Immaterialrättslig (IPR) Guide

Immaterialrättslig (IPR) Guide 1

Reg.nr: S-000256 Reg.nr: 3750M Titel: Immatrialrättslig (IPR) guide Design: Anders Eurén, Linda Olofsson Publiserad av: Externa relationer/forskning och innovationsservice Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg foto: Göran Olofsson, Mattias Jacobsson, Eva Stööp. Dammsugarbild, Elektrolux tryck: Geson Hylte tryck

Immaterialrättslig (IPR) Guide

Förord Denna immaterialrättsliga (IPR) guide är tänkt att fylla ett flertal syften. Det främsta är naturligtvis att ge en introduktion till IPR och dess möjligheter. Ur ett större perspektiv är det viktigt för Göteborgs universitet att lärare och forskare känner till IPR och kan ta till vara de möjligheter som kan uppstå i ert arbete. Hur väl ett universitet eller högskola lyckas förvalta sitt eget kunskapskapital blir en allt viktigare del när vi jämförs med andra högskolor. Utöver denna guide har Göteborgs universitet även antagit en IP-policy 1 för att understryka betydelsen av IPR. Lärarundantaget gäller än så länge men det blir allt vanligare att rättigheter avtalas bort i större forskningssamarbeten. Genom denna guide vill vi även lyfta frågor som är viktiga att förstå i sådana sammanhang. Ofta har man som forskare enligt avtalet en skyldighet att ta till vara IPR inom sitt område på ett optimalt sätt. Vad betyder detta? Vilka krav kan de övriga i samarbetet ställa på dig? Varför skall du skydda dina resultat och det du har skapat? Därför att du som person därigenom får en ensamrätt att använda och kontrollera dem för kommersiella och/eller strategiska syften. Med en ensamrätt ökar du dina möjligheter att själv skapa inkomster på dina presentationer/rättigheter och den hindrar samtidigt andra från att tjäna pengar på ditt arbete. Det är fullt möjligt att samtidigt skydda och publicera sina resultat. Hur man skall gå tillväga - fråga oss! 1. Policy för nyttiggörande av Göteborgs universitets immateriella rättigheter, nedladdningsbar från: www.styrdokument.adm.gu.se

Innehåll Introduktion...6 Att tänka på...8 Patent...10 Designskydd...11 Varumärke...12 Upphovsrätt...13 IPR strategi...14

Introduktion IPR står för immateriella rättigheter (Intellectual Property Rights). De immateriella rättigheterna är exklusiva rättigheter som skyddar intellektuellt arbete, vilket inkluderar såväl konstnärligt skapande som kommersiella uppfinningar. Det finns ett flertal sätt att skydda sitt arbete, se tabell och exempel nedan. I denna guide ger vi dig en introduktion till de olika typerna av immateriella skydd som finns, samt vad som är viktigt att tänka på i samband med respektive skydd. Vi vill också peka på ett antal punkter som är viktigt att känna till angående forskningssamarbeten, uppdragsforskning och andra samarbeten, t ex med företag. Slutligen vill vi peka på vikten av att ha en strategi för arbete med IPR. Skydd Patent Hemlighållande Design Varumärke Upphovsrätt Tillämpning Teknisk lösning Svårt att skydda (företag) Utformning Kännetecken, t ex namn Verk, t ex programvara Exempel : En produkt kan skyddas på flera olika sätt. Man kan tänka sig den självgående dammsugaren Aspira med ett hög tekno logiskt dammfilter som skulle kunna skyddas på följande sätt: Aspira - varumärke, ordmärke ASPIRA - varumärke, figurmärke Högteknologiskt dammfilter - patent Utseende - designskydd Programvaran - upphovsrätt 6

7

Att tänka på För att inte röja nyhetskrav, uppfinningshöjd, verkshöjd etc är det viktigt att tänka på vad man skriver i sina forskningsansökningar samt när och hur man presenterar sina resultat. Har du funderingar kring detta hjälper vi dig gärna. Det är också viktigt vad det står i avtal som man ingår med andra forskare, företag eller inom ett konsortium. Det kan handla om att man skall avtala om sekretess kring den information som utbytes för att inte röja nyhetskravet. Det kan också handla om eventuell fördröjning av publicering eller äganderätt till kommande resultat. Vi kan bistå dig i hela avtalsprocessen, både med utformning och granskning och vi hjälper dig gärna med en genomgång av redan ingångna avtal. 8

Patent Patent kan sökas på en teknisk lösning av ett problem, dvs en uppfinning. Det kan vara en helt ny teknik såväl som en vidareutveckling av en etablerad teknik. Det går inte att patentera en vetenskaplig upptäckt, utan det måste vara en ny tillämpning som upptäckten kan användas till. Exempelvis kan man inte patentera upptäckten av en ny molekyl 2. Däremot kan användandet av molekylen för medicinsk terapi vara patenterbart. Det ställs ett antal krav på den tekniska lösningen för att den skall kunna patenteras: 1) Nyhetskravet 2) Industriell tillämpbarhet 3) Uppfinningshöjd Nyhetskravet innebär att uppfinningen inte får vara publicerad eller offentliggjord innan patentansökan skickas in. I USA finns en frist om ett år, en så kallad grace period, från publicering till ansökan måste skickas in, detta gäller dock inte i de flesta andra länder. Industriell tillämpbarhet kräver att uppfinningen skall kunna tillgodogöras industriellt utifrån beskrivningen i ansökan. Uppfinningshöjd betyder att din tekniska lösning skall skilja sig tillräckligt från allt som är tidigare känt och den får inte heller vara uppenbar för någon med kunskap inom fältet, en så kallad fackman. Uppfinningshöjden kan ofta vara svår att bedöma och man kan behöva argumentera för den när ansökan granskas hos patentverket. För att stå som uppfinnare på ett patent måste man aktivt ha deltagit i det intellektuella steg som resulterat i uppfinningshöjden hos patentet. Det är viktigt att rätt personer står som uppfinnare eftersom patentet kan komma att ogiltigförklaras i annat fall. 2. Med undantag för ett specialfall som kallas oinskränkt produktskydd. 9

En patentansökan består väsentligen av tre delar: Sammanfattning Bakgrund och beskrivning Kraven Bakgrund och beskrivning utgör basen för hur kraven kommer att tolkas och således är innehållet i denna del mycket viktigt. Patent ger ensamrätt till din tekniska lösning i upp till tjugo år. För vissa läkemedel och växtskyddsmedel kan tiden förlängas ytterliggare fem år. Att söka patent är en relativt lång och, speciellt om man söker internationellt, dyr process 3. Därför bör man innan man lämnar in en patentansökan ha en tydlig kommersialiseringsstrategi, dvs man bör ha funderat på om patentering verkligen är nödvändigt, samt hur man skall gå vidare efter ansökan är inlämnad med t ex finansiering. Detta kan vi hjälpa dig med. Genom en patentansökan kommer din uppfinning att bli offentlig efter arton månader, vilket för t ex ett företag kanske inte är önskvärt. Ett alternativ till att patentera kan då vara att hemlighålla den tekniska lösningen. Alternativet att hemlighålla används ofta av företag då kraven för patenterbarhet är svåra att möta, t ex då uppfinningshöjden inte är tillräcklig. 3. För en internationell ansökan kommer kostnaderna inom ett par år upp i 2-3 miljoner kronor. 10

Designskydd Designskydd (alternativt mönster- eller formgivningsskydd) är ett form- eller utseendeskydd för en produkt. Det som skyddas är en produkts eller en del av en produkts utseende. Det går inte att skydda delar som uteslutande har en teknisk funktion och produktdelen skall vara synlig vid normal användning av produkten för att kunna skyddas. Ett designskydd ger dig ensamrätt till din design i upp till 25 år. Det går att skydda för en femårsperiod i taget. Mönstret/Designen skall vara nytt och särpräglat. Då mönsterskaparen själv offentliggör sitt mönster finns emellertid en frist på tolv månader, skonfrist eller grace period, för nyhetskravet. Särpräglingen innebär att det inte får finnas andra mönster som ger samma helhetsintryck samt att mönstret inte är så enkelt att det bör vara tillgängligt för alla att använda, t ex det består av enkla genometriska former. Inom ramen för detta skydd ryms även mönsterskydd för kretsmönster inom halvledarindustrin. 11

Varumärke Genom ett varumärkesskydd kan du skydda ett eller flera ord eller en grafisk symbol som du använder för att särskilja dina produkter/ tjänster. För varumärkesskydd krävs särskiljningsförmåga vilket betyder att märket skall representera ett särskilt ursprung. Det är således inte möjligt att skydda beskrivande ord. Det finns en rad olika typer av varumärken men den vanligaste är ordmärke som består av ett eller flera ord, t ex Göteborgs universitet. Exempel på andra märken är figurmärken, se figur nedan, och ljudmärken. Exempel på figurmärke Varumärkesskydd kan erhållas genom registrering hos PRV som nationellt märke, EU-märke eller internationellt märke. I samband med att du ansöker om varumärkesskydd får du göra en klassificering av ditt varumärke. En varumärkesansökan blir offentlig från dag ett då du skickar in den till PRV. Varumärkesskydd kan också erhållas genom inarbetning på aktuell marknad varvid varumärket gäller så länge märket används aktivt. Vid registrering ges skyddet i tio år och kan sedan förlängas tio år i taget men det krävs samtidigt att märket används aktivt. För att behålla ditt varumärkesskydd är det därför viktigt att du använder ditt varumärke aktivt men också att du använder det på rätt sätt och bevakar att även andra använder det på rätt sätt. 12

Upphovsrätt Upphovsrätt får man för en skapelse eller ett verk. För att få upphovsrätt för ett verk krävs att verket har verkshöjd: ett verk skall ha höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet. I Sverige är dock kravet på verkshöjd relativt lågt. Upphovsrätten består av två delar; en ekonomisk rätt och en ideell rätt. Den ekonomiska rätten ger rätt att bestämma framställning och tillgänglighet. Den ideella rätten är skaparens rätt att omnämnas och rätt att bestämma att verket inte får ändras. Den ekonomiska rätten kan överlåtas och i samarbeten kan man avtala om hur den ekonomiska rätten skall fördelas. Den ideella rätten kan inte överlåtas. Man behöver inte ansöka om upphovsrätt utan verket är skyddat från det att det har skapats. Skyddet gäller normalt i upp till 70 år efter att skaparen gått bort. När det gäller närstående rättigheter såsom framförande av verk är skyddet 50 år från framförandet ägt rum. Det finns vissa undantag från upphovsrätten såsom kopiering för privat bruk, rätten att använda citat och rätt att tillverka exemplar till synskadade. Inom ramen för upphovsrätten ryms i Sverige även skydd av datorprogram. För datorprogram gäller enligt upphovsrättslagen att i de fall då arbetstagaren som en del av sitt arbete tagit fram programvaran övergår rätten till denna till arbetsgivaren om inte annat avtalats. När det gäller universitetslärares programvara är rättsläget oklart. Vissa menar att man skulle kunna göra en tolkning utifrån lärarundantaget som gäller för lärares uppfinningar medan andra menar att det är upphovsrättslagen som gäller. 13

IPR strategi En immateriell rättighet, t ex ett patent, markerar starten på en resa mot en produkt. Det är ofta en resa med höga kostnader och många fallgropar. Därför är det viktigt att ha en strategi. Vad skall man patentera och när, för att hålla kostnaderna nere, men samtidigt inte riskera möjligheten att skydda? Hur skyddar man delar av produkten som inte är patenterbara; är de t ex skyddade av upphovsrätt? Ofta är man inte ensam på denna resa. Det kommer att krävas flera kompetenser som arbetar tillsammans för att nå målet med en produkt på marknaden. Då behöver man ett avtal som reglerar rättigheter och förväntningar på samarbetet. Inom ramen för den nya typen av forskningssamarbeten där avtal reglerar IPR är det viktigt att känna till vad som förväntas av dig som forskare när det gäller att tillvarata IPR inom ditt fält. Vad är viktigt att skydda för att målet med ert samarbete skall uppnås? På Forskning- och innovationservice erbjuds Göteborgs universitets anställda kostnadsfri rådgivning inom immaterialrätt, affärsutveckling och affärsjuridik. 14

Kontakta oss LINDA OLOFSSON E-mail: linda.olofsson@gu.se Tel 031-786 5807 Mobil 0732-097014 NIKLAS FERNQVIST E-mail niklas.fernqvist@gu.se Tel 031-786 5704 Mobil 0708-185704 PETER KIM E-mail peter.kim@gu.se Tel 031-786 5157 Mobil 0733-528178