Cancerforskning vid Lunds universitet - en rapport avseende forskning inom Regionalt Cancercentrum Syd

Transkript

1 Cancerforskning vid Lunds universitet - en rapport avseende forskning inom Regionalt Cancercentrum Syd Ingrid Hedenfalk 1,2, Mikael Graffner 3, Fredrik Åström 3, Mef Nilbert 1,2 1 Regionalt Cancercentrum Syd, 2 Avdelningen för onkologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, 3 Universitetsbiblioteket, Lunds Universitet Syfte Syftet med kartläggningen är att belysa cancer-relaterad forskarutbildning vid Lunds universitet samt strukturer och vetenskaplig produktion i relation till anslag, kön och forskningsfält hos cancerforskare med koppling till Lunds universitet inom RCC Syds område. Introduktion Södra sjukvårdsregionen innefattar Region Skåne, Region Halland, Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg. Befolkningsunderlaget är 1.7 miljoner invånare och verksamheten bedrivs vid ett universitetssjukhus och 14 akut- och närsjukhus. Huvuddelen av forskningen är kopplad till Lunds Universitet. Klinisk cancerforskning och innovation är en av de tio huvuduppgifter som Regionala Cancercentrum (RCC) arbetar med. Flera rapporter och utredningar har visat att den svenska cancerforskningen i internationell jämförelse tappar mark och att ett minskande antal kliniska studier bedrivs. Samtidigt finns vid Lunds universitet och genom Landstingens och Regionernas forsknings- och utvecklingssatsningar stora möjligheter till forskning. Lunds Universitet erbjuder inom ett begränsat geografiskt område alla fakulteter och därmed möjlighet till tvärvetenskaplig forskning. Regioner och Landsting avsätter forsknings- och utvecklingsmedel (FOUU) och erbjuder forskningskompetens och utbildningar kopplade till FOUU-centrum ute i regionerna. Underlag För att identifiera alla cancerforskare i södra Sverige med anknytning till Lunds Universitet och/eller Skånes Universitetssjukhus/södra sjukvårdsregionen gjordes i december 2011 ett urval baserat på följande källor; Cancerfonden (beviljade projektanslag samt tjänster ), Vetenskapsrådets projektdatabas (söktermer: cancer, Lunds Universitet, åren ), ALF (medel beviljade 2011), FoU-medel (tilldelning ), Medicinska Fakultetens databas över docenter, Medicinska Fakultetens projektdatabas, samt Forskarutbildningskommitténs databas över registrerade doktorander (Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet).

2 Kartläggningen har utöver ALF- och FOUU medel endast innefattat medel som erhållits i nationell konkurrens och har därmed inte inkluderat forskare med medel enbart ur regionala/lokala forskningsstiftelser. Med dessa sökkriterier identifierades 324 cancerforskare som bedrev cancerrelaterade projekt alternativt handledde forskarstuderande med cancerrelaterade projekt vid Lunds Universitet och/eller Skånes Universitetssjukhus. Av dessa 324 cancerforskare: - Handledde 77% (249/324) på forskarutbildningsnivå (som huvudhandledare och/eller biträdande handledare) - Var 41% (133/324) docenter eller professorer - Hade 26% (84/324) medel från Cancerfonden (inkl. tjänster & forskarmånader) - Hade 10% (34/324) medel från Vetenskapsrådet (inkl. post doc & återvändarbidrag) - Hade 15% (50/324) ALF-anslag och 12% (39/324) FoU-medel - Hade 29% (95/324) flerårigt forskningsanslag, varav 29 från Vetenskapsrådet, 76 från Vetenskapsrådet och/eller Cancerfonden, 50 från Vetenskapsrådet och/eller ALF, samt 26 (8%) från Vetenskapsrådet och Cancerfonden. 6% (19/324, varav 14 professorer) hade fleråriga (vanligen 3 år) forskningsanslag från Vetenskapsrådet, Cancerfonden och ALF Del 1: Forskarutbildning inom cancerområdet För att kartlägga omfattning och inriktning av den cancerrelaterade forskarutbildning som bedrivs inom Lunds Universitet och/eller Skånes Universitetssjukhus gjordes en genomgång av alla registrerade forskarutbildningsprojekt vid Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet. I december 2011 fanns vid Medicinska Fakulteten 165 registrerade doktorander vars forskarutbildningsprojekt baserat på forskningsprojektets titel bedömdes vara huvudsakligen cancerrelaterade. Av dessa är 103 (62%) kvinnor och 62 (38%) män (Figur 1). Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund (med stora avdelningar som onkologi, patologi, kirurgi och cancerepidemiologi) är den institutionen med i särklass flest forskarstuderande (IKVL, 42%), följt av Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö (ILMM, 21%) (Figur 2). Figur 1. Könsfördelning. Forskarstuderande med cancer-relaterade projekt. Figur 2. Institutionstillhörighet för doktorander med cancerrelaterade forskningsprojekt (EMV, Experimentell medicinsk vetenskap; HVS, Hälsa, vård och samhälle; IKVL, Kliniska vetenskaper Lund; IKVM, Kliniska vetenskaper Malmö; ILML, Laboratoriemedicin, Lund; ILMM, Laboratoriemedicin Malmö; SCC, Stamcellscentrum).

3 Av de 165 forskarstuderande som bedömdes bedriva cancer-relaterade projekt bedrev 93 (56%) forskarutbildning på heltid och 71 (43%) på halvtid. Den största gruppen bland heltidsdoktoranderna utgjordes av icke-kliniker (fil mag/fil kand, biomedicinare, civilingenjörer). Cirka hälften av de forskarstuderande hade en klinisk yrkesutbildning (läkare, sjuksköterska, sjukhusfysiker), medan hälften har annan akademisk grundutbildning. Av 67 läkare/läkarstuderande (54 svenska och 13 utländska) bedriver 58 (87%) sin forskarutbildning på halvtid. Fem av sex (83%) sjuksköterskor bedriver forskarutbildning på halvtid (Figur 3). Figur 3. Grundutbildning för forskarstuderande inom cancerområdet. Alla forskarstuderande har en huvudhandledare och minst en bihandledare, vilket numera är obligatoriskt. 97 (59%) av doktoranderna hade en kliniker som huvudhandledare, och 68 (41%) en icke-kliniker (definierat enl. uppgift i LUCAT). 61 (63%) av de forskarstuderande som hade en klinisk huvudhandledare bedrev forskarutbildning på deltid, medan endast 10 (15%) av de forskarstuderande med icke-klinisk huvudhandledare bedrev forskarutbildning på deltid (Figur 4). Figur 4. Huvudhandledarens utbildningsbakgrund i förhållande till den forskarstuderandes forskarutbildningsaktivitet.

4 Del 2: Bibliometrisk analys av cancerrelaterad forskning De bibliometriska analyserna bygger på publikationer av cancerforskare vid Lunds universitet (LU) som indexerats i Web of Science-databaserna (WoS). De forskare vars publikationer ligger till grund för analyserna valdes ut genom att bland de 324 ovan nämnda forskarna studera de forskare som är huvudhandledare för forskarstuderande vars projekt definierats som cancerforskning (n=93), där ca hälften av forskarna har projektanslag från Cancerfonden och hälften inte har det. Vid sidan av kategoriseringen av forskarnas finansiering från Cancerfonden identifierades också forskarnas kön, ålder och titel, samt om de kan identifieras som antingen pre-kliniskt inriktade eller innehavare av kombinationstjänst, vilket definierades utifrån om de har en forskningsinriktad heltidstjänst eller om de också har kliniskt inriktade arbetsuppgifter och/eller anställning vid Skånes Universitetssjukhus eller annat sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Baserat på detta urval identifierades forskarnas LUCAT-ID för att möjliggöra en exakt sökning i Lund University Publications (LUP). Vid sökningen i LUP erhölls alla de publikationer som registrerats för varje forskare, och i de fall det är publikationer som indexerats i WoS finns också WoS dokument-id. Dessa dokument-id användes sedan för att söka i WoS, där sammanlagt dokument kunde identifieras för tidsperioden, varav det stora flertalet dokument (2 389) var forskningsartiklar (orginalartiklar). Två huvudtyper av analyser genomfördes: en citeringsanalys baserad på InCites, ett analysinstrument kopplat till WoS-databaserna samt en analys av forskningssamarbeten, där WoS-data med författar- och adressuppgifter laddades ner för bearbetning och analys. Analyserna genomfördes dels på hela dokumentsetet, dels på uppdelade dataset där forskare med finansiering från Cancerfonden (Med CF) jämfördes med forskare utan projektanslag från Cancerfonden (Utan CF). Inom de senare respektive dataseten jämfördes också kvinnor och män samt prekliniker och innehavare av kombinationstjänst, för att analysera i vilken utsträckning kön eller inriktning kan tänkas inverka på i vilken utsträckning en artikel citeras eller hur samarbetsnätverk ser ut. 2A: Analys av antal publikationer De 93 forskarna delades in i kategorier baserat på innehav av CF-anslag, kön och typ av tjänst. Fördelningen av författare och antal dokument (median, medel och intervall) inom varje analyskategori kan ses i Tabell 1. En signifikant skillnad avseende antal publicerade artiklar/forskare mellan de forskare som innehar projektanslag från Cancerfonden och de som inte har det framgår (P=0.0033), även om intervallen är breda och det genomsnittliga antalet publikationer/forskare drivs upp i den första gruppen pga enstaka författare med ett mycket stort antal publikationer. Det framgår även inom gruppen med Cancerfondsanslag att innehavare av kombinationstjänst har ett större antal publikationer än prekliniska forskare (P=0.011); denna skillnad kan delvis bero på att innehavarna av kombinationstjänst är äldre än majoriteten av heltidsforskarna. Det föreligger även en skillnad mellan män och kvinnor vid en analys av alla författare oavsett innehav av Cancerfondsmedel eller ej (P=0.036) där männen har fler publikationer, men denna skillnad syns inte i subanalyserna och kan troligen förklaras av att en högre andel av innehavarna av

5 Cancerfondsanslag (som har fler publikationer) är män och också mer seniora (de flesta professorerna ingår i denna grupp). Tabell 1. Antal publicerade artiklar/forskare i olika kategorier Kategori (antal forskare) Median Medel (intervall) P-värde Med CF (47) (5-161) Utan CF (46) (6-100) Kvinna (31) (6-97) Man (62) (5-161) Prekliniker (43) (5-142) Komb. tjänst (50) (6-161) 0.10 Med CF/kvinna (12) (7-94) Med CF/man (35) (5-161) 0.16 Utan CF/kvinna (19) (6-97) Utan CF/man (27) (6-100) 0.32 Med CF/prekliniker (27) (5-142) Med CF/komb. tjänst (20) (13-161) Utan CF/prekliniker (16) (7-82) Utan CF/komb. tjänst (30) (6-100) B: Citeringsanalyser Analysinstrumentet InCites användes för att erhålla mått på antalet publikationer och citeringar för forskare med eller utan CF-anslag under perioden 1 januari december I Tabell 2 framgår en viss skillnad i det totala antalet publikationer mellan forskare med och utan CFanslag, men den största skillnaden utgörs av antalet citeringar/publikation. Denna skillnad i citeringsfrekvens reflekteras även i skillnaden i h-index, vilket är ett mått på antal citeringar i förhållande till antal publikationer. Dessa skillnader skulle kunna förklaras av skillnader i ålder mellan de två kategorierna av forskare, men inga åldersskillnader föreligger (medelfödelseår: Med CF, 1961+/-8; Utan CF, 1958+/-8) och torde således sannolikt bero på andra faktorer.

6 Tabell 2. Publikations- och citeringsfrekvens bland forskare med och utan CF-anslag Kategori (antal forskare) 2C: Samarbetsanalyser Antal publikationer Antal citeringar Citeringar/ publikation h- index Med CF (47) Utan CF (46) Det genomsnittliga antalet författare per artikel i hela datasetet är 6-10 författare/artikel (medel: 8.7). Den största variationen finns mellan de forskare som har forskningsanslag från Cancerfonden och de utan finansiering därifrån (medel: Med CF, 10.3; Utan CF, 6.4). Generellt utgörs drygt 80 % av dokumentmängden av artiklar som författats av en till tio författare. Ifråga om artiklar av CF-forskare är huvuddelen av artiklarna författade av >5 författare medan bland forskare utan CF-anslag är huvuddelen av artiklarna författade av 5 författare. Oavsett om man ser till genomsnittligt antal författare per artikel eller fördelning av artiklar sett till antal författare är det tydligt att forskarna med CF-anslag samarbetar med fler medförfattare än forskarna utan CF-anslag. Däremot är skillnaderna både ifråga om kön och tjänsteinriktning (prekliniker/kombinationstjänst) relativt små. Det genomsnittliga antalet organisationer per artikel är 3.9; liksom i analyserna av enskilda författare är antalet deltagande organisationer fler i artiklarna publicerade av forskare med CF-anslag (4.8) än för dem som författats av forskare utan CF-anslag (2.7). Vi studerade även hur olika organisationer bildar nätverk baserat på institutionellt samförfattarskap där varje enskild institution bildar par med andra ingående medförfattarorganisationer; beroende på i hur många artiklar institutionerna förekommer tillsammans erhålls också olika antal länkar mellan olika organisationer. Denna information aggregerades för att se hur många par respektive länkar som bildades för varje analyskategori. Det genomsnittliga antalet länkar per par utgör en indikator för hur täta nätverken är. Nära placering mellan två organisationer representerar starka länkar (många samförekomster), medan nodernas storlek representerar hur ofta dessa organisationer förekommer. Färgerna för organisationerna är baserade på kategorisering av olika typer av organisationer: universitet, sjukhus och övriga institutioner (fristående forskningsinstitut, företag, myndigheter osv.), samt om det rör sig om svenska, nordiska eller organisationer från andra länder. Resultaten från denna analys visar att nätverken är större för forskare med CF-anslag, både räknat i antal par och antal länkar som bildas, jämfört med forskare utan CF-anslag (Figur 5-6). Nätverken är också tätare i den förstnämnda kategorin. Vid jämförelse mellan de andra kategorierna (kön respektive tjänsteinnehav) fanns inga större skillnader. Det genomsnittliga antalet länkar per par för de organisationer som ingår i analysen är betydligt högre för forskarna med CF-anslag (ca 70 länkar/par) jämfört med forskarna utan CF-anslag (ca 12 länkar/par). Det förekommer även fler övriga institutioner (definierat som ej universitet eller sjukhus) från Sverige, Norden samt övriga världen i kategorin med CF-anslag jämfört med kategorin utan CF-anslag där endast en svensk övrig organisation återfinns.

7 Karolinska Hosp Inst Gustave Roussy Andalusian Sch Publ Hlth SUS LU Umeå Univ Univ Cambridge London Imperial Coll German Canc Res Ctr Inst Publ Hlth Navarra Univ Oxford Univ Athens German Inst Human Nutr IARC WHO Azienda Osped Civile Arezzo Karolinska Inst Danish Cancer Soc Univ Tromso Aarhus Univ Hosp Univ Naples Figur 5. Samförfattarskap, forskare med CF-anslag. De 20 flest förekommande organisationerna, 80 förekomster. Unika par: 189; länkar: ; länkar/par: Gul=LU, Grön=SUS, Röd=Svenskt univ., Blå=Svenskt sjukhus, Vit=Nordiskt univ., Orange= Nordiskt sjukhus, Lila=Nordisk övrig, Blågrå=Annat univ., Turkos=Annat sjukhus, Mörkgrön=Annat övrig. Analyserna på organisationsnivå visar att cancerforskare med CF-anslag har större och tätare nätverk, som inte bara omfattar fler organisationer utan också fler typer av organisationer, med ett större inslag av organisationer som inte är universitet eller sjukhus (tex forskningsinstitut). I analyserna av det sammantagna dokumentsetet analyserades också samarbete på nationsnivå. De artiklarna har producerats av forskare med författaradress i 62 länder, som sammantaget förekommer gånger, vilket ger ett genomsnitt av 2.14 länder per artikel. Förutom Sverige är USA och Storbritannien de länder som bidragit flest gånger (vilket motsvarar generella trender när det gäller internationellt samarbete inom forskning) tillsammans med Danmark (där dels den geografiska närheten kan förmodas förklara en del, men som också stärks genom LU-forskare som är aktiva både vid institutioner i Sverige och i Danmark). Uppsala Acad Hosp MSKCC Aarhus Univ Hosp London Imperial Coll Umea Univ Univ Helsinki Karolinsk a Univ Hosp Sahlgrenska Univ Hosp SUS LU Karolinska Inst KU Leuven Univ Copenhagen Gothenburg Univ Uppsala Univ Rigshosp Univ Cattolica Sacro Coure Malmo Univ AstraZeneca RD KU Leuven Hosp Figur 6. Samförfattarskap, forskare utan CF-anslag. De 20 flest förekommande organisationerna, 20 förekomster. Unika par: 112; länkar: 1 346; länkar/par: Gul=LU, Grön=SUS, Röd=Svenskt univ., Blå=Svenskt sjukhus, Rosa=Svensk övrig, Vit=Nordiskt univ., Orange= Nordiskt sjukhus, Blågrå=Annat univ., Turkos=Annat sjukhus.

8 Figur 7 illustrerar de 18 länder som förekommer flest gånger i adressfältet tillsammans med LUs cancerforskare. I huvudsak identifieras tre grupper baserade på hur nära Sverige de hamnar. Den grupp av länder som LU-forskarna samarbetat mest med inkluderar bl.a. USA, Storbritannien, Danmark, Spanien och Nederländerna; i en andra grupp finns en grupp med något färre samarbeten med t.ex. Grekland och Finland, följt av en mer perifer grupp med Australien, Österrike och Ungern. Österrike Grekland Spanien Frankrike Italien Tyskland Storbritanien SE Norge Holland USA Danmark Kanada Finland Belgien Ungern Australien Polen Figur 7. Samförfattarskap baserat på nation. De 18 flest förekommande länderna, med >50 förekomster. Unika par: 150; länkar: ; länkar/par: Sammanfattning En omfattande forskarutbildning inom cancerområdet bedrivs vid Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus. Knappt hälften av de forskarstuderande har en kliniskt inriktad grundutbildning, och majoriteten av dessa bedriver sin forskarutbildning på deltid. En betydande andel av cancerforskningen bedrivs av prekliniker, ofta på heltid. Den bibliometriska analysen visar att cancerforskare med projektanslag från Cancerfonden har författat fler publikationer, har erhållit fler citeringar/publikation och har högre h-index än de cancerforskare som ej innehar CF-anslag. Analyserna av forskningssamarbeten speglat i samförfattarskap visar tydliga tecken på att forskare med medel från Cancerfonden har större och tätare nätverk, som också innefattar ett större antal olika typer av organisationer, jämfört med de forskare som inte har finansiering från Cancerfonden. Inga större skillnader mellan män och kvinnor, eller mellan prekliniska forskare och innehavare av kombinationstjänster föreligger. Cancerforskare i regionen sampublicerar i störst utsträckning med andra forskare i Sverige, samt med forskare från USA, Storbritannien och Danmark. I jämförelse med forskare utan CF-anslag har CF-forskarna deltagit i studier med fler författare från fler organisationer, där också länkarna mellan de olika organisationerna är fler. Dessa skillnader speglar sannolikt delvis att forskare med

9 CF-anslag är mer seniora än forskarna utan CF-anslag som generellt är yngre, men även andra skillnader kan föreligga. Tack Tack till Anette Saltin och Yvonne Hultman-Özek för hjälp med datauttag och synpunkter.