Östersjöstaternas råd multilateralt samarbete mellan Östersjöområdets regeringar UD info Nr 1 April 2004 (Uppdaterad version av UDinfo faktablad nr 1, 2003) Östersjöområdet är ett av världens ekonomiskt snabbast växande områden och har stor politisk och ekonomisk betydelse för Sverige. Östersjöområdets regeringar samarbetar på en rad olika områden för att utveckla regionen och för att folken ska närma sig varandra. Den svenska regeringen lägger stor vikt vid Östersjösamarbetet. För att ta tillvara samarbetsmöjligheterna i regionen bildades Östersjöstaternas råd 1992 av regeringarna i Östersjöområdet. Östersjöstaternas råd utgör en av flera mellanstatliga organisationer som verkar för samarbete, fred och demokrati i hela eller delar av Europa. Sverige anser att Östersjöstaternas råd spelar en viktig roll för att överbrygga gamla skiljelinjer i norra Europa och för att förebygga att nya uppstår. Rådet har konsekvent stött Polens och de baltiska staternas medlemskap i Europeiska unionen och Rysslands fortsatta nära samarbete med EU. Rådet spelar en betydelsefull roll för genomförandet av EU:s Nordliga dimension, det vill säga unionens politik för Östersjöregionen. Syfte och medlemsstater Efter de forna Sovjetrepublikernas frigörelse skapades förutsättningar för ett nära samarbete mellan Östersjöområdets regeringar. Vid en konferens i Köpenhamn i mars 1992 beslutade regionens utrikesministrar att bilda Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Rådet har tolv medlemmar: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland och den Europeiska kommissionen. Östersjöstaternas råd har följande syften: att verka för en större sammanhållning mellan medlemsländerna och att återupprätta Östersjöområdet som sammanhållen region, att bidra till en fortsatt demokratisk utveckling i Östersjöregionen, att medverka till ekonomisk tillväxt i området, att bidra till att utvecklingen blir hållbar, det vill säga att den inte förstör miljön och andra förutsättningar för framtida utveckling och att stödja regionalt Östersjösamarbete på olika sakområden och nivåer. I mars 2002 firade Östersjöstaternas råd sitt tioårsjubileum vid ett särskilt utrikesministermöte i Svetlogorsk i Kaliningradregionen i Ryssland. En jubileumsdeklaration antogs som klargör att rådet kommer att lämna fortsatt viktiga bidrag till utvecklingen i norra Europa genom att flexibelt anpassa sig till den politiska utvecklingen, ta upp nya frågor av gemensamt intresse och åstadkomma konkreta resultat. Samspelet mellan handel och investeringar, tillväxt och välfärd, stabilitet och säkerhet understryks särskilt, liksom betydelsen av en hållbar utveckling. Estlands, Lettlands, Litauens och Polens medlemskap i Europeiska unionen i maj 2004 skapar en ny situation för Östersjöstaternas råd eftersom därmed åtta av rådets elva medlemsländer är medlemmar i EU. Östersjösamarbetet fortsätter med inriktning på frågor som passar för ett informellt politiskt och praktiskt samarbete mellan en mindre grupp närliggande länder. Struktur och samarbetsformer Under sitt ordförandeår 1995/96 tog Sverige initiativ till ett Östersjötoppmöte, det vill säga ett möte mellan medlemsländernas regeringschefer och den Europeiska kommissionens ordförande. Mötet hölls i maj 1996 i Visby och blev en stor framgång. Sedan dess har Östersjötoppmöten hållits vartannat år, 2004 års möte hålls i juni i Tallinn. År 2000 beslutade regeringscheferna vid sitt möte i Kolding i Danmark att inom ramen för Östersjöstaternas råd föra samman allt regeringssamarbete mellan hela gruppen Östersjöländer. Tidigare hade mycket praktiskt samarbete legat vid sidan av. Fackdepartement och myndigheter behåller dock huvudansvaret för samarbetet på sina områden. Utrikesministermöten Östersjöstaternas råd har hittills sammanträtt på utrikesministernivå en gång per år, i allmänhet i juni. Europeiska kommissionen brukar representeras av kommissionären för utrikesförbindelser. Vid varje möte utfärdas en kommuniké som tar upp väsentliga frågor för Östersjöländerna och för Östersjösamarbetet. 2004 hålls i stället ett möte med utrikesministrarnas ställföreträdare i anslutning till Östersjötoppmötet i Tallinn. Mellan rådsmötena styrs verksamheten av en ämbetsmannakommitté (Committee of Senior Officials, CSO) som möts ca sju gånger per år. Under CSO finns tre arbetsgrupper: för demokratiska institutioner, för ekonomiskt samarbete och för nukleär säkerhet. Östersjöstaternas råd har också två aktionsgrupper under regeringscheferna och ca tio tjänstemannagrupper som arbetar direkt för sina fackdepartement. Fackministermöten på olika områden är vanliga. Ämbetsmannakommittén har en samordnande roll.
Ordförandeskapet roterar Ordförandeskapet innebär ett betydande ansvar för verksamheten och roterar varje år mellan medlemsländerna. Alla medlemsländer utom Island har haft ordförandeskap. Verksamhetsåret 2003/2004 är Estland ordförande och 2004/2005 är det Polen. Island har erbjudit sig att leda samarbetet 2005/2006. 1998 upprättades ett internationellt sekretariat med säte i Stockholm. Sekretariatet förbereder möten inom Östersjöstaternas råd och övervakar att besluten verkställs. Finländaren Hannu Halinen är chef. Läs mer på www.cbss.st Samverkande länder och organisationer Sju länder (Frankrike, Italien, Nederländerna, Slovakien, Storbritannien, Ukraina och USA) är observatörer i Östersjöstaternas råd. På den parlamentariska nivån anordnas årliga parlamentariska konferenser mellan Östersjöländerna (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC). På den kommunala och regionala nivån finns fyra organisationer: städernas (Union of Baltic Cities, UBC), landstingens och länens (Baltic Sea States Subregional Co-operation, BSSSC), avsides och vid hav liggande regioners (CPMR-Baltic Sea Commission) samt de stora öarnas (B 7 Islands). Alla de nämnda organisationerna har status som speciella deltagare i Östersjöstaternas råd och inbjuds bland annat till utrikesministermötena. Enskilda organisationer bedriver Östersjösamarbete i stor utsträckning och sedan 2001 har de årligen hållit ett särskilt forum i samverkan med Östersjöstaternas råd. Barentsregionen har ett särskilt samarbetsorgan, Barentsrådet, med de fem nordiska länderna, Ryssland och den Europeiska kommissionen som medlemmar. Politiskt och praktiskt samarbete mellan Östersjöländerna Det omfattande samarbetet mellan departement och myndigheter inom ramen för Östersjöstaternas råd redovisas här i alfabetisk ordning: Baltic 21 Det är väsentligt att utvecklingen blir hållbar. Som en uppföljning av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 tog regionens miljöministrar 1996 initiativet till en regional Agenda 21 för Östersjöregionen (Baltic 21). Den antogs 1998 och 2002 antogs en kompletterande regional Agenda 21 för utbildning. Baltic 21 omnämndes också som en process mot hållbar utveckling i det handlingsprogram som antogs vid FN:s toppmöte i Johannesburg 2002. Baltic 21 håller nu på att genomföras och arbetet bedrivs inom åtta sektorer: jordbruk, energi, fiske, skog, industri, turism, transporter och utbildning. Mätmetoder har fastställts och ett antal konkreta projekt pågår. Östersjötoppmötet 2004 förväntas anta riktlinjer för det framtida samarbetet. Baltic 21 har ett eget sekretariat inom Östersjöstaternas råds sekretariat i Stockholm. Läs mer på www.baltic21.org. Barn i utsatta situationer Sedan 1999 pågår ett regionalt samarbete kring barn i utsatta situationer. Samarbetet sker dels mellan regeringstjänstemän, dels mellan experter på såväl central som regional och lokal nivå. Samverkan med enskilda organisationer är en central del i arbetet. En arbetsgrupp för samarbete kring barn i utsatta situationer (WGCC) bildades 2002. Samtidigt tillkom en barnenhet inom sekretariatet för Östersjöstaternas råd. Arbetsgruppen arbetar särskilt med sexuellt utnyttjade barn, gatubarn, barn på institutioner, barn som begår brott samt barn som kommit ensamma över gränserna inom Östersjöregionen. Utrikesdepartementet har under en tvåårsperiod ställt en tjänsteman till barnenhetens förfogande för ett särskilt samarbetsprojekt kring de ensamkommande barnen. Förutom medlemsländerna i Östersjöstaternas råd deltar även Ukraina, Vitryssland och Moldavien i projektet. Syftet är att öka uppmärksamheten på ensamkommande barn som har utsatts för människohandel, söker asyl eller av andra skäl vistas på egen hand i ett annat Östersjöland. Man vill också skapa bättre förutsättningar för dessa barn genom samarbete mellan migrationsmyndigheter, rättsväsende, sociala myndigheter och enskilda organisationer. En handlingsplan förväntas bli antagen under våren 2004. Hemsidan www.childcentre.baltinfo.org är ett användbart verktyg i alla delar av samarbetet kring barn i utsatta situationer. Civil säkerhet För åtgärder för att förebygga och hantera andra hot mot samhället än rent militära används rubriken civil säkerhet. Civil säkerhet syftar till att öka människors fysiska trygghet. Sedan 1998 har ett antal konferenser hållits, vilka har avlösts av ett praktiskt samarbete på olika delområden. Under namnet EUROBALTIC har ett räddningstjänstsamarbete utvecklats i samarbete med EU. Det handlar bland annat om införandet av det gemensamma larmnumret 112 i hela regionen samt samarbete i fråga om miljöolyckor och andra olyckor. Gemensamma räddningstjänstövningar genomförs också. Sverige har varit pådrivande i det arbetet liksom inom området krishantering. Inom det området har gemensamma insatser utvecklats för forskning och utbildning som syftar till att höja förmågan att hantera kriser. Kustbevakningsmyndigheterna i Östersjöländerna har ett eget samarbete för att kunna utföra sina uppgifter mer effektivt (Östersjöregionens gränskontrollsamarbetskonferens, BSRBCCC). Demokratisk utveckling Det demokratiska systemet är nu väl etablerat i alla Östersjöländer men demokratin behöver ständigt vidareutvecklas. Mellan 1994 och 2003 hade Östersjöstaternas råd en post som kommissarie för demokratisk utveckling som arbetade med stöd och övervakning inom området. Demokratisamarbetet är nu inriktat på erfarenhetsutbyte inom en arbetsgrupp för demokratiska institutioner. Östersjöstaternas råd har under senare år särskilt uppmärksammat gott lagstiftningsarbete, lokalt självstyre, minoritetsfrågor, pressfrihet, behandling av häktade, människohandel och de olika ombudsmannainstitutionerna.
Energi Tillförlitlig tillgång på energi är en nyckel till Östersjöregionens utveckling. Integrerade energimarknader, särskilt för elektricitet och gas, leder till effektiv produktion, distribution och användning av energi. På så sätt minskar kostnaderna och den negativa påverkan på miljön. Förnybara energikällor främjas. Östersjöområdets energiministrar har hållit tre konferenser och upprättat ett energipolitiskt samarbete, BASREC, med en särskild tjänstemannagrupp, flera arbetsgrupper och ett litet sekretariat knutet till Östersjöstaternas råds sekretariat i Stockholm. Samarbetet omfattar bland annat harmonisering av regelverk och andra åtgärder för att främja investeringar. I ett särskilt samarbetsprojekt arbetar man för att motverka klimatförändringar. Vid sitt möte i Vilnius i november 2002 beslutade energiministrarna att göra Östersjöregionen till ett försöksområde för gemensamma klimatinvesteringar. Läs mer på www.cbss.st. Fiske Utnyttjandet av fisketillgångarna i Östersjön regleras av en särskild fiskerikommission som inrättades redan 1974. Det arbetet ingår inte i Östersjöstaternas råd, eftersom det bygger på en egen internationell överenskommelse mellan en något mindre grupp av länder som består av Östersjöns alla strandstater Handel och investeringar Enligt svensk mening är möjligheterna till tillväxt inom Östersjöområdet bland de största i världen. Det gäller att de möjligheterna utnyttjas effektivt. De ekonomiska frågorna har alltid spelat en viktig roll inom Östersjösamarbetet. Östersjöstaternas råd har ett permanent affärslivsråd (Business Advisory Council). Handels och ekonomiministermöten hålls regelbundet, och vid de två senaste antogs handlingsplaner med syfte att undanröja handelshinder och främja handel och investeringar. Nästa ministermöte hålls i april 2004. Den ekonomiska arbetsgruppen genomför handlingsplanerna och förbereder ministermötena. Några exempel på åtgärder: ett mål har fastställts om att gränspassager för varor inte ska behöva ta mer än två timmar och en rad åtgärder har vidtagits för att nå det målet (se även under rubriken tull), en särskild webbportal, www.balticmarket.de, har upprättats för praktisk information till företagen om handel och investeringar, korruption som hämmar handel och investeringar bekämpas bland annat genom en konferens om system för offentlig upphandling som förhindrar att mutor används, de investeringsfrämjande organen samarbetar och undersöker möjligheten att göra Östersjöområdet till ett gemensamt investeringsområde. IT (informationsteknologi) Vid Östersjötoppmötet i Kolding i april 2000 beslutade regeringscheferna om ett samarbete för informationssamhällets utveckling i regionen i nära anknytning till EU:s politik för Östersjöområdet (Nordliga dimensionen). Med en särskild insats från Europeiska kommissionen utarbetades ett handlingsprogram för en så kallad Nordlig e-dimension vilket antogs av Östersjöstaternas råds IT-ansvariga ministrar i september 2001. Planen innehåller sju handlingslinjer: forskningsnätverk med bredband, elektronisk säkerhet, IT-utbildning, e-handel, elektronisk förvaltning, IT i miljöarbetet samt mätningar av IT-utvecklingen. En rad insatser har genomförts såsom seminarier, konferenser, genomförbarhetsstudier och andra projektförberedelser. Arbetet har bland annat lett till nya utvecklingsprojekt inom IT-området finansierade av EU och av Nordiska ministerrådet. Läs mer på www.riso.ee/nordic. Kultursamarbete Östersjöländernas kulturministrar har hållit sex möten. En handlingsplan har utarbetats för skydd av det gemensamma kulturarvet. Den innehåller fyra handlingslinjer: praktiskt skydd av byggnader, kulturarv under vatten, kustkultur samt hållbart bevarande av historiska städer. Samarbetet styrs av en samordningsgrupp och genomförs av arbetsgrupper. En mötesplats har också skapats i form av ett Kulturarvsforum som hålls vartannat år, nästa gång i Finland 2005. Det svenska Riksantikvarieämbetet deltar aktivt och ledde samarbetet 1998-2003. Ett parallellt vitalt kultursamarbete pågår sedan 1988 genom Ars Baltica. Det syftar till att främja det regionala konstnärs- och kulturutbytet i form av nätverk, festivaler, seminarier och utställningar. Från svensk sida deltar Svenska institutet och Statens kulturråd i samarbetet. Åren 2002 och 2003 var Sverige ordförande i samordningskommittén för Ars Baltica och i oktober 2002 organiserades en framgångsrik konferens i Visby om villkoren för kultursamarbete i Östersjöområdet. Ars Baltica har ett sekretariat i Polen. Läs mer på www.arsbaltica.net. Kärnsäkerhet Nukleär säkerhet, det vill säga teknisk säkerhet och strålskydd vid användning av kärnkraft och hantering av radioaktivt avfall, är av stor betydelse vid ett grannlandssamarbete. Myndigheternas kontroll och tillsyn av kärnteknisk verksamhet är av gemensamt intresse och vid en eventuell olycka kan utsläpp av radioaktiva ämnen komma att beröra flera länder. Östersjöstaternas råd har en särskild arbetsgrupp på detta område för utbyte av information och erfarenheter, gemensamma aktiviteter som beredskapsövningar och sammanställningar av uppgifter av gemensamt intresse. Efter förberedelser inom gruppen har ett särskilt avtal ingåtts om reguljärt utbyte av data från nationella mätstationer för strålning ocharbetsgruppen ser till att utbytet fungerar. Övningar har också genomförts för att testa tidig varning och andra kommunikationer mellan ländernas beredskapsorganisationer. Syftet är att stärka beredskapen för samverkan i händelse av en kärnenergiolycka. Marin miljö Helsingforskonventionen reglerar sedan 1974 samarbetet för att skydda Östersjöns marina miljö. En särskild kommission (HELCOM) styr samarbetet och den har ett sekretariat i Helsingfors. Samarbetet är intensivt,
bland annat för att åtgärda de största utsläppskällorna runt Östersjön inom ett särskilt program. Sjösäkerhet och miljöräddningstjänst till sjöss är andra viktiga samarbetsområden eftersom fartygsolyckor kan leda till allvarliga föroreningar. Samarbetet inom HELCOM ingår inte i Östersjöstaternas råd av samma skäl som för fiskerisamarbetet. Läs mer på www. helcom.fi. Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet utgör ett ökande hot mot säkerheten och tryggheten i Östersjöregionen. En aktionsgrupp mot organiserad brottslighet tillsattes vid Östersjötoppmötet i Visby 1996 och består av personliga representanter för regeringscheferna. Under aktionsgruppen finns en operativ kommitté (OPC) och ett flertal expertgrupper med representanter för brottsbekämpande myndigheter i de olika länderna. Arbetet inbegriper alla nationella brottsbekämpande myndigheter och samordnas av en särskild samordnare i varje land. Det finns ett nära samarbete med gränskontrollsamarbetskonferensen, BSRBCCC. Kommunikationscentraler med dygnetruntbevakning och ett gemensamt system för informationsutbyte har upprättats. Gemensamma operativa aktioner genomförs löpande bland annat inom områdena illegal migration, kvinnohandel, gängbrottslighet, narkotika, stulna fordon, högbeskattade varor och penningtvätt. En årlig lägesrapport om korruption tas också fram. Ett åklagarsamarbete har också knutits till aktionsgruppens arbete. Dessutom ingår ett rättsligt samarbete och gemensamma undersökningar och utbildningar. Sverige var ordförande i aktionsgruppen under de första fyra åren, men från 2001 har Danmark tagit över huvudansvaret. Läs mer på www.balticseataskforce.dk. Regional utveckling/planering VASAB 2010 (Visions and Strategies around the Baltic Sea) syftar till att främja erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring rörande regional utveckling och regional planering samt lägga grunden för en hållbar utveckling i Östersjöområdet. Samarbetet inleddes 1992 på svenskt initiativ. Flera möten med ministrar som är ansvariga för planering och regional utveckling har hållits och i Stockholm 1996 antogs ett handlingsprogram där ett antal prioriterade projekt pekades ut. Vid det senaste ministermötet i Wismar 2001 vidareutvecklades handlingsprogrammet mot bakgrund av de nya möjligheter och utmaningar Östersjöområdet står inför. Skatter Skattemyndigheterna i Östersjöområdet har ett eget samarbete. Samverkan sker vid årliga generaldirektörsmöten, där riktlinjerna för arbetets inriktning bestäms. Inom ramen för beslutade kontrollinsatser hålls möten vid behov. Länderna ordnar också seminarier i angelägna ämnen. Smittskydd I delar av Östersjöområdet har allvarliga smittsamma sjukdomar såsom tuberkulos och aids fått ökad spridning på senare år, vilket åstadkommer lidande och kan hämma utvecklingen och kontakterna mellan länderna. Sverige uppmärksammade detta på ett tidigt stadium och anordnade flera konferenser som i hög grad bidrog till att belysa problemet och utforma åtgärder. För att försöka vända den allvarliga utvecklingen beslutade Östersjötoppmötet i Kolding 2000 att tillsätta en särskild grupp av personliga representanter för regeringscheferna som utarbetat och genomfört en handlingsplan för kontroll av smittsamma sjukdomar i Östersjöregionen. Aktionsgruppen har sex programgrupper med nationella experter inom de prioriterade områdena: överblick av smittsamma sjukdomar, tuberkulos, hiv, antibiotika, primärvård och fängelsehälsa. Programgrupperna har utvecklat ett stort antal nyckelprojekt inom respektive område och de flesta av dem har fått finansiering och håller på att genomföras. Östersjötoppmötet i St. Petersburg i juni 2002 antog ett särskilt uttalande om smittsamma sjukdomar som bland annat manade till nationella mobiliseringar i kampen mot aids och effektivitetshöjande reformer i smittsjukvården. Aktionsgruppen lämnar en slutrapport till Östersjötoppmötet i juni 2004. Ett bredare partnerskap bildades i oktober 2003 för fortsatt hälsosamarbete i Östersjöregionen Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande. Tullsamarbete Sedan 1995 har en konferens hållits vartannat år för Tullverkens chefer i Östersjöområdet och mellan konferenserna har arbetsgrupper arbetat bl.a. med tullprocedurer, särskilt med hur tiden för gränspassager för varor ska minska till högst två timmar. Omfattande mätningar av tidsåtgången vid gränspassager har genomförts och de gav också information om flaskhalsarna. Efter EU:s utvidgning upphör tullkonferenserna att stödjas av EU, men fortsatta möten mellan tullcheferna förväntas, liksom fortsatt arbete för att minska den tid det tar för gods att passera gränserna mot Ryssland. Transporter Transportministrarna möttes senast 2001 och beslutade bland annat att bilda en arbetsgrupp inom Östersjöstaternas råd. Arbetsgruppen har mötts flera gånger men hittills inte åstadkommit särskilt mycket. Diskussioner pågår om arbetsgruppens framtid. Ungdomspolitik Det ungdomspolitiska samarbetet styrs av en handlingsplan som antogs vid den ungdomsministerkonferens som hölls i Visby 1998. Som ett led i uppföljningen av handlingsplanen inrättades 1999 ett ungdomssekretariat i Kiel, bland annat med uppgiften att samordna regeringssamarbetet och att praktiskt stödja det omfattande ungdomssamarbetet i Östersjöområdet. För uppföljning av samarbetet hölls en konferens på hög tjänstemannanivå i Lübeck 2000 och i Vilnius sommaren 2002 hölls ytterligare en ungdomsministerkonferens. I Vilnius antogs en kompletterande handlingsplan med fokus på unga i kunskapssamhället. Genom denna handlingsplan upprättades också en arbetsgrupp för ungdomspolitiska frågor. En utvärdering av samarbetet sedan 1998 pågår och den kommer att ligga till grund för diskussioner om det framtida ungdomspolitiska samarbetet. Mer information finns på www.balticsea-youth.org.
Utbildning På utbildningsområdet har Östersjöstaternas råd ett särskilt universitetsprogram som kallas EuroFaculty (EF). EF:s uppgift är att bistå vid reformeringen av högre utbildning i juridik, ekonomi och offentlig förvaltning vid universiteten i Tartu i Estland, Riga i Lettland, Vilnius i Litauen och Kaliningrad i Ryssland. Utländska gästlärare bistår med kurser, lärarutbildning och utveckling av kursplaner. Vid de tre universiteten i de baltiska länderna arbetar EF i ett tioårsperspektiv som löper ut år 2005. EF-projektet i Kaliningrad har en separat organisation, som bara omfattar juridik och ekonomi och inleddes först år 2000. Inom ramen för Baltic 21-samarbetet samlades, på svenskt initiativ, utbildningsministrarna i Östersjöregionen på Haga slott i mars 2000 och i januari 2001. Det första mötet beslutade att en särskild Agenda 21 för utbildning skulle utvecklas och det andra mötet fastställde Baltic 21E, som den kallas. Arbetet på att genomföra den leds av en samordningsgrupp under ledning av Sverige och Litauen. För ytterligare information om Östersjöstaternas råd, kontakta: Christer Persson, departementsråd tel. 08 405 20 14 e-post: christer.p.persson@foreign.ministry.se Nästan alla departement och flera myndigheter deltar i någon form av multilateralt samarbete mellan Östersjöstaternas regeringar. Information om ansvariga tjänstemän fås från Christer Persson. Östersjöstaternas råds sekretariat (Secretariat of the Council of Baltic Sea States) Box 2010, 103 11 Stockholm e-post: cbss@cbss.st webbplats: www.cbss.st Informationsansvarig: Gry Tinde tel. 08 440 19 36 e-post: gry.tinde@cbss.st Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Produktion: Press-, informations- och kulturenheten Tel: 08 405 10 00, e-post: information-ud@foreign.ministry.se, UD:s webbplats: www.ud.se Artikelnr UD 04.017