Minoriteter del 2 Vad pratade vi om förra gången?
Romerna De första romerna kom till Sverige under 1500-talet. De har genom historien utsatts för våld och diskriminering. Hat och fördomar mot romerna kallas antiziganism. Långt in på 1900-talet tilläts romerna varken att gå i skolan eller att stanna i en kommun längre än i tre veckor. Om de stannade längre kördes de iväg av polisen. Det ständiga flyttandet gjorde det mycket svårt för romerna att försörja sig. Romerna i Sverige saknade svenskt medborgarskap oavsett hur länge de själva eller deras förfäder hade levt i Sverige. De fick därför inte ta del av de rättigheter som samhället erbjöd, till exempel rösträtt. Romerna sågs dessutom ända in på 1950-talet som ett hot mot den svenska rasen av staten och delar av den svenska befolkningen.
Romernas kamp för rättigheter Under 1960-talet kämpade den romska författaren Katarina Taikon för romernas rättigheter. Hon skrev artiklar, organiserade demonstrationer och talade med politiker. Romerna fick snart samma rättigheter som den övriga befolkningen. Antiziganismen var dock fortfarande utbredd. Det förekommer fortfarande anmaläningar om diskriminering av romer. De flesta anmälningarna handlar om diskriminering i affärer, på hotell och på restauranger. Sedan romerna blev en nationell minoritet har deras situation uppmärksammats mer. 2014 gav regeringen ut en bok om förtrycket av romer i Sverige under 1900-talet.
Romerna Film om romer
Frågor att diskutera Hur förtrycktes romerna av den svenska staten? Vilka typer av anmälningar kommer in från romer om diskriminering idag? Vilka fördomar utsätts romer för? Har ni själva hört någon tala nedsättande om romer och vad handlade de samtalen om i så fall?
Judarna I slutet av 1600-talet tilläts judar att flytta till Sverige. De var dock tvungna att byta religion till den protestantiska kristendomen. Först från och med 1774 fick de judiska invandrarna behålla sin judiska tro. 1782 infördes däremot lagar som starkt begränsade var i Sverige judar fick bosätta sig och vad de fick arbeta med. Under 1800-talet fick judarna i Sverige samma rättigheter som andra medborgare.
Judarna i Sverige under 1900-talet Sverige stoppade judiska flyktingar som ville fly till Sverige under 1930-talet. Det skedde i samarbete med Tyskland. Sverige bytte successivt ståndpunkt och mot slutet av andra världskriget deltog Sverige i räddningsaktioner av judar.
Judarna i Sverige under 1900-talet Under 1944 var den svenska staten engagerad i att rädda ungerska judar undan Förintelsen. Det skedde via den svenska ambassaden i Budapest, Ambassadens tjänstemän delade ut Skyddspass som gav judar tillfälligt medborgarskap och därmed skydd i Sverige. Arbetet påbörjades av Per Anger med hjälp av flera medarbetare. Mest känd för det här arbetet är Raoul Wallenberg, inte för att han gjorde allt på egen hand utan för att han ökade takten i arbetet.
Antisemitism och hatbrott Antisemitismen i dagens Sverige innebär att enskilda judar, synagogor och judiska skolor utsätts för brott. När ett brott riktas mot en person eller mot en grupp på grund av att de till exempel är judar kallas det för hatbrott. Straffet för ett brott, där det finns hatbrottsmotiv, är strängare än om det motivet saknas.
Judarna Film om Judar
Frågor att diskutera Hur begränsades tidigare judarnas rättigheter i Sverige? Hur hanterade Sverige Judiska flyktingar före och under andra världskriget? Vad är ett hatbrott och varför anses det allvarligare än andra brott?
Frågor att diskutera Vilka är Sveriges fem nationella minoriteter? Vad har de fem nationella minoriteterna gemensamt? Vilka särskilda rättigheter har minoriteterna?
Öva begrepp i quizlet Till quizlet
Svara på frågeformuläret (Svaren är anonyma) Till frågeformuläret om lektionen