Vad kan fjärranalystekniken bidra med?



Relevanta dokument
Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation

Metodik för skattning av skogliga variabler

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler

Skogliga grunddata Vägen framåt

Nationell skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

Laserdata för miljöövervakning

Chalmers Publication Library

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Skogliga grunddata produktbeskrivning

Skogliga grunddata. Produktkatalog för öppna geodata inom geodatasamverkan

Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium Årtalen är ungefärliga!

Skogliga grunddata produktbeskrivning. Innehållsförteckning 1(5)

Geodata Skog. Utveckling av Skogliga grunddata mha laserskanning. Sektorsvis fördjupning till nationella geodatastrategin

Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH

Skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Skogliga grunddata. Produktkatalog för öppna geodata

Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta

Hur du laddar ner skogliga grunddata samt information om kartprodukterna

Fjärranalysforskning på Remningstorp

Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri

Distribution av skogliga grunddata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Hur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige?

Två höjdtilldelningsmetoder för trädhöjder

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Fjärranalysforskning på Remningstorp exempel från SLU

SCA Skog. Hur har SCA Skog utnyttjat det unika tillfället som Lantmäteriets rikstäckande laserskanningen erbjuder?

Förtolkning inför skogsbruksplanläggning med laserdata (NNH), eller traditionell flygbildstolkning?

VALKMAN Värde- och kunsskapsbaserade scenarier för hållbart brukande av skogslandskapet

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB

magasin GiTCON En partner inom Geografisk Informationsteknologi 2015#1 Sommar I DETTA NUMMER

Ny historisk databas om skog

Lantmäteriets framtida bildförsörjning och ajourhållning av nationella höjddata

Jonas Fridman Programchef

Rita in bestånd och skapa rapport på webbklienten för skogliga laserdata

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Skogliga skattningar från laserdata och framtida dataförsörjning KSLA 7 FEBRUARI HERMAN SUNDQVIST

Virkesförråd Beskriver virkesförrådet i Sveriges skogar

Förädlade produkter från NNH-data. Christofer Grandin

Lantmäteriets bildförsörjningsprogram och nationella höjdmodell. Framtida planer. Mikael R Johansson Produktutvecklare

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

SKOGLIG FJÄRRANALYS. Version: 1.0 (12 december 2016)

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna

Fjärranalys för kommuner

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Klassning av fjällbjörkskog enligt FAO:s definition av skogsmark med hjälp av flygburen laserskanning

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka

Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet

1

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Tjänster och data från Lantmäteriet av intresse för kartritare

Rapport från myndighetssamverkan kring Nationella geodatastrategin

1(7) Dokumentversion: 1.1. Produktbeskrivning: Laserdata Skog

Mät och Kart 2017 Noggrannheter UAS

KVALITETSDEKLARATION

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Punktgittertolkning av brandområdet i Västmanland

Johanna Blombäck. Jägmästarprogrammet

3D-stadsmodeller utgående från NNHlaserdata

Skogsinventering med digitala flygbilder och laserskanning

1

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja. Naturtypskartering av Svenska fjällen

Laserdata i skogsbruket - och möjliga tillämpningar för privata skogsägare

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Identifiering av fel i skogliga beståndsregister med hjälp av satellitdata

Skogsinventering med hjälp av stereomatchning av flygbilder tagna från en drönare på enskilda träd nivå

m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata

Kartering och övervakning av miljön med flygburen laser och digitala bilder

Naturvårdsavsättningar vid avverkning på Orsa Besparingsskog

Prediktion av skogliga variabler med flygburen laserskanning

Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2012:20 Fakulteten för skogsvetenskap

Nationella marktäckedata tilläggsskikt produktivitet

Version I : Undersökningstyp inom delprogram Extensiv övervakning av skogsbiotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald.

Lantmäteriet har en vision om ett samhälle där öppna geodata förenklar människors vardag

Distribution av Skogliga grunddata och anknytande produkter

FORAN och skogregistrering via laser

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Volymen i Skogliga grunddata jämfört med inmätt volym

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING

Bild. Maria Norin

Skattningar i gallringsskog med hjälp av flygburen laserskanning -beräkningar med massaslutenhet

Naturvärden i nordvästra Sverige

Skogliga grunddata samt datum för laserskanning teknisk specifikation

Punkt Aktivitet Ansvarig. 1 Mötet öppnas Ordföranden hälsade välkomna till Korrö och förklarade mötet öppnat.

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet


Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2012:21 Fakulteten för skogsvetenskap. Samband mellan laserdata och fältdata

GSD-Höjddata, grid 50+ nh

Transkript:

Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se

Från rymden till marken via flyg och UAV Flygburna sensorer (digitala bilder, laser, radar) Satellit data (optiska eller radar data) UAV (bilder eller laser Terrester laser scanning

Laserskattning av Sveriges skogsmark 12,5 m * 12,5 m rasterceller Nuvarande produktionsstatus Gjord av SLU på uppdrag av Skogsstyrelsen, från Lantmäteriets laserskanning och rikstaxens provytor. Finansiering från Landsbygds dep, (Skogsriket) Variabler: - Trädhöjd (GV) - Grundyta - Volym - Medeldiameter (GV) - Biomassa + Kronslutenhet? Data är fritt nedladdningsbara från Skogsstyrelsens hemsida

Laserdata från flyg 3D Punktmoln från steromatchning av digitala flygbilder

Punktmoln från digital fotogrammetri kan utgöra en framtida källa för uppdatering av skogliga databaser Jämförelse mellan digitalfotogrammetri respektive laser RMSE % för korsvalidering på provytenivå, N Västmanland Variabel Fotogrammetripunktmoln bästa Fotogrammetripunktmoln sämsta Från J. Bohlin, kommande bidrag till ForestSat i Italien, November 2014. Lantmäteriets laserdata Höjd, grundytevägd 9,5 % 10,2% 6,5 % Diameter, grundytevägd 14,1% 15,3% 12,4% Grundyta 21,8% 23,8% 18,2% Volym, skogskubikmeter 24,8% 27,9% 20,0%

Lantmäteriets redovisning av uppdrag från regeringen 2014-09-15 Förutsättningar för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner (3D) Förslaget inbegriper att vegetationshöjder ska ingå i framtida kartdatabaser

Tree height Interferrometrisk radar från TanDEM-X satelliterna mäter trädhöjd lika bra som flygburen laserskanning (Data ännu endast tillgängliga för forskning)

Foma-bidrag 1: Statistik från Riksskogstaxeringen för mindre områden Riksskogstaxeringen inventerar årligen ca 10 000 provytor (40% tillf. och 60% perm.) Statistik redovisas på länsnivå Permanenta trakter Tillfälliga trakter Analys tillsammans med korrelerade fjärranalysdata kan medge redovisning för mindre områden. P T Exempel på tekniker: - Poststratifiering - Modellbaserade skattningar 10 m 7 m Nytt utvecklingsprojekt om detta leds av Göran Ståhl 8 provytor per trakt 12 provytor per trakt

SLU Foma bidrag 2: SLU skogskarta (knn Sverige) Inbegriper till skillnad från laserkartan, även trädslag 2000 (Landsat) 2005 (SPOT) 2010 (SPOT) 2016 (Sentinel 2+ Laser?) Fritt nedladdningsbar från http://skogskarta.slu.se/

Satellitbilder bidrar med trädslag och förändringar Satellitbilden bidrar med: - Spektrala data för uppdelning av skattat virkesförråd på trädslag: tall/gran/löv - Ungskogars ålder (via Skogsstyrelsens hyggesskikt) - Löpande uppdatering med nya avverkningar Svårigheter med att ta med satellitdata - Sannolikt ej samma geografiska täckning som de laserblock som är lämpligast som referens - Bilderna kan vara från annan tidpunkt

Stegvis arbetssätt behövs för användning av laser + satellitdata över stora områden, exempel klassning av NILS 5 * 5 km ruta med laserdata + satellitdata

Möjliga bidrag till NILS 5*5 km ruta med laserdata + satellitdata Trädhöjd (laser + tax) Kornslutenhet (laser + tax) Trädslag (satellit + tax) Klassning av öppen mark (satellit + manuellt val av referensytor) Förändringar (satellitdata från flera tidpunkter)

Lidar data Height Estimations v NFI plots >3m? Y Canopy cover N N Open land >10% Y Forest land Air photo plots Clas. Satellite data Clas. NFI plots Non forest classes Forest classes

Foma bidrag 3: Satellitbildsklassning av fjällvegetation med stöd av laserskannerdata Satellit + Höjdmodell + Laser Fjällvegetationskartan 25 km

Satellitbildsklassning av fjällvegetation Veg höjd Klassningsnoggrannhet Satellit + Höjdm + Laser Satellit + Höjdm Satellit Blockmark 82 % 76 % 82 % Skarphed 60 % 50 % 40 % Gräshed 53 % 59 % 59 % Torrhed 75 % 78 % 58 % Friskhed 21 % 13 % 19 % Myr 60 % 60 % 50 % Örtäng 39 % 39 % 36 % Vide 55 % 41 % 18 % Fjällbjörk 81 % 65 % 56 % ~15% förbättring n = 50 10 17 40 53 20 28 44 52

Foma bidrag 4: FAO-Skog i fjällen Mörkt grönt= skogsmark som uppfyller FAO-kriteriet om: 10% kronslutenhet 5 m 0,5 ha Baserat på Lantmäteriets laserskannerdata och fältmätta provytor

Foma bidrag 5: datorvisualisering av landskap

Sammanfattning, tänkbara bidrag från fjärranalysverksamheten till Foma Skog och fjäll 1) Förbättrad statistik för områden mindre än län 2) SLU Skogskarta, knn 2015 3) Vegetationsklassning i fjällen 4) Avgränsning av skogsgränsen och FAO skog, särskilt i fjällen 5) Visualisering av landskapsscenarier + monitoring av utvecklingen efter branden i Västmanland?