Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)



Relevanta dokument
Kan pontonryssjan bli ett nytt yrkesredskap lämpligt för kustfisket i framtiden

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 2017 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.

Verksamhetsberättelse för Kustlaboratoriets arbete för Program Sälar och Fiske 2008.

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Gotlands fiske.

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap

Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn?

Test av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket

15 regler matchar din sökning

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Karlskrona kontrollburar

Kan PushUp-ryssjan bli ett nytt huvudyrkesredskap i Skärgårdshavet

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr

Inventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Policy Brief Nummer 2019:5

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Kustbeståndens utveckling

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Sikens värde som ekosystemtjänst

Markus Lundgren. med underlag från

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU 2015 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Undervattensfilmande i KANRA II-projektet för att effektivera ryssjefisket i Skärgårds- och Bottenhavet åren 2008 och 2009

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Kustfisk och fiske. analyser av tillståndet hos abborre, gädda, gös, piggvar, sik, siklöja och skrubbskädda år 2005

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016

Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark

Statsrådets förordning

Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA SKARVBESTÅNDET I FINLAND

Östersjölaxälvar i Samverkan

SÄL. Utbildningsmapp för sältoleransstöd

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Kräftprovfisket 2005

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Beskrivning av använda metoder

Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Havs- och vattenmyndigheten. Box Göteborg

2. Slutna konstruktioner, parallelltak, väggar och bjälklag

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Utvidgade strandskyddsområden i Valdemarsviks kommun

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Beskrivning av provfiskeryssja, redskapskod K054, och hur redskapet fiskas

ADAPTER MED HYDRAULISK LÅSNING

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

Svensk författningssamling

Tyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening

Kartläggning av för skarvskador speciellt utsatta fisken och skarvens effekter på ekosystemet. (slutrapport)

Programledare har varit Johan Lundgren vid Länsstyrelsen i Hallands län och Ivar Sundvisson har under 2013 varit sekreterare på konsultbasis.

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Folkomröstningen om kärnkraft

Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017

Tillsyns och informationsprojektet Skallön till norra länsgränsen 2016

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Transkript:

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra mindre pushup fällor i ett försök att hitta alternativa redskap till nätfisket som idag är drabbat av sälskador. Finland har haft en större studie med ett flertal fällor medan vi i Sverige har haft något färre. Nedan följer preliminära resultat från respektive lands försök. Vi planerar i framtiden att tillsammans sammanställa resultaten i en rapport till yrkesfiskarna. Sverige Försök med sälsäkra mindre fällor 2005-2007, Hugo Andersson och Sara Königson Under tre säsonger har vi haft två mindre push-upfällor placerade hos två fiskare i Bråviken på Ostkusten. Fiskarena har fört journal över fångst, bifångst, sälinteraktion så som skadad fisk alternativt observerad säl och ansträngning från både ordinarie fällor, nät och den nya mindre push-up fällan. Nedan följer resultaten över tre säsongers fisken. Fångst per ansträngning: I figurerna visas fiskarens fångst per ansträngning för alla använda och journalförda redskap i två områden. Det är fångsten av gös som rapporteras i denna studie. Nät har ansträngningen 100 meter nät och dygn och fällorna har ansträngningen fälla och dygn.

± 95% Confidence interval 7,00 6,00 2005 2006 2007 5,00 CPUE gös 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Gös-PU Liten gösfälla (ej fyrkantsmaska) nät redskap I område 1 har fiskaren fiskat under alla tre säsonger. Sista säsongen placerades den mindre fällan på en ny lokal vilket förbättrade fångsten av gös avsevärt jämfört med tidigare säsonger. ± Standard deviation 18,00 16,00 2005 2007 14,00 12,00 CPUE 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 gösnät Redskap Liten gösfälla I område två har fällan endast används sporadiskt 2005 och 2007. Fällan har under 2007 även där flyttats till en ny lokal, även i område 2 gav det betydligt bättre gösfångster. Total fångst gös: Den totala fångsten i kg per fälla (vanlig och mindre push-up fälla) samt nätfiskets totala fångst under säsongen. Fångsten i fällorna är inte stora jämfört med nätfisket. Nätfisket är dock mer tidskrävande och tar mer resurser i form av tex nät och bensinåtgång. Total fångst (kg) 2005 2006 2007 redskap Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Område 1 1114 289,5 156 1422 1167 181 441 223 206 Område 2 142-173 - - - 183-261

Sälinteraktion: Syftet med detta försök är att få fram ett alternativt sälsäkert redskap för att ersätta ett nätfiske drabbat av sälskador. Sälskadad fångst och annan typ av sälstörning, som tex observation av säl i närheten av redskapet, har fiskarena noterat. Sälinteraktion är alla typer av noterad sälstörning inkluderat observation av säl i närheten av redskapet. Det anges sälinteraktion även i den mindre push-up fällan, dock inte alls i den grad som det är angett i nätfisket. Sälen kan fortfarande utnyttja redskapet för att jaga fisk i fällan men när väl fisken är fångad i fiskhuset kommer inte sälen åt den. 2005 2006 2007 % med sälinteraktion Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Område 1 92 52 52 58 29 42 100 65 67 Område 2 10-20 - - - 0-10 Finland Provfisket med PushUp-ryssjor avsedda för fångst av gös och abborre i Finland 2004-2007 Vesa Tschernij iconex@co.inet.fi En fullständig rapport på svenska bör vara till hands i slutet av februari 2008. Här är en kort sammanfattning av det allra väsentligaste i bland våra resultat. En tabell med sammanställning av alla genomförda provfisken på Skärgårdshavet och på Bottenhavs kusten Totalfångst kg År Säsong Område se karta Ryssja dygn Målart Andra Bifångst 2004 Höst Skärgårdshavet OS 47 21 212 1 2004 År Skärgårdshavet IJ 81 19 11 66 2005 År Skärgårdshavet X OS 153 21 510 83 2005 År Skärgårdshavet IJ 87 36 6 149 2005 År Skärgårdshavet IM 100 511 0 31 2006 År Skärgårdshavet X AL 92 221 85 95 2006 År Skärgårdshavet X JA 92 191 146 220 2006 År Skärgårdshavet X KW 154 217 108 409 2006 År Skärgårdshavet X OS 234 1867 76 92 2006 År Skärgårdshavet X PH 201 2167 110 288 2006 År Skärgårdshavet X VG 154 1411 0 886 2006 År Bottenhavet X JS 87 29 92 29 2006 År Bottenhavet X RS 73 110 163 1457 2006 År Bottenhavet X KM 102 229 6 1111 2007 Vår Skärgårdshavet X AL 64 1410 90 1430 2007 Vår Skärgårdshavet X JA 93 1474 448 1400 2007 Vår Skärgårdshavet X KW 105 393 20 933 2007 Vår Skärgårdshavet X OS 109 2687 89 870 2007 Vår Skärgårdshavet X PH 114 1573 72 1026 2007 Vår Skärgårdshavet X VG 113 987 9 1414 2007 Vår Skärgårdshavet X IJ-2 79 826 52 323 2007 Vår Skärgårdshavet X PH-2 100 875 0 836 2007 Vår Bottenhavet X JS 82 366 153 117 2007 Vår Bottenhavet X RS 37 235 340 1050 2007 Vår Bottenhavet X KM 49 87 85 520

Informationen i tabellen ovan omvandlat till fångsteffektivitet cpue (kg/dygn). Jag har ritat i figuren tre gränser (horisontella linjer) som är baserade på en preliminär lönsamhetskalkyl med olika investeringsstödnivåer (stöd i % 38 eller 75 av hela redskapets pris ca 13.800 euro). Fångsteffektivitet i provfisket (kg/dygn) kg/dygn 30.0 25.0 20.0 15.0 10.0 Fångst av en ryssja Medeltal målart Medeltal övr.art Medeltal bifångst lönsamhetsgräns 0% lönsamhetsgräns 38% lönsamhetsgräns 75% 5.0 0.0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 (2 ryssjor) (3 ryssjor) (11 ryssjor) (13 ryssjor) Två kartor (lilla till vänster från Bottenhavs kusten) och den stora till höger från Skärgårdshavet. Jag ber om ursäkt för de finskspråkiga ortnamnen. Här är några som stöd: Turku=Åbo, Pori=Björneborg, Rauma=Raumo. Jämför namnen av inritade redksap med namnen i första tabell.

Jag har för att underlätta den strategisk utvecklingen av ryssjefisket gjort ett försök att kategorisera fångstplatser enligt deras typ (se bilden nedan). Ni kan se en del av ryssjorna (jmf. namnen i första tabellen) När man lägger våra provfiskeryssjor i en rangordning enligt deras fångsteffektivitet uttryck i totala mängden fisk fångat under försöksperioden (vår 2006 vår 2007; tre säsonger) kan vi se att platsen och erfarenheten går hand i hand. Platstyper A-C (som är alltså typiska ryssjefiskeområden) finns högst upp i tabellen. Samma gäller för erfarenhet. Tabell. Våra 11 ryssjor rankade enligt deras totala fångst av målarter (gös/abborre). För fångstområde se bilden ovan. Ryssjefiskeerfarenhet 0=ingen...5=flera generationers ryssjefiske erfarenhet med fjällfiskeryssjor Målart All såld Fångst- Ryssjefisk Ranking fångst kg fångst kg område erfarenhet 1 4719 5681 A 5 2 3922 5236 A 5 3 2407 4707 D-B 4 4 2259 3879 C-B 4 5 1806 3330 B 2 6 879 1201 C-B 4 7 875 1711 A 5 8 848 3354 D-C 4 9 738 2080 D-C 0 10 641 787 D-C 0 11 407 2038 n/a 4

Konklusioner: 1. Konseptet med en pontonryssja för fångst av gös och abborre fungerar i varje fall i de inre delarna av skärgården. Antalet fångstdygn per år verkar uppgå till i snitt 175 men kan vara betydligt högre (200-220). De hittills avgörande konstruktioner som påverkat resulatet är 1) det bottenankrade fiskhuset och 2) en intensiv kontakt mellan kronarmar, mungarnet, ledarmen och havsbotten. 2. I dagsläget ser det ut som att de bästa resultaten uppnås i områden med vattendjup mellan 10 och 14m. Under 10 m blir den begränsande faktorn (speciellt på hösten) fiskmängd och i vatten över 14m redskapets storlek som successivt blir ohanterlig. 3. Den kritiska delen av det nya ryssjekonseptet är mungarnet som måste vara både flexibel men även ligga tätt mot botten. Förmodligen i framtiden kommer mungarnets tekniska utveckling kräva mest insatser. 4. Nya ryssjeplatser för fiske med den utvecklade bottenfångande ryssjan finns mycket sannolikt i de områden där man tidigare fiskat med gösgarn eller i smala vik/sund dit sälen verkar ha jagat en del av de förekommande gösen. Ritning av PushUp-ryssjan modell 2006-2007.

En ritning på de förändringar som gjordes i fiskhuset under vinter 2006-2007.