Stadsstigar i Esbo MATTBY OLARS

Stadsstigar i Esbo MATTBY OLARS

Mattby Olars attby och Olars är typexempel på regionbyggandet vid övergången mellan 1960- och 1970-talet. Den gamla herrgårds- och villanejden skulle få ett litet lokalcentrum i anslutning till Hagalund, men köpingsfullmäktige bestämde sig för att göra Mattby till ett regioncentrum. Mattby och Olars bildar sedermera tillsammans en effektiv tvilling stad med över 30 000 invånare. Kvarteren i stadsdelarna med rutplan delas upp av lättrafi kleder. Mattby och Olars har fått behålla sina gamla centra, men tyngdpunkten ligger numera på Biskopsplatsen. Mattby-Olars utvecklas som ett av fem stadscentra i Esbo. Olarinniitty Olarsängen Ylismäentie Oppibackvägen KEHÄ11 Lystimäki Lustikulla Friisinkalliontie Kuitinmäki Kvisbacka Kuitinmäenkaari Olari Olars Kvisbackasvängen Uuskartanontie Nygårdsvägen Kuitinmäentie Kilonväylä Kvisbackavägen Lustikullastigen Olarinkatu Olarsgatan Frisbergsvägen Friisilä Frisans Västerleden Kiloleden Kvisbackastigen Piispansilta Kalastajantie Fiskarvägen Haukilahdenranta Gäddviksstra nde Koukkuniemi Krokudden Nuottaniementie BiskopsbronMatinkyläntie Länsiväylä Tiistinnityntie Suomenlahdent. Finnv Tiistilä Distby iksv. Nelikkotie Fjärdings vägen Matinkatu Mattsgatan Hauenkalliontie Matinkartanontie Gäddbergsvägen Iirislahti Irisvik Biskopsbronstigen Krokuddenstigen Tiistiläntie Distbyvägen Finnoviken Matinkylä Mattby Koukkuniementie Notuddenstigen Nuottalahti Notviken Notuddsvä gen Nuottaniemi Notudden Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det fi nnas skogssträckor och backar, som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel. 2

BISKOPSBRON (ca 5 km) Friisilä Frisans 14 niement. emenkj. Etuni nfallsvägen Etuniemenniitty Kalastajantie Fiskarvägen Tiistinnityntie Kalakont B Backe Förbindelsestig a B int. Suomenlahdentie äki Piispansilta Markkinakatu Finnviksvägen Tiistilä Distby aitti Biskopsbron Tiistiläntie Di Puolikkotie Länsiväylä Västerleden Kalaonnent. Kvisbackavägen Notuddenstigen Kvisbackastigen Pyyntipolku 15 13 Tiistiläntörmä 12 11 Matinkatu Mattsgatan Kala-M Rauhalanpuisto Nelikkotie Kalamaija 3 2 1 10 4 Mattbyvägen Anjankj. Matinraitti Mattsråket Elsankj. Rauhantie Matinsyrjä Fjärdings vägen 6 5 9 Gränsanlaakso Gädd Matinkartanontie Mattsgårdvägen 7 Iirislah 1 Regionbyggandet Mattby planerades under 1940-och 50-talen av Byggnadsstyrelsen och Helsingfors regionplansförbund. År 1966 erbjöd sig byggföretaget Haka att bygga ett samhälle med 9 000 invånare på det landområde som de hade köpt i Mattby. Dimensioneringen utökades två år senare till 35 000 invånare fram till år 2000. Stadsplanen utarbetades av arkitekt Simo Järvinen vid Esbo köpings stadsplaneringsavdelning. Det centrala draget i Järvinens rutplan var gågatorna som genomkorsade kvarteren samt farlederna som tillät trafi k utifrån. Husens arkitektur baserar sig på måttsförhållandena i de betongelement som Haka tillverkade. Mattstråket med närliggande byggnader bildar rutstadsplanens mest centrala land - s kapsaxel. Den fortsätter till Gäddviks vattentorn, som även tjänar Mattby. Vattentornet blev färdigt år 1968. Allaktivitetshuset Monari, som blev färdigt år 1984, ritades av Pirkko von Bruggen från husplaneringsavdelningen vid Esbo stads tekniska central. Den drivande kraften i förverkligandet av planerna för allaktivitetshuset var ungdomsledaren Kauko Laitinen. Huset används av bland annat ett daghem samt bildkonst-, teater- och ungdomsgrupper. 2 Landmärkena Bostadshusen i 16 våningar planerades av Erkki Helamaa, och de blev färdiga åren 1974 och 1975. 3

denp. Matinpuront. 8 bergsvägen Iirislahti Irisvik Iirislahdenportti Krokuddenstigen 3 Mattby gamla köpcentrum Jouko Ylihannu planerade köpcentret som stod klart 1977, och i motsats till dagens trend finns där fortfarande en del av de närtjänster ett bostadsområde behöver. I byggnaden fi nns Matinkylän huolto, som grundades av Haka år 1969 och som ägs av 170 fastighets- och bostadsaktiebolag i området. Nattkaféet för ungdomar, Walkers, öppnade sina dörrar år 1996. År 2005 var det inte säkert om dess verksamhet skulle kunna fortsätta eller inte. 4 Ändring av stadsplanen Tekniska läroverkets byggnader från år 1977 skall rivas och istället skall här byggas bostadshus. Man förbereder även en utbyggnad av hälsovårdscentralen och daghemmet. Dessutom ska parken byggas ut så att en smal remsa leder söderut fram till Mattsgatan. 5 Mattby gård Mattby gård omnämns redan i 1540-tals jordeböcker. Gårdens huvudbyggnad brann ner i slutet av 1940-talet. Den nya huvudbyggnaden som byggdes på samma ställe kallas för Mattgården. År 1965 sålde godsägare Hilding Fredriksson 185 hektar land till byggföretaget Haka, men fortsatte dock att odla jorden ännu in på 1970-talet. Gårdens ladugård brann ner 1971 efter några småpojkars lek med tändstickor. Idag används herrgården av eleverna i ettan vid Mattbergsskolan, ett svenskspråkigt lågstadium. 6 Hälsovårdscentralen Timo och Tuomo Suomalainen ritade hälsovårdscentralen, som blev färdig år 1992. Den är planerad som motvikt till den gråa raden höghus på andra sidan gatan. Än så länge har planerna på en socialcentral i samband med hälsovårdscentralen inte förverkligats. 7 Idrottsparken I Mattby idrottspark finns tre ishallar, en gräsplan, en uppvärmbar konstgräsplan på sand, en friidrottsplan, ett område för skridskoåkning, tre tennisplaner och en basketbollsplan. I idrottsparken ligger även en badmintonhall och andra tjänster. Leena Lehtolainen, som själv även bott i Mattby, har förlagt händelserna i sina deckare till dessa trakter. 8 Gräsaparken Gräsaån börjar vid Torvmossen (Mankansbäcken) och Kurängens Lillträsk (Lukubäcken) och rinner ut i Gäddvik. Ån är viktig, inte bara landskapsmässigt, utan även för vegetationen och djurvärlden. Vid sidan om Gräsaån fi nns Gräsaparken med sina skolor och grönområden. För dem som kommer från öst eller norr utgör den en grön port till det om byggda Mattby. Herrgården Gräsaporten var en av de viktigaste herrgårdarna i Esbo. Det var Esbos enda så kallade gamla frälse. Namnet Gräsa var vitt känt under den sena medeltiden och invånarna vid alla kusttraktens byar ansågs vara gräsabor. Parcelleringen av herrgårdens 4

marker började på 1920-talet och kulminerade under 1940- och 1950-talen med stöd av snabbosättningslagen och lagen om markanskaffning. Esbo stad köpte huvudbyggnaden 1967. Den revs för att ge plats åt Olars kyrka år 1981. 9 Mattlidens skolcentrum Den äldsta delen av det svenskspråkiga skolcentret blev klar år 1959 (renoverades grundligt 2003). Den utbyggda delen blev färdig år 1999. I helheten ingår Mattbergs daghem och lågstadium samt Mattlidens högstadium och gymnasium, det enda svenskspråkiga gymnasiet i Esbo. Skolan grundades 1957 som Drumsö svenska samskola och fl yttades till Mattliden år 1975. Skolcentret har sammanlagt över 1 000 elever. 10 Esztergomparken Parken är namngiven efter Esbos ungerska vänstad, som ligger i Donaus fl odkrök norr om Budapest. 11 Biskopsplatsen Biskopsplatsen är det nyaste centrum området i Mattby. Namnet refererar till Olaus Magni, som var den mest kända finländaren på 1400- talet. År 1425 åkte den store Magnus Tavast för att studera vid universitet Sorbonne i Paris. Senare var han rektor vid samma universitet. Olaus Magni representerade den engelska nationen, då England och Frankrike förhandlade om fred efter det att Jeanne d Arc brändes på bål år 1430. Efter 1433 verkade Magni som kyrkoherde i Kyrkslätts församling, dit även Esbo hörde som kapell. År 1450 vigdes han i Rom till biskop av Åbo. 12 Iso Omena Köpcentret blev färdigt år 2001 och det planerades av arkitektbyrån Mauri Tommila. I samma utrymmen är även ungdomarnas info- och serviceplats yesbox, biblioteket Omena samt en av stadens samservicepunkter belägna. I köpcentret verkar Finlands första köpcentrumpräst från Olarin seurakunta (Olars församling) samt Hiljaisuuden kappeli (Tystnadens kapell) som är avsedd för den som vill stanna upp i vardagen. När den stora infl yttningen från landsbygden började på 1960-talet hade byggindustrin precis börjat tillverka stora betongelement på löpande band. Idén var att i förstäderna snabbt bygga lägenheter, som vid behov till och med kunde monteras ner. Detta möjliggjordes delvis genom byggnadslagen från 1958, som innehöll de så kallade principerna för Aten-manifestet, det vill säga att dela in staden i områden för boende, arbete, rekreation och trafi k. Landskommunerna och köpingarna i Helsingfors omnejd var inte redo för stadsplaneringen och förverkligande av den kommunalteknik som krävdes för en snabb tillväxt. Regionbyggandet löste problemet: markanskaffningen, fi nansieringen, planeringen, byggandet och bostadssparandet buntades ihop. Under bostadsstyrelsens handledning ville man effektivisera förortsbyggandet med hjälp av serieproduktion. I Finland finns det för närvarande ungefär 300 förorter, som tillsammans har en miljon invånare. Den största delen av förorterna byggdes på 1970-talet. 5

13 Biskopsbron Förbinder stadsdelarna Mattby och Olars. Till vänster syns Biskopsbrons företagskoncentration och till höger det nya bostadsområdet Biskopsberget. E.ON-husets ursprungliga användare var företaget Finstroy, som skötte de stora byggföretagens handel med Sovjetunionen. Efter Sovjetunionens kollaps köpte Esbo Elektriska huset år 1991. Biskopsberget var ännu så sent som på 1970-talet en romantisk idyll med enfamiljshus, som härstammade från helsingforsbornas villasamhälle i början av 1900-talet. Västerleden är södra Esbos huvudled och är därför en av Finlands mest trafi kerade vägar: varje dag utnyttjas den av 67 000 fordon och även här överstiger antalet 51 000. Den första Västerleden, dvs. Jorvasvägen, öppnades år 1939. Den byggdes om till motorväg år 1965. Västerledens tredje skede blev färdigt år 1995. 14 Frisans herrgårdsbacke Backen är värdefull, både landskapsmässigt och historiskt. Den befann sig över havet redan i slutet av det första årtusendet, när Finno var en smal vik som sträckte sig två kilometer in i landet. Det är möjligt att de jylländska friserna bosatte sig i dessa trakter på 1400- talet. Första gången namnet Frisans offi ciellt förekom var i mantalsskrivelsen från år 1540, då det fanns två hus i byn. Frisans fick rusthållarstatus år 1644. Ägaren Olof Eriksson utökade Frisans marker genom att förena dem med Kaitans gård. Rusthållet köptes av kommendören för Nylands infanteriregemente, majoren Filip Sass. Under hans tid blev Frisans ett permanent rusthåll (1682). Ett år senare övergick huset till länskamreren Hans Godhe, och grannhuset Dystby förenades med det. Den sista huvudbyggnaden, uppenbarligen byggd i början av 1800-talet, revs ner på 1970-talet. Väderkvarnen som fanns i sluttningen ännu år 1974 ändrades till ett utkikstorn. På platsen kan man ännu se husets stenfot och stengärdsgårdar, gamla syrenbuskar och två stora lindar som växer på var sin sida av den gamla vägen. Ett planändringsprojekt skall inledas för att planera ett bostadsområde i Distbacken. I den omedelbara närheten av motorvägen skall kontorslokaler byggas. 15 Råberget På en av de högsta punkterna i Mattby ligger en gammal byagräns. Efter istiden var klippan en ö i Litorinahavet, som föregick Östersjön. I dess nordvästliga hörn ligger ett djävulsfält (pirunpelto), det vill säga stenar som samlats på den forntida stranden och slipats av is och vatten. I början av 1970-talet föreslog Matinkylä-Seura att en simhall skulle byggas i berget, men projektet framskred aldrig. Finnoviken 6 7 8 Kalastajantie Fiska 6

NOTUDDEN (ca 5 km) rvägen Suomenlahdent. 5 Nuo Kalastajankatu ttalahdentie Finnviksv. Tiistilä Distby Nuottalahti Nuottalahti Notviken Nuottaniementie Tiistiläntie Distbyvägen 9 4 Tiistilänkaari Katiskat. Nuottakallio 10 Nuottarn. Nuottatie Matinkyläntie Matinkatu Mat 1 Matinraitti Mattsråket Notvägen 2 Elsankj. Sepetlahdentie Nuottaniemi Notudden Leilankj. Liisankj. Matinkylä Mattby Notuddsvägen Läntinen rantatie 3 19 18 Akselinpolku Joosepinkj. Abelsgatan lahdenkj. Mattbyvägen Itäinen ontie Mattsgårdvägen rantatie Vilpunk. Birger Carlstedtin kj. Biskopsbronstigen Matin- Nokkalanpuisto Krokuddenstigen Rantaraitti Matinlahdenkatu 12 Nokkalan polk u Nokkalanniement. Selkänuo tankj. 14 Krokuddsvägen 15 16 17 11 13 Förbindelsestig 1 Regionbyggandet Se sidan 3. 2 Mattskogen Den bergiga parken har anlagts enligt en rutplan. Som resultat av ett förortsprojekt i början av 1990-talet anlades ett område för lek och spel eller en plantering i varje knut för att pigga upp invånarna. 3 Matinkappeli Arkitekt Erik Kråkstöm planerade kapellet 7

som blev färdigt år 1977 (totalrenoverades 2002). Kapellet är byggt i liknande rött tegel som Matinmetsä daghem och allaktivitetshus. 4 Matinkylän ja Tiistilän koulut (Matinkylä och Tiistilä skolor) Matinkylä skola blev klar år 1976 och ritades av Oy Kaupunkisuunnittelu Ab. I de modifi erbara klassrummen fanns heltäckande mattor och mellan dessa fördragbara dörrar, som togs bort på 1980-talet. Av skolans drygt 400 elever är 15 % invandrare. Tiistilä lågstadieskola är Esbo stads tekniska centrals egen produktion, och den blev färdig år 1984. Totalrenoveringen av båda skolorna samt den gemensamma tillbyggnaden blev klar år 2003. 5 Etelä-Espoon ratsastuskoulu (Södra Esbos ridskola) Skolan inledde sin verksamhet år 1978. Staden köpte området 1986. 6 Finnoviken Finnoviken är en flada, dvs. en grund vik som håller på att avskiljas från havet på grund av en landhöjning. Under den senaste istiden tillbucklades jordskorpan av ett upp till tre kilometer tjockt istäcke, som bidrog till att skapa de viktigaste formerna på Östersjön. Då glaciären smälte började bucklan räta ut sig och landet höja sig. Ännu för 4 000 år sedan var jordskorpan 15 meter lägre ner än idag, och kusten var mycket längre in i landet. Jordskorpan stiger fortfarande i Esbo med ca två millimeter per år. Då förbindelsen med havet bryts helt och hållet blir fl adan en glo. Nuförtiden används Finnoviken som avlopps- bassäng för Esbo vattenreningsverk. Intill reningsverket fi nns Esbo Elektriskas (numera E.ON) kraftverk, som byggdes 1977. 7 Fågeltornet Runt bassängen löper en naturstig som är 1,7 kilometer lång. Invid stigen fi nns ett fågeltorn, byggt 1994. 8 Östersjön Östersjön uppkom ur Litorinahavet för unge fär 7 000 år sedan, då jordskorpans höjning orsakade sänkningen av de danska sunden. Mätt i volym är det världens näst största bräckvattenbassäng, med en areal på 422 000 m 2. Utanför Esbo är salthalten i Östersjön ungefär 5. Medeldjupet i Östersjön är bara 55 meter (i Finska viken 37 meter), vilket tillsammans med skärgården gör att dess ekosystem är ytterst sårbart för olje katastrofer och kontinuerlig belastning på grund av övergödning. Till Östersjöns sällsynta djurarter hör bland annat östersjövikaren och tumlaren. Idag står 8 200 km utmärkta farleder längs den finska kusten till handelssjöfartens och båtfolkets förfogande. Vintertid täcks 120 340 000 km 2 av Östersjöns yta med is, vilket bjuder på unika möjligheter till utfärder i skärgården. Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 9 Sepetvikens båthamn De estniska Padismunkarna hade fiskerätt vid Esbos kust ända från 1300-talet. Sepettorpet har sedan begynnelsen av 1700-talet varit ett fi skartorp på detta område. 8

10 Villa Pentry Det var kommerserådet Mattrosoff som år 1915 bestämde sig för att fl ytta villan, som ursprungligen var byggd i Viborgtrakten, till Notudden. Byggnaden i jugendstil renoverades år 1992 och nuförtiden tjänar den som paviljong för Espoon Pursiseura. På 1800-talet fanns en snickarverkstad på Notudden och dess produkter fraktades sjövägen, eftersom det inte fanns någon landsväg till området. På 1910-talet högg bland annat kinesiska och ryska arbetare ut nubbsten ur berget på Notudden. Nubbstenen användes i Helsingfors, Tallinn och S:t Petersburg. De sämsta stenarna användes för att bygga den långa bryggan som står kvar än idag. Bryggan förlängdes med brokistor i trä. En smal spårig järnväg ledde till bryggan. 11 Fridlysta tallar Fem tallar med omkretsar mellan 210 och 270 cm fridlystes 18.3.1982. 12 Villa Carlstedt Restaurangägaren Johan Wilhelm och Amanda Carlstedt lät bygga villan, ritad av Lars Sonck, under åren 1913 15. Byggnaden med mansardtak har en väldigt exotisk exteriör: den påminner om fornnordiska hallbyggnader och orientaliska pagoder. Konstnären Johan Birger Jarl Carlstedt lät bygga en funktionalistisk ateljébyggnad som han själv planerat bredvid sin fars villa år 1930. Hans maka var den berömda pianisten France Cellegaad. Villan omges av en ovanlig och frodig park, ritad av Paul Olsson (1915). 13 Stora Kalvholmen Stora Kalvholmen hör till Esbos äldsta och vackraste villaöar med en areal på 25 hektar. Redan före villaperioden bodde fi skare som tillhörde Gräsaportens herrgård på Stora Kalvholmen. Öns första villainvånare (i slutet av 1870-talet) var kommunalrådet, bankdirektören och svekofilen Abel Landen, som lät bygga Röda Villan. För Landens dotter Hildur och hennes make, professor i det grekiska språket Ivar A. Heikel, ritade arkitekt Mieritz (1896) en stor dekorativ villa som ännu idag har bevarats så gott som intakt. Sin svärson överraskade Abel Landen med att bygga ett stort lusthus på den närliggande klipp udden år 1897. Lusthuset efterliknar Poseidons tempel, och i huset fi nns även en stor målning som föreställer Poseidon. På den västra udden ligger Landens sons villa som kallas Gula Villan och numera tjänar som sommarrestaurang. Största delen av ön är stadens friluftsområde, och hit kommer man från Nokkala udd. 14 Nokkala båthamn Det går en reguljärbåt från hamnen till friluftsområdena i Esbos skärgård. Härifrån ordnas även skärgårdsutfl ykter med program. 15 Mattby badstrand Om vintrarna fi nns här möjlighet till vinterbad. 16 Café Merenneito (Café Sjöjungfrun) Strandkaféet var under åren 1948-80 släkten Dillemunts villa. Därefter övergick den till Sparbanksinstitutet och år 1996 tog staden den i sin besittning. 9

KROKUDDEN (ca 3 km) 17 En fyrgrenad björk Fyra vårtbjörksplantor har börjat växa ihop. Björken, som fridlystes år 1976, är 25 meter hög och omkretsen vid roten är 260 cm. 18 Det första höghuset i Mattby Husen vid Mattstråket 7 ritades av Guy Michael och Aino Virpi Maamies och blev färdiga under åren 1969 1970. Murningen av det första husets grundsten var en högtidlig händelse, där bland annat statsminister Mauno Koivisto var närvarande. Under de senaste åren har byggnaderna gått igenom de reparationer som hör till deras livscykel, bland annat har fasaderna förnyats. 19 Invånarparken Används mångsidigt året runt av personer i alla åldrar. I invånarparken fi nns handledda och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer. Matinkylä-Seura ordnar årligen Raittikarnevaali i maj och Silakkamarkkinat (strömmingmarknaden) i början av september. Matinkartanontie Mattsgårdvägen Biskopsbronstigen Matin- lahdenkj. Iirislahdenpolku Abelsgatan Hauenkalliontie Notuddenstigen Rantaraitti lku 1 Iirisla hdenportti Iiris Iirismäki Matinlahti Mattviken Iirislahti Irisvik lahdentie Irisviksvägen 2 3 Koukkuniementie Gäddbersv g 9 Iirislahdenranta Haukilahdenranta 8 Gädd Koukkuni Krokudd B 4 Kroku ddsvägen B Backe T Trappor Förbindelsestig Genväg Palos 1 Neidon lähde (Brudbrinken, Brudkällan ) Ursprungligen hette den Runon lähde (Diktkällan). Detta var Esbo stads och byggföretaget Hakas 20-årspresent till Mattby år 1988. Professor Laila Pullinens miljökonstverk Runon lähde är en helhet som bildas av en bronsskulptur som är fäst i bergväggen, en fontän och en öppen plats. Enligt Pullinen bildar skulpturen och dess omgivning en bildgåta, vars svar man kan söka i Mattby bibliotek som ligger intill. 10

viksstranden emi en T 5 aarentie 7 6 Iirislahdensilta 2 Matinlahden koulu (Matinlahti skola) Byggnaden, som hette Mattby folkskola då den blev färdig år 1970, planerades av arkitektbyrån E. von Ungern-Stenberg & co. Skolan som har ca 500 elever moderniserades år 2005, och ändringen ritades av arkitektbyrån Kouvo & Partanen. 3 Lionsparken Mattvikens park har namngetts efter LC Espoo Matinkylä. I parken fi nns bland annat en inhägnad för hundar och en slalombacke. 4 Krokudden Krokuddens miljö påminner om en villastad. Gatornas och husens dimensioner ligger i harmoni med varandra. 5 Villa Kolikari Villa Koli är vid sidan av Villa Rulludd den enda byggnaden i Esbo som är skyddad med stöd av lagen om byggnadsskydd. Arkiatern och doktorn i medicin och kirurgi Juho Jaakko Karvonen lät bygga villan år 1915, och den ritades av Finlands första kvinnliga arkitekt Wivi Lönn. På väg från Helsingfors till byggplatsen tappade hon bort ritningarna. Med hjälp av en tidningsannons återfanns de och huset kunde byggas. Före detta fanns släkten Lojanders Villa Kolikari på stranden. Samtidigt med Karvonens byggde även doktor Äyräpää en villa som fi ck namnet Villa Kari. Kanske det är därför namnet Kolikari har blivit allmänt då man talat om Villa Koli. Villa Kolikari totalrenoverades år 1985. Den för villaomgivningen under denna tidsålder så typiska fritt växande omgivningen har nuförtiden begränsats i och med den tätare bebyggelsen. Bakom sundet syns Brändholm (den brända holmen). 6 As. Oy Iirisranta Husgruppen blev färdig år 1984 och den ritades av Esbos tidigare generalplanschef Harto Helpinen. Husen med 13 lägenheter har infl uerats av stilen i Mellaneuropa, och de bildar en intim helhet. 7 Irisviksbron Gräsaån rinner upp vid Torvmossen (Mankansbäcken) och Kurängens Lillträsk (Lukubäcken) och rinner ut i Gäddvik. Gäddvik är känt sedan länge som namn på en enskild gård på östra stranden av viken som gick under namnet Gäddviken. Gården står att fi nna i tidiga skattelängder (1540) som Geddeuiks by, men efter 1544 försvinner den och smälter samman med Olarsby. På en karta från år 1750 är Gäddvik märkt som ett öde torp. Gäddvik fastställdes som namnet på Esbos 14:e stadsdel år 1976. Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 8 Irisviksvägen 33 Gruppen av trähus som omger den klassiska centralgården planerades av Erkki Kuoppamäki och blev färdiga år 1973. 11

P nationellt umgänge. Gäddviks vattentorn byggdes år 1968. Tankens kapacitet är 4100 m 3. Tornet som är 76 meter högt har en utsiktsterrass som är öppen för allmänheten under den snöfria delen av året. I tornet fi nns även restaurang Haikaranpesä. KVISBACKA (ca 4 km) 4 3 Iltatähti Tähtikalliontie iläntie Frisansvägen Kivitie Stenvägen Nuolitie Aamutähti Pilvägen 2 4 Tähdenlennontie Kuunsäde Täysikuu Friisinkalliontie Frisbergsvägen 1 Kuunkatu Maapallonk. 5 Kuitinmäki Kvisbacka 8 Avaruusk. 6 B 7 Kuitink. Ruomelantie Päivänkilont. Olarinkatu Olarsgatan 9 Kuitinmäenraitti Planeetank. Päivänkaari Kuitinmäenkaari Päivänkehränt. Olari Olars Romensvägen Kvisbackasvängen Midnattsvägen Kes Iltapäiväntie 10 11 Meteorinrata B Päivätie 9 Esperantovägen Vägen är namngiven för att hedra professor Vilho Setälä, en pionjär i esperanto. År 1887 efterlyste Ludwig Zamenhof från Polen ett språk som skulle vara så lätt som möjligt att lära sig och som skulle fungera som ett neutralt kommunikationsmedel vid inter- Biskopsbronstigen Lustikullastigen Aamuyöntie Tähdenlennonkuj Friisinn Stjärn B Backe Utsiktsplats Förbindelsestig 1 Kvisbacka torg Simo Järvinen och Eero Valjakka ritade köpcentret som blev färdigt år 1975. I och med detta fl yttades Olars centrum från Ruomelanraitti till Kvisbacka. Omkring köpcentret rotfäste sig en stark skatekultur i slutet av 80-talet, och den utvecklades till dagens vitt kända olarska hiphopscen. Intill torget finns affärsföretag, Olars församlings kapell samt Olarin Huolto, grundat 1971 och ägt av bostadsaktiebolagen. Ungdomarnas nattkafé Walkers öppnade sina dörrar 1997, men det är ännu osäkert om dess verksamhet kan fortsätta. 12

2 Hopeakuu (Silvermånen) Esbo pensionärshemstiftelses servicehus blev färdigt år 2000. I byggnaden fi nns servicelägenheter för pensionärer, ett dementigrupphem, en dagcentral, klubb-, mötes- och motionslokaler samt ett kök som erbjuder cateringtjänster. Sammanträdesrum hyrs ut till privatpersoner. 3 Frisberget Uppe på det högsta berget i den närliggande trakten fi nns en källa och ett träsk. På den norra utkanten finns en forntida strand som är 200 meter lång och som idag befinner sig 30 meter över havet. Den forntida stranden är minst 6 000 år gammal och härstammar från Litorinahavets tid. 4 Frisans Frisan Det är möjligt att Jyllands friser bosatte sig i dessa områden på 1400-talet. Första gången namnet Frisans officiellt användes var i mantalsskrivelsen från år 1540, då byn hade två hus. Frisans fick rusthållarstatus år 1682. Senare förenades gårdarna Kaitans och Dystby till herrgården. Herrgården var belägen på en liten backe på andra sidan av den nuvarande Västerleden. Den sista huvudbyggnaden härstammar antagligen från 1800-talet, och den revs på 1970-talet. Nuvarande Frisans är avstyckat från Frisans herrgårds marker, ett klart avgränsat område med frontmannatomter från övergången mellan 1940-50-talet. 5 Tähtiniityn ja Tähtitarhan koulu (Tähtiniitty och Tähtitarha skola) Skolan, som blev färdig år 1986, ritades av Timo och Tuomo Suomalainen. Naturnära material som trä och tegel har använts och detta framhävs bland annat i pergolan som mjukar upp ingångarna. 6 Kuitinmäen koulu (Kuitinmäki skola) Arkitektbyrån Perko & Rauamäki ritade skolan som blev färdig år 1983. Högstadiet med inriktning på musik har knappa 400 elever. 7 Kvisbackastråket Stråket är en huvudled för lättrafik, som var tänkt att bli en del av Olars och Mattbys hela centralaxel, när planläggare Simo Järvinen planerade det. 8 Jordklotsgatan 8 Det sista huset i Olars som murades för hand blev färdigt år 1978 och det ritades av arkitektbyrån Järvinen Valjakka. 9 As. Oy Piispankoti Simo Järvinen planerade byggnaden som blev färdig år 1984. Gatunivåns skol- och daghemsutrymmen kopplar huset starkt till stadsmiljön. De intressant placerade breda terrasserna och balkongerna med stödpelare ger byggnaden en skulptural karaktär. Takvåningarna högst upp är i två plan. 10 Kvisbacka invånarpark I invånarparken fi nns handledda och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer. 11 Olars park 13

LUSTIKULLA (ca 5 km) nlaaksontie amokatu 17 itinmäki visbacka usk. 16 Ruomelanraitti Ruomelantie Olarinkatu Olarsgatan Planeetank. Förbindelsestig 15 Päivänkilont. Päivänkaari Kvisbackastigen Olarinniitty Olarsängen Kuitinmäenkaari Olarinniityntie Ylismäentie Sammalkallionpolku 1 Päivänkehränt. 14 Olari Olars t. Ylistörmä Päivänkajontie Romensvägen 2 13 Oppibackvägen Uuskartanontie Nygårdsvägen Kvisbackasvängen Keskiyöntie Midnattsvägen 3 Aamuyöntie Aamutie 12 Kokinkylänkj. Kevättie Aamukj. Kalenteritie 11 10 Isoistenkuja Kalendervä gen Lystimäki Lustikulla Lystimäentie Haltilantie Kvisbackavägen Isoistentie RING 11 9 Haldensv ägen 4 Kiloleden Kilonväylä 8 7 5 1 Gamla Olars Gamla Olars byggdes under åren 1969 73. För planläggningen stod Simo Järvinen, som tillsammans med Eero Valjakka även planerade husens arkitektur. Rutplanens halvöppna kvarter byggdes tätare än tidigare för att uppnå en stadslik stämning. Bottenvåningarna ritades för att lämpa sig för kontors- och affärslokaler. Avsikten var att arbetsplatser och tjänster skulle komma närmare invånarna. Området förverkligades av Rakennus Oy Arjatsalo, vars strategi var att bygga moderna hus på ett gammalmodigt sätt och använda de yrkeskunniga murare som blivit åsidosatta i och med elementtekniken. Som ramkonstruktion användes en pelarbrickskonstruktion som gjutits på platsen, vilket innebar att lägenheterna kunde byggas enligt varierande, tillämpade planlösningar. Till Arjat salos innovationer hörde även en bastu i varje 14

Mankandalsv Luomanportti 6 Olarinluoma lägenhet. Esbo namngivningskommitté föreslog namnet Romen för området efter Romens torp, men namnet Olarsby som härletts ur Gräsans Olarsby hade redan vedertagits. Olars fick statspriset för arkitektur och samhällsplanering år 1975. 2 Päivänkehrän koulu Päiväri (Päivänkehrä skola Päiväri ) Bygganden som ursprungligen hette Länsipään kansakoulu blev färdig år 1975, och den planerades av Matti Hakuri. Skolan fungerar idag som lågstadium och har drygt 550 elever. 3 As. Oy Rajakatri Dagningsvägen 11 blev färdig år 1980 och ritades av Reijo Jallinoja. Gruppen av fem trevåningshus bildar en trevlig gårdsenhet. Fasaden med sina fönsteröppningar, murad av rött tegel, ger ett skyddande och murliknande intryck. Arvi Arjatsalo grundade ett byggföretag tillsammans med sin bror i Jyväskylä år 1955. År 1958 köpte de 150 hektar land i Kockby för att hinna med i byggandet av det växande huvudstadsområdet. Arjatsalo hörde inte till de byggföretagen, som hade nära relationer till penninginstitut, myndigheter och politiska partier. Detta förhalade Arjat - salos regionbyggnadskontrakt med hela 10 år. Under mellantiden hade man hunnit planera Arjatsalos mark till en del av Esbo centralpark, men med hjälp av byggföretaget A. Puolimatka uppstod ett kontrakt om markbyte i maj 1968. Efter Olars gick man vidare med Kvisbacka. Kommerserådet Arvi Arjatsalo pensionerades år 1982 och Haka köpte företaget år 1983. 4 Teknologkvadraten Ring I och II, Västerleden och Åboleden bildar gränserna för Esbos så kallade Teknologkvadrat (på fi nska Teknologianeliö). I utkanterna av denna fi nns en betydlig del av vårt lands högteknologiska forskning, undervisning och företagsverksamhet. Här i det sydvästra hörnet finns bland annat HP:s kontor. 5 Gräsaån Nuvarande Gräsaån rinner upp vid Torvmossen (Mankansbäcken) och Kurängens Lillträsk (Lukubäcken) och rinner ut i Gäddvik. 6 Olars kyrka Käpy och Simo Paavilainen ritade kyrkan som blev klar år 1981. Kyrkan som för tankarna till slottsmurar bildar tillsammans med klockstapeln och klubblokalerna en fridfull helhet i en rastlös omgivning på backen där tidigare Gräsaportens herrgård var belägen. Orgeln är tillverkad av Veikko Virtanens orgelfabrik. Pastorsexpeditionen ligger på ett lägre plan än det ljusa kyrkorummet med 600 sittplatser. 15

Gräsa urnlund planerades av Bey Heng. Dess förverkligande belönades med Vihervuoden mitali (Grönårets medalj) år 2001. Olars församling är grundad 1975. Idag har den 30 000 medlemmar. Herrgården Gräsaporten var en av de viktigaste herrgårdarna i Esbo. Det var Esbos enda så kallade gamla frälse. Efter namnet på den man som ägde herrgården på 1400- talet hette den ursprungligen Haldens böle. I början av 1600-talet hade alla gårdar i Olarsby förenats med Gräsas säteri. Släkten Hammarstierna ägde herrgården så gott som hela 1500- och 1600-talet. Frälset återkallades 1683 och sedan dess har ägarna bytts åtskilliga gånger. Under Wilhelm Bensows tid 1906-11 såg herrgården sin sista blomstrings period. Bensow var en entusiastisk reformator av jordbruket och var den första att importera bland annat konstgödsel till Finland. Ladugården som byggdes runt 1910 står kvar: idag tjänar den som stadens hobbylokal för ungdomar. Kvar fi nns även spannmålsmagasinet som är i dåligt skick, och intill står Pingstförsamlingens kyrka. Parcelleringen av herrgårdens marker började på 1920-talet och kulminerade under 1940- och 1950-talen tack vare lagen om snabbosättning och lagen om markförvärv. Esbo stad köpte huvudbyggnaden 1967. 7 Rouheila Villa Rouheila i funkisstil byggdes under åren 1936 37. Som förebild stod en villa planerad av O. Flodin, som prisades på den nordiska byggutställningen i Helsingfors år 1932. Det var ekonom Vilho Elonen som utvecklade en förminskad version för sitt eget bruk. 8 Ring II Den på 1960-talet planerade Ring II från Mattby till Kilo öppnades för trafi k i oktober år 2000. Den är 6,8 kilometer lång, varav 485 m går genom en tunnel i Hiidenkallio. 40 000 fordon i dygnet använder för närvarande vägen på denna plats. Stamleden för lättrafik går i samma linje. Över gångbron går om vintrarna huvudskidspåret som uppehålls av Esbo stad. Längs det kan man åka skidor till Hagalund och Alberga och därifrån fortsätta till näten av skidspår i Helsingfors och Vanda. I motsatt riktning går ett spår längs vilket man kommer till centralparken, och skidspåret fortsätter ända till Noux. 9 Storasvägen 7 Den postmoderna kontorsbyggnaden påminner om ett privat hus till både dimensionerna och detaljerna. Den blev färdig år 1990 och ritades av Sakari Aartelo och Esa Piironen. De legendariska företagen Nedecon och Ender som blomstrade under millennieskiftet och surfade på Internetboomen hade sina kontor här. Idag är den största användaren Osaajien Idea, som stöder sysselsättningen av arbetslösa. 10 Storasgränden Observera de ståtliga bergsbranterna. 11 Nygård Nygård separerades från Storgårds (Stors) rusthåll antagligen direkt efter storskiftet år 1776. Herrgården har från första början varit i släkten Morelius besittning. De äldsta delarna av ladugården i natursten är från år 16

1827. Dagens huvudbyggnad blev färdig år 1895. Ritningarna till den har möjligtvis tagits ur modellböcker, som utkom ungefär samtidigt. Då ägdes gården av Johan Alfred Morelius. Nygård är den sista gården i historiska Kockby. I början av 1500-talet fanns fem gårdar i Kockby. På Storgård grundades ett rusthåll av regementets skrivare Henrik Floor före år 1685. Släkten Morelius tog över gården i början av 1700-talet. Stors såldes år 1958 till Arjatsalo, och 1968 övergick den till Esbo köping. Huvudbyggnaden, som var byggd i slutet av 1700-talet, revs kort därefter. 12 Storåker Den södra kanten av Storåkers nya planområde. 13 Rondell Syftet med den rondell, som uppkom på initiativ av Olari-Seura, var att sänka körhastigheten på de bebodda områdena. Inom den närmaste framtiden kommer rondellen att ändra form när planeringen med att ändra gatorna fortskrider. 14 Olarin koulu ja lukio (Olars skola och gymnasium) Byggnaden, som blev färdig år 1994, ritades av arkitektbyrån Pekka Salminen. Olars skola grundades 1993 och är ett högstadium med 250 elever. År 1995 utsåg utbildningsministeriet gymnasiet till ett specialgymnasium för matematik och naturvetenskaper. 15 Steiner-skolan Skolan som har 260 elever och följer Steinerpedagogiken inledde sin verksamhet år 1992. Skolan blev färdig år 2005 och ritades av Maarit Holttinen och Pauli Lindstöm. 16 Centralparken Esbo centralpark är en stadsskog avsedd för rekreation och friluftsliv. Den är ett vidsträckt och enhetligt grönområde med en areal på 880 hektar, som sträcker sig från Hemtans till Fantsby, och genom området löper landskapsmässigt betydelsefulla ekologiska gångar och otaliga friluftsrutter. Naturstigen börjar vid Olars motionsslinga, och den är 1,7 km lång. Om vintern löper här huvudskidspåret, som upprätthålls av Esbo stad. Det är planerat att Oppibackavägen skall fortsätta igenom en tunnel under Kvisberget ända fram till Bolarsvägen. 17 Fagersten Flyttblocket i rapakivisten har drivit hit från rapakiviområdet i sydöstra Finland med hjälp av ett isberg som kom hit med smältvattnet efter den senaste istiden. Då Olars byggdes förblev fl yttblocket intakt tack vare stadsplaneringschef Nils-Erik Fager, som lyckades få vägen ändrad så att blocket inte behövde sprängas på grund av vägbygget. Esbo stad Redaktion: Pauli Saloranta Editering och layout: Onnion Tryckeri: Libris 12.2005 17

Se och upplev staden. Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadens centra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i olika former samt en rik natur. Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos fem stadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby och Esboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande och tidigare esbobor, besökare som är intresserade av Esbo och särskilt stadens nya invånare. Vi möts på stigarna! I samarbete med Esbo stad www.esbo.fi Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi/ekyl Matinkylä-Seura www.intsys.fi/matinkyla-seura Olari-Seura www.olari-seura.fi Olars församling www.olarinseurakunta.fi www.esbo.fi/stadsstigar