Förslag till regionala miljömål

Transkript

1 UPPVIDINGE KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Objekt i Förslag till regionala miljömål Version LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid 1

2 Innehållsförteckning Läsanvisning 3 Generationsmålet 4 Ö Begränsad klimatpåverkan 5 H Frisk luft 7 US Bara naturlig försurning 9 boj Giftfri miljö 10 m Säker strålmiljö 12 H Skyddande ozonskikt 13 B Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag 15 B Grundvatten av god kvalitet 17 l!^ Myllrande våtmarker 18 lié Levande skogar 19 Ett rikt odlingslandskap 20 fcffl God bebyggd miljö 22 B Ett rikt växt- och djurliv 25 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 2

3 Läsanvisning Detta dokument inleds med det övergripande generationsmålet. Därefter följer de 14 miljökvalitetsmål som är aktuella för länet. Miljökvalitetsmålen En storslagen fjällmiljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård har utelämnats. De regionala målen inom Levande skogar är Skogsstyrelsen ansvarig för och revideras i en separat process.. För varje miljökvalitetsmål finns en förklaring av dess innebörd, text från den senaste bedömningen av den regionala situationen gjord under hösten 2011 (hela bedömningen finns att läsa på miljömålsportalen, och förslag till förändring. Miljökvalitetsmålens preciseringar och etappmål I detta dokument redovisas nationellt beslutade preciseringar för varje miljökvalitetsmål. Preciseringarna gäller även för länet, dvs. är även regionala mål. Preciseringarna ska beskriva innebörden av miljökvalitetsmålen. I vissa fall har preciseringarna ansetts tillräckliga för att följa miljöarbetet i länet, och då har inga förslag till ytterligare mål angetts. I den nya miljömålsstrukturen har delmålen upphört att gälla, istället beslutas etappmål efterhand. Etappmålen kommer i större utsträckning att vara målövergripande och mer inriktade på den samhällsomställning som behövs för att nå miljökvalitetsmålen inom en generation. Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram nya etappmål som kommer att presenteras i samlade miljöstrategier med förslag på styrmedel och åtgärder för de områden som regeringen prioriterar. Mer information om miljömålsberedningens arbete med strategierna finns på I samband med beslutet om preciseringarna, togs beslut om 13 nya etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Sedan tidigare finns etappmål för Begränsad klimatpåverkan. Dessa redovisas också i detta dokument. Förslag till regionala mål Nuvarande regionala miljömål och förslag till nya regionala mål redovisas i tabellform, efter beslutade preciseringar och etappmål. De nationella delmål, som nu är avförda ur systemet men som gällt fullt ut i länet är inte medtagna i tabellen. Det är innehållet i de nya förslagen till regionala miljömål som Länsstyrelsen önskar få synpunkter på. Förslagen är formulerade i gröna rutor i dokumentet: Förslag till nya regionala mål Länsstyrelsen önskar även få synpunkter på om det finns ytterligare områden där det är relevant med regionala målformuleringar. Lämna isåfall förslag på målformulering och uppföljningsmetod. Frågor? Kontakta gärna miljömålssekretariatet på Länsstyrelsen i Kronobergs län: Ida Andreasson, , e-post ida.andreasson@lansstyrelsen.se Louise Eliman Kareld, e-post louise.ellman-kareld@lansstyrelsen.se Per-Anders Persson, , e-post per-anders.persson@lansstyrelsen.se LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid

4 Generationsmålet Riksdagen har beslutat om ett generationsmål för miljöpolitiken i Sverige (2009/10:155): Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid

5 Begränsad klimatpåverkan Miliökvalitetsmål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Bedömning: I Kronobergs län har det nationella generationsperspektivet på miljökvalitetsmålet regionaliserats genom följande mål: "Den direkta användningen av fossila bränslen har i princip upphört i Kronobergs län till år Användningen av fossil energi enbart för lokaluppvärmning upphör betydligt tidigare." I länet har en omfattande omställning genomförts inom uppvärmningssektorn, som nu nästan totalt baseras på biobränslen. Den stora utmaningen framöver är att komma tillrätta med utsläpp av klimatgaser från transportsektorn och industrierna i länet. Transportområdet är det enskilt största området, där insatser av olika slag är nödvändiga på både nationell, regional och lokal nivå. Detta omställningsarbete omfattar politiker på både nationell, regional och lokal nivå och myndigheter på samma nivåer. På lokal nivå behövs miljökrav vid upphandlingar och transportföretag som kan möta marknadens behov av klimatsmarta transporter. Förslag till förändring: Det finns fortfarande behov av långsiktigt regionala mål inom klimatområdet. Det regioniserade generationsmålet blir därför ett regionalt mål. Med ytterligare, mycket kraftfulla insatser, främst inom transportområdet, kan det finnas en möjlighet att nå det långsiktiga målet. Tio regionala mål föreslås för Begränsad klimatpåverkan. Nya mål föreslås för förnyelsebara fordonsbränslen, för att öka produktionen inom länet samt etablering av tankställen för andra förnyelsebara drivmedel än E85 samt att länet ska bli ett plusenergilän. Beslutade preciseringar för Begränsad klimatpåverkan 1. Temperaturmål Miljökvalitetsmålet innebär att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. 2. Koncentrationsmål Temperaturmålet innebär att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Beslutade etappmål: Etappmålet för Begränsad klimatpåverkan innebär att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM). LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid 5

6 Regionala miljömål Den direkta användningen av fossila bränslen har i princip upphört i Kronobergs län till år Användningen av fossil energi enbart för lokaluppvärmning upphör betydligt tidigare. Utsläppet av koldioxid från direkt användning av fossila bränslen i Kronobergs län skall till år 2010 ha minskat till 3,5 ton per år och per länsinvånare. Hälften av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2010 från fömybara källor. Biobränslen ger minst 2 TWh/år kring år 2010 i Kronobergs län. 75 % av askan från fastbränslepannor som eldas enbart med biobränsle från skogsmark i regionen återförs till skogen senast år 2008, på ett sätt som inte skadar livet i skogen. Förbrukningen av elenergi i Kronobergs län har år 2010 minskat med minst 10 procent räknat från år Fjärrvärme, i huvudsak baserad på biobränslen, finns utbyggd senast 2010 i de större tätorterna i alla länets kommuner. Koldioxidutsläppen från trafik och från användning av arbetsfordon har år 2010 åter minskat till en nivå under 1990 års utsläpp. Alternativa, förnyelsebara bränslen utgör minst 6 % av energitillförseln till transporter år 2010 i Kronobergs län. Förslag till nya regionala mål Användningen av fossila bränslen inom Kronobergs län har upphört År 2050 är Kronobergs län ett plusenergilän. Detta innebär att produktionen av förnybar energi överstiger den totala energianvändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi. Utsläppet av koldioxid från direkt användning av fossila bränslen i Kronobergs län ska till år 2020 ha minskat till 2 ton per år och per länsinvånare. 70 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2020 från fömybara källor. Utgår, målets innebörd återfinns i övriga målformuleringar. Utgår, målet är uppnått. Användningen av elenergi i Kronobergs län har år 2015 minskat med minst 10 % och med 20 % till år 2020,räknat från år Utgår, målet är uppnått. Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon har år 2020 minskat med 20 %, jämfört med 1990^rsujtsjärjrj^ Förnyelsebara fordonsbränslen utgör minst 30 % inom vägtransporter år 2020 i Kronobergs län. Ny Ny Förnyelsebara drivmedel ska användas i kollektivtrafiken inom Kronobergs län till 100 % år Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen tex biogas i Kronobergs län ska vara minst MWh år Detta motsvarar årsförbrukningen för ca personbilar. Ny Tankställen för förnyelsebara bränslen (utöver E85) finns i alla kommuner i Kronobergs län år LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 6

7 \M Frisk luft Miliökvalitetsmål: Luften är så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas Bedömning: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet med idag beslutade eller planerade styrmedel. För närvarande saknas regionala dataunderlag för att bedöma preciseringarna om bensen, bensapyren, butadien, formaldehyd och partiklar PM 2,5, och korrosion. PM 2 i 5 är ett internationellt problem, medan PM 1 0 är ett mer lokalt problem (från mysvedeldning och trafik). Flera av preciseringarna för halter i luft bedöms kunna nås med ytterligare insatser. Från 2012 kommer regionala data om PM 2,s att samlas in. Problemen märks tydligast i intensiva trafikmiljöer. Det behövs en opinionsbildning omkring användandet av bil, lösningsmedel och vedeldning för att förändra vanor och beteenden hos oss alla för att nå miljökvalitetsmålet. Förslag till förändring: Samtliga regionala mål för Frisk luft föreslås utgå. Beslutade preciseringar anses vara tillräckliga för länet. Beslutade preciseringar för Frisk luft: Miljökvalitetsmålet Frisk luft preciseras så att med målet avses att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att: 1. - halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde, 2 - halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde 3. - halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde, 4. - halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde 5. - halten av partiklar (PM2.5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde, 6. - halten av partiklar (PM 10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde 7. - halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde 8. - ozonindex inte överstiger mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april-september 9. - halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil), korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Beslutade etappmål: Etappmålet om begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa - Europeiska unionen har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det s.k. takdirektivet senast 2015, och - ändringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft senast Etappmål om begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten - utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön senast Etappmål om luftföroreningar från småskalig vedeldning Nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar och hög verkningsgrad. Boverket har i uppdrag att förbereda nya byggregler under LÄNSSTYRELSEN 1 KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 7

8 Regionala miljömål Utsläppet av VOC exklusive metan i Kronobergs län ska ha minskat till högst 4000 ton år 2010 Utsläppen av VOC från tillverkningsindustri som är omfattas av förordningen om miljöfarlig verksamhet (miljöbalken) har sammanlagt minskat med 50 % till år 2010 jämfört med år År 2010 sker minst 90 % av den småskaliga eldningen av biobränslen i länet i miljögodkända pannor (t.ex. pelletspannor eller vedpannor med ackumulatortank), räknat på antalet pannor. Inga förslag till nya regionala mål Utgår, målet är uppnått och behövs inte längre. Utgår, målet är inte uppnått men behövs inte längre. Utgår, målet är inte uppföljningsbart. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 8

9 iittoi Bara naturlig försurning Miliökvalitetsmål: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar Bedömning: Kronobergs län är ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Framförallt beror detta på ett historiskt stort nedfall av kväve och svavel, samt markförhållanden med begränsad förmåga att neutralisera det sura nedfallet. De svenska utsläppen beräknas bidra med mindre än tio procent av det totala nedfallet. Nedfallet har minskat med 61 procent sedan Trots att svavelnedfallet minskat kraftigt visar nya preliminära resultat från den så kallade "Markinventeringen" att ingen nämnvärd återhämtning från markförsurning skett i länets skogsmark. I de sydvästra delarna verkar situationen snarare ha försämrats. Förslag till förändring: Målet om andel försurade sjöar behövs fortfarande men förslås formuleras om och delas upp då nya bedömningsgrunder tillkommit. En ökande andel dieselbilar medför risk för en negativ utveckling av utsläpp av kväveoxider, varför utsläpp av kväveoxider bör kvarstå som ett regionalt mål. Beslutade preciseringar för Bara naturlig försurning 1. - nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor inte medför att den kritiska belastningenjör försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige 2. - markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet 3. - sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön 4. - försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem Regionala miljömål skall högst 15 % av antalet sjöar i länet, eller högst 5 % av den totala sjöytan, vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Förslag till nya regionala mål Nytt förslag, indelat i två mål (se nedan) Av länets samtliga sjöar >1 ha, ska år 2020: högst 35 % av antalet sjöar vara drabbade av försurning orsakad av människan och högst 20 % av sammanlagda sjöytan vara drabbad av försurning orsakad av människan. Av länets sjöar som kalkas för sin egen skull (s.k. målsjöar), ska år 2020: - mörten kunna fortplanta sig i minst 80 procent av antalet, - mörten kunna fortplanta sig i så många att deras sammanlagda sjöyta motsvarar minst 96 procent av den totala ytan målsjöar. Av länets vattendrag som kalkas för sin egen skull (målvattendrag) ska år 2020: -bottenfaunan vara obetydligt påverkad av försurning i minst 70 procent av av den sammanlagda sträckan. År 2010 skall utsläppen av svavel-dioxid i Kronobergs län ha minskat till 350 ton/år. År 2010 skall utsläppen av kväveoxider i Kronobergs län ha minskat till ton/år. Utgår, målet är uppnått. År 2015 ska utsläppen av kväveoxider i Kronobergs län ha minskat till ton/år. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid 9

10 Giftfri miljö Miljökvalitetsmål: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna Bedömning: Halterna i miljön av kända miljögifter är fortfarande ett problem, och med ökad kunskap om kemiska ämnen både löses miljöproblem samtidigt som nya miljögifter tillkommer. Arbetet inom detta område på regional nivå sker genom prövning och tillsyn samt tillsynsvägledning till kommunerna och i det med kommunerna gemensamma arbetet inom Miljösamverkan Kronoberg- Blekinge. Arbetet med att undersöka och åtgärda förorenade markområden har tagit fart i länet de senaste åren. Förslag till förändring: Det sker ett kontinuerligt arbete med att undersöka och åtgärda förorenade markområden i länet, och ett nytt regionalt mål för efterbehandling av förorenade områden är föreslaget för att förstärka detta arbete. Halterna av giftiga ämnen i slam från kommunala reningsverk har minskat. Det regionala delmålet är uppnått, men föreslås kvarstå som ett övervakningsmål. Ett regionalt mål behövs för att öka konsumtionen av ekologiska produkter i den offentliga sektorn. Målet ger positiva effekter även inom andra målområden t.ex. Ett rikt odlingslandskap. Totalt föreslås fem regionala mål för Giftfri miljö. Beslutade preciseringar för Giftfri miljö: 1. - den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden 2. - användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört 3. - spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga 4. - förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön 5. - kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning 6. - information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig Beslutade etappmål: Etappmålet om särskilt farliga ämnen innebär att beslut som fattas inom Europeiska unionen och internationellt om sådana ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att - hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast 2015, - särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användningsområden senast 2018, - särskilt farliga ämnen i produktionsprocesser används endast under strikt reglerade omständigheter senast 2018, och - uttrycket "särskilt farliga ämnen" i relevanta regelverk även inkluderar ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid 10

11 Etappmålet om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper innebär att beslut som fattas inom Europeiska unionen och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljö- och hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att - relevanta regelverk ställer krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana senast 2015, - förutsättningar finns för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier senast 2015, - regelverken beaktar att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier senast 2015, och - informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast Etappmål om information om farliga ämnen i varor - regelverk eller överenskommelser inom Europeiska unionen eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast 2020, - reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska särskilt barns hälsa beaktas, och - information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper. Regionala miljömål Slammet från alla kommunala reningsverken i länet ska ha halter av långlivade och bioackumulerande kemiska ämnen som ligger på en betryggande marginal (50 %) under gällande rekommendationer/gränsvärden senast år 2010.(Detta gäller bl.a. metallerna bly, kadmium och kvicksilver) Ny Läkemedel ska hanteras så att riskerna för att de belastar miljön minskar. PCB i byggmaterialet i länets befintliga byggnader ska ha inventerats och vid behov åtgärdats senast år Ekologisk konsumtion: För att stimulera en positiv utveckling av marknaden och en hållbar utveckling bör konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka. Inriktningen bör vara att 25 % av den offentliga konsumtionen av livs-medel ska avse ekologiska livsmedel Ny Förslag till nya regionala mål Slammet från alla kommunala reningsverken i länet ska ha halter av långlivade och bioackumulerande kemiska ämnen som ligger på en betryggande marginal (50 %) under gällande rekommendationer/gränsvärden. Detta gäller för bly (Pb), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), polyklorerade bifenyler (PCB) och nonylfenoler. Halten av kvicksilver i abborrar (ettåriga) ska inte öka jämfört med nivån år Utgår, målet är inte uppföljningsbart Utgår, målet regleras numera lagstiftning. Delas in i två mål (se nedan) Andelen certifierade ekologiska livsmedel ska utgöra 35 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel år 2015 Andelen certifierade ekologiska livsmedel ska utgöra 50 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel år Till år 2020 ska 10 prioriterade förorenade objekt ha åtgärdats i länet, räknat från LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 11

12 Skyddande ozonskikt Miliökvalitetsmål: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning Bedömning: Miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före år Under de två senaste decennierna har utsläppen och användningen av ämnen som förstör ozonskiktet minskat kraftigt liksom halterna av ozonnedbrytande ämnen i övre atmosfären. Under förutsättning att det internationella avtal där medverkande länder förbinder sig att upphöra med användningen av ozonnedbrytande ämnen (Montrealprotokollet) följs kommer ozonskiktet troligen att återhämta sig. Därmed bedöms målet och preciseringarna vara möjliga att uppfylla. På nationell och regional nivå har ett regelverk som stegvis fasat ut ozonnedbrytande ämnen och ställt krav på verksamheter där sådana ämnen haft stor betydelse för minskad användning och utsläpp. Idag är både användning och utsläpp av ozonnedbrytande ämnen därför begränsade. Ansvaret för att målet ska kunna uppnås bedöms framförallt ligga på nationell och internationell nivå. Det finns idag inga regionala delmål, och bedömningen är att det inte finns behov av att ta fram nya förslag till regionala mål. Beslutade preciseringar för Skyddande ozonskikt 1. - vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras 2. - halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 12

13 Säker strålmiljö Miliökvalitetsmål: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Bedömning: Länsstyrelsen saknar underlag för att göra en regional bedömning förutom när det gäller statistik om utvecklingen av skivepitelcancer och malignt melanom som tydligt visar att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet/preciseringen till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Kunskapen om förekomst och effekter av elektromagnetiska fält är alltför bristfällig för att följa upp på regional nivå. Det finns idag inga regionala delmål ochh bedömningen är att det inte finns behov av att ta fram nya förslag. När det gäller Säker strålmiljö, är det Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som utövar tillsynen även på regional nivå. Beslutade preciseringar för Säker strålmiljö: 1. - individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt 2. - utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas 3. - antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt LÄNSSTYRELSEN t KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 13

14 % Ingen övergödning Miliökvalitetsmål: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bedömning: Effekterna av övergödning på mark och vatten kommer att kvarstå länge. 35 procent av de klassade ytvattenförekomsterna i Kronobergs län har idag sämre status än god när det gäller näringsämnen. I vattenmiljön kan det ta lång tid innan genomförda åtgärder ger mätbara förbättringar. Nya åtgärder och ett utökat samarbetet kommer att krävas för att på sikt nå det miljötillstånd som eftersträvas. Ett stort arbete ligger framför myndigheter och verksamhetsutövare för att nå målet. Förslag till förändring: Länets utsläpp av ammoniak har minskat och det regionala målet för ammoniakutsläpp är idag uppnått. Dock syns en svag ökning av utsläpp mellan 2007 och 2008, varför målet föreslås kvarstå för att bevaka att trenden inte fortsätter uppåt. Delmålet för fosfor föreslås utgå. I förslaget till preciseringar för Ingen övergödning finns statusklassificieringsarbetet som utförs inom vattenförvaltningen med, och detta anses vara tillräckligt för länet. Ett regionalt mål föreslås för ingen övergödning, i övrigt anses preciseringarna tillämpningsbara för länet. Beslutade preciseringar för Ingen övergödning: 1. - den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser 2. - atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige 3. - sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 4. - havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134 Regionala miljömål Senast 2010 skall utsläppen av ammoniak i Kronobergs län ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå. Regionalt mål avseende halter av fosfor i länets sjöar och vattendrag: Grupp 1. Närinqsfattiqa siöaroch vattendraq. Fosforhalterna skall år 2010 inte överstiga nuvarande nivåer (åren kring år 2000), för att ett nära naturgivet tillstånd skall kunna bevaras. Grupp 2. Övriqa siöar och vattendraq som inte kan föras till grupp 1 eller 3. Till år 2010 skall samtliga vatten uppvisa oförändrade eller sjunkande fosforhalter, för att möjliggöra hälsofrämjande och allsidig användning (rekreation, bad, fiske m.m.) samt utrymme för biologisk mångfald i flora och fauna utifrån varierande halter av närsalter och för att fosforhalterna långsiktigt skall kunna närma sig ett naturgivet tillstånd. Grupp 3. Kraftiqt fosforbelastade siöar och vattendraq. Till 2010 skall fosforhalterna ha minskat väsentligt jämfört med åren kring år 2000, men sjöarna kan fortfarande långsiktigt bedömas hålla "höga" fosforhalter. Varje vattenområde i denna grupp måste dock bedömas individuellt. Förslag till nya regionala mål Utsläppen av ammoniak i Kronobergs län ska inte överstiga 1400 ton per år. Målet förslås utgå, med hänvisning till precisering nr 3. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 14

15 Levande sjöar och vattendrag Miliökvalitetsmål: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Bedömning: Under 1900-talets senare hälft har ett alltmer rationellt och mekaniserat skogsbruk påverkat livsmiljöer och vattenkvalitet i framförallt rinnande vatten. För att nå miljökvalitetsmålet måste takten öka när det gäller restaurering av värdefulla vattendrag och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Endast preciseringen som rör skydd av kulturmiljöer bedöms kunna nås fram till Miljömålet Levande sjöar och vattendrag är beroende av att andra miljömål uppfylls, till exempel: Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ett rikt växt och djurliv och Ingen övergödning. Förslag till förändring: Fortsatt fokus behövs på restaurering av naturmiljöer i värdefulla vattenområden, varför den nya målformuleringen syftar på naturmiljön. Målet om åtgärder för hotade arter utgår, detta är en del i åtgärdsarbetet för att nå miljömålen. Nya mål som syftar till bevarande av arter värdefulla för länet föreslås. Totalt sju regionala mål föreslås för Levande sjöar och vattendrag. Beslutade preciseringar för Levande sjöar och vattendrag 1. - sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 2. - oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna 3. - ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet 4. - sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna 5. - sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur 6. - naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer 7. - hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag 8. - främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden, - genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade 9. - sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Regionala miljömål Senast år 2010 skall 50 % av de skyddsvärda kvarnarna och sågarna ha bevarats. Senast år 2010 har 50 % av de kvarnar och sågar som har ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde liksom de kvarnar och sågar som fått statliga bidrag för renovering ett långsiktigt skydd. Ny Förslag till nya regionala mål Kronobergs läns skyddsvärda kvarnar och sågar ska fortsätta vårdas och förvaltas av fastighetsägarna. Kulturmiljöbidrag utgår från Länsstyrelsen för stöd till vården och förvaltningen av de mest skyddsvärda anläg^gntngarna^ Utgår, ingår i förslaget ovan. År ska minst fyra nya områden i särskilt värdefulla naturmiljöer i eller i anslutning till sjöar och vattendrag få ett långsiktigtskydd. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 15

16 Senast år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla vattendragsträckorna ha restaurerats med avseende på natur- och kulturmiljöer. Senast år 2010 har vattendomar omprövats för följande dammar, så att nolltappning inte tillåts Mörrumsån: Madkroken/Lidboholm, Bergsjön. Alsterån: Älgasjön Lagan: Ohs, Flårens södra utlopp Senast år 2008 ska kommunerna och länsstyrelsen ha fastställt en regional vattenresursplan där alla allmänna befintliga vattenverk samt vattenförekomster som kan komma att användas för framtida dricksvattenproduktion uppmärksammas. Hoten avvärjs mot följande arter, med exempel på möjliga åtgärder: Mal - skydd av lekplatser i rinnande vatten i Möckelnområdet. Öring - skydda och stärka bestånd genom att undanröja vandringshinder och säkerställa minimivattenföring samt genomföra biotopvård på lek- och uppväxtplatser. Sik och siklöja - Säkerställa fortlevnad genom att stoppa trenden till ökande humushalter i sjöar och på sikt minska halterna. Flodkräfta - bevaras i de vatten där den nu finns kvar. Lax och havsvandrande öring kan år 2010 vandra upp från Östersjön till Åsnen (dvs återställningsåtgärder har genomförts Ny Senast år 2020 ska minst 50 % av de nationellt värdefulla vattendragssträckorna i Kronobergs län vara restaurerade med avseende på naturmiljön. Utgår, detta är inte ett prioriterat område. Utgår, målet är uppnått. Utgår då detta mål är mer av åtgärdstyp. Skrivning om flodkräfta ingår i mål nedan. Populationen av mal bibehålls så att den minst motsvarar 2010 års nivå. Ny Utbredningen av utter ska inte minska (jämfört med 2007) Ny Flodkräftan ska finnas de vatten som 2005 hade kända bestånd. Återintroduktion av flodkräftor ska ske i de vatten där detta är möjligt. Ny De bestånd av tjockskalig målarmussla som var kända 2006 ska finnas i livskraftiga bestånd och inte minska i totalt antal förekomster eller totalt antal individer. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 16

17 BB Grundvatten av god kvalitet Miliökvalitetsmål: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag Bedömning: Länet har god tillgång till grundvatten av god kvalitet, med undantag av några områden där grundvatten är förorenat av exempelvis jordbruk, förorenade områden eller försurat och kommer troligen att vara påverkat även efter år 2020 eftersom grundvatten har lång omsättningstid. Ungefär 30 procent av vattentäkterna i länet saknar vattenskyddsområden, varför sådana behöver fastställas. Grusåsar används allt mindre till grustäkter vilket är positivt för miljömålet. Med hjälp av redan beslutade styrmedel om uttag av naturgrus finns det goda förutsättningar att nå målet, under förutsättning att SGU tillhandahåller och uppdaterar information om vilka användningsområden det finns ersättningsmaterial för och vilka geologiska formationer som har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. Förslag till förändring: Målet om regional vattenresursplan föreslås utgå då målet uppfylldes under Ett regionalt mål föreslås om växtskyddsmedel i yt- och grundvatten. Målet syftar till att minska halterna av växtskyddsmedel i miljön. Beslutade preciseringar för Grundvatten av god kvalitet 1. - grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning 2. - grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status, 3. - utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav 4. - grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status 5. - grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer 6. - naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade Regionala miljömål Senast vid utgången av år 2008 ska kommunerna och länsstyrelsen i Kronobergs län ha fastställt en regional vattenresursplan där alla allmänna befintliga vattenverk samt vattenförekomster som kan komma att användas för framtida dricksvattenproduktion uppmärksammas. Förslag till nya regionala mål Utgår, målet är uppnått. Ny Senast år 2020 ska enskilda substanser från växtskyddsmedel i ytvatten och grundvatten inte förekomma i halter över 0,1 mikrogram per liter och totalhalten av växtskyddsmedel inte överskrida 0,5 mikrogram per liter. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid 17

18 Myllrande våtmarker Miliökvalitetsmål: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Bedömning: Många av länets våtmarker har dikats och sjöar har sänkts vilket påverkat dagens våtmarkers tillstånd negativt. Tillståndet för våtmarkerna på många håll är inte bra och det krävs stora insatser för att uppnå miljökvalitetsmålet. Takten för skyddsarbetet av de mest värdefulla myrarna måste öka och fler våtmarker måste anläggas eller restaureras för att uppnå målet. Målet är möjligt att nå till 2020 om ytterligare resurser erhålls, främst för handläggning och för bidragsgivning vid anläggande av våtmarker. Förslag till förändring: Inga regionala mål föreslås. Preciseringarna bedöms tillräckliga för länet Beslutade preciseringar för Myllrande våtmarker 1. - våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden 2. - våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna 3. - våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde 4. - naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer 5. - hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts, - främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden 6. - genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade 7. - våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns 8. - våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Regionala miljömål Sumpskogsinventeringen kompletteras genom att beskrivningar och naturvärdesklassning av områdena görs. Samtliga våtmarker i Kronobergs län som ingår i "Myrskyddsplan för Sverige" ska ha ett långsiktigt skydd senast år I odlingslandskapet i Kronobergs län ska minst 250 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år Senast 2008 ska Länsstyrelsen ta fram naturvårdsplaner, t.ex. av typen LEKO, för Ramsarområdena Åsnen-området och Tönnersjöheden- Årshultsmyren. Våtmarker och småvatten anläggs eller återställs i skogslandskapet i Kronobergs län, så att den biologiska mångfalden ökar och utflödet av humus och näringsämnen till vattendragen minskar. Inga förslag till nya regionala mål Utgår, då detta område inte prioriteras. Utgår, återfinns i preciseringana. (nr 7) Utgår, ingår delvis i precisering nr 3. Utgår, då målet är formulerat som en åtgärd och därför flyttas till åtgärdsarbetet. Utgår, målet var inte uppföljningsbart. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömål - Sid 18

19 EM Levande skogar Miljökvalitetsmål: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas Bedömning: Mängden skog som får formellt skydd från skogsbruk ökar och det gör även mängden död ved, arealen äldre lövrik skog samt arealen föryngrad med löv. Samtidigt brukas skogen intensivt. Hänsynen vid föryngringsavverkning och i samband med markberedning är inte tillfredställande (källa: polytax). Uttag av biomassa till bioenergi ökar, vilket bl.a. riskerar att öka påverkan på mark och vatten. Viktiga naturmiljöer fortsätter att fragmenteras vid avverkning och skogar med lång biologisk kontinuitet fortsätter att minska. Skogens kulturmiljövärden skadas i stor omfattning. Åtgärder för att främja rekreation och friluftsliv genomförs, men ännu endast i liten omfattning. Skogsstyrelsen och övriga myndigheter har liten rådighet över brukandet av skogen. För närvarande finns skillnader i syn mellan skogsbruket och myndigheterna om vad som ska betraktas som tillräcklig hänsyn. Skogsstyrelsen driver ett dialogarbete i syfte att förbättra samsynen och stärka skogsbrukets drivkrafter att förbättra hänsynen. Detta målområde ansvarar Skogsstyrelsen för. Under hösten 2012 inleder Skogsstyrelsen arbetet med revidering av regionala mål för Levande skogar. Beslutade preciseringar för Levande skogar 1. - skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna 2. - skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna 3. - skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur 4. - naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer 5. - hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar 6. - främmande arter och genotyper inte hotar skogens biologiska mångfald 7. - genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade 8. - natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns 9. - skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna Förslag till regionala mål: Inga förslag redovisas i detta dokument. Se kommentar ovan. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala rniljörnål - Sid 19

20 i Ett rikt odlingslandskap Miliökvalitetsmål: Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks Bedömning: De viktigaste beslutade styrmedel för miljökvalitetsmålet är de ersättningsformer som finns i Landsbygdsprogrammet, men dagens program räcker inte för att nå de föreslagna preciseringarna till Ett nytt Landsbygdsprogram träder ikraft år Den biologiska mångfalden utarmas successivt, även om det till viss del troligen beror på en så kallad utdöendeskuld. Jordbruksmarken minskar, brukarna blir färre och storleksrationaliseringar för heltidsföretagen ger för lite tid till tidskrävande manuell skötsel av till exempel slåtterängar och landskapselement. Förslag till förändring: De regionala mål som anknyter till bevarande av åker-, ängs- och betesmark samt värdefull åkerareal anses samtliga vara relevanta att behålla. Ett omarbetat regionalt mål om ekologisk produktion föreslås. Målets nuvarande skrivelse gör att målet inte går att följa upp målet och vissa delar av målet t.ex. certifierad produktion av griskött och matfågel är inte aktuell för länet. 13 regionala mål föreslås, samtliga utgår från befintliga regionala mål. Beslutade preciseringar för Ett rikt odlingslandskap 1. - åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna 2. - jordbruksmarken har så låg halt avföroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas 3. - odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna 4. - odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur som erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter 5. - naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer 6. - husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade 7. - hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig 8. - främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden 9. - genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor Regionala miljömål Länets åker- och betesmarksareal skall bibehållas i åtminstone dagens utsträckning så att den år 2010 omfattar ha i skogsbygd och ha i mellanbygd. Länets ängar och naturbetesmarker skall Förslag till nya regionala mål Länets åker-, ängs- och betesmarksareal ska år 2020 omfatta minst ha. Länets ängar och naturbetesmarker ska bevaras och arealen LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid 20

21 bevaras och arealen bibehållas i åtminstone dagens utsträckning i både skogsbygd och mellanbygd. Åtminstone ha skall år 2010 skötas och omfattas av EU-ersättningen för marker med höga natur- och kulturhistoriska värden (tilläggsersättning) eller motsvarande. Länets slåtterängsareal som sköts och omfattas av EU-ersättningen för marker med höga natur- och kulturhistoriska värden (tilläggsersättning) eller motsvarande skall öka så att den år 2010 uppgår till 400 ha varav minst 200 ha på torr-frisk mark (hårdvall). Ny Länets skogsbetesareal skall bibehållas så den år 2010 uppgår till åtminstone 100 ha. Länets småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i åtminstone dagens omfattning. Minst 50 % av länets åkerareal skall år 2010 omfattas av EU-ersättningen för bevarande av natur- och kulturmiljöer eller motsvarande ersättning. Länets idag skötta ängsfruktodlingar skall bevaras i åtminstone dagens omfattning så att de år 2010 omfattar kring 30 ha och beskurna träd. Samtliga lokala fruktsorter i Urshultsområdet skall bevaras. bibehållas i åtminstone dagens utsträckning. Åtminstone ha ska år 2020 skötas och omfattas av miljöersättning för marker med höga natur- och kulturhistoriska värden (ersättning för särskilda värden) eller motsvarande. Länets slåtterängsareal som sköts och omfattas av miljöersättning för marker med höga natur- och kulturhistoriska värden (ersättning för särskilda värden) eller motsvarande ska öka så att den år 2020 uppgår till minst 600 ha. Länets totala slåtterängsareal ska år 2020 omfatta minst 800 ha. Länets skogsbetesareal ska bibehållas så att den år 2020 uppgår till åtminstone 100 ha. Utgår, målet är inte uppföljningsbart i vårt län. Minst 50 % av länets åkerareal ska år 2020 omfattas av EUersättningen för bevarande av natur- och kulturmiljöer eller motsvarande ersättning. Delas upp i två mål, se nedan. Länets idag skötta ängsfruktodlingar ska bevaras så att de omfattar minst 30 ha och 3000 beskurna träd. Samtliga lokala fruktsorter i Urshultsområdet ska bevaras Vid utgången av 2010 bör den certifierade ekologiskt odlade jordbruksmarken minst uppgå till 20 % av landets jordbruksmark. Den certifierade ekologiska produktionen av mjölk, ägg och kött från idisslare bör öka markant. Slutligen bör den certifierade produktionen av griskött och matfågel öka kraftigt. Mål om ekologisk produktion formuleras om och delas in i fem nya regionala mål för att främja ekologisk produktion i länet (se nedan) Den certifierade ekologiskt odlade jordbruksmarken ska vid utgången av 2015 utgöra minst 20 % av länets jordbruksmark. Andelen certifierad ekologiskt producerad mjölk i länet ska öka eller bibehållas jämfört med 2010 års nivå (andelen var 5,1 % okt 2009). Den certifierade ekologiska produktionen av ägg i länet ska som minst bibehållas, helst öka jämfört med 2010 nivå (34% 2009). Andelen certifierad ekologiskt producerat nötkött ska vid utgången av 2020 utgöra minst 15 % av länets produktion av nötkött. Den certifierade ekologiska produktionen av lammkött ska vid utgången av 2020 utgöra minst 20 % av länets produktion av lammkött. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förslag till regionala miljömäl - Sid 21