Handelsrätt C Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Uppsats VT 2006 Revisorns oberoende En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund 1
Förord Jag vill med detta förord rikta ett stort tack till alla personer som hjälpt till i arbetet med denna uppsats. Det har varit roligt och lärorikt om än jobbigt och krävande bitvis, att genomföra studien. Jag vill rikta ett stort tack till alla de trevliga människor som ställt upp på intervjuer när jag har haft frågor som jag behövt få svar på. Min handledare, Bo Westlund, står även han med på tacklistan. Med Dina råd och Din kunskap har jag fått stöd och hjälp. Avslutningsvis vill jag även tacka min respektive, Erik Hjelmvik. Tänk att du orkat, du är för underbar! Du har en stor del i att jag nu är i mål Tack! Tack för stödet! Sara Björklund Gävle 2006-06-01 2
Sammanfattning Många redovisningsskandaler har uppdagats på senare tid både i Sverige och internationellt. Ingen har väl undgått diskussionen om Enron eller Skandia där bolagen tack vare revisionsbolag har fuskat med redovisningen och undanhållit aktieägarna information. För att komma tillrätta med problemen har det lagstiftats, Sverige införde 2002 analysmodellen och USA införde Sarbanes-Oxley Act (SOX). Med dessa lagar vill länderna stärka förtroendet för den finansiella rapporteringen och aktiemarknaden igen. Det i sig låter bra men uppfattningen om hur det ska lösas skiljer sig åt. Detta hade inte varit något problem om det inte vore för det att den amerikanska lagen ska gälla även bolag utanför USA om de är noterade på den amerikanska börsen eller är dotterbolag till ett bolag noterat på den amerikanska börsen. Dessa har då två lagar som de måste följa vilka inte är helt ense om vilket som är det bästa sättet att komma till rätta med problemet. Sverige måste även ta hänsyn till EU:s direktiv och vad de förespråkar på området. Syftet med uppsatsen är att reda ut vilken lag som gäller för revisorer i Sverige idag i fråga om kravet på oberoende samt att belysa problematiken som uppkommer mellan SOX och det svenska regelsystemet. Diskussionen kring oberoendet är indelat i tre grupper: otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation samt granskning av revisorn. Uppsatsen är avgränsad till att titta på dessa tre grupper. Då Sverige är ett EU-land blir EU:s riktlinjer centrala för diskussionen och egentligen är det mellan EU och USA som diskussionen förs. Detta eftersom Sverige måste anpassa sig efter EU:s direktiv. Uppsatsen drar slutsatsen att en svensk revisor måste, för att veta om ett uppdrag är tillåtet eller inte, använda sig av båda lagarna, det vill säga åttonde direktivet och Sarbanes-Oxley Act. Därefter kommer de att få följa den strängaste vid varje tillfälle. När det gäller rotering kommer revisorerna att få rotera efter fem år eftersom EU-kommissionen går på samma spår som USA vilka anser att en femårsperiod ska gälla. EU har försökt ändra sin lagstiftning för att bättre fungera med den amerikanska genom att tillåta att information lämnas ut över gränserna, om än med hårda restriktioner. Om detta är lösningen på det hela är det ingen som vet ännu, det får tiden utvisa. Sverige kommer att få stifta om en del lagar, främst Aktiebolagslagen och Revisorslagen, för att på sikt få det att fungera med EU:s åttonde direktiv och Sarbanes-Oxley Act. Annars krockar amerikansk lag och EU:s regler med de svenska revisorernas krav på tystnadsplikt. 3
Förkortningslista ABL Aktiebolagslagen (2005:551) FAR FI IFAC ISA PCAOB Föreningen för auktoriserade och godkända revisorer och andra högt kvalificerade specialister inom revisionsbyråbranchen Finansinspektionen International Federation of Accountants International Standards on Auditing Public Company Accounting Oversight Board RL Revisorslagen (2001:883) RN RS SEC Revisorsnämnden Redovisningsstandard i Sverige Securities and Exchange Commission SOX Sarbanes-Oxley Act of 2002 4
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Problemformulering... 2 1.2 Syfte... 3 1.3 Avgränsning... 3 1.4 Metod... 3 1.5 Disposition... 3 1.6 Källkritik... 3 2 Svensk lag... 4 2.1 God yrkessed, revisionssed och revisorssed... 5 2.2 Otillåtna revisionsuppdrag... 6 2.3 Revisorsrotation... 9 2.4 Granskning av revisorn...9 3 Sarbanes-Oxley Act... 11 3.1 Yrkesetik... 12 3.2 Otillåtna revisionsuppdrag... 12 3.3 Revisorsrotation... 13 3.4 Granskning av revisorn... 14 4 EU-regler... 15 4.1 Yrkesetik... 16 4.2 Otillåtna revisionsuppdrag... 17 4.3 Revisorsrotation... 18 4.4 Granskning av revisorn... 18 5 Vad gäller då för våra noterade bolag?... 20 5.1 Otillåtna revisionsuppdrag... 20 5.2 Revisorsrotation... 21 5.3 Granskning av revisorn... 22 6 Avslutande diskussion... 23 Källförteckning
1 Inledning Detta inledande kapitel går igenom ämnet och vad det är som kommer att utredas i uppsatsen. Vidare redogörs även för tillvägagångssättet och uppsatsens disposition. Avslutningsvis ges källkritik till de använda källorna i uppsatsen. För några år sedan uppdagades en rad redovisningsskandaler hos stora företag i bland annat Sverige och USA. Detta har nu intresseorganisationer, lagstiftare och politiker ledsnat på och tagit i med hårdhandskarna. USA är det land som har stått för största delen av skandalerna och har därför också logiskt tagit täten för att komma till rätta med problemet. 1 Det finns ett antal företag som har varit i blåsväder vad gäller dessa skandaler, för att nämna några kan vi ta Enron och Worldcom. Enron hade inte kunnat utföra fusket på egen hand så till sin hjälp hade de revisionsbolaget Arthur Andersen. Det gick till så att Arthur Andersen hjälpte företaget att gömma skulder samtidigt som de bokförde framtida intäkter direkt. Intäkterna som bokfördes sträckte sig hela 20 år framåt i tiden och dessa diskonterades till nuvärde. 2 Worldcom blåste upp resultatet med 35 miljarder kronor, kostnader som skulle ha tagits upp på en gång i bokföringen periodiserades istället. Även detta företag hade Arthur Andersen som revisionsfirma. 3 Detta låter illa och vi i Sverige har inte blivit skonade från dessa skandaler. Skandias chef tog bort taket på bonussystemet och kunde därmed plocka ut en bonus på 75 miljoner kronor. Sen utbetalningen gjorts sjönk aktien med 90 procent mellan åren 2000-2003. 4 USA:s svar på dessa skandaler har varit Sarbanes-Oxley Act (SOX), lagen trädde i kraft 30 juli 2002 och är tänkt att vara en lösning på problemet. Syftet med lagen är att stärka förtroendet för aktiemarknaden igen hos investerarna och ska garantera att innehållet i den finansiella rapporteringen överensstämmer med verkligheten. 5 Sveriges svar på skandalerna var att införa en analysmodell i Revisorslagen (SFS 2001:883). Lagen trädde i kraft 1 januari 2002. Även denna lag är ämnad att främja förtroendet för företagens rapportering genom att garantera en oberoende revision. Revisorerna ska med hjälp av modellen själva kunna granska sitt oberoende och frånsäga sig uppdrag om det strider mot oberoendet. 6 SOX gäller bolag på amerikanska börser men även dotterbolag till dessa oavsett i vilket land dotterbolaget finns. Då SOX gäller över gränserna blir den intressant även för oss i Sverige att titta på. De företag som omfattas av denna nya lag är bland andra Electrolux, Ericsson, Volvo, Stora Enso med flera. 7 1 Aronsson, Nya tvångströjor kan krama kraften ur bolagen, SvD, 2003 2 Petersen, Kan vi lita på revisorn?, SvD, 2002 3 Dagens Industri, Fiffel för 35 miljarder i Worldcom, 2002 4 Gripenberg, Skandiachefens fallskärm 106 miljoner kronor, DN, 2003 5 Blomberg, Svernlöv, Sarbanes-Oxley Act USA:s hårda svar på redovisningsskandalerna, Balans nr 1 2003 6 FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 2 7 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 1
Utländska bolag fick längre tid på sig att anpassa sig efter SOX än de amerikanska. Denna tid blev sedan försenad med ett år. Endast fyra av tio bolag hade hunnit med att anpassa sig efter lagen om den hade trätt i kraft vid det först tänkta tillfället. 8 Utländska bolag som är noterade på amerikanska börser ska följa lagen från och med 15 juli 2006. 9 1.1 Problemformulering SOX har medfört en väldig omställning för amerikanska bolag men även för revisorer i Sverige. Svenska revisionsbolag får problem idag då de reviderar svenska bolag som finns på den amerikanska börsen men även om de reviderar dotterbolag till bolag på den amerikanska börsen. Detta eftersom dessa bolag i redovisningen måste uppfylla kravet enligt svenska revisionslagar och den så kallade Sarbanes-Oxley Act. Det stora problemet med SOX är att den ska tillämpas extraterritoriellt, alltså även på bolag utanför USA. 10 För Sveriges del handlar det om cirka femton bolag och sedan även de bolag som reviderar dessa. 11 SOX har inte samma regler och krav som det svenska regelsystemet. Dock ska lagen tillämpas extraterritoriellt och då måste revisorerna ta hänsyn till både SOX och de svenska reglerna när de reviderar bolag eller dotterbolag på den amerikanska börsen. Problemet blir att lagarna inte säger samma sak om vad som ska gälla i en hel del frågor. Bland annat får revisorerna problem med kriteriet på oberoende. I detta fall ställs lagarna emot varandra. Följer revisorn svensk lag kan han bli dömd enligt amerikansk lag och följer revisorn amerikansk lag kan han bli fälld enligt svensk lag. Om revisorn bryter mot båda lagarna kan han bli dubbelt fälld och få straff enligt både svensk och amerikansk rätt. 12 Det ska även påpekas att straffen är betydligt högre för att bryta mot SOX än vad de är för att bryta mot svenska revisionsbestämmelser eller EU-regler. 13 Vad som ytterligare komplicerar det hela är att den svenska lagen även är underkastad EUrekommendationer. Under de senaste åren har det från EU kommit rekommendationer på ungefär samma område som SOX reglerar. EU vill då att medlemsstaterna ska undantas regleringen av SOX eftersom de redan har ett likvärdigt regelsystem att följa. Med anledning av detta pågår förhandlingar mellan EU och USA:s kontrollorgan Securities and Exchange Commission (SEC) angående hur detta ska lösas. 14 Om en anpassning till SOX krävs kommer detta att kosta svenska företag stora summor pengar, uppskattningsvis 1 miljard kronor. 15 Revisorns oberoendekrav kolliderar i lagarna på flertalet ställen bland annat i frågan om revisorsrotation och icke-revisionstjänster som revisorn kan ge sin klient. Vilket kan vara förespråkat enligt svensk lag men förbjudet enligt amerikansk. 16 8 Ernst and Young, Ökade risker med sen anpassning till regelverk för intern kontroll, Pressmeddelande, 2005 9 Ernst and Young, Hög tid anpassa sig till SOX, Pressmeddelande, 2006 10 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 11 Hallsenius, Svenska bolag stäms i USA, Veckans Affärer, 2002 12 Hallsenius, Veckans Affärer, 2002 13 Ernst & Young, An Overview of The Sarbanes-Oxley Act of 2002, 2002 s. 11-12 14 Blix m.fl., Sarbanes-Oxley Act: Utredning på uppdrag av FAR, 2002, s. 1 15 Precht, Ändrade arbetssätt med Sarbanes-Oxley Act, Balans, nr 5 2005 16 Blix m.fl., 2002, s. 1 2
1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att reda ut vilken lag som gäller för revisorer i Sverige idag i fråga om kravet på oberoende samt att belysa problematiken som uppkommer mellan SOX och det svenska regelsystemet. 1.3 Avgränsning Det finns många krockar som uppstår när SOX och EU vill reglera samma område av aktörer. Denna uppsats handlar enbart om krockar som uppstår i hur revisorers oberoende ska behandlas. Därmed utelämnas många andra intressanta diskussioner om kollisioner som dessa system för med sig. En genomgång av alla kollisioner skulle kräva mycket omfattande arbete och utrymme som inte får plats i en c-uppsats. Diskussionen kring revisorns oberoende har jag delat in i tre grupper, otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation samt granskning av revisorn. Det är kring dessa grupper som uppsatsen rör sig. 1.4 Metod Såväl SOX som svensk lagreglering och EU direktiv har studerats. Även intentionerna med lagarna har studerats. Vidare har även diskussionerna mellan EU och SEC undersökts för att se om de kommit närmare någon lösning. För att hitta detta material har Sveriges, USA:s och EU:s lagtext samt propositionerna till vissa lagar studerats. Vidare har även böcker, artiklar samt utlåtanden från revisionsorganisationer studerats. Intervjuer med personer på EU-upplysningen, Justitiedepartementet samt en revisionsbyrå har förekommit. Intervjuerna har utförts via telefon eller e-post. Konsekvent genom uppsatsen refereras till revisorn som han. Detta för att få ett bättre flyt i läsningen och då jag anser att lösningen han/hon inte gör texten lättläst. 1.5 Disposition Uppsatsen inleds med en orientering av ämnet och vad syftet med uppsatsen är för att få läsaren insatt i målet med uppsatsen och vad den kommer att behandla. Vidare ges en orientering i svensk rätt följt av en redogörelse av vad amerikansk lag säger på samma område och även vad EU säger i detta avseende. Därefter följer ett kapitel som tar upp de krockar och olikheter som länderna har och frågan om vad som gäller i Sverige försöker benas ut. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel. 1.6 Källkritik De personer som har intervjuats i samband med uppsatsen arbetar yrkesmässigt med detta område, trots detta verkar inte heller de vara riktigt säkra på vad som gäller i alla lägen. Litteraturen består av lagtext, propositioner, utredningar och artiklar från insatta personer i olika revisionsorganisationer. Därav anser jag att tillförlitligheten är hög men att läsaren måste ha i åtanke att bland annat nya åttonde direktivet är ett direktiv som inte är offentliggjort ännu, då det fortfarande är i pågående uppbyggnad. Detta gör att ingen vet helt fullt ut vad som kommer att gälla. 3
2 Svensk lag I detta kapitel tas först upp de nämnder som är inblandade på detta område. Sedan tas begreppen god yrkessed, revisionssed och revisorssed upp. Därefter kommer en genomgång av vad som gäller i svensk rätt i de tre områdena: otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation och granskning av revisorn samt syftet med lagstiftningen. Syftet med det svenska rättssystemet och dess uppbyggnad är att öka förtroendet för den ekonomiska informationen som företagen lämnar ut. Att det finns ett förtroende för denna information är viktigt för att företagen ska få sitt riskkapital. Det finns många intressenter som är i behov av att kunna lita på informationen bland andra aktieägare, investerare, kunder, leverantörer, stat och kommun med flera. Revisorerna fyller här sin uppgift genom att uttala sig om huruvida företagets ekonomiska rapportering är tillförlitlig eller inte. Det är viktigt att förtroendet finns i Sverige men även internationellt. 17 Kravet på revisorns oberoende är i Sverige främst reglerat i Aktiebolagslagen ABL (2005:551) och Revisorslagen RL (2001:883). Där finns bland annat jävsregler och ett krav på att revisorn ska pröva sitt oberoende i varje revisionsuppdrag och dokumentera detta. Dessa regler presenteras mer ingående lite längre fram i uppsatsen. I Sverige ligger stor tyngd i att revisorn följer god revisorssed och revisionssed. Detta framgår bland annat av ABL och RL. Vidare ska en revisor alltid utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet och vara objektiv i sina bedömningar, han ska även se till att detta säkerställs i sina uppdrag. 18 Centrala är begreppen opartiskhet, självständighet och oberoende och dessa måste revisorn beakta hela tiden. Han får bland annat inte utöva verksamhet av sådant slag att det skulle kunna rubba förtroendet för hans opartiskhet och självständighet. 19 Vidare måste revisorn även alltid ha de nämnda begreppen, god revisorssed och revisionssed, i åtanke i allt han gör. Begreppen gås igenom lite senare i uppsatsen. Det är FAR tillsammans med Revisorsnämnden RN 20 som är de organisationer som är tillsatta att utveckla begreppen god revisorssed och revisionssed samt att kontrollera att revisorerna håller sig till lagen i allmänhet. 21 Revisorsnämnden kan utdela disciplinära och skadeståndsrättsliga sanktioner om revisorerna skulle överträda eller bryta mot lagen. 22 Finansinspektionen har också ett finger med i spelet eftersom även de är ett tillsynsorgan, men inte över revisorer utan över företag. Finansinspektionen medverkar däremot i rådgivande organ till EU-kommissionen. 23 För oss blir det intressant eftersom det är EU-kommissionen som upprättar rekommendationer för EU-länderna och dessa rekommendationer ska följas i Sverige. 17 FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s. 2 18 RL (2001:883) 20 19 RL (2001:883) 25 20 Förordning (1995:666) med instruktion för revisorsnämnden 1 7p 21 FARs hemsida, God revisorssed, 2006-03-28 22 FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 5 23 Finansinspektionens hemsida, Internationellt arbete, 2006-04-06 4
FAR har som utgångspunkt att svenska revisorer ska följa de EU-rekommendationer som finns på området till den grad rekommendationerna inte strider mot nationell lag eller rättspraxis. FAR har i sin utveckling av praxis valt att följa rekommendationerna så mycket som möjligt. 24 Det är tur att FAR har gjort det valet eftersom EU från och med våren 2006 väljer att lägga in rekommendationerna som de har haft på området i ett direktiv istället, vilket gjort att svensk lag måste följa detta. Sverige har kommit långt i utvecklingen på revisionsområdet. Bland annat genom att Redovisningsstandard i Sverige (RS), vilken reglerar utformningen på finansiella rapporter, infördes 2004. RS ska användas vid revision av företags årsredovisning, bokföring och ledningens förvaltning och eventuellt andra finansiella rapporter som företagen ger ut. RS redovisningsstandard är utvecklad efter standarder som EU gett ut tidigare, vilket gjorde att RS var väl anpassad när EU kom ut med en omarbetad version av dessa standarder. 25 Från och med 2005 skulle alla EU-länder använda sig av International Standards on Auditing (ISA), vilket då inte innebar några svårigheter för Sverige eftersom ISA innebar nästan samma sak som vi införde i och med RS år 2004. 26 ISA-standarden gäller företagens finansiella rapporter och ska reglera utformningen på dem. Utformningen ska vara lika så att externa användare i hela EU kan förvänta sig samma information i rapporterna. EU vill harmonisera bestämmelser, redovisningsstandarder och metoder som används vid upprättandet av finansiella rapporter och de tror att harmoniseringen bäst uppnås genom att fokusera på de finansiella rapporter som företagen ger ut som underlag för ekonomiska beslut. 27 Dessa rapporter kommer jag inte att gå in djupare på än såhär eftersom de inte rör uppsatsens syfte. 2.1 God yrkessed, revisionssed och revisorssed God yrkessed, revisionssed och revisorssed är tre mycket centrala begrepp i svensk revision och de måste revisorn beakta i allt han gör. Allt inom revision är inte lagstiftat i Sverige men detta innebär inte att revisorn får göra som han vill. Även då det inte finns tydliga lagar som säger vad som är rätt eller fel måste han fortfarande beakta god yrkessed, revisionssed och revisorssed. God yrkessed kommer till uttryck i olika regelverk och praxis. Begreppet utvecklas i takt med samhällets utveckling. Det största regelverket på området är Code of Ethics for Professional Accountants vilket har fastställts av International Federation of Accountants (IFAC). IFAC är en internationell revisorsorganisation som har arbetat med oberoendefrågorna under de senaste åren. Vidare har även EU-kommissionen rekommendationer på området, nämligen Revisorers oberoende i EU grundläggande principer. I Sverige är det FAR som har gett ut regler på området och de återfinns i FAR:s yrkesetiska regler. Dessa svenska regler följer IFAC:s och EU:s regelverk. 28 Innebörden i begreppet god yrkessed är att en revisor ska följa de regler som berör hans uppdrag. Detta gäller svenska författningar, Revisorsnämndens och domstolars uttalanden men även utländska regler. God yrkessed innebär även att revisorn ska beakta och försöka i varje enskilt fall följa det strängaste regelverket. 29 De yrkesetiska reglerna är inte uttömmande 24 Kommission (2003:286), En förstärkt lagstadgad revision i EU, s. 11 25 FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, Revisionsstandard i Sverige, s. 323 26 Brännström, Åttonde bolagsdirektivet, Balans nr 4 2004 27 Internationell Redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, 2005 s 9-10 28 FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, FAR yrkesetiska regler, s. 118 29 FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, FAR yrkesetiska regler, s. 118-119 5
och FAR har gett ut ytterligare rekommendationer, uttalanden och promemorior som vägledning åt revisorerna. Begreppet god revisionssed och vad det innebär är inte heller lagfästat i Sverige. Anledningen till detta är att regeringen tycker det är viktigt att kunna ändra innebörden och fylla ut begreppet allteftersom utveckling sker på området. Det har även ansetts att om begreppet blir lagstadgat skulle det kunna leda till att revisorn blir begränsad i sitt arbete. Av denna anledning har regeringen ansett att en ramlagstiftning som säger att revisorn ska iaktta god revisionssed vid sin granskning räcker. Därmed överlämnar regeringen uppgiften att fastslå innebörden av begreppet åt revisorsorganisationer och Revisorsnämnden. Organisationerna fastställer innebörden genom rekommendationer och yttranden. 30 God revisionssed handlar om normerna för hur ett revisionsuppdrag ska utföras på ett korrekt sätt. 31 FAR uttrycker detta som att god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme. Grunden för revision är att omvärlden har ett förtroende för revisorn. Detta uppnås genom god kompetens, oberoende och tystnadsplikt således är detta viktiga faktorer som revisorn måste ha i åtanke när han utför sina uppdrag för att kunna uppfylla kravet på god revisionssed. 32 Därutöver har revisorn RS till sin hjälp vilken är den främsta källan att ange hur revisorn ska gå till väga i sina uppdrag och därmed hur revisorn ska göra för att uppnå god revisionssed. 33 God revisorssed är inte begränsat till revisorns uppdrag utan är tillämpligt på revisorns hela yrkesverksamhet. Den är således även tillämplig på andra uppdrag som revisorn har i sin yrkesverksamhet exempelvis rådgivning och skattefrågor. 34 Inte heller detta begrepp finns lagstadgat utan innebörden av begreppet utvecklas av organisationerna och domstolar. God revisorssed handlar om normer för revisorernas uppträdande yrkesmässigt. Det vill säga revisorernas etiska normer. 35 En viktigt etisk regel som revisorerna ska följa är att tillämpa god revisionssed. 36 2.2 Otillåtna revisionsuppdrag Svensk lagstiftning har några förbud för när revisorn inte kan anse sig vara en oberoende part, de så kallade jävsreglerna, och därmed inte kan åta sig att revidera ett bolag. Bland annat kan en revisor inte anse sig oberoende då han: Äger aktier i bolaget eller något annat bolag i samma koncern Ingår i företagsledningen eller dotterbolagets ledning, han får inte heller biträda vid bokföring eller annan kontroll därutöver Är anställd hos eller är underordnad på annat sätt, eller har en beroendeställning till någon på bolaget Han får inte heller vara verksam i samma rörelse som den som biträder vid företagets grundbokföring eller kontroll. 30 FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, Revisionsstandard i Sverige, s. 321 31 Revisorsnämndens hemsida, Information om revisorsnämnden och dess verksamhet, 2006-04-20 32 FARs hemsida, God revisionssed, 2006-04-20 33 FAR, Revision en praktisk beskrivning, 2005, s. 112 34 FARs hemsida, God revisorssed, 2006-04-20 35 Revisorsnämndens hemsida, Information om revisorsnämnden och dess verksamhet, 2006-04-20 36 FAR, Revision en praktisk beskrivning, 2005, s. 112 6
Han får inte vara gift, sambo, syskon eller släkting i upp eller nedstigande led eller besvågrad till någon som utför den tidigare nämnda kontrollen. Han får heller inte stå i skuld till bolaget eller något bolag i koncernen. 37 Vidare finns ett förslag att ytterligare en punkt ska läggas till jävsreglerna. Det föreslås en skärpning som säger att revisorn som reviderar ett aktiebolag inte får vara verksam i samma revisorsföretag som den som biträder bolaget vid bokföringen. 38 Detta skulle innebära att aktiebolag behöver ha två olika revisorsföretag. Ändringen är på förslag men förväntas träda i kraft 1 januari 2007. Detta är de förbud som finns mot att en revisor ska få revidera ett bolag. Lagstiftarna har inte velat använda sig av förbudslistor utan införde istället analysmodellen i den nya revisorslagen. 39 Den så kallade analysmodellen ska revisorn själv använda sig av för att försäkra sig och omvärlden om sitt oberoende och sin opartiskhet mot företaget som han reviderar. Analysmodellen har fem punkter/hot som revisorn ska ta ställning till för att veta om oberoende och objektivitet föreligger innan en revision utförs. Först är det egenintressehot, detta skulle revisorn ha om det förekommer ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i bolaget som ska revideras. För det andra är det självgranskningshot vilket föreligger om revisorn eller någon annan i revisionsgruppen har lämnat rådgivning som till någon del kan bli föremål för granskning. Det vill säga att revisorn skulle granska sig själv. För det tredje får det inte förekomma partställningshot. Revisorn får då inte ha uppträtt för eller emot uppdragsgivaren vid något juridiskt eller ekonomiskt tillfälle. Det fjärde hotet är vänskaphot vilket innebär att revisorn inte får vara nära vän med uppdragsgivaren eller någon i ledningen. Det sista hotet är skrämselhot vilket innebär att revisorn utsätts för hot eller påtryckningar vilka inger obehag. Inte heller får någon i revisorsgruppen ha utsatts för något av hoten. 40 Det som anses positivt med analysmodellen är att en revisor efter att ha använt analysmodellen inte behöver avsäga sig ett uppdrag av den här karaktären. Det vill säga om han kan vidta åtgärder och få bort hotet, på så sätt att oberoendet inte kan ifrågasättas, när han utför revisionen. 41 Revisorn ska använda analysmodellen på så sätt att han väger in alla för en tredje man kända och okända fakta som rör revisorn och dennes klient. Sedan ska revisorn bedöma dessa fakta utifrån hur en sakkunnig och omdömesgill person med lite insikt om relevanta fakta hade bedömt fallet. Detta är således ett rent hypotetiskt prov som revisorn utför på sig själv. 42 Dock måste revisorn, när han granskar sitt oberoende med hjälp av analysmodellen, dokumentera vad han kommer fram till när han prövar sitt oberoende. Skulle det finnas hinder måste revisorn även dokumentera hur han gör för att eliminera dessa, om han ändå väljer att revidera bolaget. 43 Detta för att RN ska kunna kontrollera att revisorerna följer lagen och tar det ansvar som de har fått genom att få göra oberoendekontrollen på sig själva. Gör revisorn 37 Se ABL (2005:551) 9:17 även Revisionslag (1999:1079) 17 38 Prop. 2005/06:97, Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster 39 FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 5 40 FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 6 även RL (2001:883) 21 41 FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 5 även RL (2001:883) 21 2st 42 Revisorsamfundet, Vägledning för revisorer - analysmodellen, 2002, s. 15 43 RL (2001:883) 24 7
inte detta kan han få disciplinära och skadeståndsrättsliga straff, han kan även bli av med sin auktorisation vid grov försummelse. 44 Nytt uppdrag/nya omständligheter i befintligt uppdrag Revisionsföretaget/ revisionsgruppen Revisionsverksamhet Typ av uppdrag Konsultverksamhet Ja Nej Föreligger det jäv enligt särskilda jävsregler, t.ex. 9 kap. 17 ABL Föreligger det något hot mot revisorns opartiskhet eller självständighet? Egenintresse Självgranskning Partställning Vänskap Skrämsel Annat hot Underrätta ansvarig revisor Nej Ja Finns det någon beröringspunkt med ett revisionsuppdrag? Acceptera/behåll Nej Ja Nej Föreligger särskilda omständigheter eller möjlighet till motåtgärder? Avböj/avgå Acceptera/behåll Ja Dokumentera Vid avgång Figur 1 Analysmodellen, källa: Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 7 Anledningen till att vi i Sverige använder en analysmodell är att lagstiftaren ser klara fördelar i att använda en modell för att kontrollera revisorns oberoende istället för förbudskataloger. Skälet till detta är att lagstiftaren anser att samhället ska tillvarata revisorns kompetens så mycket som möjligt. Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att ta tillvara den kompetens som revisorerna har. Lagstiftaren vill då inte förbjuda revisorn att hjälpa till i de fall det ändå är möjligt, han ska istället säkerställa självständigheten och opartiskheten med hjälp av analysmodellen och motåtgärder. I de fall självständighet och opartiskhet inte kan uppnås genom några motåtgärder måste revisorn avsäga sig uppdraget. Det lagstiftaren då vill uppnå är en effektiv användning av revisorns kompetens. 45 Dock finns det de som anser att det inte bara är fördelar med att ha en analysmodell. Carina Bergman Marcus är affärs- och bolagsjurist hos Ernst & Young, hon är också ny ordförande 44 FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 5 45 Blix,. m fler, 2002, s.1 8
för FAR:s etikkommitté. Hon säger att eftersom några klara regler för opartiskhet och självständighet inte finns måste analysen göras utifrån varje enskilt fall. Det kan då vara svårt att veta vad som gäller i det specifika fallet. En lösning är att få ett förhandsbesked av Revisorsnämnden men hon anser att detta egentligen inte är ett realistiskt alternativ eftersom det tar tid att få beskedet och det leder även till att uppgifter måste offentliggöras. 46 2.3 Revisorsrotation För att en revisor ska anses vara oberoende finns i andra länder ett krav på rotation för att revisorn inte ska förlora sin objektiva ställning och vilja hjälpa eller för den delen stjälpa företaget. Varken ABL eller RL har något krav på rotation av revisorer. Det som stadgas i ABL är att en revisor är vald på en mandatperiod på fyra år 47 men det finns inget som säger att revisorn inte kan bli omvald efter den perioden till en ny mandatperiod om tre år. Tittar vi i Revisionslagen står det endast att revisorns uppdrag gäller tills vidare eller under en utsatt tid. 48 Anledningen till att det inte finns något krav på revisorsrotation är att lagstiftaren tror att kvalitén på revisionen kan bli högre då revisorn är mer insatt. Lagstiftaren menar även att de flesta felen begås i början av en revisionsperiod och att det blir bättre med tiden. Lagstiftaren såg att det kunde finnas fördelar med att lagstifta rotation, för att stärka oberoendet, men ansåg att det fanns större fördelar med att inte göra det. 49 Dock anses det inte vara förenligt med god revisorssed att en revisor reviderar ett bolag i mer än åtta sammanhängande år. 50 Även på detta område kan revisorn ta hjälp av analysmodellen som säger att om revisorn kan avhjälpa problemet med oberoende så får han revidera bolaget i alla fall. Ett exempel på att avhjälpa problemet med att revisorn inte anses oberoende, då han har reviderat bolaget för många antal år, anses vara att revisorn får revisionen granskad av ytterligare en revisor. Då kan problemet anses avhjälpt och revisorn har styrkt sitt oberoende. 51 2.4 Granskning av revisorn I Sverige sker som nämnts ovan granskningen av revisorers arbete av revisorsnämnden. Revisorsnämnden ska se till att revisorsverksamheten är av hög kvalité och följer de etiska kraven. Anmälningar kan komma från allmänheten och från myndigheter men revisorsnämnden använder sig även av systematisk tillsyn. Vidare utför även revisorsorganisationerna kvalitetskontroller på sina ledamöter och byråer. Kontrollen tar särskild hänsyn till opartiskhet och självständighet. Kontrollerna sker på enskilda revisorer men ska ske så att alla revisorer blir kontrollerade inom fem år. Inom detta område finns nya regler från 2003 utfärdade av EU i en rekommendation om kvalitetssäkring av lagstadgad revision. 52 I övrigt får revisorn inte lämna ut information till någon annan intressent, utan har tystnadsplikt angående den information som han får i samband med revisionsuppdrag. 46 Precht, Opartiskhet en het fråga för etikkommittén, Balans nr 1 2005 47 ABL (2005:551) 9:21 48 Revisionslag (1999:1079) 21 49 Prop. 1997/98:99, Aktiebolagets organisation, s 142 50 FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s. 15 51 Prop 2000/01 :146, Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet, s. 104 52 FAR, Revision en praktisk beskrivning, 2005, s. 130-133 9
Reglerna om revisorns tystnadsplikt framgår på flera ställen i ABL 53, RL 54 och i FARs yrkesetiska riktlinjer 55. I ABL framgår att en revisor inte får lämna uppgifter till enskilda aktieägare eller utomstående om detta kan vara till skada för bolaget. Vidare står det i RL att en revisor inte får röja uppgifter som han får i sin yrkesutövning. Sedan finns FARs yrkesetiska riktlinjer som säger att en ledamot, i det här fallet revisorn, inte får lämna ut uppgifter som han får i yrkesutövningen om denne inte är tvingad till det enligt lag. 56 Således kan vi konstatera att reglerna är ganska tydliga på att ingen information får lämnas ut om det kan skada bolaget, och helst inte överhuvudtaget. Det finns en del undantag från revisorns tystnadsplikt, bland annat i RL där det framgår att revisorn måste lämna ut de akter som RN vill ha om de behövs vid en granskning av revisorns arbete. 57 I övrigt måste revisorn lämna ut uppgifter om bolaget vid lite olika tillfällen, bland annat vid bolagsstämma som revisorn deltar i. Fortfarande gäller dock att han inte får lämna upplysningar som kan vara till skada för företaget. Även när det blir aktuellt med byte av revisor måste den aktuella revisorn lämna de uppgifter som den nya revisorn kan tänkas behöva. Dock räcker det med att han lämnar endast de upplysningar som denne kommer att behöva, så även här finns restriktioner. Revisorn får även lämna ut uppgifter om uppdragsgivaren ger medgivande till det. 58 Detta är inte uttömmande, det finns även andra tillfällen då revisorn måste lämna ut uppgifter om bolaget, alla är dock strikt reglerade. Anledningen till att det finns så mycket restriktioner kring att lämna uppgifter beror på att uppdragsgivaren ska kunna känna förtroende för revisorn och känna att han kan lämna ut all information utan att detta skadar bolaget. Detta är även en förutsättning för att revisorn ska kunna genomföra en korrekt revidering av bolaget. 59 Skulle revisorn bryta mot tystnadsplikten kan han bli skadeståndsansvarig, få disciplinära åtgärder från RN eller till och med bli dömd till fängelse på grund av brott mot tystnadsplikten i brottsbalken. 60 53 ABL (2005:551) 9:41 54 RL (2001:883) 26 55 FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s. 8 56 FAR, Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan, 2005, s. 2 57 RL (2001:883) 28 58 FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s. 8-10 59 FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s. 8 60 FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s. 8 10
3 Sarbanes-Oxley Act I detta kapitel kommer en genomgång av den amerikanska rätten, vad som gäller i dag och vad lagstiftningen har för huvudsakligt syfte. Vidare tas begreppet yrkesetik upp, därefter kommer en genomgången av lagstiftningen. Även detta kapitel är indelat i de tre grupperna otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation och granskning av revisorn. Sommaren 2002 antogs en ny lag i USA, Sarbanes-Oxley Act. Tanken med lagen var att återuppbygga förtroendet hos investerarna genom att lagen ska se till att den finansiella information som lämnas till marknaden och aktieägare stämmer överens med verkligheten. Detta ansågs behövas efter det att förtroendet raserats med alla skandaler. 61 För att uppfylla syftet med SOX, att stärka investerarnas förtroende, är detta tänkt att åstadkommas genom följande fyra åtgärder: Att ha strängare krav både på redovisningen och på informationen som lämnas till aktiemarknaden Att ha högre krav på revisorernas oberoende och professionalism Införa krav på interna strukturer för revision och informationslämning till marknaden Strängare straff för brott mot lagen. 62 Vem som ska lyda under lagen bestäms genom amerikanska värdepapperslagstiftningen. Värdepapperslagstiftningen säger att SOX ska tillämpas på samtliga bolag som har inregistrerat aktier, American Depository Receipts eller som erbjuder värdepapper för spridning även utanför USA. Detta innebär med andra ord att företag som har aktier som handlas i USA omfattas av den amerikanska lagen. 63 Även USA har utsett organ för en utveckling och kontroll av att lagen efterföljs. Securities and Exchange Commission (SEC), vilket är den amerikanska motsvarigheten till finansinspektionen, är det organ som utfärdar tillämpningsföreskrifter för SOX. Innan alla föreskrifter är färdiga är det svårt att veta hur lagen kommer att tillämpas och vilka undantag som kommer att få göras för SEC. 64 Ordföranden för SEC, William H. Donaldson, har uttryckt att SOX är den mest betydande reformen för kapitalmarknaden i USA sedan 1934. Vidare säger han att det kommer bli en mycket stor omvälvande och ekonomisk börda för företagen att uppfylla den. 65 Ett annat viktigt organ på detta område är tillsynsorganet Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB). Detta organ är tillsatt för att övervaka revisorerna. Denna nämnd har omfattande befogenheter till sin hjälp i granskningsarbetet. 61 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 62 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 63 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 64 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 65 Precht, Balans, nr 5 2005 11
PCAOB ska i sitt arbete registrera vilka revisionsbyråer som bistår eller upprättar revisionsberättelsen. 66 Nämnden ska även anta standarder och regler rörande revision, kvalitetskontroller, etik samt oberoende när revisorer upprättar revisionsberättelser. 67 De ska inspektera registrerade revisionsbyråer. 68 Vidare ska nämnden jobba för att revisorer och revisionsrapporter håller hög professionell standard och se till att SOX och nya regler som avges efterföljs. SOX delas in i 11 kapitel och uppsatsen kommer närmare att beröra sektion 201-209 Auditor independence som handlar om revisorns oberoende. Här regleras bland annat kravet på revisorsrotation och otillåten rådgivning i samband med revisionsuppdrag. Vidare kommer även att tas en närmare titt på sektion 101-109 Public company oversight board, vilken innehåller regler angående PCAOB:s tillsyn över revisionsföretagen och revisorerna. 3.1 Yrkesetik En skillnad mellan Sveriges och EU:s syn på revisorn jämfört med USA är att USA ser revisorn som en portvakt in till värdepappersmarknaden. Detta medför att deras syn på hur revisorn ska agera blir lite annorlunda. SEC anser att oberoendet inte ska vara en handlingsnorm utan en rättslig standard. Enbart rättsliga är oberoendereglerna ändå inte utan det finns en yrkesetisk standard Revision of the Commission's Auditor Independence Requirements. Slutsatsen av standarden är att oberoendebedömningen ska göras efter en rimligt kunnig investerares slutsatser, i en objektiv bedömning, som denne kan dra när han har kännedom om samtliga relevanta omständigheter. 69 Även om denna standard finns så är det reglerna som väger tyngst och dessa är omfattande i sin karaktär. 3.2 Otillåtna revisionsuppdrag Den amerikanska lagstiftningen använder förbudslistor för att klart uttrycka vad revisorn får eller inte får göra. De svenska revisionsföretag, som reviderar bolag noterade på den amerikanska börsen, kommer från och med 15 juli 2006 att omfattas av SOX. Dessa revisionsföretag kommer då att vara förbjudna att erbjuda vissa typer av tjänster till dessa bolag. 70 Dessa tjänster anger SOX i en punktlista med nio punkter. Tjänster som revisionsbyrån inte får erbjuda om de reviderar bolaget är: Bokföring och andra tjänster som har att göra med bolagets redovisning eller årsredovisning Att utforma och hjälpa till med implementering av nya finansiella informationssystem. De får inte erbjuda tjänster där de bedömer, värderar eller lämnar utlåtande om apportegendom Aktuarietjänster 66 Sec 102 SOX 67 Sec 103 SOX 68 Sec 104 SOX 69 Diamant, revisorns oberoende om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion, 2004, s. 232 70 Blomberg och Svernlöv, Balans nr 1 2003 12
Tjänster som handlar om outsourcing av internrevision Tjänster som handlar om företagets organisationsfunktioner eller personalresurser Agera som mäklare, handlare, investeringsrådgivare eller ha hand om bankinvesteringstjänster Tjänster som är av ren juridisk karaktär och andra experttjänster som inte har med revisionen att göra Tjänster som Public Company Accounting Oversight Board uppger vara otillåtna 71 Utöver förbudsreglerna finns ytterligare lagrum som säger att en registrerad revisionsbyrå under inga som helst omständigheter får utföra revisionstjänster åt ett bolag där den verkställande direktören, controllern, ekonomichefen, redovisningschefen eller där någon annan person med liknande betydande ställning, har varit anställd av den revisionsbyrå som är tänkt att utföra revideringen. I denna situation får personen inte i något avseende ha deltagit eller hjälpt till vid revidering av bolaget under en föregående ettårsperiod. 72 PCAOB kan i vissa fall meddela undantag från dessa förbudsregler men det är vid enskilda fall. Tanken med lagen var att ett revisionsbolag eller revisorn inte ska få tillhandahålla några andra tjänster än revision till en revisionsklient. 73 Dock har detta mildrats lite men slutsatsen är dock att revisorn bör vara oerhört försiktig om han erbjuder rådgivningstjänster till sin klient. Detta är på grund av SEC:s syn på revisorn, att denne är en portvakt och en extern agent. De anser att revisorn inte kan agera vakt och rådgivare samtidigt och fortfarande vara oberoende. 74 SEC håller inte med om det tidigare anförda argumentet att kvalitén på revisionen skulle bli bättre om revisorn får tillhandahålla klienten tjänster utöver revisionen. Argumentet var att detta vore bra för revisorn får en bättre inblick i företaget och kan göra en bättre revision. SEC anser att det inte finns några bevis på att det skulle vara så med hänvisning till statistik från 1999. 75 3.3 Revisorsrotation I SOX finns det ett krav på revisorsrotation. 76 Registrerade publika revisionsbyråer får inte tillhandahålla revisionstjänster till ett företag där den huvudansvarige revisorn har utfört revisionen de senaste fem räkenskapsåren 77. Det vill säga revisorn måste bytas vart femte år. SEC anser att revisorn inte kan anses oberoende om han sitter en längre hos ett och samma företag än så. 78 Tidigare var rotation enbart rekommenderat i USA och revisorn skulle då rotera internt vart sjunde år. Nu är regeln ändrad och är obligatorisk och rotering ska ske senast vart femte år. När SEC ändrade regeln till fem år övervägde de även ett rotationssystem där revisorn ska rotera varje år. De funderade även på extern rotering, det vill säga att hela revisionsföretaget 71 Sec 201 SOX 72 Sec 206 SOX 73 Diamant, 2004, s. 233 74 Diamant, 2004, s. 237 75 Diamant, 2004, s. 237 76 Sec 203 SOX 77 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 78 Blix, m. fler, 2002, s. 10 13
roterar. 79 I en amerikansk utredning fann de att extern rotering kunde medföra stora skador på kvalitén på revisionen, därför förespråkas inte denna form av rotering i USA. 80 USA har en minimiperiod på två år som revisorn måste hålla sig borta från företaget som han reviderat, en så kallad avkylningsperiod. Under den tiden får revisorn inte vara verksam som nyckelperson eller ha betydande ställning i företaget. Tiden räknas två år från avgång från revideringsperioden. 81 3.4 Granskning av revisorn Det organ som är tillsatt att granska revisorer och revisionsföretagen är som sagts tidigare PCAOB. 82 Enligt SOX ska alla som utför revision av bolag som regleras under SOX vara registrerade hos nämnden. 83 Som nämnts tidigare har PCAOB till uppgift att registrera vilka revisionsbyråer som bistår eller upprättar revisionsberättelsen. 84 De ska även anta standarder och regler rörande revision, kvalitetskontroller, etik samt oberoende när revisorer upprättar revisionsberättelser. 85 Nämnden ska inspektera registrerade revisionsbyråer, detta kan de göra på förfrågan från en kommission eller av sig själva. 86 Vidare ska nämnden arbeta för att revisorer och revisionsrapporter håller hög professionell standard och se till att SOX och nya regler som avges följs. Nämnden har vida befogenheter till sin hjälp i kontrollen av revisionen. Enligt SOX måste en revisionsbyrå under vissa omständigheter lämna all information de har om en klient angående revisionen till PCAOB. Det gäller bland annat när PCAOB vill genomföra en kontroll av revisorns arbete. När PCAOB begär in papper ska den information som revisionsbyrån har lämnas in, även andra som kan associeras med revisionsbyrån ska lämna in information, oavsett var i världen informationen finns. Det innebär således att det även gäller svenska revisionsbyråer, till och med om de enbart reviderar ett dotterbolag som är svenskt vars moderbolag finns på den amerikanska börsen. 87 PCAOB ska göra regelbundna kontroller av revisionsbyråerna vart tredje år. Vid inspektionen väljer de ut en revision som en byrå har gjort och inspekterar den. Vems revision som kontrolleras ska variera så det inte blir samma byrå och revisor som kontrolleras vid kontrollerna. 88 79 Alander, Extern rotation analys av positiva och negativa effekter, Balans nr 11 2002 80 Intervju, Alander Gunilla 81 Intervju, Alander Gunilla 82 Sec 101 SOX 83 Sec 102 SOX 84 Sec 102 SOX 85 Sec 103 SOX 86 Sec 104 SOX 87 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 88 Sec 104 SOX 14
4 EU-regler I detta kapitel kommer en genomgång av de regler och rekommendationer som EU har satt upp för sina medlemsländer inom det här området, samt syftet bakom dessa regler. Vidare tas begreppet yrkesetik upp, därefter kommer en genomgången av lagstiftningen. Även i detta kapitel är lagstiftningen indelad i de tre grupperna otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation och granskning av revisorn. EU-kommissionen och Europeiska unionens råd är de som bestämmer vilka regler som kommer att gälla inom EU och vad EU-länderna har att rätta sig efter. EU har inte lagstiftat på revisionsområdet utan använde sig endast av rekommendationer på området. EU-lagstiftning på revisionsområdet är dock högaktuellt nu eftersom det är sagt att nya regler ska komma under våren 2006, det vill säga nu. Bestämmelserna ska vara införda i den nationella lagstiftningen senast 24 månader efter att bestämmelserna offentliggjorts, om reglerna offentliggörs snart blir det således till våren 2008. 89 Skandalerna som drabbade revisionsområdet och främst USA gjorde att USA fick bråttom med lagstiftningen och införde den tidigare nämnda SOX. EU hade redan 1996 börjat göra en övergripande utredning av sina regler på grund av att lagstiftningen inte var harmoniserad i EU-länderna. Då skandalerna kom och USA började lagstifta fick även EU bråttom och såg över regler för revision, detta för att själva undvika skandaler och höja kvalitén på redovisningen. En annan anledning var att USA ville ha extraterritoriell tillämpning av SOX vilket inte EU ville. För att övertyga SEC om att det inte var nödvändigt var EU tvungen att se över lagstiftningen och komma med åtgärder. EU-kommissionen kom fram till att de skulle kräva en EU-gemensam revisionsstandard för företagen från 2005. De ville även ha en revisionskommitté på EU-nivå. 90 Frits Bolkenstein, kommissionär för EU:s inre marknad, sa vid en presskonferens att kommissionen kraftigt motsätter sig reglerna som säger att europeiska företag ska vara tvungna att registrera sig hos amerikanska tillsynsmyndigheten och att regler skulle tvingas på EU-länder. Bolkenstein ansåg att EU själv skulle sköta regleringen av sina företag och att lösningarna skulle vara anpassade efter de behov som finns här. 91 EU har kritiserats starkt för att inte ha agerat tillräckligt fort när de stora redovisningsskandalerna inträffade och förtroendet på marknaden sjönk. EU säger å sin sida att de inte kommer begå samma misstag som USA och menar att SOX blev hopsatt under stor tidspress och att det syns på lagen. 92 EU tog steget och införde från och med 2005 gemensamma redovisningsstandarder nämligen International Standards on Auditing (ISA). Detta ska vara internationellt accepterade standarder vilka är tänkta att utgöra grunden för god revisionssed. 93 89 Larsson, Det nya åttonde bolagsdirektivet: några noteringar, Balans nr 12 2005 90 Dagens Industri, EU vill skärpa regler för revisioner, 2003 91 Dagens Industri, 2003 92 Blomberg, Svernlöv, Balans nr 1 2003 93 Brännström, Balans nr 4 2004 15