Information till VIKARIER inom Hemtjänsten Omsorgsförvaltningen Värnamo Kommun 2015 Framtagen av Gruppen för introduktion av semestervikarier Reviderad: 2011-11-18
Sida 1 CHECKLISTA TILL TIMANSTÄLLDA LÄMNA RÄTT PERSONUPPGIFTER SKATTSEDEL/JÄMKNINGSBESLUT Lämnas till områdeskontoret snarast när Du börjat Din anställning BETYG (Gäller ej feriearbetare) 12 % SEMESTERLÖN UTBETALAS I SAMBAND MED LÖNEUTBETALNINGEN. Ex: Arbetat 46,0 tim i juni x 118:18 = 5436:28 x 12 % = 652,35 + 5436:28 = 6080:63. Utbetalas i juli EJ LÖNEN INNEVARANDE MÅNAD LÖNEN UTBETALAS VIA SWEDBANK. SE BIFOGA FOLDER. NÅGRA FÖRSKOTT UTBETALAS INTE ANMÄL SJUKFRÅNVARO TILL ARBETSLAGET. RÄTT UPPGIFTER GER RÄTT LÖN
Sida 2 Anvisning för ifyllande av blankett BOKNINGSUNDERLAG FÖR TIMAVLÖNAD PERSONAL Arbetslagets ansvar Personnummer alla tio siffrorna Förnamn och efternamn Telefonnummer Datum Antalet timmar (Obs! Rasten frånräknad) Tid du har arbetat Antalet timmar (Obs! Rasten frånräknad) Om du varit sjuk, skriv i datum och tid. Skriv på orsak egen sjukfrånvaro Sign. från någon i arbetslaget Din egen underskrift Underskrift av beslutsattestant Framtagen av Gruppen för introduktion av semestervikarier Reviderad: 2011-11-18
BOKNINGSUNDERLAG FÖR TIMAVLÖNAD PERSONAL Avlöningsperiod Ansvar Personnummer Namn Adress Telefon ÖVERENSKOMMEN ANSTÄLLNINGSTID From Tom Vikarie för Orsak TJÄNSTGÖRINGSRAPPORT Tidangivelse Avvikande kontering Arb. Rast Antal Verk- Akti- lagets Dag From Tom min timmar Ansvar samhet vitet Projekt Objekt sign Uppgiftslämnare. Arbetslagets beslutsatt. Adm.ass. Blanketten är inte avsedd som anställningsavtal, vilket lämnas separat. AL 081021
Sida 4 Timlöner inom Kommunals avtalsområde fr o m 2015-04-01 Undersköterska m fl enligt utbildningskriterier Grundlön 23 579 kr/mån Timlön 142,90 kr Vårdarinna m fl enligt utbildningskriterier Grundlön 23 168 kr/mån Timlön 140,41 kr Vårdbiträde m fl enligt utbildningskriterier Grundlön 21 752 kr/mån Timlön 131,83 kr Vård- och omsorgspersonal med otillräcklig utbildning Grundlön 20 630 kr Timlön 125,03 kr
Sida 5 Obekväm arbetstid Kr/tim from.141001 Vardag kväll 20:50 Vardag natt 43:40 Veckoslut Veckoslut natt 50:80 58:40 Storhelg 99:30 Jour enl bilaga J Vardag 14,4% av timlönen/tim. Helg 29,2% av timlönen/tim
Sida 6 Information till dig som börjar i Värnamo kommun Swedbank förmedlar Värnamo kommuns löner och ser till att insättningen går till rätt konto. Om du är nyanställd och inte har konto på Swedbank får du en kontantavi första gången. Kontantavin är konstruerad som en kombinerad kontantutbetalning och fullmakt där du som anställd anger till vilket konto i valfri bank dina fortsatta utbetalningar ska göras. Förutsatt att du anger ditt konto- nummer behöver inte kontantavi (utbetalningskort) skickas ut mer än en gång. Om du vill ha din lön insatt på ditt konto vid första löneutbetalning, skall du gå in på Swedbank och meddela följande: att du skall börja arbeta i Värnamo kommun vilken bank du vill att din lön skall skickas till ditt clearingnummer och kontonummer Detta skall meddelas så fort du kan eller senast 1 vecka innan din första lön skall utbetalas. Som timanställd utbetalas din lön månaden efter tjänstgöring. T.ex. dina timmar du arbetat i juli månad får du lön för den 27 augusti.
Sida 7 Rätten till sjuklön för korttidsanställda Vid kortare anställning än en månad måste den anställde, för att ha rätt till sjuklön, ha tillträtt anställningen innan arbetsgivaren ersätter vid sjukdom. Första dagen är alltid en karensdag. Anmäl sjukfrånvaro till arbetslaget. Friskanmäl senast kl. 14.00 dagen innan du ska börja arbeta.
Sida 8 Arbetstidslagen dygns- och veckovila för dig som är timanställd Arbetstidslagen har med giltighet fr o m 2007-01-01 ändrats enligt EU:s direktiv så att arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod samt minst 36 timmars sammanhängande veckovila per 7-dygnsperiod. Reglerna är utformade så att vilan kan infalla när som helst under 24- timmarsperioden respektive 7-dygnsperioden, dvs både vid början, slutet eller mitt i perioden. Då Du som timanställd kan arbeta på flera olika arbetsplatser och hos olika arbetsgivare är det av vikt att Du själv bevakar att Du får din dygns- och veckovila och därför inte arbetar på tid som bryter mot arbetstidslagens regler. När du följer ett schema får du inte gå in och arbeta extra på helger. Om behov uppstår ska alltid områdeschefen kontaktas för att bevilja detta. Detta gäller även om du jobbar extra i annat arbetslag.
Sida 9 Information om tystnadsplikt Bestämmelser om tystnadsplikt finns i sekretesslagen. När man som vårdtagare vänder sig till omsorgsnämnden och dess utförare ska man kunna göra det i fullt förtroende, inom alla områden. Sekretesslagen finns för vårdtagarens personliga integritet. En vårdtagares tillstånd och personliga förhållanden får endast diskuteras med personal som har någon del i omvårdnaden av personen i fråga. Du som arbetar eller praktiserar inom socialtjänsten har ansvar för att sekretesslagen följs. Vad innebär tystnadsplikt? Tystnadsplikt innebär förbud mot att lämna ut en sekretessbelagd uppgift. För dig som arbetar/praktiserar inom socialtjänsten innebär det allt från dina egna sinnesintryck till det som sägs om vårdtagaren muntligt samt uppgifter dokumenterade i journaler och akter, på datalistor, bilder etc. Vårdtagaren ska kunna vara säker på att ingenting förs vidare om hans/hennes personliga förhållanden eller hälsotillstånd. Även uppgifter om familjeförhållanden och övriga sociala förhållanden lyder under sekretesslagen. Brott mot tystnadsplikten kan leda till böter eller fängelse! Vem har tystnadsplikt? Tystnadsplikten gäller för all personal inom omsorgsnämndens verksamhetsområde. Tystnadsplikten gäller inte bara för den som utför omvårdnadsarbete utan för alla som på något sätt i tjänsten får kännedom om sekretessuppgifter. Hur länge gäller tystnadsplikten? Tystnadsplikten gäller hela livet, även när du slutat i omsorgsnämndens verksamhet. Upplysningar till anhöriga Tystnadsplikten gäller också gentemot vårdtagarens anhöriga. I de flesta fall är detta inget problem eftersom vårdtagaren vanligtvis vill att nära anhöriga ska få veta hur han/hon mår. Men en anhörig har ingen ovillkorlig rätt att få uppgifter om vårdtagaren, eftersom vårdtagaren i vissa fall kan ha särskild anledning att just för sina anhöriga ej upplysa om sin situation.
Sida 10 Upplysningar mellan myndigheter Lagen reglerar också sekretessen mellan myndigheter och andra offentliga institutioner. Socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, justitieombudsmannen och justitiekanslern har rätt att få sekretessbelagda uppgifter. I övriga fall då en myndighet eller institution begär uppgifter från förvaltningen hänvisa till din arbetsledare eller medicinskt ansvarig sjuksköterska. Huvudregeln är att vårdtagaren ska samtycka. Uppgifter till polisen I vissa fall är det möjligt för polisen att få upplysningar om vårdtagare. Hänvisa då alltid till din arbetsledare. Uppgifter till press, radio och tv Kontakta din arbetsledare eller medicinskt ansvarig sjuksköterska om massmedia vill ha uppgifter, göra reportage eller liknande. Huvudregeln är att brukaren ska samtycka.
Sida 11a Särskilda mål för arbetslag i hemtjänst i ordinärt boende och servicelägenheter Bemötande Bemötandet skall präglas av respekt, omtanke och medmänsklighet. Den enskilde skall oavsett sina svårigheter få ett värdigt bemötande. Den enskildes rätt till självbestämmande skall respekteras. Arbetsstruktur Uppdragsdokumentet är grunden för arbetet kring den enskilde och skall vara väl känd av personalen. Kontaktman skall utses och kontaktmannauppgifterna fullgöras enligt fastställda riktlinjer. Genomförandeplan upprättas enligt anvisningarna senast inom 2 veckor. Dokumentation skall i övrigt utföras enligt riktlinjer för dokumentation och riktlinjer för genomförandeplan samt anteckningar i social journal Personlig omvårdnad Vi skall ge den enskilde personlig omvårdnad i enlighet med uppdrags-dokumentet och genomförandeplanen Service Vi skall ge den enskilde service i enlighet med uppdragsdokumentet och genomförandeplan Hälso- och sjukvård samt rehabilitering i särskilt boende Vi ska erbjuda den enskilde hemsjukvård samt rehabilitering som understödjer en god livskvalitet och bibehållande av ADL-funktioner.
Sida 12 Säker mat I tillagningskök, mottagningskök och enhetskök arbetar vi med livsmedelshygien och egenkontroll. Detta gör vi för att ingen ska bli sjuk eller matförgiftad av den mat vi serverar. Till hjälp har vi två egenkontrollprogram, ett gäller för kökspersonal och ett för vårdpersonal. Här finns rutiner för personlig hygien, förvaring och servering, temperaturer, separering och spårbarhet, rengöring m m. Personlig hygien Att alltid ha rena händer vid hantering av livsmedel Använd flytande tvål och engångshandduk när man tvättar händer Vid pågående infektion får man inte hantera livsmedel Använd inte smycken vid hantering av livsmedel Använd förkläde vid mathantering Förvaring och servering Förvara inte mat framme i rummet mer än nödvändigt Varm mat bör serveras inom 2 timmar Ta inte tillvara den varma mat och kalla känsliga livsmedel som stått framme på borden Servera inget livsmedel som har dålig smak, utseende eller lukt Temperaturer Kontrollera kyl och frystemperaturer. Dokumentera 1 gång/v Kontrollera ankommande varor. Dokumentera 1 gång/v Kontrollera ankommande mat. Dokumentera 1 gång/v Separering och spårbarhet Allt som fryses in eller förpackas om i kyl ska märkas med datum och innehåll Dietkoster/specialkoster ges särskild plats i kyl/frys/skafferi Rengöring Använd helst engångsdisktrasor- de ska kastas vid dagens slut Använd ren utrustning vid rengöring och följ enhetens städschema När brister upptäcks så kontakta närmaste chef.
Sida 13 Dagliga rutiner Diskmaskin rengörs Arbetsbänkar rengörs Spis rengörs Mikro rengörs Golv rengörs Ny disktrasa Kontrollera att kyl är ren och fräsch Kontrollera kyl- och frystemperaturen Byt soppåse Att tänka på Tvätta och torka alltid händer och underarmar innan hantering av mat Använd flytande tvål och engångshandduk Använd inte ringar och armband vid hantering av mat Använd rent förkläde vid hantering av mat Vid städning, använd ren utrustning avsedd för köket Majken Svahn, kostekonom Omsorgsförvaltningen, 2010-11-09
Sida 14 Klädpolicy för omsorgsförvaltningen Godkänd av ledningsgruppen 2010-11-04 Bakgrund Omsorgsförvaltningens klädpolicy utgår från att det är den anställdes eget ansvar att ha lämplig klädsel för det arbete som anställningsavtalet avser. Arbetsgivarens ansvar avser i första hand tillhandahållande av skyddskläder utifrån särskilda hygienkrav eller utifrån särskilda säkerhetskrav. Arbetsgivaren kan ställa generella krav på klädsel utifrån allmänna hygienkrav och den anställdes funktion i förhållande till brukare och allmänhet. Arbetsgivaren kan därvid tillhandahålla kläder som uppfyller de generella kraven och kräva att dessa kläder används under arbetstid. För arbete av särskild beskaffenhet kan arbetsgivaren tillhandahålla arbetskläder om arbetets särskilda beskaffenhet medför att arbetet inte bör utföras utan särskild klädsel eller medför omfattande slitage av klädseln. Detta kan gälla vid manuella arbetsuppgifter liknande hantverk, industriproduktion, park-, skogs- och jordbruksarbete samt vid arbete i särskilda miljöer, exempelvis regelbundet arbete i bassängträning. Detta kan också gälla arbete där behov av personlig säkerhet kan medföra behov av kläder med varsel- eller identifikationsfunktion, exempelvis ambulerande nattpersonal. Enbart det faktum att arbetsuppgifterna utförs i en viss miljö utgör inte skäl för arbetsgivaren att tillhandahålla arbetskläder så länge det avser miljöer som motsvarar normala miljöer för människors dagliga liv. Exempelvis är arbete utomhus inte i sig ett skäl för att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder. Allmän klädpolicy Omsorgsförvaltningens klädpolicy utgår från Att personalen under arbetstid representerar Värnamo kommun. Att klädseln är en del av bemötandet av brukare och allmänhet. Att krav på skydd och hygien ska uppfyllas. Arbetsgivaren ska tillhandahålla Skyddskläder utifrån särskilda hygienkrav. Skyddskläder när arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet medför behov av särskilda skyddskläder. Arbetskläder där arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet medför behov av särskild klädsel eller ett omfattande slitage av klädseln. Arbetskläder i särskilt utförande med varsel- och/eller identifikationsfunktion där arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet medför uppenbart behov kopplat till personlig säkerhet.
Sida 15 Arbetsgivaren kan därutöver utifrån klädpolicyn tillhandahålla arbetskläder som underlättar arbetet och fungerar som riktmärke för klädpolicyn. Inom vård och omsorg ska klädseln vara anpassad till de brukarrelaterade arbetsuppgifterna. Kläder ska tvättas i minst + 60 grader. Personal ska bära arbetskläder och skyddskläder enligt anvisningar. Vid omvårdnads- och köksarbete ska ärm avslutas ovanför armbågen och smycken får inte bäras på hand och arm. Av säkerhetsskäl får smycke i övrigt inte bäras på ett sådant sätt att brukare kan gripa tag i detsamma eller att det kan fastna i föremål, utrustning eller inventarier. Personal som arbetar i ordinärt boende ska kunna identifieras med förvaltningens legitimation och id-handling och får därför inte bära klädsel som försvårar identifikation. Mot bakgrund av målsättningen om brukarnas upplevelse av trygghet i boendet får personal som arbetar i särskilt boende inte bära klädsel som försvårar brukarnas igenkänning av personalen. Vård- och omsorgspersonal ska vid omvårdnad där det föreligger risk för vårdrelaterad smitta tillämpa anvisningarna i föreskriften SOSFS 2007:19. Alla skydds- och arbetskläder tillhör arbetsgivaren och förfogas av den anställde enligt arbetsledningens instruktioner. Skyddskläder Skyddskläder avseende hygien ska uppfylla hygienkraven enligt gällande författningar och föreskrifter avseende utförande, omfattning och hantering. Skyddskläder avseende särskilda säkerhetskrav ska uppfylla de krav som följer av arbetsuppgifternas innehåll. Arbetskläder Arbetskläder ska vara utformade så att uppfyller hygienkraven, vara tydligt märkta med kommunens logotyp och utformade så att de inte inbjuder till användning utanför arbetstid. Arbetskläder tillhandahålles generellt enligt Policy för arbetskläder i äldre-och handikappomsorgen och avser om inte särskilda skäl föreligger endast kläder för överkroppen, i först hand i form av bussarong, väst eller Tshirt. Anställd har en skyldighet att bära arbetskläder under arbetstid så långt sådana finns tillgängliga. Arbetskläder för arbete av särskild beskaffenhet tillhandahålles för enskild anställd eller definierad grupp efter arbetsledningens prövning. Särskild klädpolicy I verksamheter som kräver särskild klädpolicy ska verksamhetsansvariga chefer utarbeta och dokumentera särskild klädpolicy inom ramarna för den allmänna policyn. Inom samma typ av verksamhet ska en gemensam klädpolicy gälla oavsett chefsområde eller geografisk belägenhet.
Sida 16 Tobakspolicy Antagen i KF 2014-11-27 Bakgrund Värnamo kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är grunden till en framgångsrik och effektiv organisation. Tobakspolicyn är ett instrument för att skapa förutsättningar för god hälsa samt för att minska risken för medarbetare att drabbas av tobaksrelaterade sjukdomar. Rökfrihet är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå och bibehålla hälsa. Genom policyn arbetar kommunen aktivt med att möjliggöra ett tobaksfritt liv för alla medarbetare. Mål Värnamo kommun ska förbättra medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö genom att begränsa användandet av tobaksprodukter. Definition Tobaksprodukter Tobakspolicyn omfattar cigaretter, cigarrer, e-cigaretter (elektroniska cigaretter), vattenpipa, piptobak, tuggsnus och snus. Policyn innebär: Rökning är inte tillåtet på arbetstid, oavsett var medarbetaren befinner sig. Rökning är inte tillåtet för någon i kommunens lokaler eller i nära anslutning till entréer samt i kommunens fordon. Rökning är inte tillåtet i arbetskläder som tillhandahålls av kommunen. Snusprodukter Bruk av snusprodukter och tuggtobak är inte lämpligt i brukar- och elevnära situationer. Stöd och subventioner Anställda som använder tobaksprodukter erbjuds hjälp med att sluta. Värnamo kommun subventionerar tobaksavväjningsprodukter vid behov. För mer information, se personalhandbok. Ansvar Alla medarbetare har ansvar för sin egen hälsa och för att bidra till en god arbetsmiljö vilket innebär att alla medarbetare ska följa tobakspolicyn. Chefen har ett övergripande ansvar för arbetsmiljön och för att tillsammans med medarbetare se till att denna policy följs. Ansvarig chef ska redan i rekryteringsprocessen informera om tobakspolicyn. Överträdelse av policyn ska leda till allvarliga samtal med närmaste chef. Vid en fortsatt överträdelse ska arbetsgivaren överväga skriftlig varning. Uppföljning Chefen ansvarar för att policyn följs upp och tas upp på arbetsplatsträffar en gång per år och i medarbetarsamtalet.
Sida 17 Rev 2011-10-12 Rutiner för personalen vid besök av okända, inbrott, skadegörelse och hot- och våldsituationer När okända personer uppehåller sig i lokalen dagtid. Fråga om du kan hjälpa dem att hitta den/det de söker. Vid besök av myndigheter och företag. Be att få se giltig legitimation. (Vissa ID-kort gäller tillsammans med körkort.) Vid besök av media Kontakta din arbetsledare. Vid besök på kväll/natt när huset är låst Öppna inte förrän du vet vem du släpper in. Om du öppnar via porttelefonen, förvissa dig om att du släpper i den/de personer som de uppger sig vara. Förvissa dig om att ingen annan obehörig kommer in samtidigt. Vid intrång/inbrott/skadegörelse Vid behov av akut hjälp ring 112 Kontakta polisen för polisanmälan. Kontakta fastighetsägaren vid skadegörelse. (Ex en ruta är krossad) Kontakta din arbetsledare. Tillbud/arbetsskadeanmälan ska alltid skrivas. Krisstöd ska erbjudas till den/de personer som drabbats. Vid hot och våldsituation Om du blir pressad, lämna ifrån dig det personen kräver dig på (nycklar, mediciner osv.) Kontakta polisen, polisanmälan ska alltid göras. Kontakta din arbetsledare. Tillbud/arbetsskadeanmälan ska alltid skrivas. Krisstöd ska erbjudas till den/de personer som drabbats. 2007-01-04 Katarina Gustafsson Samordnare larm- och säkerhet
Sida 18 2010-01-15 Rev 2012-04-23 Instruktion för rapportering (och anmälan) om missförhållanden/risk för missförhållande i verksamhet enligt SoL och LSS Lex Sarah Från och med juli 2011 har begreppen förändrats när det gäller missförhållanden. Personal eller annan rapporteringsskyldig gör en rapport om ett missförhållande/påtaglig risk, medan omsorgsnämnden eller av nämnden delegerad beslutar om en anmälan om allvarliga missförhållanden/påtaglig risk ska göras till Socialstyrelsen. Vad innebär Lex Sarah Socialtjänsten och verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattas av regelverket Lex Sarah (14 kap. 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS). Var och en som fullgör uppgifter i dessa verksamheter ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Det innebär en skyldighet att genast rapportera om han/hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. I de fall det rapporterade missförhållandet, efter utredning, bedöms vara allvarligt ska anmälan göras till Socialstyrelsen. Syftet med rapport/anmälan av missförhållanden? Rapporteringen av missförhållanden är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas i verksamheter inom socialtjänsten och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet är att komma till rätta med brister och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen, samt att upptäcka systemfel kring ledningen av arbetet och hur varje profession fullföljer sitt uppdrag. Vem omfattas av rapporteringsskyldigheten? Rapporteringsskyldigheten gäller för: Anställd Uppdragstagare, t.ex. ledsagare och kontaktpersoner Praktikanter under utbildning Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program
Sida 19 Vem informerar om skyldigheten att rapportera? Varje chef ska se till att samtlig personal (nyanställda, personal som återkommer från lång ledighet, praktikanter, vikarier) inom hennes/hans verksamhet har kunskap om och förstår vad rapporteringsskyldigheten innebär. Chefen ansvarar för att personalen intygar detta skriftligt minst en gång per år. (Blankett finns på intranätet.) Chefen har ett särskilt ansvar att förebygga och förhindra att missförhållanden inträffar genom utbildning, stöd och handledning till personalen. Vad ska rapporteras? Rapporteringsskyldigheten gäller missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden som drabbar en eller flera enskilda som får insatser eller kan komma ifråga för insatser enligt SoL och LSS. Med missförhållanden avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara allvarliga missförhållanden kan tillsammans utgöra ett sådant. Även missförhållanden mellan brukare ska rapporteras. Hur går rapporteringen till? Rapport görs på blankett som finns på intranätet och lämnas till närmaste chef. Om rapport lämnas muntligt ansvarar chefen för att den tecknas ner skriftligen. Chefen ska även på eget initiativ, vid misstanke om missförhållande, göra rapport. Rapport kan inte göras anonymt. Om rapporten avser ansvarig chef kan den lämnas direkt till omsorgschefen. Rapport kan också lämnas direkt till omsorgsnämnden eller Socialstyrelsen. En sådan lämnas samtidigt till ansvarig chef. Ansvarig chef skickar omgående ifylld rapport till registrator på förvaltningens kansli för diarieföring. Registrator ser till att rapporten redovisas för omsorgsnämnden vid nästkommande sammanträde.
Sida 20 Chefens åtgärder efter mottagandet av rapporten Ansvarig chef ska omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att - undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller - förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Vid skada eller konstaterat/misstänkt fysiskt övergrepp bör medicinsk undersökning ske omedelbart. Underrätta närstående/god man snarast. Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska frågan om avstängning från arbetet omedelbart diskuteras med omsorgschef. Ansvarig chef samråder med personalenheten samt tar nödvändiga kontakter med facklig organisation. Polisanmälan Vid misstanke om stöld av pengar eller egendom ska polisanmälan alltid aktualiseras. Samråd sker då med vårdtagare och/eller dennes ställföreträdare. I första hand är det den drabbade själv eller företrädare för denne som gör anmälan. Om inte så är fallet gör ansvarig chef bedömning om förvaltningen ska göra polisanmälan. Huvudregeln är att polisanmälan alltid ska göras. Om det finns anledning att anta att en inträffad händelse, av annan art än ovan nämnd, är brottslig ska omsorgschef tillsammans med vårdtagaren eller dennes ställföreträdare ta upp frågan om polisanmälan ska göras. Utredning och dokumentation Kvalitetssekreteraren påbörjar utredningen utan dröjsmål och dokumenterar fortlöpande. Av utredningen ska framgå vad det rapporterade missförhållandet eller risken för ett missförhållande har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde, när den muntliga eller skriftliga rapporten har tagits emot, när och hur missförhållandet eller risken för ett missförhållande har uppmärksammats, när missförhållandet har inträffat, de orsaker till missförhållandet eller risken för ett missförhållande som har identifierats, om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen, bedömningen av om något liknande skulle kunna inträffa igen vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet eller risken för ett missförhållande samt tidpunkt för dessa, vad som i övrigt har framkommit under utredningen, och vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med.
Sida 21 För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå vilket datum uppgiften dokumenterades, varifrån uppgiften kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar. De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. I de fall ansvarig chef bedömer att det blir någon form av påföljd för personal noteras endast att rapporten har lett till att eventuell disciplinpåföljd utreds, omplacering eller liknande. Detaljer om detta dokumenteras och förs till personakt, personaldiariet. När utredningen är färdigställd lämnas den till registrator på förvaltningens kansli för diarieföring. Registrator ser till att utredningen redovisas för omsorgsnämnden vid nästkommande sammanträde. Anmälan till Socialstyrelsen Ett allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till Socialstyrelsen, enligt 14 kap. 7 SoL och 24 f LSS. Omsorgschef eller biträdande omsorgschef, med kvalitetssekreteraren som ersättare, har ansvar för att detta görs. I berörd brukares akt görs journalanteckning att anmälan om missförhållande (Lex Sarah) gjorts till Socialstyrelsen. Att det rör sig om ett allvarligt missförhållande kan vara uppenbart redan vid mottagandet av rapporten eller först i ett senare skede när utredningen genomförs eller när den avslutas. En utredning ska alltid genomföras även i de fall en anmälan redan har skickats till Socialstyrelsen. Om utredningen inte är avslutad när anmälan till Socialstyrelsen görs ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter att anmälan gjordes. Förutom att uppgifterna på blanketten för anmälan på Socialstyrelsens hemsida ska fyllas i ska utredningen, om den är avslutad, bifogas samt eventuella andra handlingar som är av betydelse för det aktuella missförhållandet. Den enskilde som berörs bör alltid underrättas när en anmälan har gjorts till Socialstyrelsen. Kopia av anmälan lämnas till registrator på förvaltningens kansli för diarieföring. Registrator ser till att anmälan redovisas för omsorgsnämnden vid nästkommande sammanträde.