Biologisk markkartering

Relevanta dokument
Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Biologisk markkartering

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Biologisk markkartering

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Strategier mot skadegörare i ärter

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Ekologisk produktion lantbruk

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

Partnerskap Alnarp. Mötesplatsen mellan akademi och näringsliv

Odlingssystemforskning för framtiden

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Potatiskräfta och rotgallnematod

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Välkomna till PA:s höstmöte En kort retrospektiv betraktelse

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver

Gunilla Nordberg Roland von Bothmer Bengt Persson

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Slamspridning på åkermark

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Slamtillförsel på åkermark

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Slamspridning på åkermark

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Kan samodling med ärt och havre minska problem med ärtrotröta (Aphanomyces euteiches)?

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Klumprotsjuka orsakad av Plasmodiophora brassicae

Företagspresentation

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

4. Planerade aktiviteter i övrigt, bilaga 2 Utöver bilaga 2 finns följande aktiviteter planerade lite längre fram i tiden:

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

2 oktober 2017 klockan , Slottet, Alnarp. 1. Välkommen Ordf. Håkan Schroeder hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat.

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Försöksåret 2012/2013

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Växtodlingskonferens Brunnby

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Transkript:

Biologisk markkartering Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Sveakonferensen - 14 januari 2014

Biologisk markkartering av patogener ett TEMA program vid NL fakulteten SLU 2009 2015 Programledning: Anders Jonsson, Ann Charlotte Wallenhammar, Christina Dixelius Biological Soil Mapping (BioSoM)

Disposition Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM I 2009-2012 Planer inför BioSoM II 2013-2015 Aktuellt om klumprotsjuka

Tema-forskning vid NL-fakulteten 2008- Tema-program skall: vara av fakultet och näringen samfinansierat större tidsbegränsande program möjliggöra hög kvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering ha hög relevans för näringen ha betydande resursmässig omslutning, relativt lång löptid (3-6 år) samt utvärderas efter tre år

TEMA forskning vid SLU Biologisk markkartering integrerad analys av jordbundna patogener och markkemi Målsättning Bygga upp grundläggande kunskap om jordburna patogener och deras epidemiologi som i samspel med information om växtnäring, markegenskaper och sorter lägger grunden till nya effektiva odlingsstrategier.

Skördarna ökar inte?! Jordpackning Undermålig växtförädling Mikronäringsbrist Jordburna patogener

Höstraps i april!

Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se

Ny TEMA forskning vid SLU Biologisk markkartering Idag kemisk karaktär -ph - Fosfor och Kalium - Magnesium - Koppar -Bor I morgon biologisk karaktär? Jordburna växtsjukdomar: - Svampar - Bakterier - Nematoder

BioSoM ersätter bio tester Biotest Disease Severity Index (DSI) DSI och skörd Rådgivnin g Växtodling Växtföljd Plats-specifik Jord från fält - infekterad? på laboratoriet qpcr-kvantifiering av flera patogener samtidigt med multiplex metod (II)

Nästa steg: Biological Soil Mapping

Stakeholders BioSoM SLU NL-Faculty Department of Forest Mycology and Pathology Department of Soil and Environment Department of Plant Biology and Forest Genetics Department of Urban and Rural Development

Patogener i BioSoM fas I 2009-2012 Patogen Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta F. avenaceum P. exigua C. destructans Rotröta Gaumannomyces graminis Rotdödare A. cochlioides Rotröta sockerbeta Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Eurofins SARDI

Fokus i BioSoM! Användning i det moderna jordbruket Kontroll och minskad förekomst Detektion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning

Resultat fas 1, 2009 12 De facto rutin för hantering av prover, från aseptisk provtagning till PCR protokoll. P. brassicae (klumprotsjuka) analys på marknaden Visat på förekomst av P. brassicae i 11/48 fältförsök med sortprovning av raps! Först i världen med att sekvensera genomet hos P. brassicae, förutsättning för rasbestämning Hämmande effekter av bor på ärtrotröta och klumprotssjuka i raps Med mera

Stockagården klumprotsjuka Punktprovtagning DSI=sjukdomsindex

Provtagningsrutin På fältet: - W-provtagning över fältet, ca 2 l - Klassisk markkartering punktprovtagning, ca 0,5l Plastpåse/låda? Sanering av borr: - mellan prov på fält synlig jord - mellan fält synlig jord (+klorin?)

DNA borste!

Aseptisk homogenisering av jordprov innovation

P. brassicae förekomst. Fältprovtagning- W-linje approx 1000 sporer /g

Markegenskaper och förekomst av patogener 2009 2015 Patogener påverkas av markkemiska och fysikaliska förutsättningar Tillförseln av växtnäring har ändrats under åren och kan ha differentieras över tid och inom fält! Kompetenslucka på SLU! Start: Studera effekterna av växtnäring på patogener Nov 2010 anställdes en postdoc i BioSoM!

Effekt av Bor på Aphanomyces euteiches i ärt 0 kg B/ha 5,5 kg B/ha 11,5 kg B/ha 23 kg B/ha Boron influence on pea root rot severity DSI (disease severity index)

Plan:Patogener i BioSoM 2013-2015 Patogen Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta Eurofins F. avenaceum P. exigua C. destructans Klöverröta Gaummanomyces graminis Rotdödare Ingår ej i BioSoM 2013 15 SARDI A. cochlioides Rotröta sockerbeta

BioSoM 2013 2015 Bördighetsförsöken WP 3. Användning av biologisk kartering i modernt jordbruk! WP 2. Förekomst, kontroll och minskning av jordburna patogener WP 1. Detektion av viktiga patogener

WP 3 Beslut baserade på BioSoM

BioSoM skall leverera följande produkter och tjänster till intressenterna * Underlag för en analysservice för bestämning av jordburna patogener till lantbrukare och försöksutförare * Metoder för att effektivt presentera resultaten av biologisk markkartering med hjälp av IT och precisionsodlingsteknik * Kunskap som förbättrar integrated pest management (IPM) i viktiga grödor och växtföljder

Deltagare i BioSoM 2013 15 WP1 Detektion Charlotta Almqvist, Industridoktorand Eurofins Food & Agro AB, Lidköping Fredrik Heyman, Institutionen för skoglig mykologi och patologi, Uppsala Christina Dixelius, Inst. för Växtbiologi och Skogsgenetik (VBSG), SLU Uppsala Arne Schwelm, VBSG, SLU Louise Andersson, Industridoktorand, VBSG/Syngenta AB, Landskrona Anders Dahlqvist, Scanbi Diagnostic AB, Alnarp WP2 Förekomst Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Katarzyna Marzec-Schmidt, P&P, Mark och miljö, Skara Lars Persson, Findus R&D, Bjuv WP3 Användning Christina Lundström, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö Skara Magnus Ljung, Statskonsulent rådgivning, SLU, Skara Jessica Lindelöf, Högskolan i Skövde Robert Olsson, Åsa Olsson, NBR Ulf Axelson, HS Skaraborg, Skara Kommunikatör: Lennart Wikström, Cultimedia AB, Programchef: Anders Jonsson, Precisionsodling & Pedometri, SLU

Sammanfattning Användning i modernt precisionsjordbruk! Kontroll och minskad förekomst Detetktion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning

Aktuellt om klumprotsjuka

Klumprotsjuka i höstrapsh Veneberg, 2006

Root cortex infection Life cycle of Plasmodiophora brassicae In soil Root hair infection Aniline blue stained resting spores and secondary plasmodia in host tissue Resting spores Primary zoospores v v Primary plasmodia? Secondary plasmodia? Secondary plasmodia in chinese cabbage: Aniline blue stained in host tissue. Zoosporangia Zoosporangia in root hairs of infected callus? Arne Schwelm; Modified from Kageyama and Asano (2009) J Plant Growth Regulation 28: 203-211 Secondary zoospores

Rapporter från rådgivare i Skåne april 2013 Foto: Gunnel Hansson

Delvis resistenta sorter

Sjukdomsindex hos delvis resistenta sorter av vårrybs (3 försök 1997) FDSI after harvest (field) 25 20 15 10 5 0 0 20 40 60 80 100 DSI after planting (bioassay) SW A3155 SW 9433808 SW 9433827

Klumprotresistenta sorter Desirée Börjesdotter 2013 12 04

Undvik problem välj rätt sort 2 försök på smittad mark 2013 Kalmar kg råfett/ha 2 950 000 kop/g Svalöv kg råfett/ha 80 000 kop/g Sortblandning 110 b 1390 a SHERPA 100 b 1720 a EXCALIBUR 60 b 1350 a MENDEL 1100 a 1420 a MENDELSON 1110 a 1440 a Foto Linda af Geijersstam 3 7 Desirée Börjesdotter

Resistenta höstrapssorter anlagda i fältförsök på infekterad mark i Skåne och Halland 2013 (Svensk Raps) Mottaglig sortblandning

Sanering

International Clubroot Workshop, Edmonton, Kanada, 2013 Geoff Dixon

Fiberkabel januari 2014

Klumprotsjuka finns i odlingsområdet Alla potentiella oljeväxtfält måste analyseras Resistenta sorter finns nu på marknaden Sanering av infekterade redskap Samverkan: Sveriges Frö- och oljeväxtodlare, handel, rådgivare, BioSoM (forskare)

Tack för f r uppmärksamheten!