Energieffektivt företagande i Norrbotten

Transkript

1 Rapport Energieffektivt företagande i Norrbotten Slutrapport September 2007 Finansiärer: 1

2 Redaktör: Tord Pettersson, Nenet Layout: Lena Ahlbäck, Lulegrafi ska 2

3 Innehåll Förord...5 Sammanfattning...6 Inledning...8 Målsättning...9 Partnerskapet...9 Aktiviteter...10 Resultat...14 Sammanställning av 18 energikartläggningar...19 Pilotstudier...20 Composite Scandinavia AB, Piteå...20 Lundbergs Trä AB, Arvidsjaur...22 Ripan, Kiruna energikartläggningar...25 Kero Läder AB, Pajala...25 Piteortens Chark AB, Piteå...26 LLT, garage A, Luleå...28 LLT, verkstad och kontor, Luleå...29 Textilservice AB, Boden...30 JUC, Kalix...32 Bygg- och Dekorlist AB, Jokkmokk...33 Nova industri AB, Kalix...34 TK Bygg AB, Kalix...35 ICA Sörbyhallen, Luleå...37 Polaris Optic AB, Boden...38 Arctic Falls AB, Älvsbyn...40 Finsnickeri AB, Råneå, Luleå...41 Polarbröd AB, Älvsbyn...42 Vuollerims brandstation, Räddningstjänsten, Jokkmokks kommun...44 Energianalys av en företagsfastighet Nordchark AB, Luleå...46 Slutsatser inför framtiden...49 Bilagor

4 4

5 Förord Polaris Optic AB är ett litet familjeägt företag som konkurrerar med stora aktörer på den globala marknaden. Vår produktion av glasögon finns i Boden medan många av våra konkurrenter förlagt sin produktion till länder med en kostnadsnivå som ligger betydligt lägre än den svenska. Vi hade under en tid funderat på att göra en kartläggning av vår energianvändning. Detta både som ett led i vårt miljöarbete och för att kunna sänka våra energikostnader. Då fick vi höra talas om Nenet och projektet Energieffektivt företagande i Norrbotten. En intresseanmälan skickades omgående in och vi blev mycket glada då vi fick reda på att vi var ett av de utvalda företagen att delta i projektet. Under arbetet med projektet fick vi en bra genomgång av vår fastighet, vår tillverkningsprocess och av hela vår energianvändning. Vi har fått råd och tips om hur vi med enkla medel kan minska vår energiförbrukning. Vi har också genom den rapport som överlämnades efter projektets slut fått förslag på investeringar som kan minska vår energiförbrukning i framtiden. Nu fortsätter vi det arbete som påbörjats i och med projektet. Ett första steg är att investera i nya motorvärmare med timers. Omförhandling av elavtal, ventilation och uppvärmning av fastigheten är andra områden som står på tur för att ses över. Polaris Optic AB Ekonomichef Karin Hansson Noppa Kero Leather AB är ett familjeägt garveri, nu i tredje generationen, som har för avsikt att växa. I och med att vi växer kommer vi att förbruka mer energi till processen. Därför fanns det ett behov av att se över hur vi kan spara och effektivera energianvändningen. Vi tog kontakt med energirådgivaren i kommunen och blev informerade om projektet Energieffektivt företagande i Norrbotten. Kartläggningen som gjordes här var mycket uppskattad. Det är bra med en oberoende aktör som med expertis går igenom betydande energiförbrukare, samt ger råd om hur vi kan effektivera vår energianvändning. Detta sparar mycket tid åt oss. Nu kan vi använda kartläggningen till att planera investeringar och åtgärder för att få ner kostnader. Åtgärder som samtidigt blir allt viktigare för att spara på miljön. En ny kompressor är installerad, elavtalet ska omförhandlas och en flisanläggning ska inköpas under Min slutsummering är att en sådan här kartläggning rekommenderas varmt och att den betalar sig! Kero Leather AB VD Tomas Kero 5

6 Sammanfattning I likhet med andra liknande projekt, med fokus på företagens energianvändning, visar projektet Energieffektivt företagande i Norrbotten (inklusive dess fortsättning Etablering och marknadsutveckling för energieffektivt företagande i Norrbotten ) att det finns en stor, outnyttjad potential för energieffektivisering i de små och medelstora företagen i Norrbotten. Trots att projektets energikartläggningar av sammanlagt 18 företag haft ett stort inslag av kompetensuppbyggnad för såväl de medverkande, blivande energikartläggarna som för företagen själva har dessa kartläggningar visat att det relativt enkelt ofta går att effektivisera företagens energianvändning med procent. Och ibland mer än så. För många företag skulle de föreslagna åtgärderna medföra rejäla minskningar av elanvändningen. År 2004 använde industrin i Norrbotten totalt kwh (3 500 GWh) el. Det motsvarade 53 procent av länets totala elanvändning på kwh (6 576 GWh). Redan en energieffektivisering på, försiktigt räknat, tio procent av elanvändningen skulle ge en minskning av länets elanvändning med kwh (350 GWh) per år. Det motsvarar drygt fem procent av Norrbottens totala elanvändning år Räknat på en marginalelanvändning från europeisk kolkraft skulle en sådan minskning ge en minskning av länets CO 2 -utsläpp (koldioxidutsläpp) med omkring kilogram ( ton) per år. Projekten har i huvudsak genomförts under perioden augusti 2005 till och med september Målet har varit att utveckla en marknad för energieffektivt företagande bland små och medelstora företag i Norrbotten. Projektet har drivits dels som ett jämställdhetsprojekt - i syfte att bryta mansdominansen i energibranschen, dels som ett samverkansprojekt mellan projektägaren Nenet (Norrbottens energikontor AB), samt ETC (Energitekniskt centrum) i Piteå och LTU (Luleå tekniska universitet), avdelningen för energiteknik. Finansiärer var; Strukturfonden för Mål 1 Norra Norrland, Energimyndigheten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen Norrbotten. Projektets huvudaktiviteter har varit: 1. Seminarieserier med workshops för blivande energikartläggare 2. Pilotstudier 3. Upptaktsträffar med företagare 4. Genomförande av 15 energikartläggningar av små och medelstora företag i Norrbotten Bland projektets resultat kan nämnas: Deltagande av över 80 små och medelstora företag i Norrbotten i projektets nätverk för energieffektivt företagande. Deltagande av över 120 personer i projektets upptaktsträffar för företag. Nära hälften representerade enskilda företag. Deltagande av över 30 personer som genomgått projektets seminarieserier. Aktivering av de kommunala energirådgivarna i Norrbotten och Västerbotten (över 20 personer). Samverkan med de kommunala näringslivsfunktionerna i Norrbotten. Start av 7 nya företag (av deltagarna i projektets seminarieserier). 10 nya anställningar för projektets seminariedeltagare. Seminariedeltagarna har dessutom själva varit med och anställt 9 personer. 12 procent kvinnor bland kontaktpersonerna på de företag som ingått i projektets nätverk för energieffektivt företagande. 36 procent kvinnor bland de anställda i de 14 företag som kartlagts avseende sin energianvändning under våren 2007 (totalt 15 energikartläggningar, men ett företag var så stort att det delades upp i två separata energikartläggningar). 6

7 27 procent kvinnor bland deltagarna i projektets två seminarieserier (andelen var hela 39 procent under den första seminarieserien när särskilda insatser gjordes för att rekrytera kvinnor). Presentation av energieffektiviseringsåtgärder vilka sammantaget kan minska de kartlagda företagens koldioxidutsläpp med omkring kilogram CO 2 per år eller mer, i huvudsak räknat på marginalel från europeisk kolkraft (siffran blir cirka 25 gånger lägre om beräkningen görs utifrån den svenska elmixen). Förslag till konvertering av värmesystem som tillsammans minskar användningen av el och/eller olja med över kwh (11,4 GWh) per år. (Det mosvarar elanvändningen i 380 eluppvärmda villor.) Nära 50 förslag på åtgärder avseende elanvändningen fördelade på 17 kartlagda företag. Åtgärderna ger en minskning av elanvändningen (exklusive elvärme) på mellan 3 och 31 procent i företagen och sammantaget skulle de effektivisera de kartlagda företagens elanvändning (exklusive elvärme) med över kwh (1,9 GWh) per år. (Det mosvarar elanvändningen i 60 eluppvärmda villor.) Nära 50 förslag på åtgärder avseende värmeanvändningen (inklusive elvärme) fördelade på 17 kartlagda företag. Åtgärderna minskar företagens användning av värme med mellan 5 och 84 procent och sammantaget skulle de effektivisera de kartlagda företagens användning av värme med över kwh (15,1 GWh) per år. (Det mosvarar elanvändningen i ca 500 eluppvärmda villor.) Förslag på energieffektiviseringsåtgärder som, om samtliga åtgärder genomförs, skulle kunna minska de kartlagda företagens energikostnader med mellan kronor per företag och år. Några av de viktigaste slutsatserna av projektet är att: 1. Det behövs en ökad satsning på informationsspridning om energieffektivt företagande, och den ska vara så lokalt och regionalt anpassad som möjligt. 2. De små och medelstora företagen saknar ofta tid och kompetens för att på egen hand arbeta med energieffektivt företagande. 3. Det är viktigt med uppföljning av företag som genomgått en första energikartläggning eftersom kartläggningsrapporterna annars riskerar att hamna i högen bland ej akuta ärenden, och sedan bli kvar där. 4. Företagen själva efterlyser uppsökande verksamhet av expertis inom energieffektivt företagande, samt externt stöd och nya verktyg i effektiviseringsarbetet. De vill även ha fler positiva exempel på norrbottniska företag som satsat på energieffektivisering. 5. Energikartläggningar av företag måste vara kostnadseffektiva ur företagets synpunkt, speciellt vid första kartläggningen. Återbetalningstiderna på eventuella investeringar bör, vid första kartläggningen, helst vara kortare än tre år. 6. De rapporter som överlämnas till företagen efter utförd energikartläggning bör innehålla tydliga förslag på åtgärder samt vara enkelt och informativt skrivna, så att VD snabbt kan få klart för sig de energimässiga, ekonomiska och miljömässiga fördelarna med energieffektivisering. 7. Det är viktigt att inte glömma bort stödprocesserna (belysning, ventilation, uppvärmning med mera) vid energikartläggning av företag. Stödprocesserna står ofta för en betydande energianvändning, trots att de inte direkt har med företagens produktionen av varor och tjänster att göra. 8. Det är viktigt att olika energikompetenser samlas i arbetet med att erbjuda små och medelstora företag hjälp i energieffektiviseringsarbetet. En väg att åstadkomma detta är att bilda kompetenskluster, liknande det som byggts upp inom detta projekt. 9. Eftersom energiområdet är under ständig utveckling bör energikartläggare av företag, liksom företagens energiansvariga, erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling. 10. En ökad satsning på FoU och miljödriven affärsutveckling inom energieffektivt företagande innebär nya möjligheter till ökat företagande och tillväxt i regionen. 7

8 Inledning Den svenska energimixen, som baseras på en stor andel tidigt utbyggd och därmed billig vattenkraft, var länge en garant för att Sveriges företag hade relativt låga energipriser i förhållande till situationen i andra länder. En allt mer integrerad nordisk och europeisk energimarknad har dock förändrat förutsättningarna. Olja och bränslepellets är exempel på handelsvaror vars prissättning sker på en allt mer internationell marknad. När elmarknaden inom EU öppnats och överföringskapaciteten byggts ut kommer även el att säljas till de konsumenter som betalar mest. Det skapar en prispress uppåt i länder som tidigare haft låga energipriser. Det här är något som de svenska företagen redan fått känna av. Företagare som vant sig vid att räkna elpriset i ören ser nu hur elpriserna närmar sig 2 och 3 kronor per kwh. Nenet (Norrbottens energikontor AB) vet att basindustrierna och flera större företag i Norrbotten är medvetna om prisutvecklingen inom energiområdet och aktivt arbetar med att se över sin energianvändning. De är medvetna om vad som krävs för att överleva på den konkurrensutsatta, internationella marknaden och har som regel de resurser och den kompetens som krävs för att kunna göra något åt det. Om den egna energikompetensen inte räcker till finns det dessutom etablerade konsultbolag och institutioner som erbjuder de stora företagen sin hjälp. Länets små och medelstora företag är i ett helt annat läge. Dels har det ofta saknats en djupare insikt om hur de ökade energipriserna slår mot det enskilda företaget och dess konkurrenskraft. Dessutom har det saknats tid och resurser för att ta reda på vad som kan göras åt problemet (som många företag av ren okunskap ofta inte ens ser som ett problem). Situationen för de små och medelstora företagen i Norrbotten har varit extra bekymmersam eftersom de EU-ländernas respektive elpriser ( /kwh) för små och medelstora industrier, januari Stapeln för EU 25 visar medelpriset inom EU:s 25 medlemsländer. (1 motsvarar drygt 9 SEK) dessutom inte haft tillgång till konsulter och institutioner i regionen som erbjudit dem sin hjälp i energieffektiviseringsarbetet. Därmed har de löpt stor risk att gå miste om en rad möjligheter till förbättrad lönsamhet, konkurrenskraft och miljöpåverkan via energieffektivt företagande. Uppskattning av energiprisutvecklingen i Sverige, baserad på tidigare prisstatistik, enligt ExergiB(y)rån Jämförelse mellan den vinst i form av minskade kostnader ett företag kan göra genom energieffektivisering och den ökning av omsättningen samma företag måste göra för att tjäna hem motsvarande vinst (beroende av företagets vinstmarginal). Källa: ExergiB(y)rån 2006 Från projektets broschyr Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? Energieffektivisering är numera ett högprioriterat insatsområde i EU:s och Sveriges energi- och klimatpolitik. Med energieffektivisering menas att krama ut mesta möjliga nytta ur varje tillförd kwh (energienhet). Det handlar både om att spara in på all onödig energianvändning och att inte använda energi av en högre kvalitet än nödvändigt. Det är till exempel dumt att slösa bort energi av en så hög och efterfrågad kvalitet som el på vanlig uppvärmning. För ett företag ska energieffektivisering dessutom ske utan negativ påverkan på produktion, kvalitet och komfort. Tidigare erfarenheter från energieffektivt företagande visar att det initialt, med relativt enkla åtgärder, går att minska de flesta företags energianvändning med procent. Ibland kan det till och med vara ekonomiskt motiverat att minska energianvändningen i ett företag med hela 50 procent. För många små och medelstora företag motsvarar en minskning av de årliga energikostnaderna med låt oss säga kronor per år det ekonomiska värdet av en ökning av årsomsättningen med 1-3 miljoner kronor. Ur den aspekten bör energieffektivt företagande ses som en snabb och relativt enkel väg till ökad lönsamhet. 8

9 Målsättning Det övergripande målet med projektet Energieffektivt företagande i Norrbotten och dess fortsättning Etablering och marknadsutveckling för energieffektivt företagande i Norrbotten, vilka i denna rapport beskrivs som ett gemensamt projekt, var att utveckla en marknad för energieffektivt företagande bland små och medelstora företag i Norrbotten. I syfte att nå detta mål delades arbetet upp i två parallella huvudstrategier. 1. Utbildning och aktivering av regional kompetens. 2. Informationsspridning till, samt aktivering av, små och medelstora företag i Norrbotten. Det är just detta som är speciellt med projektet. Nämligen ambitionen att under loppet av drygt två år (från hösten augusti 2005 till och med september 2007) dels hinna med att starta ett kompetenskluster av enskilda, anställda och företagare med kompetens och ambition att utföra kvalificerade energikartläggningar av små och medelstora företag, men även att bygga upp ett brett nätverk av företag intresserade av att stärka sin position ekonomiskt, samt kompetens- och miljömässigt, genom energieffektivt företagande. Projektet har dessutom genomsyrats av en ambition att öka jämställdheten i den traditionellt sett helt mansdominerade energibranschen. Den primära målgruppen har varit de små och medelstora företagen i Norrbotten. Till projektets sekundära målgrupper hör potentiella och intresserade energikartläggare av små och medelstora företag samt de kommunala energirådgivarna i regionen, vilka bland annat har i uppdrag att ge opartiska energiråd till företag (Statens energimyndighet betalar ett årligt stöd till kommunerna för att kommuninvånarna ska ha tillgång till opartisk rådgivning via kommunal energirådgivning). Partnerskapet Bakom projektet och dess genomförande står ett regionalt informations-, aktivitets- och FoUpartnerskap för regional utveckling inom energiområdet som byggts upp mellan projektägaren Nenet, ETC i Piteå och LTU, avdelningen för energiteknik. Till detta ska läggas det sedan flera år tillbaka goda samarbetet mellan det ovan beskrivna partnerskapet i Norrbotten, Energimyndigheten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län, samt företag och enskilda i och utanför Norrbotten. Detta samarbete har varit en grundförutsättning för projektets tillkomst och genomförande. Projektet har genomförts med följande organisation. Projektgrupp (operativ): Maria Lindahl, Nenet (projektledare) Tord Pettersson, Nenet (projektledare) Jan Dahl, LTU, Hassan Salman, ETC Styrgrupp: Fred Nordström, Nenet Lilianne Viklund, Länsstyrelsen Norrbotten Annika Almkvist, Strukturum Jokkmokk/Företagarna Norrbotten Anders Sundgren, Gleim AB Referensgrupp: Rikard Gebart, ETC Jan Dahl, LTU Karolina Petersson, Energimyndigheten Marcel Berkelder ExergiB(y)rån (även kommunal energirådgivare) Dan Bergman, Duroc (tidigare B A Carlssons såg och hyvleri AB) Eva Wahlström, Hållbarhetsrådet (som lades ner våren 2007) 9

10 Aktiviteter Projektstart... 1 aug 2005 Förberedelser, planering... 1 aug okt okt dec 2006 Informationsspridning, kluster, nätverk m m... 1 aug sept 2007 Seminarieserie jan maj 2006 Seminarieserie sept okt 2006 Mentorstöd okt sept pilotstudier... 1 dec okt 2006 Upptaktsträff i Porjus okt 2006 Upptaktsträff i Seskarö okt 2006 Upptaktsträff i Korpilombolo okt 2006 Upptaktsträff i Boden okt 2006 Extra upptaktsmöte i Arjeplog... 1 dec 2006 Extra upptaktsmöte i Arvidsjaur... 6 dec 2006 Broschyr (exklusive planering och spridning)... 1 nov nov energikartläggningar av företag i Norrbotten... 2 nov juli 2007 Extra endagsseminarium (energideklarering av fastigheter) mars 2007 Extra tvådagarsseminarium (energianalys/praktikövning) aug 2007 Publik slutrapport... 1 juli sept 2007 Slutseminarium sept 2007 Projektavslutning (aktivitetsmässigt) sept

11 1. Förberedelser, planering Insamling av resultat och information från andra satsningar på energieffektivisering i företag/industrier i och utanför Sverige. Deltagande i externa seminarier. Metodstudier. Personliga kontakter. Detaljplanering av projektet. 2. Informationsspridning, bildande och underhåll av nätverk/kluster Framtagande av ett gemensamt basdokument för inbjudningar, utskick, informationsmaterial med mera (med deltagande organisationers och finansiärers logotyper inlagda). Skapande av en speciell informationsfunktion om projektet på Nenets hemsida märkt med Energieffektivt företagande. Skapande av en anmälningsfunktion för företag som vill vara med i projektets nätverket för energieffektivt företagande på Nenets hemsida Informationsspridning om projektet på möten, seminarier och konferenser, bland annat på Energitinget Speciella informationsinsatser riktade till kvinnliga nätverk, bland annat kvinnliga ingenjörer i Västerbotten och Norrbotten. Annonsering om olika projektaktiviteter i länets tidningar. Anordnande av pressträffar. Deltagande i regionala TV- och radioprogram. Informationsspridning om projektet till de kommunala energirådgivarna i Norrbotten och Västerbotten, bland annat i samband med Nenets nätverksträffar inom ramen för den av Energimyndigheten finansierade samordningen av kommunal energirådgivning. Informationsspridning om projektet speciellt riktad till företagare, bland annat i samarbete med de kommunala näringslivsfunktionerna. Framtagande av ett förslag till intressanta utvecklingsområden för FoU och miljödriven affärsutveckling avseende energieffektivt företagande i Norrbotten. 3. Seminarieserier för blivande energikartläggare Framtagande av program för en seminarieserie för blivande energikartläggare av små och medelstora företag i Norrbotten bestående av tre workshops, á en dag, plus hemuppgifter. Programmet togs fram av ETC och LTU i nära samverkan med Nenet. För att underlätta deltagande från aktiva företagare och konsulter spreds seminarietillfällena ut över tiden. Rekrytering av seminariedeltagare, bland annat via allmän annonsering och kontakter med kvinnliga nätverk. Genomförande av två seminarieserier, en på våren och en på hösten Mentorstöd Förberedelser inför utformandet av projektets mentorstödstjänst, vilken i första hand riktades till deltagarna i projektets seminarieserier (kompetensklustret). Engagemang i ett befintligt mentorstödsprogram som drivs av LTU (Luleå tekniska universitet). Skapandet av ett eget rum för seminarieseriens deltagare på Nenets hemsida. Varje deltagare gavs fri tillgång till detta rum via en inloggningsfunktion. Nenet stod för uppdatering och utveckling av rummets innehåll. 11

12 Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och europeisk energimarknad får svenska företag som vant sig vid låga eloch oljepriser acceptera rejäla prisökningar. Olja och pellets är exempel på internationella handelsvaror. När EU:s elmarknad även öppnas för hushållskunder sommaren 2007 gäller samma sak för el. När elmarknaden inom EU öppnats och överföringskapaciteten byggts ut kommer elen att säljas till de konsumenter som betalar mest. För svenska elkunder som är vana vid att räkna elpriset i ören väntar en helt ny situation. Då handlar det nog inte längre om vi kommer att få ett elpris på 2-3 kronor per kwh i Sverige utan när. Blunda inte gör något istället Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Den företagare som vägrar att passivt låta sig drivas in i en tid av kraftigt ökande energikostnader, och därmed försvagad konkurrenskraft, har flera möjligheter till energieffektivisering att välja bland. Och det utan att riskera försämrad produktion, kvalitet eller komfort. Energieffektivisering handlar ju om att krama ut mesta möjliga nytta ur varje tillförd kwh. Norrbottens energikontor AB ansvarar för innehållet i broschyren. Lättförtjänta pengar EU-ländernas respektive elpriser ( /kwh) för små och medelstora industrier, januari Stapeln för EU 25 visar medelpriset inom EU:s 25 medlemsländer. (1 motsvarar drygt 9 SEK) Det finns massor att göra för låga eller nästan inga investeringskostnader alls. Andra åtgärder har korta återbetalningstider på ett eller några år. I små och medelstora företag kan relativt enkla åtgärder sänka de årliga energikostnaderna med hundra tusentals kronor. Det motsvarar det ekonomiska värdet av en årlig omsättningsökning på över miljonen (beräknat på en nettovinstmarginal på tio procent). Faktum är att det går att minska de flesta företagens energianvändning (el och värme) med procent. Ibland kan det vara ekonomiskt motiverat att minska energianvändningen i ett företag med hela 50 procent. Ditt företag är speciellt Inget företag är det andra likt. Och det finns ingen som känner ett företag bättre än ni som arbetar där. Men några åtgärder vet vi av erfarenhet är intressanta för ditt företag, till exempel: Minska elanvändningen till belysning, ventilation och tryckluft. Styra och reglera energianvändningen. Ändra inställningar i befintliga reglerutrustningar. Återvinn spillvärme. Uppskattning av energiprisutvecklingen i Sverige, baserad på tidigare prisstatistik, enligt ExergiB(y)rån Kontinuerlig informationsspridning till, samt kommunikation med, seminariedeltagarna från Nenet. Bland annat via funktionerna i egna rummet. Praktiskt och tekniskt mentorstöd till seminarieseriens deltagare via ETC och LTU. 5. Pilotstudier I samarbete med såväl Mål 1-projektet Design och arkitektur för anläggningsägare inom turistindustrin som Vägverket region norr genomförs en energi- och miljökartläggning av turistanläggningen Ripan i Kiruna. Kartläggningen gjordes av Marcel Berkelder, Exergi B(y)rån i Vännäs, som tidigare bland annat genomfört energi- och miljöbesiktningar av ett stort antal samlingslokaler i Norrbotten. (Även det projektet drevs av Nenet.) Genomförande av två pilotstudier med skriftlig presentation av resultat och åtgärdsförslag avseende små och medelstora företag i Norrbotten. Det primära syftet var att utveckla en funktionell och effektiv kartläggnings- och avrapporteringsmetodik. Valet av studieobjekt föll på Composite Scandinavia AB i Piteå och Lundbergs Trä AB i Arvidsjaur. Studierna genomfördes av Hassan Salman, ETC, och Jan Dahl, LTU. Pilotstudierna användes även som exempel vid olika beräkningsövningar och diskussioner inom projektets seminarieserier. 6. Upptaktsträffar för företag Samarbete med Kommunförbundet Norrbotten och dess nätverk med kommunernas näringslivsfunktioner, som bland annat resulterade i att majoriteten av kommunerna i Norrbotten själva kom överens om att samarbeta kring projektets fyra upptaktsträffar för företag. Kontakter med, och besök i, Örnsköldsviks kommun i syfte att ta del av kommunens erfarenheter av energieffektivt företagande inom ramen för Energimyndighetens femåriga program Uthållig kommun. Framtagande av upptaktsprogram i samverkan med representanter för kommunernas näringslivsfunktioner. Pressträff inför upptaktsträffarna med representanter från projektgruppen samt projektets referensgrupp. Annonsering i länstidningarna med inbjudan till företag att delta i de fyra upptaktsträffarna. Genomförande av fyra upptaktsträffar för företagare i Porjus (i samverkan med Jokkmokks och Gällivares kommuner), Seskarö (i samverkan med Haparanda stad och Kalix kommun), Korpilombolo (i samverkan med Pajala, Övertorneå och Överkalix kommuner) samt Boden (i samverkan med Bodens, Luleås, Piteås och Älvsbyns kommuner). Vid varje upptaktsträff deltog representanter för projektgruppen och seminariedeltagarna. Genomförande av två extra upptaktsmöten tillkomna på direkt initiativ av respektive kommun i Arvidsjaur och Arjeplog. 7. Produktion och spridning av broschyr Produktion av en åttasidig broschyr (presenterad här bredvid) i fickformat för företagare som medlemmarna i projektets kompetenskluster, kommunernas näringslivsfunktioner, de kommunala energirådgivarna med flera som deltagit i projektet kunde Stoppa onödiga läckage. Slå av apparater och utrustning som inte används. Isolera bättre. Inför mätsystem för kontinuerlig uppföljning av energianvändningen. Satsa på energieffektiv utrustning vid nya inköp. 12

13 dela ut. Innehållet byggde på resultaten av de upptaktsträffar och andra möten som projektet medverkat i. Broschyren fick titeln Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris). Test av broschyren i en panel bestående av representanter från projektets styr- och referensgrupper, seminariedeltagare och föredragshållare. Spridning av broschyren via Nenets hemsida deltagarna i projektets kompetenskluster, de kommunala näringslivsfunktionerna, de kommunala energirådgivarna samt vid de möten, seminarier och konferenser projektets ledning deltagit i. 8. Genomförande av 15 energikartläggningar av företag i Norrbotten Bland företagen i projektets nätverk för energieffektivt företagande valde projektgruppen ut 14 olika företag (ett företag var så stort att det delades upp i två kartläggningar) vars ledningar var intresserade av att få sina företag kartlagda och analyserade utifrån aktuell energianvändning och möjligheter till energieffektivisering. Målet var att välja företag av olika storlek från hela länet, samt med representation från flera olika branscher. Utformning av 15 olika kartläggningsgrupper, bestående av projektets seminariedeltagare (kompetensklustret), vilka utförde kartläggningarna under ledning av antingen Hassan Salman, ETC, eller Jan Dahl, LTU. Utformning av en gemensam mall för skriftlig avrapportering av energikartläggningar av små och medelstora företag, bland annat efter rekommendationer från projektets referensgrupp. Genomförande av de 15 energikartläggningarna med skriftlig avrapportering till, samt godkännande från, respektive företag. 9. Fortbildning av kompetenskluster Genomförande av ett endagsseminarium om energideklarering av fastigheter för projektets kompetenskluster (seminariedeltagare). Genomförande av ett två dagar långt seminarium i praktisk energianalys av en industrifastighet och dess verksamheter i Luleå baserad på en metod utvecklad och använd av Peter Karlsson, Linköping universitet, som även var föredragshållare under seminariet. 10. Produktion av lättillgänglig slutrapport Sammanfattning av projektens bakgrund, mål, ingående aktiviteter och samlade resultat, samt projektledningens slutsatser. Spridning av lättillgänglig slutrapport, bland annat till projektets deltagare och via Nenets hemsida Slutseminarium Planering av upplägg och program i samverkan med bland andra Luleå näringsliv AB. Annonsering med inbjudan till företagare att delta i slutseminariet. Inbjudningar skickades även till projektets samtliga deltagare och nätverk, liksom till Luleå näringsliv AB:s företagsnätverk. Genomförande av slutseminarium, inklusive pressträff. Jämförelse mellan den vinst i form av minskade kostnader ett företag kan göra genom energieffektivisering och den ökning av omsättningen samma företag måste göra för att tjäna hem motsvarande vinst (beroende av företagets vinstmarginal). Källa: ExergiB(y)rån 2006 Räkna på varje investerings livscykelkostnad (LCC), d v s samtliga kostnader under investeringens hela livslängd. Planera drift och effektuttag på ett optimalt sätt (laststyrning). Byt energibärare (t ex från el till fjärrvärme eller biobränsle). Utbilda personalen i att upptäcka onödig energianvändning. Energikartläggning krävs Det krävs en energikartläggning innan det går att säga vilka åtgärder just ditt företag bör satsa på. Det går förstås att göra en sådan på egen hand. Många företag har dock stor nytta av att anlita extern expertis med erfarenhet av energikartläggningar i företag. Vi hjälper gärna till Du som är företagare och intresserad av att gå med i ett regionalt nätverk för energieffektivt företagande kan gå in på Norrbottens energikontors (Nenet) hemsida Om du känner dig osäker på det meningsfulla med att genomföra en energikartläggning kan du plocka fram företagets energifakturor och fylla i följande uppgifter: Företagets årskostnad för den el som används: kr/år Företagets årskostnad för den värme (eller det bränsle) som används: kr/år Titta sedan på det diagram med uppskattning av energiprisernas utveckling som återfinns på sidan 3 i denna broschyr. Fundera över vad en fördubbling (eller tredubbling) av exempelvis elpriset får för konsekvenser för ditt företag. Svara sedan på följande frågor: 1. Klarar mitt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? 2. Är det intressant för mitt företag att sänka den årliga energianvändningen med procent, till att börja med? Varför betala för energi du inte behöver? Genomför en energikartläggning av ditt företag så får du reda på hur du kan få pengar över till annat. Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Finansiärer: 13

14 Resultat Deltagare Över 80 små och medelstora företag i Norrbotten, vilka är med i projektets nätverk för energieffektivt företagande (som totalt samlar över 100 namn). Av dessa har totalt 17 företag plus en industrifastighet, med dess ingående verksamheter, fått sin energianvändning kartlagd. Över 120 personer som var med på projektets upptaktsträffar för företag. Nära hälften representerade enskilda företag. Drygt 50 personer som var med på projektets slutseminarium. Av dessa representerade omkring 30 företag. Över 30 personer som genomgått projektets seminarieserier. Dessa har fått teoretiska och praktiska grundkunskaper i energikartläggning av små och medelstora företag och ingår i projektets kompetenskluster. Majoriteten har varit med och kartlagt ett eller flera praktikfall (företag). De kommunala energirådgivarna i Norrbotten och Västerbotten (över 20 personer) De kommunala näringslivsfunktionerna i Norrbotten Energimyndigheten Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Vägverket region norr Centek Byggforum Nord Med flera Nya företag och anställningar 7 nya företag har startats av deltagare i projektets seminarieserier (kompetenskluster). En deltagare har startat två företag sedan projektstarten. 10 nya anställningar för projektets seminariedeltagare. 3 av seminariedeltagarna har själva varit med och anställt ytterligare nio personer. Jämställdhet 12 procent kvinnor bland kontaktpersonerna på de företag som ingår i projektets nätverk för energieffektivt företagande. 21 procent kvinnor bland de anställda i projektets tre pilotstudier. 36 procent kvinnor bland de anställda i de 14 företag som kartlades avseende energianvändning under våren 2007 (totalt 15 energikartläggningar, men ett företag var så stort att det delades upp i två separata energikartläggningar). 27 procent kvinnor bland deltagarna i de två seminarieserierna (andelen var hela 39 procent under den första seminarieserien när särskilda insatser gjordes för att rekrytera kvinnor). 50 procent kvinnor ansvariga för projektets mentorstödsstjänst (totalt 4 personer ansvarade för mentorstödet, inklusive det mentorskapsprogram på LTU som projektet engagerade sig i). Över 20 procent kvinnor bland deltagarna i projektets slutseminarium. 2 nya företag startade av en och samma kvinna. 3 nya anställningar av kvinnor bland projektets seminariedeltagare. 14

15 50 procent kvinnor bland projektledarna (totalt 2 stycken) 25 procent kvinnor i projektgruppen (totalt fyra ledamöter) 50 procent kvinnor i projektets styrgrupp 33 procent kvinnor i projektets referensgrupp Miljövinster Genomförande av totalt 19 energikartläggningar (analyser) vilka samtliga resulterat i förslag på åtgärder som effektiviserar användningen av el och värme. Eftersom all energianvändning ger upphov till någon typ av miljöpåverkan är energieffektivisering alltid ett effektivt sätt att minska företagens miljöbelastning och samtidigt öka deras hushållning med naturresurser. Presentation av energieffektiviseringsåtgärder vilka sammantaget kan minska de kartlagda företagens koldioxidutsläpp med omkring kilogram CO 2 per år eller mer, i huvudsak räknat på marginalel från europeisk kolkraft (siffran blir cirka 25 gånger lägre om beräkningen görs utifrån den svenska elmixen). Vinster avseende *energieffektivisering i företag *I projektet har energieffektivisering inbegripit både åtgärder som minskar energianvändningen, så kallad energibesparing, och åtgärder vilka syftar till att använda energi av rätt kvalitet för rätt ändamål, vilket bland annat innebär att undvika användning av högkvalitativ el för uppvärmningsändamål. Totalt 18 genomförda och avrapporterade energikartläggningar av små och medelstora företag i Norrbotten, plus en separat energianalys av en industrifastighet med dessa inneboende verksamheter. Förslag till konvertering av värmesystem som tillsammans minskar användningen av el och/eller olja med över kwh (11,4 GWh) per år. Nära 50 förslag på åtgärder avseende de 17 kartlagda företagens elanvändning, vilka ger en minskning av elanvändningen (exklusive elvärme) på mellan 3 och 31 procent i företagen, beroende på vilket företag det handlar om, och sammantaget effektiviserar de kartlagda företagens elanvändning (exklusive elvärme) med över kwh (1,9 GWh) per år. Nära 50 förslag på åtgärder avseende de kartlagda företagens värmeanvändning (inklusive elvärme), vilka minskar företagens användning av värme med mellan 5 och 84 procent, beroende på vilket företag det handlar om, och sammantaget effektiviserar de kartlagda företagens användning av värme med över kwh (15,1 GWh) per år. Förslag på energieffektiviseringsåtgärder som, om samtliga åtgärder genomförs, skulle kunna minska de kartlagda företagens energikostnader med mellan kronor per företag och år, beroende på vilket företag det handlar om. Enkätresultat 1. Bland seminariedeltagarna: Skriftliga svar från totalt 32 av 33 seminariedeltagare november 2006, med en uppföljning via telefon under augusti Åtta kvinnor besvarade enkäten. Vid uppföljningen ombads seminariedeltagarna meddela eventuella förändringar i de tidigare enkätsvaren avseende punkt C. A. Seminariedeltagarnas hemkommun (bostadsort) (2006) De 32 som besvarade enkäten representerade 10 av Norrbottens 14 kommuner, samt de två västerbottenskommunerna Umeå och Skellefteå. De norrbottenskommuner som inte var representerade var Arjeplog, Gällivare, Haparanda och Övertorneå. B. Seminariedeltagarnas ålder (2006) De 32 seminariedeltagarna som besvarade enkäten var relativt jämnt utspridda åldersmässigt från 21 till över 61 år, med en liten tyngdpunkt på åldersintervallet år. 15

16 C. Seminariedeltagarnas initiativ/aktiviteter efter projektets start, avrapporterade i augusti (Tidigare inlämnade svar, från november 2006, anges inom parentes). Initiativ/aktivitet Antal män Antal kvinnor Totalt Startat företag (2) 5 (1) 1 (som nu startat två företag under projekttiden) 6 (som startat 7 nya företag) Inlett arbete med att (4) 4 (1) 1 5 starta företag Ska försöka starta (2) 2 2 företag På annat sätt bidragit till skapande/bevarande av arbetstillfällen (via kommunal energirådgivning) (2) 2 2 Breddat företagets/ arbetsplatsens utbud (med energieffektivisering/energiledning) (5) 5 Se övriga kommentarer Seminariedeltagare som anställt nya medarbetare (2) 3 (som gett ytterligare 9 nya anställningar, varav 2 från klustret) Erhållit ny anställning (0) 7 (1) (som gett 9 nya anställningar) Övriga kommentarer: Av seminariedeltagarnas svar går det även att utläsa att totalt 7 män och 2 kvinnor har kvar sina tidigare anställningar, samt att en man och två kvinnor uppgivit att inget av de i enkäten angivna frågorna hänt. Dessa kvinnor, som var egna företagare, har för avsikt att börja kontakta företag med erbjudanden om energieffektivisering. D-F. Synpunkter från projektets kvinnliga deltagare De kvinnliga seminariedeltagarna uppgav i sina enkätsvar att de uppmärksammat projektet via i första hand personliga kontakter och nätverk, samt även via annonsering i länspressen. De uppgav att det främst var deras intresse för miljö- och energifrågor, samt möjligheten till jobb och uppdrag, som gjorde att de anmälde sig till projektets seminarieserier. Just kopplingen till samhällsplaneringen (helhetssyn) ansågs vara det bästa sättet att locka ännu fler kvinnor till energibranschen. Andra faktorer som lyftes fram var förekomsten av jämställda arbetsplatser och kvinnliga nätverk. 2. Bland företagen: Svar från totalt 21 företag, av totalt över 80 företag i projektets företagsnätverk. Det ger en svarsfrekvens på cirka 23 procent. Enkätstudien genomfördes i april-maj Något företag hoppade över någon fråga, alternativt gav flera svar på någon fråga. 1. Med energieffektivisering menas att krama ut mesta möjliga nytta ur varje tillförd kwh (kilowattimma). På vårt företag är energieffektivisering: 16

17 2. Det går att minska de flesta företagens energianvändning (el och värme) med procent, och ibland mer än så. Det främsta skälet till att vårt företag inte satsar mer på energieffektivisering är: 3. Relativt enkla åtgärder kan sänka de årliga energikostnaderna i små och medelstora företag med hundra tusentals kronor per år. Det som behövs för att få fler företag i Norrbotten att satsa på energieffektivisering är sannolikt: 4. All energigenerering påverkar miljön negativt. Inte minst när vi använder fossila bränslen som olja, kol och fossilgas (naturgas). Det råder stor internationell enighet om att vi måste öka användningen av förnybara energikällor och energieffektiv teknik om vi ska ha en chans att dämpa de pågående klimatförändringarna. Hur påverkar den pågående energi- och klimatdebatten ert företags miljöpolicy? Övrigt Projektet har även: Utvecklat en modell för energikartläggning av, samt skriftlig rapportering till, små och medelstora företag. Presenterat förslag till utvecklingsområden för FoU och miljödriven affärsutveckling avseende energieffektivt företagande i Norrbotten. Spridit information och kunskap om energieffektivt företagande till företagare, allmänheten, beslutsfattare, med flera i och utanför regionen. Bidragit till skapandet av en marknad för energieffektivt företagande för små och medelstora företag i Norrbotten. Samarbetat med andra projekt. 17

18 18

19 Sammanställning av 18 energikartläggningar Projektet omfattar sammanlagt 18 energikartläggningar av företag, varav tre genomförts som pilotstudier. Dessutom har det genomförts en energianalys av en företagsfastighet. Samtliga 19 rapporter finns tillgängliga i sin helhet i en särskild bilaga med titeln Energieffektivt företagande i Norrbotten. Bilagor, som finns tillgänglig på Nenets hemsida (bland annat under Rapporter ). Observera följande: 1. Varierande energipriser har använts när kartläggningsgrupperna har gjort sina uppskattningar av de olika företagens möjligheter till kostnadsminskningar. 2. I dag används fler olika sätt för beräkning av CO 2 -utsläpp kopplat till energianvändningen. I kartläggningsrapporterna har de flesta grupperna valt att antingen räkna CO 2 -utsläppen utifrån så kallad marginalel producerad med europeisk kolkraft, alternativt utifrån den svenska elmixen, i enlighet med handledarnas rekommendationer. 3. Uppgifterna i denna sammanställning har hämtats från de 18 skriftliga kartläggningsrapporterna, samt i vissa fall från de handledare som är ytterst ansvariga för innehållet i dessa rapporter. 19

20 Pilotstudier Pilotstudier Composite Scandinavia AB, Piteå Bakgrund: Denna energikartläggning var en av projektets två pilotstudier, vars främsta syfte var att utveckla en användbar modell för energikartläggning med efterföljande avrapportering anpassad till de små och medelstora företagens behov. Energikartläggare: Hassan Salman, ETC, och Jan Dahl, LTU Rapporten klar: December 2006 Kort om företaget: Composite Scandinavia AB var vid kartläggningstillfället ett verkstadsindustriellt företag som tillverkade gasflaskor i kompositmaterial. Gasflaskorna tillverkades genom injektion av glasfiber i vinylester (resin) under högt tryck i två flaskhalvor. De två halvorna slipades sedan och monterades ihop med en patenterad metod. I processen ingick inblandning av vissa kemikalier, bland annat aceton. Det förekom slipning med dammutsläpp som krävde effektiv ventilation. Företagets lokaler var byggda mellan åren 1982 och Resultat av energikartläggning: Företaget köpte all energi som behövdes för processen och komforten i form av el och fjärrvärme. Totalt köpte företaget år 2005 in kwh el och kwh fjärrvärme. Det gav en specifik elförbrukning per producerad gasflaska på cirka 15 kwh el/flaska samt en specifik värmeförbrukning på cirka 250 kwh per m 2 och år. Den speciella tillverkningsprocessen gjorde det svårt att hitta jämförbara nyckeltal avseende företagets elförbrukning. Det konstaterades dock att företagets värmeförbrukning var hög i förhållande till nyckeltalet för övrig tillverkningsindustri som då låg på cirka 170 kwh per m 2 och år. El Kompressorer (469) Hydraulmotorer (288) Processmotorer (57) Slipevakuering (113) Pulverevakuering (90) Verktyg (86) Figuren visar de betydande elanvändarna i processen på Composite Scandinavia AB, Piteå. Siffrorna inom parentes visar den årliga elanvändningen i MWh (1 MWh = kwh) 20