Rapport En mindre fossilberoende ekonomi Kan en region gå före? Kan Västra Götaland gå före?

Transkript

1 Rapport En mindre fossilberoende ekonomi Kan en region gå före? Kan Västra Götaland gå före?

2 ECON-rapport nr , Projekt nr ISSN: , ISBN KIB/JMO/LJA/pil, SER, 15 mars 2007 Offentlig

3 Framtagen med stöd av En mindre fossilberoende ekonomi Kan en region gå före? Kan Västra Götaland gå före? på uppdrag av ECON Artillerigatan 42, 5 tr, Stockholm, Tel: , Fax: , KanEnergi Järnvägsgatan 10, Box 41, Skara, Tel: , Fax: , R KIB En mindre fossilberoende ekonomi_kan en region gå före_kan Västra Götaland gå före.doc\ih\ \13:55

4

5 Innehåll: SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER INLEDNING Utredningens syfte Definitioner och avgränsningar Vad har vi gjort? Hur du kan läsa denna rapport FOSSILA RESURSER PROBLEM OCH ANVÄNDNING Fossila resurser Produktion Användningen av fossila resurser globalt Prisutvecklingen Hur länge räcker de fossila resurserna? Problem med användningen av fossila resurser Klimatförändringar Luftföroreningar Geopolitiska konflikter Barriärer för minskat fossilberoende Sammanfattning NÄRINGSLIVSUTVECKLING Energi, miljö och arbetsplatser Miljö är en resurs som har en kostnad Porter-hypotesen: win-win-möjligheter finns Stränga miljökrav kan sporra den tekniska utvecklingen Viktigt med en långsiktig och genomtänkt politik Regionalekonomiska effekter av investeringar Näringslivsutveckling genom kluster Sammanfattning POLITIK OCH STYRMEDEL Generellt om styrmedel Juridiska styrmedel Ekonomiska styrmedel Administrativa styrmedel Regionala och lokala aktörers handlingsrum Ansvarsfördelningen Kan regionen påverka egna villkor? Exempel på regionala styrmedel Ekonomiska styrmedel Administrativa styrmedel Kommunal och regional samhällsplanering Det regionala och lokala ledarskapet Sammanfattning MÖJLIGA FRAMTIDSBILDER Generellt om scenarier Kommissionen mot oljeberoendet Energy to 2050 Scenarios for a sustainable future... 52

6 5.4 The swing of Foucault s pendulum Energi 2050 närmare solen Göteborg Val av scenarier för VGR Sammanfattning KAN EN REGION GÅ FÖRE? Vilka mål önskar man nå? Reducera utsläppen av växthusgaser Minska utsläppen av andra föroreningar Minska beroendet av osäkra resurser Utveckla regionalt näringsliv/stärka regionens konkurrenskraft Uppsummering av mål Vad kostar det att gå före? Kostnader för styrmedlen Alternativkostnaden Omställningskostnader Får man ett starkare näringsliv? När ska man gå före? Jämförelse av de regionala styrmedlen Förutsättningar för en satsning Sammanfattning DETTA ÄR VÄSTRA GÖTALAND Västra Götalands kompetensprofil Näringsstrukturen Arbetsmarknaden Sammanfattning ENERGIANVÄNDNINGEN I VÄSTRA GÖTALAND Att mäta energianvändningen Energieffektivitet och energiintensitet Utvecklingen i Sverige Användningen av fossila bränslen Energianvändning per person Situationen i Västra Götaland Basindikatorer Indikatorer relaterade till miljö Indikatorer relaterade till konkurrenskraft Indikatorer relaterade till försörjningstrygghet Sammanfattning POTENTIALEN FÖR FÖRNYBAR ENERGI OCH EFFEKTIVISERING I VÄSTRA GÖTALAND Dagens situation och marknad Potentialer för förnybar energi Vattenkraft Vindkraft Solvärme Solceller Vågenergi Bioenergi Vätgas och bränsleceller Samlade potentialer för förnybar energi

7 9.3 Potentialer för energieffektivisering Energieffektivisering i byggnader Energieffektivisering i industrin Energieffektivisering inom transporter Samlad potential för energieffektivisering Total potential och möjliga effekter på CO 2 -utsläpp Sammanfattning VAD HAR GJORTS I REGIONEN HITTILLS? Forsknings- och utvecklingsresurser Transporter och förbränning Aktiva kommunala bolag Kommunal och regional planering Aktiv samverkan Företag i framkant och företagsutveckling Kommunikation Regional miljönämnd med egna utvecklingsresurser Sammanfattning GODA EXEMPEL PÅ EFFEKTIVARE RESURSANVÄNDNING Regionala förändringsprocesser Politiskt ledarskap och ägande i kommuner Affärsdriven utveckling Avgifter och tillstånd Miljöbilprojektet i Göteborg Stockholmsförsöket Regionala initiativ i andra länder Sammanfattning SKA VÄSTRA GÖTALAND GÅ FÖRE, OCH HUR KAN MAN GÖRA DET? Vilken betydelse har omvärlden? Clean but not sparkling Dynamic but Careless Bright Skies Business as Usual När bör regionen satsa? Förutsättningar för en satsning Vad bör regionen göra? Hur kan en satsning genomföras? Regionalt ledarskap Energibokslut Relevanta områden i energibokslutet Vad kan en satsning utlösa av potentialer? Sammanfattning ORDLISTA REFERENSER

8

9 Sammanfattning och slutsatser För en region kan målsättningar om mindre utsläpp av växthusgaser och ett konkurrenskraftigt näringsliv motivera en samlad satsning på att utveckla en mindre fossilberoende ekonomi. En sådan satsning kan t.ex. öka efterfrågan på regionalt producerade varor och tjänster och bidra till att ny teknik som kan säljas utanför regionen utvecklas. Det är emellertid en förutsättning att de offentliga och privata aktörerna i regionen är innovativa och at man har kompetens och förmåga att genomföra en lyckad satsning. Västra Götaland är en region där det ligger väl tillrätta för att genomföra en avvägd satsning på att utveckla en mindre fossilberoende ekonomi. Bakgrund Fossila resurser utgör en grundpelare i dagens ekonomiska system, men ger samtidigt upphov till problem i förhållande till en långsiktigt hållbar utveckling. Problemen består dels av de miljöskador som användandet ger, kanske främst de klimatpåverkande effekterna, dels av den roll som fossila resurser spelar i internationella konflikter. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det därför viktigt att reducera fossilberoendet. Denna fråga har getts stor vikt, såväl internationellt som nationellt, och Västra Götaland är en region som har engagerat sig för ett minskat fossilberoende. Det finns en uttalad politisk vilja att förändra dagens situation och att utveckla alternativa system för transporter, boende, energiförsörjning etc. Vid sidan av miljöperspektivet är också arbetsmarknadsperspektivet viktigt. Arbetsmarknaden i Västra Götaland är ansträngd och det är angeläget för regionen att ersätta användningen av fossila resurser med lokalt och regionalt producerade råvaror och med en effektivisering, som förväntas att skapa flera arbetstillfällen i regionen. För närvarande diskuterar regionens olika aktörer om man bör genomföra en större och samlad satsning i syfte att göra regionen mindre fossilberoende, och om regionen bör ha en ambition om att gå före, dvs. agera innan andra regioner finner det nödvändigt att göra detsamma. Motiveringen för att gå före är dels att vara en god förebild för andra regioner, dels att utnyttja eventuella konkurrensfördelar som en sådan strategi kan ge för näringslivet och regionen totalt. För att kunna ta ställning till om en sådan satsning kan och bör genomföras behöver regionen ett bättre och mer samlat beslutsunderlag än vad som finns tillgängligt i dag. Västra Götalandsregionen har därför beslutat att genomföra en studie kring förutsättningarna för, och effekterna av, en mer målinriktad satsning i regionen på en mindre fossilberoende ekonomi. Utredningen är finansierad av Västra Götalandsregionen via regionutvecklingssekretariatet och miljösekretariatet, statens energimyndighet samt EU via nätverket Energize Regional Economics. Utredningen är genomförd av ECON och KanEnergi. Problem och metod Utredningens syfte är att ge underlag för beslutet om hur, under vilka förutsättningar och i vilken omfattning regionens aktörer bör agera för att göra sin ekonomi mindre beroende av fossila resurser. Utgångspunkten för utredningen är den regionala nivåns möjligheter att agera, men samtidigt har hänsyn tagits till den nationella och internationella nivån. Utredningen 1

10 utgår från ett nationalekonomiskt perspektiv, med fokus på förväntad nytta och kostnader av att gå före. Slutsatser och rekommendationer Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om en region bör satsa på en mindre fossilberoende ekonomi. Det finns saker som talar för detta, t.ex. att man därigenom kan påverka andra aktörer/regioner och att regionen, och speciellt näringslivet, under vissa förutsättningar kan uppnå konkurrensfördelar därigenom. Å andra sidan finns det också saker som talar mot en satsning det handlar exempelvis om kostnaderna samt om vilka risker som man är beredd att ta. Vår samlade bedömning är att det i Västra Götaland finns förutsättningar att genomföra en egen väl avvägd satsning på en mindre fossilberoende ekonomi. Denna rekommendation baseras på en grov bedömning av kostnaderna kontra förväntad vinst eller nytta, regionens i grunden starka kompetens inom området och efter att hänsyn tagits till klimatfrågans ställning i Sverige och Europa i dag. Med en egen väl avvägd satsning menas att aktörerna i regionen sätter upp mål som är ambitiösa men inte orealistiska, att man samordnar insatserna och de åtgärder som genomförs ger positiv samhällsekonomisk nytta. Fossila resurser har hög energitäthet, men ger många utmaningar Fördelen med fossila resurser är att de har en hög energitäthet, dvs. innehåller mycket energi per enhet. En nackdel med fossila resurser är att de är ändliga, men hur länge de kan förväntas räcka råder det delade meningar om. Medan vissa hävdar att vi kan förvänta oss dramatiska prisökningar inom de närmaste åren på grund av den tilltagande knappheten menar andra att dagens konsumtionsnivå kan upprätthållas i ytterligare flera årtionden. Både produktion och användning av fossila resurser kan ge stora miljöskador. Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av CO 2, vilket med stor sannolikhet ger klimatförändringar i form av stigande medeltemperaturer som i sin tur kan leda till smältande polarisar, extrema väderfenomen, etc. Också andra luftföroreningar uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Vidare ligger strider om de fossila resurserna bakom flera av de nu pågående konflikterna i världen. Styrmedel som kan begränsa användandet av fossila resurser De verktyg som det offentliga använder för att genomföra olika typer av förändringar i samhället kallas för styrmedel. Man brukar tala om tre olika kategorier av styrmedel 1) Juridiska styrmedel, 2) Ekonomiska styrmedel och 3) Administrativa styrmedel. Juridiska styrmedel innefattar regler, lagar och förordningar som syftar till att direkt påverka hur olika aktörer i samhället agerar. Sådana styrmedel präglas av en hög grad av styrningseffektivitet, dvs. sannolikheten är hög att de leder till att det önskvärda beteendet realiseras. Ett juridiskt styrmedel för att minska användningen av fossila resurser kan t.ex. vara att förbjuda vissa användningar. Ekonomiska styrmedel handlar om verktyg som ger någon form av prissignal till marknaden. Dessa styrmedel kan antingen ha formen av en avgift/skatt på fossila bränslen eller ett bidrag till framställning och/eller användning av alternativa bränslen. Administrativa styrmedel omfattar exempelvis information och nätverksbyggande men också samhällsplanering och ledarskap. Denna typ av styrmedel är inte lika styrnings- 2

11 effektiva som juridiska och ekonomiska styrmedel, men de kan ha en god effekt om de kombineras med andra typer av verktyg. Regioner råder över begränsade styrmedel Kommuner och regioner kan endast i mycket begränsad omfattning fatta beslut om att införa juridiska styrmedel. När det gäller ekonomiska styrmedel är handlingsutrymmet något större; exempelvis kan investeringsprogram, offentlig upphandling och trafikpåverkande avgifter och bidrag användas för att styra i en mindre fossilberoende riktning. Regioner och kommuner har först och främst tillgång till olika typer av administrativa styrmedel. Genom samordning kan de regionala och kommunala styrmedlen få mer kraft När det gäller implementeringen av styrmedel är god samordning ett nyckelord. De styrmedel som kommuner och regioner förfogar över är generellt inte lika kraftfulla som de nationella, varför antalet styrmedel som används kan behöva bli stort. En strategi för hur dessa ska samordnas kan leda till att de förstärker varandra och därigenom får en effekt som är större än bidraget från varje enskilt styrmedel. Samordningen kan säkras genom ett starkt regionalt ledarskap. Stränga miljökrav kan under vissa förutsättningar ge effektivitetsvinster Det finns olika teorier om hur satsningar på miljö påverkar näringslivet och arbetsmarknaden. Många menar att miljösatsningar påverkar näringslivet negativt men enligt den så kallade Porter-hypotesen behöver så inte vara fallet. Tesen där är istället att produktiviteten och konkurrenskraften kan förbättras samtidigt med miljön. Porterhypotesen har emellertid inte entydigt bekräftats vare sig i teoretiska eller empiriska studier. Regleringar och miljökrav är ofta en förutsättning för att miljösituationen ska förbättras. De kan också resultera i att den tekniska utvecklingen går snabbare framåt än vad som hade varit fallet om inte lagarna och reglerna hade införts. Övergång till regionalt producerad energi och energieffektivisering kan skapa arbetstillfällen Miljösatsningar kan utlösa regionalekonomiska effekter som kan ge arbetstillfällen på flera sätt; i genomförandet av programmet, som en direkt följd av programmet eller som en indirekt följd av programmet. Regionalt producerad förnybar energi kan ge arbetsplatser, men den största effekten får man troligtvis vid energieffektivisering. Dels torde investeringen i energieffektiviserande åtgärder skapa arbetstillfällen, och dels kan de pengar som sparas vid lägre energianvändning användas på andra regionalt producerade varor och tjänster. En regional satsning bör baseras på miljö och näringsliv En regional satsning på en mindre fossilberoende ekonomi kan ha ett eller flera syften; ge en bättre miljö (som reducerad risk för allvarliga klimatförändringar), minska beroendet av en osäker resurs och/eller ge fler arbetsplatser. Om en satsning görs bör den enligt vår mening ha sin grund i såväl ett miljömål som ett mål om en regional näringslivsutveckling. Dessa två målsättningar bör också bringas att samverka. Baserat på vad regionen har störst kontroll över bör satsningen enligt vår mening i första hand fokusera på näringslivsutveckling. Regionens möjligheter att påverka när det gäller 3

12 klimatproblemet är mycket mindre. Dessutom förfogar man här över mindre effektiva styrmedel. En satsning har flera kostnader Kostnaderna för en satsning består av direkta styrmedelskostnader och omställningskostnader för invånare och företag. Det är också viktigt att ta hänsyn till alternativkostnaden för de offentliga resurser som används i satsningen, dvs. vad de skulle ha använts till om man inte genomfört en satsning. Ett annat kostnadsmoment är risken att satsningen inte lyckas, antingen för att man satsar på teknik som inte blir konkurrenskraftig eller att andra regioner/länder inte följer efter och implementerar en lika sträng klimatpolitik. Om och när man eventuellt ska satsa på en mindre fossilberoende ekonomi beror på en avvägning mellan de kortsiktiga kostnaderna och möjligheten till långsiktiga vinster. Häri ligger bland annat en värdering av om och när omvärlden kommer att satsa på mindre fossilberoende. En viktig förutsättning för att kunna utnyttja en Portereffekt är att man är tidigt ute, men samtidigt är det högst osäkert om denna effekt faktiskt existerar. Västsverige har ett innovativt näringsliv med hög forskningsinsats I ett beslut om huruvida regionen ska satsa är det också viktigt att ta hänsyn till vilka förutsättningar regionen har för att lyckas med detta. I detta sammanhang är näringslivets kompetens, innovationskapacitet och inriktning nyckelord, i likhet med tillgången till FoU-resurser. Västsverige hamnar högt i utvärderingar av innovation jämfört med andra regioner i Sverige och Europa, och det är framför allt på grund av ett stort inslag av FoU i näringslivet och på det stora antalet forskningsinstitut. Näringslivet förefaller vilja satsa på Västra Götaland, vilket bland annat avspeglas i jämförelsevis höga investeringsnivåer. När det gäller nyföretagandet ligger regionen dock något under riksgenomsnittet. Högt utlandsberoende och stor offentlig sektor Näringsstrukturen i Västra Götaland är lik den som finns i Sverige som helhet. Dock är beroendet av internationella företag något större. Här finns också klart större förekomst av fordonsindustri än i andra delar av Sverige. Ett ytterligare kännetecken för regionens arbetsmarknad är ett relativt högt beroende av den offentliga sektorn som arbetsgivare. Detta förefaller dock vara på väg att förändras i och med att det privata näringslivet andel av arbetsmarknaden ökar. Minskad energianvändning i alla sektorer med undantag för transport Generellt minskar energianvändningen i industri-, hushålls- och servicesektorerna (inkluderat offentlig sektor), medan den ökar i transportsektorn. Det är speciellt användningen av fossila bränslen som har minskat, till stor del beroende på en övergång till andra bränslen och uppvärmningsformer, t.ex. fjärrvärme. Elanvändningen har generellt ökat. Graden av självförsörjning på energi är låg i såväl regionen som riket som helhet. Den visar heller inga tendenser att öka. Kraftbalansen, dvs. tillgången på kraft i förhållande till behovet, förbättras genom ny elproduktion baserad på framförallt naturgas, men 4

13 också genom ny kraftvärme baserad på biobränsle och ny vindkraft. Tendensen är dock att användningen ökar snabbare än ny elproduktion kommer på plats. Västra Götalands energianvändning per person inom hushållssektorn är nästintill identisk med vad som gäller för Sverige totalt, med en minskande tendens under senare år. Raffinaderiverksamheten och transportsektorn står för de största utsläppen av CO 2 När det gäller miljöaspekterna är det framförallt industrin och transportsektorn som står för de stora CO 2 -utsläppen i Västra Götaland. Regionen har en stor raffinaderiverksamhet, och om man bortser från denna har industrin moderata utsläpp av CO 2. Transportsektorn är fortfarande starkt beroende av fossila bränslen och med en ökad transportaktivitet ökar användningen av dessa. Det är framförallt dieselanvändningen som ökar. Bensinanvändningen har varit mer eller mindre konstant sedan Jämfört med hela Sverige står diesel för en större andel inom transportsektorn i regionen, och dieselanvändningen förefaller ha ökat i snabbare takt i regionen under perioden än i resten av Sverige. En satsning bör kunna utlösa minst 18 TWh till och med 2025 i Västra Götaland Enligt vår bedömning bör en begränsad satsning av det slag vi förordar kunna medföra att regionens årliga användning av energi minskar med totalt drygt 18 TWh till 2025, vilket motsvarar 26 procent av energianvändningen Övergång till förnybar energi står för 42 procent (7,5 TWh) och energieffektivisering för resterande 58 procent (10,5 TWh). Det finns emellertid en betydligt större teknisk, och delvis ekonomisk, potential för förnybar produktion. Begränsningen för ökad förnybar produktion ligger dels i långa ledtider och motstridande miljöhänsyn (inkluderat en ovilja hos många att ha t.ex. ett vindkraftverk runt husknuten) och dels i kostnaderna för dessa tekniker. Regionens möjligheter att genom en offensiv satsning på en mindre fossilberoende ekonomi utlösa produktion som går utöver den rimliga potentialen är troligtvis begränsade. När det gäller energieffektiviseringen så är 20 procent ett förhållandevis ambitiöst mål, men med en offensiv satsning på information och rådgivning kan detta troligen uppnås. Västra Götaland är en aktiv region inom energi och miljö Redan idag bedrivs en omfattande verksamhet på energi- och miljöområdet inom de olika delarna av Västra Götaland. Det handlar bland annat om en omfattande forskningsverksamhet, att de kommunala bolagen aktivt arbetar för ett mindre fossilberoende, att det finns en aktiv samverkan mellan de offentliga och de privata aktörerna och att företagen och näringslivet delvis har en miljöprofil. Flera kommuner i regionen deltar också i olika former av initiativ som syftar till att styra kommunerna i en mer hållbar riktning, t.ex. projektet Hållbar Utveckling Väst. Fyra möjliga framtidsbilder På senare år har i olika sammanhang en rad scenarier formulerats inom energi- och miljöområdet. Tre parametrar används ofta. För det första ses allmänhetens och politikens miljömedvetande som centralt. För det andra tilldelas teknikens utveckling och inriktning en stor betydelse. För det tredje ingår ofta någon typ av regleringsdimension. Vi har valt att använda en scenariomodell där den första parametern avser miljömedvetenhet och den andra parametern är en teknikdimension. Denna modell ger fyra scenarier: Clean but not sparkling där miljömedvetenheten är hög men teknikutvecklingen långsam, Dynamic but careless där den tekniska utvecklingen är 5

14 snabb medan miljömedvetandet är lågt, Bright skies där det är ett högt miljömedvetande och en snabb teknikutveckling samt Business as usual där varken miljömedvetenheten eller den tekniska utvecklingen är särskilt stark. Om vi är på väg mot en situation med ökad miljömedvetenhet bör regionen satsa ganska snart för att kunna utnyttja möjligheten att gå före. Regionalt ledarskap viktigt i en satsning Om regionen väljer att satsa offensivt på en mindre fossilberoende ekonomi är regionalt ledarskap troligtvis en av de viktigaste faktorerna på kort sikt. Ett dedikerat och trovärdigt ledarskap kommer att vara en förutsättning för att förankra satsningen hos andra aktörer, vars engagemang är nödvändigt för att genomföra en lyckad satsning över tid. Det regionala ledarskapet kan manifesteras genom att hela den offentliga sektorn framstår som ett gott exempel när det gäller användningen av fossila resurser, att offentliga inköp får en klar fossileffektiv profil och att informationen om satsningen framstår samlad. Energibokslut ett verktyg för att samordna och kommunicera satsningen Ett möjligt verktyg för en satsning kan vara att utveckla en modell som vi har valt att kalla ett energibokslut. Denna modell ger en ram som satsningen kan presenteras inom, och där det är möjligt för aktörerna att följa vad som sker och vilka resultat som satsningen ger. Satsningen bör koncentreras till ett antal utvalda sektorer, som transport, uppvärmning, näringslivsutveckling (FoU) och utbildning. I tillägg är offentlig sektor en viktig sektor i satsningen, inte minst genom den rollen sektorn kan spela i det regionala ledarskapet som nämnt ovanför. För att minska transporternas stora beroende av fossila bränslen är det nödvändigt att involvera transportsektorn. Regionen kan här använda styrmedel som parkeringsavgifter och trängselskatter. Dessutom är Västra Götaland väl ägnad att stödja FoU inom fordonsutveckling med tanke på regionens näringsprofil. Behovet av energi för uppvärmning är stort. Även om andelen fossila bränslen har minskat kraftigt är det viktigt att fortsätta arbetet. Ett exempel på vad som kan göras är ytterligare satsningar på Passivhus. När det gäller näringslivsutveckling kan regionens aktörer spela en viktig roll som nätverksbyggare, bollplank och utbildare. På så sätt kan innovation i riktning mot mindre fossilberoende stödjas. Utbildning och arbete med uppväxande generationer är viktig om man önskar få till stånd en attitydförändring på längre sikt. 6

15 1 Inledning Fossila resurser utgör en grundpelare i dagens ekonomiska system. Samtidigt är dagens användning av dessa resurser inte förenlig med en långsiktigt hållbar utveckling, varken regionalt, nationellt eller globalt. Det beror både på de miljöskador som användandet av resurserna ger upphov till (främst de klimatpåverkande effekterna) och på den roll som fossila resurser spelar i internationella konflikter. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv är det därför viktigt att reducera fossilberoendet. Denna fråga har getts stor vikt, såväl internationellt som nationellt, och Västra Götaland är en av de regioner som starkast har engagerat sig för ett minskat fossilberoende. Vid sidan av miljöperspektivet finns också ett arbetsmarknadsperspektiv. Arbetsmarknaden i Västra Götaland är ansträngd och det är angeläget för regionen att ersätta användningen av fossila resurser med lokalt och regionalt producerade råvaror och effektivisering, som förväntas att skapa flera arbetstillfällen i regionen. Utvecklingen av en mindre fossilberoende ekonomi kan också ge regionen som helhet och näringslivet speciellt konkurrensfördelar. Västra Götaland ligger långt framme då det gäller ambitionen att gå mot en mindre fossilberoende ekonomi. Det finns en uttalad politisk vilja att förändra dagens situation och att utveckla alternativa system för transporter, boende, energiförsörjning m.m. För närvarande diskuterar regionens olika aktörer om man bör genomföra en större och mer samlad satsning i syfte att göra regionen mindre fossilberoende, och om regionen bör ha en ambition om att gå före, dvs. agera innan andra regioner finner det nödvändigt att göra detsamma. Motiveringen för att gå före är dels att vara en god förebild för andra regioner, dels att utnyttja eventuella konkurrensfördelar som en sådan strategi kan ge för näringslivet och regionen totalt. För att kunna ta ställning till om en sådan satsning kan och bör genomföras behöver regionen ett bättre och mer samlat beslutsunderlag än vad som finns tillgängligt i dag. Västra Götalandsregionen har därför beslutat att genomföra en studie kring förutsättningar för, och effekter av, en mer målinriktad satsning i regionen på en mindre fossilberoende ekonomi. Utredningen är finansierad av Västra Götalandsregionen via regionutvecklingssekretariatet och miljösekretariatet, statens energimyndighet samt EU via nätverket Energize Regional Economics. 1.1 Utredningens syfte Utredningens syfte är att ge underlag för beslutet om hur, under vilka förutsättningar och i vilken omfattning regionens aktörer bör agera för att göra sin ekonomi mindre beroende av fossila resurser. En del av beslutsunderlaget består av fyra scenarier för utvecklingen av omvärlden, och hur dessa kan påverka regionen, 25 år framåt i tiden. Utgångspunkten för utredningen är den regionala nivåns möjligheter att agera, men samtidigt har hänsyn tagits till den nationella och internationella nivån. Utredningen ska fungera som ett bakgrundsdokument till ett arbete med att ta fram en regional strategi för en mindre fossilberoende ekonomi som ska påbörjas under Utredningen utgår från ett nationalekonomiskt perspektiv, med fokus på förväntad nytta och kostnader av att gå före. Andra hänsyn, t.ex. etiska och moraliska, som i några 7

16 tillfällen eventuellt kan eller bör väga tyngre än nationalekonomiska hänsyn, diskuteras inte i rapporten. Utredningen är genomförd av ECON och KanEnergi. Tomas Ekberg från regionutvecklingssekretariatet och Jessica Algehed från miljösekretariatet har varit projektledare från Västra Götalandregionen. Dessutom har en mycket bred öppen referensgrupp givits möjligheter att ha synpunkter på innehållit vid två tillfällen. Totalt deltog närmare 40 personer representerande ett brett spektrum av aktörer vid mötena. Vi tackar för synpunkter och material. 1.2 Definitioner och avgränsningar Hållbar utveckling Det övergripande politiska målet för visionen om att Sverige och Västra Götaland ska bli mindre fossilberoende är att samhällsutvecklingen ska vara hållbar. Hållbar utveckling som begrepp introducerades av FN:s kommission om miljö och utveckling (den s.k. Brundtlandkommissionen). I kommissionens rapport, Our Common Future (vår gemensamma framtid), definierades begreppet hållbar utveckling som ett tillstånd där dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina (Brundtland m.fl., 1987). Begreppet ett hållbart samhälle har uppfattats och tolkats på många olika sätt, från tanken att vi drastiskt ska reducera användningen av naturresurser (stark hållbarhet) till tanken att naturresurser kan användas så länge som de kan ersättas med av människor skapat kapital (svag hållbarhet). Utöver den miljömässiga dimensionen omfattar begreppet hållbar utveckling också ekonomiska och sociala dimensioner. Ekonomisk hållbarhet syftar till att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden, bland annat utveckling av ett konkurrenskraftigt näringsliv. Social hållbarhet handlar om sådant som hälsa, demokrati, kultur, lärande och sysselsättning. Fokus i denna utredning är miljö och arbete, och omfattar därför såväl miljömässig och ekonomisk som social hållbarhet. I Västra Götalandsregionens rapport Hållbar utveckling Utveckling Utvecklingsarbete Framtid används följande definition av begreppet: Hållbar utveckling handlar om att uppfylla mänskliga behov i dag utan att det påverkar kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov. Hållbar utveckling utgör därmed en naturlig värdegrund för visioner och för förändrings- och utvecklingsarbete. Hållbar utveckling förutsätter enkelt uttryckt en robust men samtidigt dynamisk ekonomi, delaktighet, individuell och social utveckling samt en livskraftig och hälsosam miljö. Utvecklingsarbetet i Västra Götaland har allt sedan bildandet av Västra Götalandsregionen haft hållbar utveckling som ledstjärna. I Vision Västra Götaland och i Tillväxtprogram Västra Götaland manifesteras detta genom att utvecklingen inom den ekonomiska, den sociala och miljödimensionen tillmäts lika stor vikt. Men också genom insikten att utvecklingen i de olika dimensionerna är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling kan bara realiseras i ett samhälle präglat av medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft. Visionen är Det goda livet. (Västra Götalandsregionen, 2007). 8

17 Regionen I utredningens första del analyseras frågeställningen för en inte namngiven region, dvs. vilken region som helst. Med en region avses ett geografiskt avgränsat område, som förvaltningsmässigt ligger mellan den statliga och den kommunala nivån. Vi tar inte ställning till vare sig den geografiska storleken eller antal invånare i regionen. I utredningens andra del är fokus på territoriet Västra Götaland, dvs inte den administrativa enheten Västra Götalandsregionen. De styrmedel och åtgärder som föreslås måste självklart förankras hos en (myndighets)aktör, men vi tar inte ställning till vem det ska vara. Teknik och teknisk utveckling I utredningen används ordet teknik i många sammanhang. Enligt upplagsverket Wikipedia är teknik benämning på människans metoder att genom att utnyttja och omvandla naturens fysiska resurser för att minska behovet av fysisk mänsklig kraft. Jämfört med detta innehåller vår användning av begreppet i många fall en begränsning i det att det handlar om metoder för att minska behovet av fossila resurser, oavsett om det rör sig om fysiska saker (t.ex. energieffektiva uppvärmningsalternativ) eller om processuella eller organisatoriska ändringar (t.ex. ändringar i logistiken som reducerar ett transportbehov). Andra avgränsningar Projektets ramar har medfört vissa begränsningar på omfånget av och detaljeringsgraden i denna utredning. De viktigaste begränsningarna är: Några detaljerade analyser eller beräkningar av nyttoeffekter och kostnader med en satsning har inte genomförts. Istället visar rapporten på vilka effekter som finns och vilka faktorer som påverkar dessa. Utredningen ser i stort sett bara på fossilberoendet i energianvändningen, men fossila bränslen används också som råvara inom olika industrier. En orsak till att användningen av fossila råvaror inte studeras närmare är att det, så vitt vi känner till, inte finns tillräckligt bra statistiskt underlag. Att minska användningen av fossila råvaror är en viktig del av att bli en mindre fossilberoende ekonomi, och även om det inte uppges explicit hur detta kan göras är det en underliggande förutsättning att också detta perspektiv tas i beaktande vid utformning av åtgärder. När det gäller potentialer för olika energikällor i Västra Götaland har vi inte genomfört några egna detaljerade studier, utan baserat diskussionen på andra studier och en övergripande egen värdering. De miljöproblem som fossila bränslen ger har i många avseenden, t.ex. i statistikavsnitten, begränsats till utsläpp av CO 2. Det finns en lång rad initiativ som har tagits i regionen för att minska beroendet av fossila bränslen och råvaror, både av olika myndigheter och av näringslivsaktörer. Det har inte varit möjligt att omtala alla dessa alternativ i utredningen, utan vi har varit tvungna att göra ett urval av dessa. Detta urval är mer eller mindre slumpmässigt. Inom projektets ram har det inte heller varit möjligt att utveckla helt nya scenarier. Vi har istället valt att studera relevanta existerande scenarier, och att utifrån dessa 9

18 välja och anpassa scenarier som kan användas som ett relevant beslutsunderlag för regionen. Vad har vi gjort? Detta projekt har först och främst baserats på skriftligt material. Detta omfattar bl.a. teoretiska och empiriska redogörelser för styrmedel och teknisk utveckling, analyser av klimatproblematiken och andra relevanta problemställningar, olika scenariostudier samt statistik över energianvändningen i Sverige och regionen. Baserat på detta material har vi analyserat om och hur regionen kan välja att ha en proaktiv hållning när det gäller att ställa om till en mindre fossilberoende ekonomi. Hur du kan läsa denna rapport Rapporten innehåller en förhållandevis grundig genomgång av problemställningar, förutsättningar, teori och empiri som är knutet till frågan om regionen bör satsa på en mindre fossilberoende ekonomi. Diskussionen om huruvida en region generellt bör genomföra en sådan satsning och hur detta i så fall kan göras kommer i kapitel 6, och diskussionen relaterad till om Västra Götaland kan och bör göra detta presenteras i kapitel 12. Det är således möjligt att enbart läsa dessa kapitel, och använda de övriga kapitlen som en form av upplagsverk om man önskar mer information om de teman som tas upp. Därtill avslutas varje kapitel med en punktvis uppsummering. Rapporten är indelad i tre delar, en generell del (kapitel 2-6), en kartläggning av Västra Götaland (kapitel 7-10) och en avslutande diskussion huruvida regionen bör gå före i arbetet mot en mindre fossilberoende ekonomi och hur detta kan göras (kap 11-12). Kapitel 2 ger en generell beskrivning av problem som användningen av fossila resurser ger, i form av miljöskador (inkluderat klimatförändringar), beroende av en ändlig resurs och geopolitiska konflikter. Här tar vi också upp olika faktorer som hindrar att mer resurseffektiv teknik används, så kallade barriärer för resurseffektivisering. I kapitel 3 diskuteras huruvida en regional satsning på resurseffektiv teknik och processer kan ge ekonomiska fördelar för de enskilda företagen och regionen som helhet. Vilka styrmedel en region kan använda för att genomföra en satsning beskrivs i kapitel 4. I kapitel 5 går vi genom ett antal olika scenariostudier med fokus på den framtida energisituationen. Baserat på denna genomgången har vi valt fyra scenarier som en regional satsning kan speglas mot. Del 1 avslutas med att vi i kapitel 6 diskuterar vi huruvida en region faktiskt bör satsa på att utveckla en mindre fossilberoende ekonomi. Vi diskuterar också kort hur detta val ser ut i förhållande till den framtida utvecklingen, dvs. i förhållande till de fyra scenarierna som valdes i kapitel 5. Del 2 startar med en kort beskrivning av Västra Götaland, där fokus ligger på näringsliv och arbetsmarknaden eftersom utvecklig av dessa är ett viktigt motiv för en eventuell satsning på en mindre fossilberoende ekonomi (kapitel 7). I kapitel 8 och 9 ser vi på dagens situation i Västra Götaland när det gäller energianvändning och potentialer för att gå över till fossilfria energikällor och för energieffektivisering. Del 2 avslutas med en genomgång av några av de satsningar eller initiativ som redan har tagits i regionen för att främja ett mindre fossilberoende (kapitel 10). Del 3 startar med en genomgång av goda initiativ (best practices) både från regionen och från andra områden som kan användas som en inspiration till arbetet med att gå mot en mindre fossilberoende ekonomi. I det avslutande kapitlet, nummer 12, ser vi på hur 10

19 regionen kan genomföra en satsning under förutsättning att man bestämmer sig för att göra det. Till sist har vi lagt in en ordlista som förklarar en del ord och uttryck som används i rapporten. I arbetet med utredningen har vi tagit fram mycket bakgrundsmaterial, t.ex. mer detaljerad statistik än vad som presenteras i kapitel 4. Denna bakgrundsinformationen har vi samlat i ett eget bilagedokument. Följande delar ingår i det dokumentet: 1) Energianvändningen i regionen och Sverige, 2) Kommuner och regioners ansvarsområden, 3) Exempel på andra regionala initiativ, 4) En mer detaljerad beskrivning av de best practices som beskrivs i kapitel 8. 11

20 12

21 2 Fossila resurser problem och användning Den omfattande användningen som i dag sker av fossila bränslen är på flera sätt problematisk. De fossila resurserna är ändliga, förbränning av olja och andra fossilbränslen har klimatpåverkande effekter, den allt knappare tillgången på fossilbränslen förorsakar internationella konflikter, etc. I detta kapitel ska vi se närmare på tillgång och användning av fossila resurser, såväl nationellt som internationellt, och vilka problem produktionen och användningen för med sig. Eftersom en stor del av den totala oljeproduktionen i världen går till produktion av energi omfattar kapitlet också en diskussion om energimarknaderna, med fokus på energianvändningen. 2.1 Fossila resurser De fossila resurserna består av olja, naturgas, kol och oljesand samt oljeskiffer. 1 Fördelen med att använda dessa resurser som energikällor är att de har en långt större energitäthet (dvs. energi per vikt- eller volymenhet) än den biomassa som de ursprungligen bildades från. Förutom att vara en energibärare så används fossila resurser i den kemiska industrin, och då inte minst i produktionen av olika typer av plast Produktion Tillgången på icke-förnybara resurser mäts ofta med hjälp av ett så kallat reservproduktionsindex, också kallat R/P-kvot. Detta index visar de kända reserverna dividerade med årsproduktionen. R/P-kvoten för råolja var enligt BP (2006) 40,6 år Det innebär att råoljan, med dagens produktionsnivå, räcker i drygt 40 år. Motsvarande tal för kol är 155 år och för naturgas 65,1 år. I Mellanöstern finns över 60 procent av de kända råoljereserverna, vilket gör området till den största oljereserven. Andra länder med stora reserver är Venezuela och Ryssland. De största kolreserverna finns i USA, före detta Sovjetunionen, Kina, Australien, Indien, Tyskland och Sydafrika. När det gäller naturgas finns mer än 70 procent av alla kända reserver i tidigare Sovjetunionen och Mellanöstern. Figur 2.1 visar produktionen av råolja i världen från 1965 till Mellanöstern står för den största produktionen i dag, följt av Europa och Eurasia, där Ryssland står för över hälften av produktionen följt av Norge. I dagsläget produceras över 80 miljoner fat olja per dag, dvs. mer än fat per minut. Figur 2.1 visar också att produktionen har ökat med närmare 150 procent från 1965 fram till i dag, vilket ger en årlig ökning på 2,4 procent. De två oljekriserna på talet kan också tydligt skönjas i diagrammet, i form av sjunkande produktionstal 1973 och Råolja kallas också petroleum, och de produkter som utvinns från råolja för petroleumprodukter. 13

22 Figur 2.1 Världens råoljeproduktion, miljoner ton, Tonn 2005 Nord-Amerika Syd- och Centralamerika Europa och Eurasia Mellan Östern Afrika Asien Pacific Källa: BP Statistical Review of World Energy 2006 Figur 2.2 visar produktionen av naturgas från 1970 till Den totala produktionen har stigit från 920 miljoner ton oljeekvivalenter år 1970 till närmare miljoner ton år 2005, en ökning med 170 procent. Europa och Eurasia är de största producenterna, och även här är det Ryssland som står för över hälften av produktionen. Figur 2.2 Världens naturgasproduktion, miljoner ton oljeekvivalenter, Miljoner ton Europa & Eurasia Nordamerika syd- och centralamerika Mellan Östern Afrika Asien Pacific Källa: BP Statistical Review of World Energy

23 2.1.2 Användningen av fossila resurser globalt Vem använder oljan? Figur 2.3 visar hur oljeanvändningen har utvecklats fördelat på de olika världsdelarna under perioden I Europa (exkl. Ryssland) har oljekonsumtionen ökat med 33 procent från 1965 till 2005, men det är stora variationer mellan länderna. Medan ökningen uppgår till hela 455 procent i Spanien uppvisar Sverige en nedgång med 20 procent. I andra delar av världen har oljekonsumtionen i vissa fall ökat mycket kraftigt, t.ex. med närmare 600 procent i Sydostasien och 470 procent i Mellanöstern. Figur 2.3 Världens oljekonsumtion, miljoner ton, Miljoner ton Europa och Eurasien Nordamerika Syd- och Centralamerika Mellan Östern Afrika Asien Pacific 1 I Europa & Eurasia ingår tal för tidigare Sovjetunionen först från Källa: BP Statistical Review of World Energy 2006 Vad används olja till? Olja används för uppvärmning, transporter, industriella processer och som råvara i kemisk industri. Oljekriserna på 1970-talet medförde att olja till uppvärmning i många industrialiserade länder till en viss del ersattes med gas, kärnkraft och förnybara energikällor stod sektorerna landbruk, offentliga och privata tjänster och hushållen (där olja i stort sett används för uppvärmning) för närmare ¼ av den totala oljekonsumtionen, medan dessa sektorers andel var reducerad till knappt 16 procent 2003 (IEA, 2005). För transport har det inte varit lika lätt att ersätta oljan med alternativa energikällor och 90 procent av den ökade oljeanvändningen de sista fem åren har gått till transportsektorn. International Energy Agency (IEA) spår att transport kommer att stå för två tredjedelar av tillväxten i efterfrågan i framtiden. Resultaten av olika försök att introducera alternativ till petroleumsbaserade bränslen för transport visar enligt Vägverket (2004) att det hittills saknats konkurrenskraftiga alternativ till bensin och diesel samt att det saknats politisk vilja att långsiktigt driva utveckling av alternativa drivmedel. 15

24 Gas ersätter olja Som nämnts ovan har en del av oljekonsumtionen ersatts med naturgas, och som framgår av figur 2.4 har den totala konsumtionen av naturgas stigit med närmare 300 procent från 1965 till Naturgas används först och främst för kraftproduktion och sedan år 2000 har 80 procent av de nya kraftverk som byggts globalt varit naturgaskraftverk. Till skillnad från transportsektorn, där det åtminstone på kort sikt är svårt att byta ut oljan, har man flera alternativa energikällor för elproduktion, t.ex. förnybara källor och kärnkraft. Gas kan antingen distribueras från produktionsområdet till användarna med hjälp av rörsystem (pipe lines) eller i flytande form (LNG, liquified natural gas) på fartyg och lastbil. I dag fraktas knappt 80 procent i rör och resten i flytande form på fartyg, men IEA menar att detta förhållande kommer att vara ungefär 50/50 år Orsaker till detta är dels att avståndet mellan producentland och användarland ökar, dels att geopolitiska spänningar försvårar byggandet av långa rörledningar som korsar flera länder. Figur 2.4 Världens konsumtion av naturgas, miljoner ton oljeekvivalenter, Nordamerika Syd- och Centralamerika Europa och Eurasien Mellan Östern Afrika Asien Pacific Källa: BP Prisutvecklingen Figur 2.5 visar utvecklingen av oljepriset från 1860-talet fram till 2005, både i löpande priser och reala 2005-priser. Grafen visar att priset under efterkrigstiden var förhållandevis stabilt fram till oljekriserna på 1970-talet. Efter 1985 sjönk priserna men på senare år har priset ökat väsentligt igen. Den grundläggande orsaken till att oljepriset har ökat kraftigt efter år 2000 är den starka ekonomiska tillväxten i Asien, och kanske speciellt i Kina och Indien, som har gett en starkt ökande efterfråga på olja. Den politiska situationen i Mellanöstern, naturkatastrofer och klimatförhållanden bidrar än mer till kortsiktiga svängningar i oljepriset, se figur 2.6. Kriget i Libanon i juli-augusti 2006 gav ett kraftigt utslag på oljepriset, som 16

25 då tidvis uppgick till 78 $ per fat. Efter att vapenvilan trädde i kraft sjönk oljepriset kraftigt igen. Figur 2.5 Oljepriset , $ per fat 120,00 100,00 US $ $ money of the day $ ,00 60,00 40,00 20,00 0, US Average, Arabian Light posted at Ras Tanura, Brent dated Källa: BP Figur 2.6 Utveckling i priset på Brent spot, sep 2005-sep 2006 Källa: Än så länge har de höga oljepriserna inte påverkat världsekonomin på samma sätt som oljekriserna på 1970-talet gjorde. Detta beror bl.a. på att världsekonomin är i stark tillväxt och på att oljan utnyttjas effektivare. Enligt IEA och International Monetary Fund (IMF) skulle tillväxten i världsekonomin bara ha varit 0,3 procent högre om dagens oljepris hade legat på samma nivå som år Det höga oljepriset är emellertid kännbart för de fattigaste länderna. 17

26 2.1.4 Hur länge räcker de fossila resurserna? De fossila resurserna är inte förnybara, i alla fall inte inom en rimlig tidshorisont, och förr eller senare kommer de tillgängliga reserverna att ta slut. När detta sker kommer att variera mellan de olika resurserna, och det kommer att bero på huruvida man hittar nya utvinnbara reserver. Den tekniska utvecklingen och mängden som efterfrågas av en viss resurs kommer också att påverka tidshorisonten. Oron för att samhället snart har tömt ut en eller flera naturresurser är inte ny. Denna oro fanns redan före den industriella revolutionen, och tidiga bidragsgivare i debatten var de klassiska ekonomerna Malthus och Ricardo. Malthus föreställde sig att befolkningstillväxten skulle överstiga matproduktionen, medan Ricardo var bekymrad över att kvaliteten på naturresurserna över tid skulle bli sämre baserat på en uppfattning om att resurserna med bäst kvalitet används först. Under 1970-talet var det speciellt den så kallade Rom-klubben och boken Limits to growth (Meadows, 1971) som kanaliserade denna oro. Det finns emellertid inte några handfasta bevis på att tillgången på naturresurser i allmänhet och energiresurser i synnerhet riskerar att uttömmas inom en snar framtid. Den historiska utvecklingen av tillgängliga energiresurser visar att dessa har varit stabila, eller till och med ökat över tid, trots en stor ökning i konsumtionen. Figur 2.7 visar hur oljereserverna i förhållande till oljeproduktionen (R/P-kvoten) har ändrat sig under de senaste 25 åren. Som synes steg denna kvot fram till 1990, trots att produktionen ökade. Figur 2.7 Historiska R/P-kvoter för olja, Källa: BP Orsaken till historiskt stabila, eller till och med ökande R/P-kvoter är flera. Dels hittas ständigt nya reserver, dels gör den tekniska utvecklingen det möjligt att utvinna mer från varje reserv. Därtill kommer en ökad energieffektivitet och en allt oftare förekommande substitution till andra energiformer. 18

27 Enligt ASPO, Association for the Study of Peak Oil & Gas, nåddes toppen för globala oljeupptäckter på 1960-talet, och antalet nya upptäckter minskar snabbt allt eftersom det blir svårare att hitta olja. 2 I dag är det ett växande gap mellan nya upptäckter och produktionen, och ASPO förutspår att den globala toppen i konventionell oljeproduktionen kommer att infalla år ASPOs syn delas inte av alla aktörer, bland annat räknar IEA med att toppen nås först år 2030, medan andra tror att det kommer att dröja ännu längre. 2.2 Problem med användningen av fossila resurser De viktigaste problemen som användningen av fossila resurser orsakar är risken för klimatförändringar, föroreningar och geopolitiska konflikter. Dessutom är det faktum att fossila resurser inte är förnybara ett problem i sig. De nämnda problemen är mer eller mindre komplexa, och därtill är de ofta intimt förknippade med varandra. En övergång till andra energibärare och resurser och en ökad resurseffektivitet är nödvändig för att reducera dessa problem. Föroreningar och klimatförändringar orsakar hälsoskador och påverkar andra levande organismer, och därmed naturen och biodiversiteten negativt. Materiella skador uppstår primärt vid emissioner av förorenande ämnen, men kommer i ökande grad också att vara en effekt av klimatförändringen. Dessutom kan klimatförändringarna och föroreningarna orsaka direkta ekonomiska förluster, inte minst i form av åtgärder för att begränsa skadorna. Oron för att resurserna är knappa och för risken för geopolitiska konflikter kan potentiellt påverka förmågan till ekonomisk utveckling; vilket i sin tur kan ge stora ekonomiska förluster och, inte minst, mänskligt lidande Klimatförändringar Faran för allvarliga, människoskapade, klimatförändringar är kanske den största miljömässiga utmaning som mänskligheten någonsin stått inför. Enligt den fjärde huvudrapporten från FN:s klimatpanel från 2007, där det bl.a. slås fast att huvuddelen av den uppvärming som skett sedan 1950 sannolikt orsakas av ökande halter av växthusgaser i atmosfären, förväntas en ökning av den globala genomsnittstemperaturen på mellan 1,1 och 6,4 o C under de kommande 100 åren, se Naturvårdsverket (2007) och IPPC (2007). En sådan temperaturökning kommer att leda till en höjning av havsnivån samt till förändringar i nederbördsmönster och vindsystem. Dessa förändringar kan komma att få stora konsekvenser för de naturliga ekosystemen och för socioekonomiska förhållanden. Exempelvis kan både mänskliga och materiella skador uppkomma som en konsekvens av extrema väderförhållanden. Ett ökande antal epidemier och andra sjukdomar kan också vara en möjlig konsekvens liksom skador på naturmiljöer och ekosystem. Smältande glaciärer och is i nordliga havsområden hotar både djurarter och människor. Det finns många utredningar och konsekvensanalyser av möjliga effekter av klimatändringar, och en som har speciell relevans för Västra Götaland är Klimat- och 2 Uttrycket Peak Oil refererar till den maximala produktionstakten i ett oljeområde, med hänsyn tagen till att detta är en ändlig naturresurs. På 1950-talet spådde Dr. M. King Hubbert att den amerikanska oljeproduktionen skulle nå en topp runt 1970-talet, baserat på en teori om att maximal produktion inträffar när hälften av reserverna är uttömda. Hans spådom om USA visade sig i efterhand vara riktiga. Hubbert förutsåg också en global topp år 2000, men detta slog inte in. 19