tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice
Beskriva processen med att analysera hur företaget mår och utvecklas. Analysen skall skapa ett underlag för en bättre framåtriktad styrning. Det som har hänt i det förflutna tolkas genom analysen och anpassar sedan för företagets framtida möjligheter. Kap 1 Företagsanalys Lång sikt: Där företagets totala målsättningar avseende lönsamhet, marknadsandel, personalstruktur utvärderas. Kort sikt: Där företagets aktivitetsprogram utvärderas mot den långsiktiga strategin t.ex. leder denna säljkampanj till ökad marknadsandel? Exempel: på kort sikt ökar vi våra kostnader vid en nyanställning men som på längre sikt behövs för företaget. Kap 2 Kvantitativ och kvalitativ analys Kvantitativ analys: Baseras på mätbara och kvantifierbara storheter. Ett exempel är beräkning av nyckeltal för betalningsberedskap och lönsamhetsutveckling. Den finansiella delen av företagsanalysen lämpar sig speciell för kvantitativ analys eftersom de lätt kan relateras till företagets löpande redovisning och därigenom användas som målsättningar och följas upp via utfallsanalyser. Därför är den kvantitativa delen en viktig del av ledningens styrning. Kvalitativ analys: Tolka och värdera resultatet av den kvantitativa analysen. Ett exempel på en kvalitativ analys är personalens kompetens och trivsel. Risker Affärsrisk: Företagets möte med omvärlden och förutsättningarna för att sälja sina produkter. Denna risk påverkas av faktorer som affärsidéns kvalitet, konkurrensklimatet, styrkan hos kunder och leverantörer, marknadssituationen, position i produktlivscykeln. Rörelserisk: Företagets interna struktur, där den strukturella delen avser faktorer som kostnadsstruktur(fasta och rörliga kostnader) eller strukturen på investeringar och personal(ålder, kapacitet, kompetens). Rörelse riskens finansiella komponent påverkas av kapitalstruktur(soliditet), kassaflöden, räntemarginaler(avkastning på investerat kapital minus låneränta och räntevillkor). Den strategiska positionen är ofta avgörande för framgången och lönsamhetspotentialen i företaget, vilket innebär att dessa konsekvenser kommer att återspeglas i den framtida kvantitativa analysen. Balanced scorecard (BSC): Styrmodell som förenar flera olika viktiga perspektiv vid företagets styrning. Balanseras på en samordning av: finansiell analys och styrning, kunder och marknad, organisation och affärsprocess och kunskapsutveckling.
Genom att kombinera dessa kan företaget formulera sina kritiska framgångsfaktorer, dvs. vad man måste lyckas med för att nå sina mål med verksamheten. Olika målsättningar sätts därefter upp för de olika delområdena. Resultaträkning: Visar de ekonomiska konsekvenserna av affärsverksamheten. Det finns två olika uppställningsmodeller. Kostnadsindelad: Resultaträkningen har indelats efter olika typer av kostnader (material, personal). Fördelen med det är att det framgår hur stora de olika kostnadstyperna är t.ex. för personal. Funktionsindelad: Den funktionsindelade modellen baseras på de olika kostnadsslagen. Fördelning sker efter vad de olika funktionerna (tillverkning, försäljning) kostar. Här fördelas t.ex. personalkostnaderna ut på de olika funktionerna. Fördelen med denna uppställning är att man kan utläsa hur mycket de olika aktiviteterna i företaget kostar. Nettoomsättning: Avser rörelsens huvudintäkter. Detta begrepp motsvarar vad man förut kallade försäljning och är vad som används vid alla beräkningar av nyckeltal dr något värde jämförs med verksamhetsvolymen. Övriga rörelseintäkter: Sidointäkter i verksamheten t.ex. hyresintäkter från en hyrd lokal som uthyres till en underhyresgäst. Övriga externa kostnader: Här redovisas alla kostnader som inte faller under någon rubrik resultaträkningen dvs normalt kostnader för drift och administration förutom personal som hyror, kontorskostnader, telefon, reklam, försäkringar, konsultarvoden. Personalkostnader: Inkluderar alla kostnader för löner, pensioner, utbildning. Jämförelsestörande poster: Här redovisas de händelser i företaget som är av ovanligt slag som en stor vinst från en såld fastighet. Resultat från finansiella placeringar: Här redovisas avkastning på finansiella investeringar t.ex. utdelning på aktier. Resultat efter finansiella poster: Detta är den normala vinstnivån i en verksamhet. Vinsten i denna post kallas även nettoresultat. Ingen analys sker på de poster under denna nivå, då de inte baseras på den normala verksamheten. Extraordinära intäkter/kostnader: Är normalt inte hänförliga till den normala verksamheten. Balansräkning Visar de tillgångar som företaget använder i sin affärsverksamhet och hur dessa är finansierade. De poster som är hårdast bundna och minst likvida redovisas först. Anläggningstillgångar: Tillgångar som ska innehas för stadigvarande bruk, oftast över ett år. Dessa tillgångar värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för värdeminskning enlig plan. Alltså
avskrivningar som baseras på den ekonomiska livslängden. Exempel: En tillgång som anskaffas för 10 000 och har en ekonomisk livslängd på 10 år, värderas efter två år till 8000kr. Immateriella anläggningstillgångar: Avser icke-fysiska tillgångar som patent eller varumärke. Balanserade kostnader: Löpande driftskostnader som företaget haft i sin resultaträkning, men som flyttats till balansräkningen med argument att kostnaden har ett stadigvarande framtida värde för intjäningen. För att kostnaden ska få balanseras måste det avse ett specifikt projekt som är under utveckling och som avser att leda fram till en säljbar produkt. Materiella anläggningstillgångar: Fysiska tillgångar som maskin. Omsättningstillgångar: Tillgångar som normalt omsätts till likvida medel i företaget inom ett år. Det kan t.ex. vara varulager och kundfordringar. Dessa tillgångar ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Varulager: Skall värderas som omsättningstillgångar. Först måste inventering ske och då tillämpas principen FIFO (first-in-first-out). I andra länder används LIFO (last-in-first-out) men den metoden är ej godkänd i Sverige. Kortfristiga fordringar: Skall värderas till det belopp som beräknas inflyta. Bundet eget kapital: Får ej delas ut till aktieägarna. Fritt eget kapital: Kvarhållna vinstmedel som kan delas ut till aktieägarna om de så önskar. Obeskattade reserver: Kvarhållna vinstmedel som får reserveras under ett visst antal år. Syftet är att dessa vinstmedel ska kunna användas för att motverka en eventuell förlust i framtiden. Om det ej skett inom en viss tid (oftast fem år) återförs det till beskattning. Avsättningar: En sorts skuld som t.ex. egna pensionsavsättningar. Långfristiga skulder: Skulder som förfaller mer än ett år i framtiden. Skulderna skall värderas till anskaffningsvärdet minskat med gjorda amorteringar. Kortfristiga skulder: Skulder som förfaller inom ett år. Värderas till anskaffningsvärdet. Det kan t.ex. vara leverantörsskulder, moms, sociala avgifter. Värderingsprinciper Rättvisande bild (a true and fair view): Redovisning och värdering skall sträva efter att förmedla en riktig och rättvis bild av färetagets ekonomi och utvekling. Fortlevnandspricipen (going-concern): Redovisning och värdering skall ske med ansatsen att företaget skall fortsätta att bedriva sin normala verksamhet.
Jämförbarhetsprincipen (consistency): Redovisningen skall baseras på samma principer mellan olika år. Försiktighetsprincipen: Värdering skall ske med rimlig försiktighet. Alla befarade kostnader skall tas med men endast faktiskt inträffade intäkter. Internationell redovisning påverkas analysen: Den tydligaste förändringen som är på gång är att rättvisande bild vinner över försiktighetsprincipen. Att redovisa tillgångarna till verkligt värde (rättvisande bild) istället för till anskaffningsvärdet (försiktighetsprincipen). I grunden ligger internationell normgivning från IAS (international Accounting Standards) som är antagen som lag inom EU. Enligt dessa principer är en rättvisande bild att redovisa tillgångarna till verkligt värde, vilket definieras som det framtida avkastningsvärde (summan av den framtida output) som skall produceras med en viss maskin, omräknas till nuvärde.