportering till Energimyndigheten. Samtidigt sker en uppdatering av åtgärdsprogrammet. De viktigaste indikatorerna kommer att redovisas i kommens årliga Hållbarhetsbokslut. Bilagor: 1. Energiindikatorer som redovisas till Energimyndigheten, mars 2011 2. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar. Kalmar läns klimatkommission, dec 2010 3. Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun, sep 2009

Åtgärdsprogram för energieffektivisering i Västerviks kommun Nr Åtgärd för att uppnå målen till 2014 och 2020 Beskrivning Ansvar Genomförande Tidplan Besparing energi kwh/år eller GWh/år Ökad satsning på klimatanpassat byggande och energieffektivisering Energieffektiv upphandling Energieffektiviseringsåtgärder Kommunstyrelsen En arbetsgrupp underledning av Löpande genomförs på samtliga fastigheter kommunens energi- och och installationer där den raka klimatrådgivare genomför arbetet pay-off tiden är kortare än 10 år. genom att ta fram en åtgärdslista För övriga installationer och med prioriteringar med utrustningar gäller en pay-off tid utgångspunkt från energivinster, på 5 år. Bedömning av enskilda investeringskostnader och åtgärder med LCC-kalkyl ekonomiska vinster. Besparing ekonomi kr/år Måluppfyllelse 1 Klimatneutrala detaljplaner och byggnationer främjas Vid nybyggnation av lokaler och byggnader inom kommunkoncernen ställs krav på att de ska vara energieffektiva och fossilbränslefria Kommunstyrelsen i samverkan med i första hand miljö- och byggnadsnämnden Krav på att energianvändningen i Löpande nybyggda kommunala fastigheter är lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för el-uppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A- temp för övriga uppvärmningssätt 2 Främjande av ekologiskt anpassat och hållbart i både byggande, drift och boende Framtagande av ett Miljöbyggprogram (modell Malmö/Lund) Medverkande i projekt Trästad 2012 Kommunstyrelsen i samråd med berörda styrelser och nämnder Kommunen ställer krav på en kombination av modern energieffektiv teknik med val av miljöanpassade och inredning, så att man får ett attraktivt modernt boende med miljö- och hållbarhetsfrågorbyggnadsmateriel och inredning. Energikartläggning av kommunens fastigheter och utbildning av fastighetsskötare Löpande 3 Västerviks kommun ska minska sårbarheten av ett förändrat klimat Utredning om hur framtida klimatförändringar kan komma att påverka kommunen Kommunstyrelsen i samråd med berörda styrelser och nämnder. Klimatanpassningsprogram tas fram inom översiktsplanearbetet. 2011 4 Ökad produktion av biogas och fossilbränslefri el Elproduktion vid Stegeholmsverket Samtidig el- och värmeproduktion baserad på avfall och/eller biobränslen påbörjas vid Stegeholmsverket i Västervik Västervik Miljö & Energi AB 2014 30 GWh/år 5 Västerviks kommun stödjer och uppmuntrar etablering av vindkraft och annan fossilbränslefri elproduktion. Målet är att drygt hälften av kommunkoncernens elbehov ska produceras genom vindkraft innan planperiodens slut. Kommunstyrelsen Ett tematiskt tillägg för vindkraft till ÖP 2025. Drygt hälften av kommunkoncernens elbehov ska produceras genom vindkraft innan planperiodens slut 2011 35 GWh/år 6 Rötslam samt matavfall och rester från hushåll, butiker, livsmedels- och fiskindustri ska om möjligt användas för biogasproduktion. 7 Fjärrvärmeutbyggnad 8 Förstudie har genomförts 2010 Fortsatt marknadsmässig utbyggnad av miljövänlig fjärrvärme ska stimuleras Västervik Biogas AB samt Västervik Miljö & Energi AB Västervik Miljö & Energi AB och Kommunstyrelsen Genomförande i hela kommunen 2012 med början i pilotområden hösten 2011 Löpande

Ökad satsning på klimatneutrala och miljöanpassade transporter Västerviks kommun ska fortsätta att utveckla en snabb, säker, frekvent och Utredning om energieffektiv kollektivtrafik med så liten miljöpåverkan som möjligt med tåg, buss pendlingsmöjligheter inom och båt. kommunen och till andra områden i regionen 9 Västerviks kommun ska aktivt engagera sig och i samarbete med regionala och nationella aktörer verka för utbyggnad av säkrare och bättre vägar och järnvägar som möjliggör miljöanpassad och säker pendling till angränsande arbetsmarknadsregioner 10 Västerviks kommun ska stimulera till ökad gång- och cykeltrafik 11 12 Västerviks kommun ska gynna biogas och andra fossilbränslefria (klimatneutrala) drivmedel. Västerviks kommun skall tillsätta och nyttja en kommunal fordonspool i samverkan mellan samtliga kommunala förvaltningar och bolag Undersökning av förutsättningarna för samlastningscentral(er) för offentlig varudistribution Utredning och ta fram ett förslag till ny plan för underhåll och utveckling av gång- och cykeltrafik i hela kommunen Endast fossilbränslefria fordon kommer att erbjudasinom fordonspoolen. Biogas och andra helt fossilbränslefria alternativ skall prioriteras. Endast om sådana inte finns att få fram till önskad fordonstyp får andra drivmedel/motortyper väljas och även då skall alltid det miljömässigt bästa alternativet nyttjas. Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen i samråd med berörda styrelser och nämnder. Kommunstyrelsen i samråd med berörda styrelser och nämnder. - Serviceförvaltningen Förslag på lämplig lokalisering för pendlingsparkeringar tas fram inom översiktsplanearbetet. Ta fram inom översiktsplanearbetet. Trafikplan (inklusive gång och cykeltrafik) tas fram inom översiktsplanearbetet. Löpande 2012 2012 Löpande 2011 13 14 Biogas skall alltid vara förstahandsalternativet när tyngre fordon t.ex. sopbilar och lastbilar skall införskaffas. Biogas skall vara förstahandalternativet vid samtliga upphandlingar av busstrafik, färdtjänst, skolskjutsar och andra kommunala upphandlingar inom transportsektorn. Om inte biogas är möjligt skall om möjligt ett annat fossilbränslefritt alternativ väljas. Om inte biogas är möjligt skall om möjligt ett annat fossilbränslefritt alternativ väljas. Samtliga styrelser och nämnder. 2010 Kommunstyrelsen. 2010 15 Miljöbil som personalbil Kommunen ger genom ramavtalserbjudande och bruttolöneavdrag ge alla anställda möjlighet att köra miljöfordon privat. Kravet är att endast fossilbränslefria bilar erbjuds. Kommunstyrelsen. Kommunen erbjuder avtal gällande biogasbilar och andra fossilbränslefria fordon 2011 16