Skandia Fastigheters. handbok för arbetsmiljö. För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen.

Skandia Fastigheters handbok för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen. ORG.NR. 556467-1641

Om Skandia Fastighter och denna handbok Skandia Fastigheter är ett dotterbolag till Skandia Liv och har uppgiften att svara för placering av fastighetskapitalet. Fastigheterna ligger i regionerna Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö och är värderade till 39 miljarder kronor. Skandia Fastigheter utvecklar och hyr ut attraktiva kontorslokaler, köpcentrum och bostäder utifrån våra kunders önskemål och behov. Skandia Fastigheter vill vara en trygg värd som hyresgästerna kan lita på - det ska vara trivsamt att arbeta, handla och bo i våra hus. Skandia Fastigheter ska genom förvaltning av fastigheter ge ägarna en stabil direktavkastning över tiden. Genom en väl avvägd fördelning av olika fastighetsslag i tillväxtregionerna ska högsta möjliga avkastning uppnås till minsta möjliga risk. Fastighetsbeståndet förvaltas och hyrs ut både av egen personal och av kontrakterade förvaltnings- och driftleverantörer. En betydande del av Skandia Fastigheters verksamhet består av att genomföra olika byggnadsprojekt. De utgörs av allt från stora om- och tillbyggnadsprojekt till små hyresgästanpassningar och åtgärder relaterade till löpande underhåll. Denna handbok och anvisningarna är allmänna beträffande projektering, planering och samordning av arbetsmiljöfrågor i bygg- och installationsprojekt. Handboken anger endast generella anvisningar och det är den projektansvarige som ansvarar för att den objektspecifika funktionen och kvaliteten säkerställs. Handboken lagras digitalt och uppdateras fortlöpande. Olika användare ska därför säkerställa att rätt version av handboken och tillhörande dokument används när ett projekt ska genomföras. Trevlig läsning! Robert Madrusan Projekt och Teknik 1/20 ORG.NR. 556467-1641

Innehållsförteckning Om Skandia Fastighter och denna handbok...1 1. Inledning...3 2. Allmänt...3 2.1.1 Byggherrens ansvar...3 2.1.2 Överlåtande av ansvar till uppdragstagare...5 2.1.3 Konsulter eller andra projektörer...5 2.2 Organisation och godkännande av arbetsmiljöfrågor...6 3. Lagar och föreskrifter...7 3.1 Vad styr arbetsmiljöarbetet...7 3.2 Handböcker och övrig information...7 3.3 Ansvar för arbetsmiljön...8 3.4 Arbetsmiljöansvar och straffansvar...9 4. Beaktande av arbetsmiljöaspekter i projekteringsskedet...9 4.1 Arbetsmiljöplan i projekteringsskedet.... 11 4.2 Exempel på uppställning och innehåll i arbetsmiljöplan i projekteringsskedet... 12 4.3 Förslagshandlingar och programhandlingar... 13 4.4 Systemhandlingar... 13 4.5 Bygghandlingar... 14 4.6 Agenda på projekteringsmöte beträffande arbetsmiljö... 14 4.7 Riskanalyser... 15 4.8 Krav på dokumentation... 16 5. Arbetsmiljö i produktionsskedet... 16 5.1 Krav på arbetsmiljöplan i produktionsskedet... 16 5.2 Arbetsmiljöplanens innehåll... 17 5.3 Krav på förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket... 18 5.4 Samordning av arbetsmiljö mellan hyresgäster, entreprenör, m.fl. under produktionsskedet 18 5.5 Krav på byggarbetsmiljösamordnare... 19 5.6 Krav på entreprenörer... 19 6. Om något händer!... 20 Utrymning... 20 Första hjälpen... 20 Brand... 20 Nödbelysning... 20 2/20 ORG.NR. 556467-1641

1. Inledning Denna handbok har tagits fram som stöd för hur arbetsmiljöfrågor kan och ska beaktas i Skandia Fastigheters byggprojekt. Avsikten är inte att i detalj beskriva vad lagstiftningen ställer för krav utan syftar mer till allmänna riktlinjer beträffande projektering, planering och samordning av arbetsmiljöfrågor. För detaljerade anvisningar och lagstiftning hänvisas till aktuella publikationer. För projektering se bl.a. Arbetsmiljöverket AFS 2009:2- Arbetsplatsens utformning, AFS 2012:02 - Belastningsergonomi Beträffande krav på arbetsmiljö i planerings, projekterings och produktionsskedet se AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete. 2. Allmänt Enligt gällande lagstiftning har den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete, dvs. byggherren, ett stort ansvar för arbetsmiljön, för planering, projektering till brukande. Detta ställer stora krav på inblandade aktörers kunskap och på engagemang. Genom en god planering och projektering lägger man i ett tidigt skede grunden för hur arbetsmiljön kommer att fungera i både produktion, brukande och förvaltning. En anledning till att ansvaret i första hand riktas mot byggherren är att det är den som har det övergripande ansvaret för utformningen och är relativt ofta den framtida ägaren eller förvaltaren av huset. Genom att byggherren även "håller i pengarna" har han bättre förutsättningar än flera av de andra aktörerna att se till att planeringen och projekteringen blir sådan att arbetsmiljökraven uppfylls - trots att det är projektörer, brukare och entreprenörer som är sakkunniga och förser byggherren med upplysningar om regler m.m. och ger råd om hur projektet bör utföras. 2.1.1 Byggherrens ansvar (AML 3:6, AML 4:8, AFS 1999:3 7-9) Som byggherre har man ansvar att: Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen (BAS-P) och en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U) utses enligt AFS 1999:3 6. Att den som är utsedd att vara BAS P och BAS U har relevant utbildning, som kan styrkas genom intyg över genomgången utbildning och, när det gäller kompetens och erfarenhet, genom intyg från tidigare eller nuvarande arbetsgivare, enligt AFS 1999:3 6 3/20 ORG.NR. 556467-1641

Byggherren befrias inte från ansvar för de uppgifter som BAS ska utföra. Arbetsmiljöverket kan rikta krav mot BAS, byggherren eller båda allt efter vad som bedöms lämpligt. Byggherren har således ett kontrollansvar kvar. I övrigt är det byggherren, projektörer, BAS-P och BAS-U som har ett visst arbetsmiljöansvar inom ramen för sina arbetsuppgifter. Byggherren har alltid ett så kallat back-up -ansvar för att se till att alla utför sina arbetsmiljöuppgifter. Enligt AFS 1999:3 6 Byggarbetsmiljösamordnare ska vara antingen: juridisk person som förfogar över personer som har den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgifter som åligger en byggarbetsmiljösamordnare enligt arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter eller fysisk person som själv har, eller förfogar över personer som har, den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgifter som åligger en byggarbetsmiljösamordnare enligt arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter. Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete (byggherren) ska kunna styrka kvalifikationerna enligt första stycket hos den byggarbetsmiljösamordnare som han utsett, liksom hos den personal som denne avser använda i samordningsarbetet. Detsamma gäller om den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete utsett sig själv till byggarbetsmiljösamordnare. Byggarbetsmiljösamordnaren får, av de personer han förfogar över, i samordningsarbetet endast använda dem som har kvalifikationer enligt första stycket Byggherren ansvarar vidare för att: En förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas om sådan behövs enligt AFS 1999:3 7 och att förhandsanmälan finns anslagen och uppdateras. En arbetsmiljöplan upprättas om arbeten med särskild risk enligt AFS 1999:3 12 a finns eller om förhandsanmälan upprättas och finns tillgänglig på arbetsplatsen innan arbetsplatsen etableras. Arbetsmiljöplanen uppdateras och anpassas allt eftersom arbetet fortskrider. Relevant dokumentation över objektet tas fram enligt AFS 1999:3 9. Ovanstående punkter är straffsanktionerade. Brott mot ovannämnda paragrafer är ett brott mot arbetsmiljölagen och kan medföra sanktionsavgifter. Sanktionsavgifternas storlek i AFS 1999:3 Förhandsanmälan saknas 5000 kr Arbetsmiljöplan saknas 10 000 kr eller 50 000 kr Fallrisker 40 000 kr till 400 000 kr 4/20 ORG.NR. 556467-1641

Byggherrens ansvar för att följa upp dessa saker ligger kvar oavsett entreprenadform, således också vid till exempel så kallad totalentreprenad. Däremot går det naturligtvis att fördela uppgifter i detta arbete. 2.1.2 Överlåtande av ansvar till uppdragstagare Enligt Arbetsmiljölagen 3 kap. 7c kan byggherren nu mer även överlåta sitt ansvar till en uppdragstagare om uppdragstagaren självständigt styr projektet (gäller total- och generalentreprenad, ej delad entreprenad) och om det upprättas ett skriftligt avtal om ansvarsöverlåtelsen. Byggherren ska visa att erforderligt avtal finns, annars ligger ansvaret kvar på byggherren. Det skriftliga avtalet ska beskriva de uppgifter som åvilar byggherren och enligt 6 i Arbetsmiljölagen med anslutande föreskrifter övertas av uppdragstagaren. Uppdragstagaren får då i uppdrag att självständigt ansvara för planering och projektering eller arbetets utförande. Det är mycket viktigt är att det tydligt framgår i avtalet vad uppdraget avser och att uppdragstagaren har befogenheter och resurser att självständigt ansvara och besluta om arbetsmiljöinsatser. Det ska tydligt framgå om uppdraget avser planering och projektering eller utförandet eller alla tre alternativen. Arbetsmiljöverket får om det finns särskilda skäl flytta ansvaret mellan byggherre och uppdragstagare i endera riktningen, t.ex. då byggherren lagt sig i uppdragstagarens planering eller utförande så pass ingående att uppdragstagarens självständighet kan ifrågasättas Observera att denne paragraf ej är prövad i rättslig instans. Detta innebär bland annat att självständighetskriteriet kan vara mål för tolkning och diskussion. 2.1.3 Konsulter eller andra projektörer Den projektansvarige hos Skandia Fastigheter företräder byggherren inom ramen för fattade beslut. I pågående projekt i en fastighet/byggnad ligger arbetsmiljöansvaret på flera personer/bolag. Vid tecknade av avtal är det därför viktigt att reglera vilka av parterna som skall vara byggarbetsmiljösamordnare i planering och projektering samt vid utförandet. Projektörernas ansvar är begränsat till det som påverkas av de delar denne projekterar. Byggherren behöver styra projekteringen aktivt mot en god arbetsmiljö. Projektören behöver biträda byggherren med upplysningar om arbetsmiljöfrågor. Kunskaper om arbetsmiljö hos projektörerna är viktiga för att det hela ska fungera. Flera av de belastningsergonomiska problem vid byggnadsarbete, som under lång tid varit aktuella i Arbetsmiljöverkets tillsyn, beror helt eller delvis på hur byggnaden som sådan är utformad, d.v.s. på sådant som bestämts redan vid projekteringen. Enligt Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd drabbas nästan åtta byggnadsarbetare av en arbetsolycka varje arbetsdag. Den vanligaste orsaken är fallolyckor, vilka svarade för drygt en fjärdedel av alla olycksfall. 5/20 ORG.NR. 556467-1641

Det finns ett samhällsekonomiskt perspektiv i att man arbetar aktivt med förebyggande åtgärder så att människor inte utsätts för risk för olyckor och ohälsa i arbetslivet. Olyckor och ohälsa innebär dels ett ekonomiskt bortfall för såväl arbetsgivare och arbetstagare som ett psykiskt och fysiskt lidande. Många av de olyckor som inträffar skulle kunna undvikas om man använde och respekterade det arbetsmiljöavtal och de arbetsmiljöregler som finns. 2.2 Organisation och godkännande av arbetsmiljöfrågor I ett tidigt skede i projektet är det viktigt att definiera organisationen. Projektansvarig ansvarar för att byggarbetsmiljösamordnare utses och att kontaktpersoner utses för en dialog och för godkännande av olika lösningar. Exempel på kontaktpersoner är: Förvaltare Tekniska chefer, teknikförvaltare Projektansvarig för hyresgästen Skyddsombud M.fl. Projektansvarige planerar och genomför bl.a: Styrgruppsmöten Projekteringsmöten Konsultsamordningsmöten Interna möten med förvaltare m.fl. Hyresgästssamordningsmöten Byggmöten M.fl. I de projekt som bedrivs i Skandia Fastigheters regi behandlas normalt fastigheten åtskilt från inredning och verksamhetsanknuten utrustning. Gränsdragningen mellan hyresgästens och fastighetsägarens ansvar måste identifieras tidigt i projektet. Hyresgästen förutsätts ha ansvaret för kostnad, projektering och installation av inredning och utrustning. Skandia Fastigheters projektansvarige skall före projekteringens start klarlägga hur planering och projektering av byggnadspåverkande utrustning och inredning skall utföras. Hyresgästen förutsätts vara byggherre för sina arbeten i lokalen om inget annat avtalats. Arbetsmiljön för brukare skall beaktas i projekteringsskedet. Krav på skriftligt intyg från arbetstagare att de har beretts möjlighet att yttra sig ställs i Plan- och bygglagen. Arbetsmiljön för drift- och underhållspersonal skall beaktas i projekteringsskedet. 6/20 ORG.NR. 556467-1641

3. Lagar och föreskrifter Arbetsmiljölagstiftningens syfte är att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet samt att en god arbetsmiljö skall uppnås arbetsgivare och arbetstagare skall samverka. 3.1 Vad styr arbetsmiljöarbetet Byggsektorn och arbetsmiljön i denna är reglerad via många lagar och förordningar, ovan redovisade lagar och förordningar är valda med utgångspunkt från att de är relativt generella ur en arbetsmiljösynpunkt. Krav på utformningen av byggnaden ställs i Plan- och bygglagen beträffande konstruktion och utformning av byggnad med däri åberopande författningar och regler. Utöver ovan nämnda lagar och föreskrifter finns det branschspecifika lagar för de verksamheter som kommer att inrymmas i byggnaden under dess livslängd som t.ex. sjukvård, livsmedelsindustri, skolor mm. Dessa finns att hämta på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se. Information om lagar och förordningar kan man även hitta på: www.av.se Arbetsmiljöverkets hemsida www.rixlex.se Riksdagens databaser www.sbuf.se Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond En guide/mall för upprättande av arbetsmiljöplaner i byggskedet finns på www.ampguiden.net Som är framtagen av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Kom ihåg mallen är omfattande och att den måste projekt- anpassas. En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Byggherren ansvarar för upprättandet av planen. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker i planerings och projekteringsskedet, det blir ett underlag för produktionen att ta med i riksplaneringen. Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet och hållas aktuell. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet av arbetet som ska se till att den finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så snart den etablerats och genomföra de anpassningar av planen som behövs. 3.2 Handböcker och övrig information Arbetsmiljöverket har en hel del broschyrer som beskriver Byggnads och anläggningsarbetet och arbetsmiljön; ADI 203 Broschyr Samordningsansvaret för arbetsmiljön ADI 512 Broschyr - Byggnadsställningar. Hanterar hur man bygger säkrare ställningar. 7/20 ORG.NR. 556467-1641

ADI 538 Broschyr Checklista för projekteringsansvar. En hjälpreda för byggherrar och projektörer att planera bra arbetsmiljö. ADI 539 Broschyr Broschyren bygger huvudsakligen på föreskrifterna om byggnads och anläggningsarbete, AFS 1999:3. ADI 574 Broschyr - Förebyggande före byggande. Den här broschyren ska vara en hjälp för alla byggherrar och projektörer att uppfylla sitt ansvar. ADI 631 Broschyr - Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? ADI 698 Broschyr Skydda dig mot fallrisker Fastigheten som arbetsmiljö bygg rätt från början Utgiven av Svensk Byggtjänst Handboken fungerar som en uppslagsbok. Den innehåller kortfattade riktlinjer strukturerade enligt byggnadsdelar, kodade med sökord och yrkesgrupper samt illustrerade med fotografier och teckningar. Forma arbetsmiljön Idébok för projektörer. - Utgiven av Prevent.Handboken ska kunna fungera som en inspiration till bra arbetsmiljölösningar för byggarbetsplatsen och för arbeten under byggnadens livstid. Samordningsansvar - Utgiven av Prevent. Handboken tydliggör när flera arbetsgivare bedriver verksamhet på ett arbetsställe ska det finnas en som ansvarar för samordning av arbetsmiljöarbetet. Frågor kring säkerhet och hälsa står i fokus. Denna handbok redogör för uppgifter för samordningsansvarig och byggarbetsmiljösamordnare och hur dessa kompletterar varandra. Att flytta till och arbeta i öppet kontor - Utgiven av Prevent. Denna skrift innehåller råd från ergonomer, beteendevetare och inredningsarkitekter tar den här skriften höjd på fördelar som nackdelar i att sitta i öppna kontor och hur man övervinner de nackdelarna med bra planering, projektering och delaktigheten av personalen vid utformningen av nya kontorslokaler. Skriften en lättfattlig vägledning för att skapa effektiva och trivsamma öppna kontor. Syn och belysning i arbetslivet - Utgiven av Prevent vill öka förståelse för seendets betydelse för människans välbefinnande och funktion och hjälper dig till synergonomiska förbättringar på arbetsplatsen. Förbättringar som kan genomföras till låg kostnad på kort tid och som både arbetsgivare och arbetstagare vinner på. Rätt arbetsmiljö för montörer och driftspersonal - Utgiven av VVS - Installatörerna Handboken skall kunna ge handledning i utrymmesplanering för arkitekter, projektörer och installatörer för driftutrymmen. 3.3 Ansvar för arbetsmiljön Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön för den anställda personalen. Andra som har ansvar för arbetsmiljö är: Samordningsansvarig för gemensamt arbetsställe (ej byggverksamhet) Den som råder över arbetsställe (t.ex. hyresgäst) 8/20 ORG.NR. 556467-1641

Byggherrar ( den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete ) Byggarbetsmiljösamordnare Den som anlitar inhyrd arbetskraft Tillverkare, importörer och uthyrare av tekniska anordningar Tillverkare och importörer av kemiska produkter och andra ämnen Den som installerar teknisk anordning Arkitekter, konstruktörer med flera som medverkar vid projektering 3.4 Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar: För arbetsmiljöansvar gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet så att ingen utsätts för risker eller skador. Syftet med arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är att arbetsgivaren ska se till att ingen arbetstagare ska skadas eller bli sjuk av arbetet. Regleras i arbetsmiljölagen Syftet är att förebygga Ligger på en juridisk person (för bolag) Kan inte flyttas Arbetsgivaren har ansvaret och fördelar befogenheter och arbetsuppgifter Straffansvar: Regleras i Arbetsmiljölagen och Brottsbalken Syftet är sanktionerande Ansvaret ligger alltid på fysiska personer (en eller flera) Juridisk person kan utsättas för rättsverkningar som till exempel företagsbot Domstol avgör vem eller vilka som skall straffas: Straffet bestäms efter en olycka/incident/händelse Det måste finnas samband mellan skada och brott Oaktsamhet eller uppsåt måste kunna bevisas 4. Beaktande av arbetsmiljöaspekter i projekteringsskedet Övergripande mål för projekteringen är att planera och projektera byggnader och anläggningar som uppfyller följande: Gällande lagar, förordningar, föreskrifter, regler och råd Funktionella och estetiska God arbetsmiljö både under produktion, brukande och förvaltning Sunda med bra inneklimat (termiskt klimat, luftkvalitet, ljud, ljus, el-miljö) Miljövänliga och kretsloppsanpassade 9/20 ORG.NR. 556467-1641

Är flexibla och generella Är enkla, har användarvänliga och väl fungerande tekniska system Gällande handikapp- och tillgänglighetskrav uppfylls Byggnader och andra anläggningar skall så långt som det är praktiskt möjligt vara placerade på ett sådant sätt i förhållande till omgivande mark att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen skall ha en med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt förlagda, utformade och inredda. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen skall vara lätt och säkert tillgängliga och ha lämpliga samband med varandra. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen skall, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga. Golv, trappsteg, lastkajer och lastbryggor samt markbeläggning på utomhusarbetsplatser skall vara utförda så att halkrisken är liten, och där det behövs, så att de motverkar halkning. Särskild lokal, avskild från övriga lokaler, skall i regel ordnas för arbetsprocess som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall. Detsamma gäller arbetsprocess där det föreligger särskild risk för brand eller explosion. Ett grundkrav är att de olika delarna av projekteringen samordnas, så att de som medverkar i projekteringen tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Samordningen skall leda till att utförandet av olika delar av projektet samt av konstruktioner, installationer och liknande inte sammanfaller i tid och rum under byggskedet eller på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. Enligt lagstiftningen skall byggherren vid projekteringen särskilt uppmärksamma arbetsmiljön under byggskedet såvitt avser; Objektets eller anläggningens placering och utformning Val av byggprodukter Val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element Val och utformning av stomkomplettering Val av installationer och deras placering Val av inredning. Den utsedda byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering ska se till att de olika delarna av projekteringen samordnas, så att de som medverkar i projekteringen tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Det är viktigt att samordningen av arbetsmiljöfrågor kommer in i ett tidigt skede planeringen och projekteringen och att det olika projektören gemensamt 10/20 ORG.NR. 556467-1641

kan diskutera transportvägar, rumsplacering, ledningsdragning, utrymmesbehov och olika funktionssamband med mera. Samordningen av projekteringen ska även resultera att tillräckligt stora installationsytrymmen ur arbetsmiljösynpunkt erhålls så att olämpliga och improviserade lösningar under entreprenadskedet inte behöver tillgripas. Var och en som medverkar vid projekteringen skall inom ramen för sitt uppdrag, och vid behov, i samverkan med övriga projektörer vidta de åtgärder som behövs för att projekteringen skall uppfylla arbetsmiljökraven. De projekterande konsulter som medverkar måste ha den kompetens som krävs dels för att formulera funktionskrav, dels för att genomföra de konsekvensanalyser med avseende på kostnad, funktion och genomförande som erfordras. Många krav kan knappast formuleras utan den inlevelse i projekt som beställare och hyresgäster uppnår genom att se projektet växa fram. Ett fortlöpande konstruktivt samspel mellan hyresgäst, byggherre och projektörer är därför en bärande linje i alla projekt. Den sakkunnige konsult som i samarbete med Skandia Fastigheter och hyresgästen formulerar kraven måste analysera de miljömässiga, ekonomiska, tekniska och utrymmesmässiga konsekvenserna av hyresgästerna och brukarnas önskemål. Dessa konsekvenser måste alltid tydligt klargöras och redovisas för i första hand hyresgäster, brukare och Skandia Fastigheter men också till de övriga projekterande konsulter som medverkar. Om något av kraven får konsekvenser som inte kan accepteras måste kravnivån omprövas. Innan de slutliga kraven fastställs måste således deras konsekvenser vara klarlagda och accepterade av alla medverkande. Ett system som anses vara bättre ur arbetsmiljösynpunkt för den som tillverkar eller monterar detta kan vara sämre för de som i ett senare skede kommer att förvalta detta. Därför är det viktigt att man har ett helhetstänkande när man väljer system. Av tradition redovisas normalt sett inte hur arbetet är tänkt att utföras av projekterande konsulter, man redovisar endast den färdiga produkten. Det arbetssättet är inte helt tillfyllest om man också skall ta hänsyn till de risker som finns förknippade med utförandet. Projektörerna ska kunna visa minst ett möjligt sätt att utföra arbetsmomentet. 4.1 Arbetsmiljöplan i projekteringsskedet. En arbetsmiljöplan/kontrollplan skall upprättas för det specifika projektet. Beroende på omfattning och komplexitet ges planen mer eller mindre omfattande innehåll. Planen skall visa att: Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som arbetar med uppförandet av byggnaden. Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som brukar lokalerna 11/20 ORG.NR. 556467-1641

Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som arbetar med byggnaden i förvaltningsskedet vid drift av anläggningen De projekterande konsulterna skall i projekteringen för såväl byggskedet som förvaltningsskedet; Motivera de föreslagna systemen ur arbetsmiljösynpunkt Identifiera, kvantifiera de arbetsmiljörisker som är förknippade med det föreslagna systemet i samtliga skeden. Upprätta förslag till riskreducering och eliminering av de arbetsmiljörisker som finns. Delar av planen skall sedan bilda underlag till den arbetsmiljöplan som måste upprättas för byggskedet. Arbetsmiljöverkets "Checklista för projekteringsansvar", ADI 583 bör ingå som del i projektörernas egenkontroll. 4.2 Exempel på uppställning och innehåll i arbetsmiljöplan i projekteringsskedet 1 Allmän projektbeskrivning 2 Arbetsmiljömål 3 Organisation, samordning, mötesscheman. 4 Projekteringsanvisningar: Gällande lagar, föreskrifter och regler Redovisningsprinciper Övriga hjälpmedel 5 Erfarenheter från förvaltningsskedet att beakta. Arbetsmiljökrav från drift- och förvaltning Arbetsmiljökrav från hyresgäster, beroende på typ av verksamhet 6 Särskilda punkter inför entreprenadupphandlingar att beakta: AMA-punkter Bidrag till arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3 7 Projektgenomgång: Arbeten med särskild risk Projekterade lösningar för skydd och säkerhet Material, metoder, organisatoriska lösningar för en rationellt och säkert bygge 12/20 ORG.NR. 556467-1641

Utrymmen, kommunikationer, tillgänglighet med hänsyn till installationer, transporter och tillfälliga verksamheter. Arbetsplatsdispositionsplan. Städsynpunkter Skötsel och underhåll av fasader och utvändiga anläggningar, tillgänglighet och säkerhet Parallell utformning av drifts- och underhållsinstruktioner Beaktande av ändrings- och rivningsfrågor i förvaltningsskedet. 8 Ekonomi och lönsamhetsaspekter 4.3 Förslagshandlingar och programhandlingar I denna fas är det viktigt att arbetsmiljöfrågorna beaktas tillsammans med andra för byggnaden viktiga frågeställningar. Studera särskilt: De tekniska systemens inverkan på planlösningen, våningshöjder, utrymmeskrav. Befintlig byggnads förutsättningar som konstruktion, installationer, placering och hälsofarliga ämnen eller material som till exempel PCB, asbest, ozonnedbrytande ämnen (freoner),kadmium (metallisk form), bly, kvicksilver, tryckimpregnerat virke och radioaktiva isotoper Layout och planlösning vad gäller tillgänglighet och framkomlighet för installationer, utformning av driftutrymmen Anpassning av byggnads- och installationslösningar till årstiden för utförandet Arbeten med särskild risk. Minimera eller eliminera de risker som finna enligt Se AFS 1999:3 12a. Drifts- och underhållsfrågor. Behov av precisering/förändring av tidigare formulerade arbetsmiljökrav. Eventuella kunskapsbrister och utbildningsbehov. 4.4 Systemhandlingar I systemhandlingsskedet bör man särskilt studera och redovisa: Material- och komponentval med hänsyn till emissioner, ergonomi, transporter och övrig hantering. Samordnade lösningar avseende installationer i aggregatrum, schakt, kulvertar och undertaksutrymmen. Montage, skötsel, reparation och underhåll skall underlättas. Planlösningar för lämplig placering av tekniska utrymmen och kommunikation till dessa. 13/20 ORG.NR. 556467-1641

Planlösningar för säkra och arbetsbesparande transporter av gods och människor. Möjlighet till användning av permanenta hiss- el- och värmeinstallationer under byggtiden. Arbetsutrymmen för montering, tidplan för sammanfallande arbeten, passage för intransport, framtida underhåll och utbyten, ursparningar och infästningar tidplan för kran och hiss. God arbetsmiljö vid arbeten med särskild risk. Minimera eller eliminera de risker som finna enligt Se AFS 1999:3 12a. Ta fram underlag för arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3 12. Beaktande av tillfälliga laster under bygg- och förvaltningsskedena. Skötsel och underhåll av utvändiga ytor. Beslut om redovisningsnivåer beträffande schakter och lutningar, håltagningar, förberedda skydds- och säkerhetsanordningar, provisorisk stagning, provisoriskt brandskydd och utrymmesvägar under byggnadstiden. En separat plan för brandskydd under byggnadstiden bör upprättas. Alternativ till heta arbeten. 4.5 Bygghandlingar I bygghandlingsskedet bör man särskilt studera och redovisa: Tekniska lösningar som tar säkerhets- ergonomi- och skyddsfrågor i beaktande. Tillräckliga arbetsutrymmen för utförandet av arbetet ifråga. Projekterade håltagningar och metod för tillfällig igensättning. Fästen för skyddsanordningar och säkerhetsutrustning, t.ex. räcken, livlinor och skyddsnät. Material och komponentval med lämplig form, storlek och tyngd och kemisk påverkan med hänsyn till sätt för hantering och användning vid uppförande och vid rivning. Fästmetoder och hållbarhet med hänsyn till selektiv rivning. Behov av hjälpredskap och hjälpanordningar. Eventuella provisoriska och permanenta fästpunkter. Anvisningar avseende schakter, släntlutningar etc och behov av förstärkningar vid markarbeten. Anvisningar och förberedelser för provisorisk stagning av byggelement. Förslag till APD-plan. Redovisa underlag med risker och åtgärdsförslag för arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3 12. 4.6 Agenda på projekteringsmöte beträffande arbetsmiljö Projektbeskrivning genom presentation av vision, syfte och mål. Genomgång av programpunkten arbetsmiljö. 14/20 ORG.NR. 556467-1641

Myndighetskrav och åtaganden enligt gjorda upphandlingar. Genomgång och förteckning. Genomgång av frågeställningar för projekteringen, exempelvis: Schakter, markförhållanden och grundläggning. Planlösningsfrågor, utrymme, tillträdesvägar etc. Möjliga systemlösningar. Konstruktionsutformningsprinciper. Material- och metodvalk med tanke på miljö- hälso- och säkerhetsaspekter. Principer för säkerhetsanordningar. Principer beträffande installationsutrymmen, centraler, schakt och huvudstråk. Permanenta och provisoriska installationer för el, vatten och värme. Samordningsfrågor, behov av projekteringsanvisningar, lönsamhetsaspekter mm. Beställarens erfarenheter från drift och underhåll, förtydligande av programkrav Projekteringshjälpmedel utöver lagar, regler och föreskrifter. Beslut, åtgärder samt ansvarsfördelning. Plan för god arbetsmiljö. Valda systemkrav (och därigenom lösningar i större drag) bör tas med som text (generella krav) eller i rumsfunktionsprogram (mindre krav) i programhandlingen, som normalt utformas för byggprojekt, och därigenom förankras hos hyresgästen. Frågor av stor vikt bör förankras med hyresgästen omgående, i alla skeden av ett projekt. Exempel över checklistor för olika yrkesgruppers arbetsmiljö finns att hämta på http://www.prevent.se/sv/arbetsmiljoarbete/systematiskt-arbetsmiljoarbete/checklistor / 4.7 Riskanalyser Ett led i upprättandet av arbetsmiljöplaner är upprättandet av riskanalyser. För att erhålla en fullgod arbetsmiljöplan bör man upprätta och vidmakthålla fullständiga riskanalyser av projektets genomförande, i vissa fall beträffande arbetsmoment som Arbetsmiljöverket har bedömt vara särskilt riskfyllda är detta ett krav. Målet med en riskanalys är att bli medveten om att risker alltid finns samt utföra korrigerande åtgärder som eliminerar eller minimerar konsekvenserna av händelserna, innan en olycka inträffar eller ohälsa uppstår. En riskanalys bör även utföras under projekteringsskedet som hjälpmedel vid utvärderingen av olika system- och materialval. AFS 1999:3 redovisar vissa arbeten som man bedömer vara särskilt riskabla under produktionsskedet som t.ex. fall från högre höjd än 2 meter, rivning av farligt avfall, arbete under vatten, arbete i djupa schakter med risk för ras m.fl. Vid upprättandet av riskanalysen kan man utgå från tidsplaner, tekniska beskrivningar mm. 15/20 ORG.NR. 556467-1641

Det primära är att man försöker identifiera de arbetsmoment som kommer att utföras och vilka som kan vara förknippade med risker. Exempel på uppställning av riskanalys för drifts- och underhållspersonal: Exempel på uppställning av riskanalys för byggnadsarbetare. 4.8 Krav på dokumentation I samband med att man låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall man se till att en dokumentation upprättas. Den skall vara färdigställd senast då arbetena avslutats. Dokumentationen skall beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts, allt i den omfattning som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet. Alla anpassningar i dokumentationen som kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och till de eventuella förändringar som ägt rum under byggskedet måste utföras. Dokumentationen måste bevaras så länge som objektet består. Om objektet överlåts skall dokumentationen överlämnas till den nya innehavaren. 5. Arbetsmiljö i produktionsskedet 5.1 Krav på arbetsmiljöplan i produktionsskedet Krav på arbetsmiljöplaner ställs i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads och anläggningsarbete AFS 1999:3 där detaljerade anvisningar finns. En arbetsmiljöplan måste finnas innan etablering sker om: Förhandsanmälan krävs. Det finns arbeten med särskild risk enligt AFS 1999:3 12 a. Arbetsmiljöplanen ska anslås på arbetsplatsen innan arbetena påbörjas och ska kontinuerligt uppdateras. Arbetsmiljöplanens främsta uppgift är att göra en riskvärdering av arbetsplatserna. Riskvärderingen görs för att hitta risker och de farliga moment på arbetsplatsen i syfte att minimera risker för olyckor och ohälsa. Vid planeringen av byggnads- eller anläggningsarbete skall alla faktorer som har betydelse för arbetsmiljön beaktas. Riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet skall bedömas så tidigt som möjligt. Risken för uppkomst och spridning av brand skall särskilt uppmärksammas. Arbetet skall planeras så att olika verksamheter inte sammanfaller i tid och rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. Tidstilldelningen för olika arbeten och arbetsmoment skall anpassas med hänsyn till hur arbetet fortskrider. I samtliga projekt skall checklista Checklista Arbetsmiljöplan innan etablering P2.4.9.C.doc användas 16/20 ORG.NR. 556467-1641

5.2 Arbetsmiljöplanens innehåll Arbetsmiljöplanen upprättas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 1999:3 och revideras och uppdateras kontinuerligt under projektets gång. Under projekteringsfasen identifieras riskfyllda arbeten och andra åtgärder i projektet som påverkar arbetsmiljön. Arbetsmiljöplanen ska enligt AFS 1999:3 12a innehålla följande: A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. C. När arbeten enligt 1 13 nedan är aktuella: En beskrivning av de särskilda åtgärder som ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska kunna uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter samt de andra föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket meddelat med stöd av arbetsmiljöförordningen och som är tillämpliga på arbetet. D. Om arbetet ska utföras på en plats där annan verksamhet kommer att pågå samtidigt ska detta beaktas i planen. 1. Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer. 2. Arbete som innebär risk att begravas under jordmassor eller sjunka ned i lös mark. 3. Arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara för hälsa och säkerhet eller som enligt Arbetarskyddsstyrelsens eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter omfattas av krav på medicinsk kontroll. 4. Arbete där de som arbetar exponeras för joniserande strålning och för vilket kontrollerat område eller skyddat område ska inrättas enligt Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 1998:3) om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning. 5. Arbete i närheten av högspänningsledningar. 6. Arbete som medför drunkningsrisk. 7. Arbete i brunnar och tunnlar samt anläggningsarbete under jord. 8. Arbete som utförs under vatten med dykarutrustning. 9. Arbete som utförs i kassun under förhöjt lufttryck. 10. Arbete vid vilket sprängämnen används. 11. Arbete vid vilket lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår. 12. Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik. 17/20 ORG.NR. 556467-1641

13. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. Eftersom alla byggarbetsplatser till sin natur är föränderliga, så måste arbetsmiljöplanerna uppdateras regelbundet, eftersom nya risker och farliga arbetsmoment uppstår vartefter arbetsplatsen förändras och gamla risker är passerade. 5.3 Krav på förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket Enligt AFS 1999:3 7 ska den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetena påbörjas, lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket då det gäller byggarbetsplatser: på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500. Förhandsanmälan ska innehålla uppgifter enligt bilaga 1. Ett exemplar av förhandsanmälan ska finnas uppsatt väl synligt på byggarbetsplatsen och, om det behövs, uppdateras regelbundet. Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet ansvarar för att så sker. Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas (i första hand till Arbetsmiljöverkets distrikt i det län där byggarbetsplatsen finns), se 7 i föreskrifterna AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete. Byggherren ska se till att kopia av anmälan anslås på byggarbetsplatsen och att denna hålls uppdaterad. De uppgifter som anmälan skall innehålla finns angivna AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete. Använd blankett som finns på www.av.se.. 5.4 Samordning av arbetsmiljö mellan hyresgäster, entreprenör, m.fl. under produktionsskedet Byggherren (byggarbetsmiljösamordnaren) är ansvarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall. I vissa fall är det svårt att tydligt avgränsa och avspärra ett arbetsområde vilket kan medföra att fler än de som normalt sett bedriver byggnadsarbeten upprätthåller sig inom arbetsområdet, detta kan gälla under pågående drift i en entré, butik, korridor etc. Där är det viktigt att man tillsammans organiserar ett säkerhetsarbete. Entreprenörer och hyresgäster skall ta del av Arbetsmiljöplanen med tillhörande bilagor om Arbetsmiljöregler. Respektive arbetsmiljöansvarig svarar för vidare information inom företaget. Instruktion om arbetets säkra utförande skall lämnas till arbetstagarna i tillräcklig omfattning. Information och instruktioner skall vara begripliga för de arbetstagare de riktas till. En plats eller ett område där byggnads- eller anläggningsarbete utförs skall avgränsas på väl synligt och lätt identifierbart sätt. Runt en byggarbetsplats och i dess omedelbara närhet skall det finnas skyltar på lämpliga platser. 18/20 ORG.NR. 556467-1641

Alla som är verksamma på det gemensamma arbetsstället skall följa de ordnings- och skyddsregler som den samordningsansvarige utfärdar och delta i det gemensamma arbetsmiljöarbetet. De som driver verksamhet på det gemensamma arbetsstället skall medverka till att god ordning råder och att byggarbetsplatsen inte onödigtvis belamras med material, redskap, emballage, avfall och liknande. 5.5 Krav på byggarbetsmiljösamordnare Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering ska samordna projekteringen med avseende på arbetsmiljön och se till att arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas. Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet ska samordna arbetena ur arbetsmiljösynpunkt, anpassa arbetsmiljöplanen till hur arbetena verkligen utförs, kontrollera att arbetena utförs på ett ur arbetsmiljösynpunkt korrekt sätt och att arbetsmiljöplanen följs. Byggarbetsmiljösamordnare ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Grundläggande arbetsmiljökunskap och goda kunskaper om innehållet i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och vissa uppräknade föreskrifter är exempel på vad som kan behövas enligt de allmänna råden till 6 i föreskrifterna Byggnadsoch anläggningsarbete. Bland föreskrifterna är de om byggnads- och anläggningsarbete centrala. Krav på utbildning av byggarbetsmiljösamordnare träder i kraft den 1 januari 2011. Kunskaps- och erfarenhetskrav finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. 5.6 Krav på entreprenörer I de flesta fall kommer byggherren utse en av entreprenörerna på byggarbetsplatsen till byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnads- och anläggningsarbete, BAS U. Nedanstående krav finns på alla entreprenörer verksamma på byggarbetsplatsen: Entreprenören skall ha en person som ansvarar för arbetsmiljön i projektet/uppdraget. Entreprenören skall lämna underlag till byggarbetsmiljösamordnaren för upprättande av arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöbibliotek (AML, AMF och AFS) skall finnas hos respektive entreprenör. Gemensamma arbetsmiljöregler för byggarbetsplatsen upprättas av byggarbetsmiljösamordnaren, och skall delges samtliga berörda. Respektive entreprenör följer upp att gemensamma regler är kända och följs på arbetsplatsen. Det åligger respektive entreprenör att ordna skyddsronder och att i förekommande fall delta i gemensamma skyddsronder. Entreprenörerna skall vid alla interna planeringsmöten och arbetsberedningar som berör produktionen behandla arbetsmiljöfrågor. Resultatet från mötena skall delges byggarbetsmiljösamordnaren. 19/20 ORG.NR. 556467-1641

6. Om något händer! Utrymning Alla arbetsplatser ska kunna utrymmas i händelse av fara, t.ex. brand. Alla ska snabbt och säkert kunna nå säkert område. Särskilt anordnade utrymningsvägar samt återsamlingsplatser ska vara markerade med skyltar. Dörrar för utrymning ska lätt och omedelbart kunna öppnas utåt i utrymningsriktningen. Första hjälpen Första hjälpen ska kunna ges. Personal som är utbildad att ge första hjälpen ska alltid kunna tillkallas. Utrymmen och utrustning för första hjälpen ska vara utmärkta med skyltar. Det ska även finnas anslag med telefonnummer till ambulans och räddningstjänst samt adress och om det behövs färdbeskrivning. Bestämmelser om första hjälpen finns även i AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd. Brand Brandredskap ska finnas och vara lättåtkomliga. Platserna där de finns ska märkas ut med skyltar. Om det behövs ska även branddetektorer och alarmsystem finnas. De kan behövas t.ex. där brandfarliga ämnen används, där utrymningsvägarna är långa eller där ett stort antal personer uppehåller sig samtidigt. Lämpliga övningar ska genomföras regelbundet. Nödbelysning Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas där särskilda risker uppstår vid strömavbrott. Om ljuset plötsligt slocknar där arbete med t.ex. byggsåg eller uppförande av byggnadsställning pågår kan svåra olyckor inträffa om inte nödbelysning finns. 20/20 ORG.NR. 556467-1641