Brandsäker bostad för alla. Vägledning för individanpassat brandskydd
|
|
- Birgitta Lindqvist
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brandsäker bostad för alla Vägledning för individanpassat brandskydd
2 MSB:s kontaktpersoner: Malin Vestin, Patrik Perbeck, Publikationsnummer MSB550 - April 2013 ISBN
3 Brandsäker bostad för alla Vägledning för individanpassat brandskydd 3
4 Arbetet har gått så pass bra att vi planerar att använda arbetssättet inom fler områden i kommunen. Dessutom kommer vi från och med nästa år föreslå en budget för brandförebyggande åtgärder. Carina Kumlin Avdelningschef på kontoret för hälsa, vård och omsorg i Uppsala kommun 4
5 Sammanfattning Samhällets inriktning är att äldre personer och personer med vissa funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att bo kvar i sin bostad så länge som möjligt och få individuellt anpassat stöd i form av vård, omsorg, hjälpmedel och anpassning av bostaden. Det brandskydd som bygglagstiftningen ställer krav på i ordinärt boende förutsätter att den boende själv kan agera och sätta sig i säkerhet i händelse av brand och det innebär att det finns behov av att även anpassa brandskyddet efter individens förutsättningar. Detta görs i varierande omfattning i landets kommuner, och är en fråga som behöver belysas och föras upp på agendan för förvaltningar och aktörer i kommunerna. Det sker i genomsnitt dödsbränder per år i Sverige och cirka 90 procent av dem inträffar i bostäder. Personer i åldersgruppen 65 år eller äldre är överrepresenterade i dödsbränder och det är vanligt att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning. Rökning orsakar nästan en tredjedel av dödsbränderna. En annan vanlig orsak är att branden uppkommer i anslutning till spisen. Vid en majoritet av dödsbränderna saknas fungerande brandvarnare. 1 För att kunna stödja enskilda och erbjuda en inventering och individanpassning av brandskyddet behövs någon form av kontaktyta mellan kommunen och den enskilde. Insatserna riktats lämpligen främst mot personer som av olika anledningar är mer utsatta för och vid bränder. I denna vägledning ges exempel på grupper som det är lämpligt att fokusera på. Det ges även exempel på aktörer i kommunen som på olika sätt kommer i kontakt med personerna och som därmed kan utgöra en viktig roll i arbetet med att individanpassa brandskyddet. Med konkreta exempel från några kommuner beskriver vägledningen olika arbetsmetoder och förutsättningar att ta hänsyn till för att underlätta planering, genomförande och uppföljning av ett arbetssätt som syftar till att åstadkomma brandsäkra bostäder för alla i samhället. 1 IDA är ett informationssystem där den statistik som MSB förfogar över presenteras. Statistiken kommer från olika register kring olyckor, skador, säkerhets- och krishanteringsarbete. 5
6 Innehållsförteckning Inledning... 8 Bakgrund... 9 Vision, mål och syfte Vägledningens syfte Målgruppen för vägledningen Systematiskt säkerhetsarbete Beslut och politisk förankring Kartlägga riskbilden och planera arbetet Identifiera berörda personer Identifiera aktörer Skapa förutsättningar för utvärdering Genomförande Styrning och processbeskrivning Reglerade möjligheter till stöd Kunskap och utbildning Exempel på arbetssätt Personer i särskilt boende Personer med behovsprövade insatser i ordinärt boende Personer utan behovsprövade insatser i ordinärt boende Personer med missbruks-, beroende- eller psykiska problem Följa upp, utvärdera, lära och förbättra Genomförda arbetsåtgärders effekt och omfattning Erfarenheter och framgångsfaktorer Uppsala kommun Räddningstjänsten Syd Varbergs kommun Linköpings kommun Örebro kommun
7 För den som vill veta mer Kontaktuppgifter till kommuner i arbetsgruppen Bilaga 1 Juridik Ansvar för brandskyddet Bostadsanpassning Förskrivning av hjälpmedel Sekretess Behandling av personuppgifter Bilaga 2 Exempel på checklista att använda vid riskinventering hos enskilda Bilaga 3 Exempel på informationsblad till enskilda
8 Inledning Det sker i genomsnitt dödsbränder per år i Sverige och cirka 90 procent av dem inträffar i bostäder. Personer i åldersgruppen 65 år eller äldre är överrepresenterade i dödsbränder och det är även vanligt att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning. I åldersgruppen år har fler än hälften av de omkomna konsumerat alkohol före olyckan. Rökning orsakar nästan en tredjedel av dödsbränderna, och en annan vanlig orsak är att branden uppkommer i anslutning till spisen. Vid en majoritet av dödsbränderna saknas fungerande brandvarnare. Mer statistik och information om påverkande faktorer finns att ta del av i IDA 2 och Säkerhetens bestämningsfaktorer IDA är ett informationssystem där den statistik som MSB förfogar över presenteras. Statistiken kommer från olika register kring olyckor, skador, säkerhets- och krishanteringsarbete. 3 Säkerhetens bestämningsfaktorer, NCO 2006:6, Statens räddningsverk och Karlstads universitet 8
9 Om utvecklingen fortsätter och inga särskilda åtgärder vidtas visar trenden att bostadsbränderna kommer att bli fler och att antalet döda i bostadsbränder riskerar att öka med drygt en tredjedel till år Bedömningen grundar sig på SCB:s befolkningsprognos avseende ökningen av antalet äldre och en oförändrad risk för dödsbränder. Den politiska inriktningen är att äldre personer och personer med vissa funktionsnedsättningar ska kunna bo kvar i sin bostad så länge som möjligt och få individuellt anpassat stöd i form av vård, omsorg, hjälpmedel och anpassning av bostaden. Eftersom det brandskydd som bygglagstiftningen ställer krav på i ordinärt boende förutsätter att den boende själv kan agera och sätta sig i säkerhet i händelse av brand innebär det att det finns ett behov av att även anpassa brandskyddet efter individens förutsättningar. Bakgrund I november 2009 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag av regeringen att, i samverkan med berörda myndigheter och organisationer, ta fram en nationell strategi 5 för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. Kort därefter, i april 2010, fick MSB i uppdrag att utreda vad som är ett rimligt brandskydd i olika boendemiljöer 6. I den senare rapporten presenteras den problembild som behöver hanteras, bland annat med hjälp av arbetssätt som beskrivs i denna vägledning. Det finns ett behov av att individanpassa brandskyddet i bostäder för personer som bedöms vara särskilt utsatta för och vid bränder. Den nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor har därför tagit initiativ till att utarbeta en vägledning till stöd för landets kommuner. Samverkansgruppen bildades för att samordna, långsiktigt förvalta och vid behov utveckla den nationella strategin. Den arbetsgrupp som utarbetat vägledningen består av representanter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen, Örebro kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Linköpings kommun, Räddningstjänsten Syd samt Brandskyddsföreningen Sverige. Arbetsgruppen har bidragit med erfarenheter, underlag och idéer till vägledningens innehåll, och MSB har sammanställt dokumentet. 4 En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda, Redovisning av uppdrag (Fö2009/2196/SSK, ), MSB dnr , En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda, Redovisning av uppdrag (Fö2009/2196/SSK, ), MSB dnr , Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer, Redovisning av uppdrag (Fö2009/1961/SSK, ), MSB dnr ,
10 Vision, mål och syfte En vision och tydliga mål är några av förutsättningarna för att lyckas i arbetet med att stärka den enskildes brandskydd. Visionen som formulerats i den nationella strategin är: Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Visionen ska genomsyra det arbete som genomförs för att nå målen som formulerats i strategin. De mål som formulerats i den nationella strategin är följande: Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. De arbetssätt som presenteras i denna vägledning är ett av verktygen som kan användas för att nå de formulerade målen och visionen. Vägledningens syfte Vägledningens syfte är att inspirera och stödja kommuner att påbörja och införa ett systematiskt arbetssätt för att identifiera personer som på grund av ett riskbeteende har en ökad risk att drabbas av en brand i bostaden, identifiera personer med begränsad förmåga att själva agera i samband med en brand, samt föreslå och erbjuda individanpassade riskreducerande åtgärder. Vägledningen innehåller exempel på arbetssätt från några av de kommuner som kommit en bit på vägen med ett sådant arbete. Tanken med dessa exempel är att inspirera och visa hur arbetet kan genomföras. Målgruppen för vägledningen Målgruppen för vägledningen är i första hand förtroendevalda, beslutsfattare och handläggare i kommuner som i sitt arbete på olika sätt kan påverka och initiera ett systematiskt arbete som syftar till ett stärkt individanpassat brandskydd för enskilda. Både kommunens egna verksamheter och privata aktörer som bedriver verksamhet på kommunens uppdrag innefattas i målgruppen. Privata aktörer som bedriver verksamhet på kommunens uppdrag innefattas fortsättningsvis i vägledningen under benämningen kommunen. En aktör som kan utgöra en viktig samverkanspart är den kommunala räddningstjänsten. Räddningstjänsten kan stötta och bidra med sin sakkunskap inom brandskyddsområdet i både uppstart och genomförande. 10
11 Systematiskt säkerhetsarbete Ett systematiskt säkerhetsarbete 7 är en kontinuerlig process utan slut. Arbetet startar med en kartläggning av riskbilden, fortsätter med planering, genomförande, uppföljning/utvärdering och förbättring, för att sedan börja om igen i en ständigt pågående process. Om nya uppgifter införs behöver dessa förankras i organisationen, såväl hos politiker som hos chefer för kommunala förvaltningar och privata verksamheter. Uppgifterna behöver även definieras och kommuniceras till alla berörda. Det här avsnittet belyser sådant som är bra att tänka på och ger exempel på aktiviteter som kan vara lämpliga att börja med. 7 Systematiskt arbete för äldres säkerhet Om fall, trafikolyckor, bränder och suicid, MSB,
12 Figur 1. Modell att använda för systematiskt säkerhetsarbete, illustrerad med PDCAcykeln. PDCA-cykelns olika faser: planera, genomföra, följa upp/utvärdera och förbättra (plan, do, check, act). Ett systematiskt arbete har inget slut, men väl en början. Det är inte helt ovanligt att nya arbetsuppgifter inledningsvis planeras och drivs i någon form av projektorganisation. Arbetsuppgifter och arbetssätt behöver därefter implementeras i den ordinarie verksamheten för att fortsättningsvis kunna drivas kontinuerligt och systematiskt. Övergången mellan projektorganisation och förvaltningsskede underlättas av hög personkontinuitet. Med alltför stor omsättning av personal riskerar arbetet att tappa fart och förlora värdefull kunskap. Beslut och politisk förankring All kommunal verksamhet är politiskt styrd. Det är därför viktigt att redan inledningsvis involvera politikerna i berörda nämnder så att planerna på utvecklingsarbetet förankras i enlighet med de rutiner som finns i respektive kommun. Eftersom konkreta förslag och idéer ofta är lättare att ta ställning till kan ett inledande informationsmöte förslagsvis innehålla en presentation av problembilden kompletterad med lokal statistik och ett utkast till arbetsplan. Den politiska förankringen är också en förutsättning för att projektet ska få ett tydligt uppdrag, rätt mandat och tillräckliga resurser så att det efter hand även kan bli en naturlig del av kommunens breda systematiska säkerhetsarbete. 12
13 I Uppsala kommun informerades både Äldrenämnden och Räddningsnämnden tidigt om projektet. Politikerna anser att uppgifterna är prioriterade och behöver genomföras av samtliga utförare av hemvård i kommunen. Därför har Äldrenämnden beslutat att ändra sitt förfrågningsunderlag för lagen om valfrihetssystem (LOV) 8. Förändringen i förfrågningsunderlaget tydliggör utförarnas ansvar gällande det brandförebyggande arbetet med att göra riskanalyser på individnivå. Tidigare ingick enbart ett ansvar att göra en riskanalys för verksamheten som helhet. I Örebro kommun förankrades de inledande pilotförsöken med det ansvariga kommunalrådet. Försöken innebar att tre mobila sprinklersystem installerades hos enskilda. De berörda driftsnämnderna informerades. Responsen för att genomföra försöken var mycket positiv. Vidare inköp av fler system har sedan beslutats och finansierats av respektive verksamhet. Så långt det är möjligt är det bra att försöka anpassa planeringen av de nya arbetsuppgifterna till kommunens årliga budgetplanering och på ett tidigt stadium besluta om att infoga arbetsuppgifterna i berörda verksamhetsplaner. Räddningstjänsten Syd valde att i ett tidigt skede informera sin direktion om det planerade arbetet och göra dem delaktiga. Då arbetet kräver samverkan och delaktighet av andra förvaltningar i kommunen skickades en förfrågan till Malmö Stad och Kävlinge kommun om att medverka i ett pilotprojekt för att stärka brandskyddet för äldre som bor kvar hemma. Förfrågan till kommunerna gjordes av räddningstjänstens direktion, vilket signalerar att arbetet är prioriterat och förankrat i organisationen. En kommun ska enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. I programmet ska målet för kommunens verksamhet anges samt hur den förebyggande 8 LOV är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling som kan tillämpas på äldre- och handikappomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster och innebär bland annat att den enskilde har möjlighet att själv välja utförare. 13
14 verksamheten är ordnad och planerad. Även de risker för olyckor som finns och som kan leda till räddningsinsatser ska anges. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod, och innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Alla berörda förvaltningar i kommunen bör vara delaktiga i framtagandet. Handlingsprogrammet ska omfatta hela kommunens säkerhetsarbete inom området skydd mot olyckor och är ett bra tillfälle att brett förankra arbetsmetoder likt de som presenteras i den här vägledningen. 14
15 Kartlägga riskbilden och planera arbetet En av de första uppgifterna är att definiera mål och ramarna för arbetet. Som nämns i inledningen visar den nationella statistiken, som sammanställs utifrån räddningstjänsternas insatsrapporter samt olycksutredningar, att individer med en ökad riskbild ofta återfinns i äldre åldersgrupper samt bland personer med någon form av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Alkohol, mediciner eller droger utgör ofta en riskfaktor. Analysen av den nationella statistiken kan med fördel kompletteras med lokal statistik. Allt går dock inte att utläsa ur statistikdatabaser, vilket innebär att vissa antaganden även behöver baseras på informell kunskap inom kommunen. En god kommunikation mellan förvaltningarna är nödvändig för att få en gemensam bild av situationen i kommunen. Även forskning, litteratur och andra underlag kan fungera som stöd i arbetet. Aktiviteter för att få till en bred samverkan där olika förvaltningars kunskaper och erfarenheter tas tillvara är därför en viktig arbetsuppgift i den här fasen. Det är viktigt att både riskinventering och det stöd som kommunen kan ge i form av råd och förstärkning av brandskyddet har formen av ett 15
16 erbjudande som den enskilde kan ta ställning till, och som bygger på acceptans och delaktighet. Socialtjänstlagen hänvisar till varje individs självbestämmande, integritet och egna ansvar. Lagen om skydd mot olyckor anger att det primära ansvaret att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand vilar på den enskilde. Även kommunen har ett ansvar att förebygga bränder, men det innebär inte att kommunen tvångsmässigt kan vidta åtgärder i den enskildes bostad utan direkt lagstöd. Mer information om juridiska aspekter finns i bilaga 1. Identifiera berörda personer För att identifiera vilka personer som berörs av arbetet kan man som utgångspunkt börja med att leta efter de individer som stämmer in på en eller flera av följande beskrivningar; personen har ett beteende som medför ökad brandrisk personen har begränsad förmåga att uppmärksamma en brand personen har begränsad förmåga att själv agera i samband med en brand I Örebro kommun lämnades följande beskrivning av problembilden till berörda enhetschefer inför inventeringen: Personerna som vi försöker ringa in är de som har ett eget boende och som samtidigt har ett beteende som innebär en förhöjd risk för brand i bostaden, och i den mån brand skulle uppstå skulle ha svårt att uppfatta faran och ha svårighet att utrymma. Detta beteende kan vara orsakat av en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, ålderdom, sjukdom, missbruk m.m. Beteendet kan exempelvis innebära att man tenderar att glömma bort tända ljus eller mat på spisen. En annan vanlig faktor som påverkar risken för brand i bostaden är rökning och en felaktig hantering av cigaretter, tändare och tändstickor. Tidigare nämnda faktorer kan också innebära att man har svårt att uppfatta brand eller att man kan ha svårigheter att utrymma innan kritiska förhållanden uppstår. Vid en vanlig bostadsbrand uppstår dessa kritiska förhållanden vanligtvis inom 2-3 minuter. Vanliga signaler som vi kan se hemma hos dessa brukare kan vara brännmärken på kläder, sängkläder, möbler och golv. Även att det finns mycket brännbart på eller i anslutning till spisen är signaler vi ska vara vaksamma på. 16
17 Om det inledningsvis råder osäkerhet beträffande vad som är möjligt att åstadkomma kan det vara enklare att börja mer begränsat och sedan bredda uppdraget efter hand. Börja till exempel med de personer som kommunen redan har kännedom om, exempelvis personer som får insatser i form av hemtjänst, personlig assistans eller bostadsanpassning. Personerna som stämmer in på beskrivningen ovan har olika kontaktpunkter med kommunen och det kan därmed underlätta för det framtida arbetet om de delas in i olika grupper. De grupper som nämns i denna vägledning är identifierade av arbetsgruppen och ska ses som exempel. Med utgångspunkt från lokal erfarenhet och statistik gör varje kommun själv en bedömning av vilka grupper som är mest angelägna att inrikta ett arbete mot. Definierade grupper: Personer som bor i särskilt boende Personer med behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende Personer utan behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende 9 Personer med missbruks-, beroende- eller psykiska problem De boendeformer som i denna vägledning benämns ordinärt boende och särskilt boende motsvarar verksamhetsklasserna 3 respektive 5B i Boverkets byggregler (BBR19). Boverkets byggregler reglerar dagens nybyggnadskrav för olika byggnads- och verksamhetstyper. Identifiera aktörer När arbetets inriktning är klar är nästa steg att identifiera vilka aktörer i kommunen som ska vara delaktiga i arbetet. Lämpligen är det aktörer som i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med personerna i fråga. Vilka yrkesgrupper det rör sig om beror på vilken grupp man valt att vända sig till. Liksom i allt förändringsarbete är det en fördel om man kan integrera de nya arbetsmetoderna i redan befintliga rutiner. Räddningstjänsten Syd inledde sitt arbete med att bjuda in till en workshop där personal från Vård- och omsorgsförvaltningarna i Kävlinge kommun och i tre av Malmös stadsdelar deltog. Syftet med workshopen var att identifiera personer eller funktioner i den dagliga verksamheten i kommunen som kommer i kontakt med de 9 Gruppen syftar huvudsakligen på den äldre delen av befolkningen som ännu inte bedömts behöva insatser från kommunen, men som ändå kan behöva hjälp med att individanpassa brandskyddet. 17
18 särskilt riskutsatta, i detta fall äldre personer. För att arbetet ska kunna genomföras löpande och kontinuerligt ville räddningstjänstförbundet och kommunen gemensamt hitta forum där kommunens personal kan integrera arbetssättet i redan befintliga rutiner. Identifieringsarbetet utgick från tre grupper av äldre. De som redan får någon form av stöd från kommunen (till exempel genom hemtjänst), de som ska börja få stöd från kommunen (exempelvis då personer kommer tillbaka hem efter en sjukhusvistelse) samt de som inte har något identifierat hjälpbehov i dagsläget och därmed inte får något speciellt stöd från kommunen. Inom respektive grupp listades vilken personalkategori från kommunen som kom i kontakt med de äldre och i vilka sammanhang. Respektive stadsdel/kommun har sedan i samråd med sin vård- och omsorgschef beslutat om vilken grupp de vill testa att arbeta med samt vilka i personalen som ska utbildas för att genomföra arbetsuppgifterna. Exempel på detta är att hemtjänstpersonal i en stadsdel i Malmö arbetar med brandskyddsfrågorna i samband med välkomstsamtal för nya brukare och följer upp arbetet genom kontaktmannaskap. Ett annat exempel är att Kävlinge kommun valt att arbeta med den kontakt som hemrehabgruppen har med enskilda och ger arbetsterapeuter uppgiften att genomföra en kontroll av brandskyddet efter exempelvis en sjukhusvistelse. Exempel på funktioner inom kommunen som skulle kunna vara aktiva i arbetet är fixartjänster, socialsekreterare, biståndshandläggare, bostadsanpassningshandläggare, vårdplanerare, hemtjänstpersonal, personliga assistenter, boendestödjare samt personal i särskilt boende. Distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter är andra exempel på yrkeskategorier som möter de identifierade målgrupperna i deras bostad. I vissa kommuner genomförs uppsökande hembesök hos äldre personer som inte har några insatser från kommunen. Åldersgränsen varierar från kommun till kommun, men syftet är vanligtvis detsamma nämligen att de enskilda ska få nödvändig information om socialtjänstens verksamhet. Personalen som genomför dessa hembesök kan även informera om brandrisker och brandskydd. Det kan vara en bra idé att undersöka om det finns planer på andra övergripande insatser i kommunen som omfattar de tilltänkta grupperna och om det i så fall finns fördelar med att koordinera de olika insatserna. 18
19 Då arbetet påbörjades i Varbergs kommun sökte arbetsgruppen i projektet, som kallas BoBRA, en grupp att inledningsvis inrikta arbetet mot. Det framkom då att larmpatrullerna för trygghetslarmen skulle göra hembesök hos alla trygghetslarmskunder. Detta på grund av att alla trygghetslarm i kommunen skulle bytas ut vid den tidpunkten. De kontaktvägar mot enskilda som redan fanns kunde därmed användas och arbetet kom på så vis igång relativt snabbt. Larmpatrullerna fick alltså i uppgift att inventera och informera om brandskydd när de ändå var ute hos trygghetslarmskunderna. En aktör som är viktig att samverka med är fastighetsägaren. Den aktör som identifierar ett behov av ett ökat individanpassat brandskydd hos en enskild kan ha mycket att vinna på att informera fastighetsägaren (givetvis med den enskildes samtycke). Ju tidigare kontakt som tas desto bättre. Det kan då föras en diskussion om fördelning av ansvar och kostnader etc., vilket även kan underlätta genomförandet av vissa åtgärder. Fastighetsägaren har i många fall en naturlig roll när det gäller brandskyddet, vare sig det handlar om ett ordinärt boende eller ett särskilt boende. I det systematiska brandskyddsarbetet som i många fall behöver bedrivas för att leva upp till skyldigheterna i LSO ingår till exempel att fördela och koordinera ansvaret för brandskyddet mellan ägare och nyttjanderättshavare (i ordinärt boende den boende och i särskilt boende verksamhetsutövaren). Ansvarsfrågan kan lämpligen klargöras i exempelvis hyreskontrakt eller en särskild gränsdragningslista. Ytterligare aktörer är pensionärsorganisationer och andra frivilliga organisationer, till exempel stadsmissionen. De träffar personer som kan vara i behov av ett individanpassat brandskydd och kan då informera om brandrisker och brandskydd. Skapa förutsättningar för utvärdering När man inför nya arbetsuppgifter i en verksamhet har man en målbild och förhoppning om vilken effekt som uppgifterna förväntas ge. För att kunna avgöra om de önskade effekterna sedan har uppnåtts behöver arbetet göras uppföljnings- och utvärderingsbart. Det är därför viktigt att tidigt i arbetsprocessen fundera över vad som är intressant att följa upp och att förbereda för utvärdering. 19
20 Några viktiga begrepp i utvärderingssammanhang är: Nollmätning Målformulering Åtgärder Effektmätning Nollmätning För att det ska vara möjligt att utvärdera om arbetet har gett önskad effekt behövs en nollmätning. Med det menas att det behöver noteras hur situationen ser ut innan åtgärder sätts in. Under uppföljning och utvärdering används sedan dessa uppgifter som jämförelseunderlag. Exempelvis kan räddningstjänstens statistik över tillbud, olyckor, brandorsaker etc. användas. Genom attityd- och upplevelseundersökningar innan arbetet startar kan exempelvis känslor av otrygghet, oro hos personal och enskilda fångas upp. Målformulering För att kunna följa upp om målen uppnåtts behöver målen vara mätbara. Det kan vara bra att formulera både effektmål och prestationsmål. Effektmålen uttrycker de effekter som man vill uppnå med arbetet, exempelvis Antalet dödsbränder i hemmen ska minska med X % till år 20xx. Prestationsmålen uttrycker de uppgifter som verksamheten ska genomföra för att nå effektmålen, exempelvis Alla utförare av hemtjänst ska erbjuda brukarna en genomgång av brandskyddet i hemmet minst en gång per år. Åtgärder Valet av åtgärder och arbetssätt är nära förknippat med målen för arbetet. Det handlar om att välja åtgärder som ger önskad effekt och som i förhållande till kostnaden är mest effektiva. Åtgärder och arbetssätt behöver också väljas utifrån den kunskap som verksamheterna har då arbetet inleds och behöver kontinuerligt följas upp. Effektmätning Efter några år bör effekter av åtgärderna märkas. För att veta i vilken mån åtgärderna varit effektiva behöver de utvärderas. Då måste ny statistik samlas in och jämföras med den från nollmätningen. Även nya attityd- och upplevelseundersökningar kan genomföras hos enskilda, och jämföras med tidigare resultat. Först då går det att dra några egentliga slutsatser om åtgärdernas effekt och om målen för arbetet uppnåtts. 20
21 Genomförande När arbetet är planerat och grundförutsättningar skapade ska arbetsuppgifterna genomföras och implementeras i berörda verksamheter. Styrning och processbeskrivning En viktig förutsättning för att driva ett projekt och därefter åstadkomma ett systematiskt och långsiktigt arbete med individanpassat brandskydd är att det finns en tydlig ansvarsfördelning. Vem ansvaret bör läggas på beror på hur kommunen är organiserad samt vilken grupp av personer som kommunen väljer att fokusera på inledningsvis. Allt arbete som beskrivs i vägledningen kräver samverkan mellan flera kommunala förvaltningar samt andra aktörer som exempelvis fastighetsägare. Det kan underlätta om det finns en överenskommelse mellan inblandade aktörer vem som har vilket ansvar och vem som ska stå för kostnader som kan uppkomma. 21
22 Under 2010 startade brandförsvaret i Uppsala kommun ett projekt med målet att öka säkerheten för personer med behov av hjälpinsatser i eget boende och på omvårdnadsboenden i kommunen. Projektet syftade till att förbättra brandskyddet för dessa grupper samt till att minska risken och konsekvenserna av en eventuell brand. Efter projektets start insåg Uppsala Brandförsvar att de behövde ha stöd i sitt arbete från de i kommunen som i sin dagliga verksamhet hanterar dessa målgruppers behov. Det ledde till ett samarbetsprojekt mellan Kontoret för hälsa, vård och omsorg och Uppsala Brandförsvar. Efter projekttiden övergick arbetet till att ingå i den ordinarie verksamheten. Ansvaret för det löpande arbetet ligger på Kontoret för hälsa, vård och omsorg och brandförsvaret har en stödjande roll som sakkunnig i brandskyddsfrågor. I Linköpings kommun startade arbetet med att inventera behovet av stärkt brandskydd i särskilda boenden som ett gemensamt initiativ från Äldrenämnden och avdelningen Säkerhet och Juridik inom Kommunledningskontoret. Därefter ansvarar verksamhetscheferna inom både de kommunala och privata omsorgsverksamheterna i kommunen för att det löpande arbetet med att identifiera personer med behov av stärkt brandskydd genomförs. Avdelningen Säkerhet och Juridik är fortsatt delaktig och stödjande i riskvärderingsarbetet. Tidigt i arbetet kan det vara bra att ta fram en processbeskrivning. Den är ett bra hjälpmedel för att få en överblick över vilka delmoment som behöver ingå för att få ett bra flöde i arbetsgången. De olika delmomentens inbördes förhållande kan åskådliggöras så att alla inblandade kan se sin egen roll och processbeskrivningen kan användas för att informera samtliga berörda om hur arbetet är tänkt att ske. Nedan ges två exempel på processbeskrivningar. 22
23 1. Kontakt mellan kommun och brukare kan ske på flera sätt, till exempel via hemvårdsinsatser, hemrehab eller biståndsprövning. 2. Genomförandet sker i dialog med individen och utgår från checklistan framtagen av Räddningstjänsten Syd. 3. Utifrån resultatet från genomgången görs en bedömning av behovet av förstärkt brandskydd. 4. Inget behov av åtgärder kan identifieras, gå vidare till steg Vid genomgången görs bedömningen att individen behöver ett förstärkt brandskydd i form av direkta åtgärder, till exempel byte av batteri i brandvarnare, information, inköp av brandfilt med mera. Exempel på enklare åtgärder går att finna i checklistan. 6. Vid genomgången görs bedömningen att enklare åtgärder inte är tillräckliga. I detta läge är det viktigt att involvera anhöriga om möjligt och/eller fastighetsägaren samt diskutera ärendet i lämpligt internt forum. Räddningstjänsten kan vara ett stöd här. 7. Identifierade åtgärder i steg 5 och 6 genomförs. 8. Checklistan, beslut och eventuella åtgärder dokumenteras i eget internt system för uppföljning. 9. Arbetet med att undersöka behov av förstärkt brandskydd bör ske kontinuerligt. Uppföljning rekommenderas en gång om året. Figur 2. Processkarta för arbetet i Malmö och Kävlinge kommun. 23
24 Figur 3. Processkarta för brandförebyggande arbete i Uppsala kommun. 24
Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan
Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma
Styrdokument. Uppföljning av bostadsbränder. Uppföljning av bostadsbränder. Vision. Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand
Styrdokument Uppföljning av bostadsbränder Vision Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nationellt... 3 3. Regionalt- Skåne län... 4
Har man kanelbullens dag så... -En kartläggning av individanpassat brandskyddsarbete i Sverige.
Har man kanelbullens dag så... -En kartläggning av individanpassat brandskyddsarbete i Sverige. Vad ska jag prata om? Allmänt om Individanpassat brandskydd Förstudien som genomfördes under 2015 Den nationella
Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd
Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd Spisrelaterade bränder i flerbostadshus Eldstadsrelaterade bränder i småhus
Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-01-08 Handläggare: Git Skog Telefon: +46 8-508 36 217 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Redovisning av projektet Brandsäkerhet
Yttrande över motion om förebyggande av dödliga bränder
21:1 21:2 PROTOKOLLSUTDRAG 21:3 Socialnämnden Sammanträdesdatum 2017-10-24 1/2 SN 147 Dnr SN/2016:827-034 Yttrande över motion om förebyggande av dödliga bränder Beslut Socialnämnden beslutar att 1. föreslå
Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar
Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar att det framför allt handlar om yrkesgrupper som har ett direkt ansvar för vård och omsorg om äldre
Hon bad mig ta ut batterierna ur brandvarnaren, hon ville inte höra larmet. Hon visste att hon ändå inte skulle ha någon chans att ta sig ut.
CHANSLÖS Hon bad mig ta ut batterierna ur brandvarnaren, hon ville inte höra larmet. Hon visste att hon ändå inte skulle ha någon chans att ta sig ut. Varje vecka brinner en pensionär inne i sitt eget
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se
Nordiskt perspektiv på förebyggande - Sverige
Nordiskt perspektiv på förebyggande - Sverige Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand Patrik Perbeck, MSB Chef för enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Upplägg och områden
Förvaltningens förslag till beslut
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Uppföljning av förvaltningens brandförebyggande åtgärder
Södermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Dnr 70-2015-1.2 Sida 1 (5) 2015-01-20 Handläggare Tarja Isokorpi Telefon: 08-508 12 152 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-02-19 Uppföljning av förvaltningens
Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete.
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-11-05 DNR SN 2014.206 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete.
Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer. Patrik Perbeck Enheten för brandskydd och brandfarlig vara
Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer Patrik Perbeck Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Hur kan den enskildes brandskydd stärkas? LSO (Ds 2009:47) (juni 2011) 2004 april 2009 juli 2009 sept
Utbildningsprogram för yrkesgrupper som har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd
samhällsskydd och beredskap UPPDRAGSREDOVISNING 1 (8) Avdelningen för risk och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Patrik Perbeck 010-2405365 patrik.perbeck@msb.se
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala
RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år
RIKTLINJE Lex Sarah Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare, dock längst fyra år Förvaltningschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer
ANVISNINGAR OCH RUTINER FÖR F100
Fastighetskontoret ANVISNINGAR OCH RUTINER FÖR F100 www.goteborg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målgrupp 3 Rutiner 4 Erbjudande om lägenhet 5 Kontraktskrivning 5 Stöd i boendet och uppföljning 5 Hyror 6 Övertagande
Kommunledningskontoret ÖREBRO
NA 15/9 09 Bakom rubriken Kvinna 45-55 år Storrökare knuten till socialpsyk. Startföremål: Soffa Brandorsak (trolig): Soffrökning - somnat Antal personer i lägenhet: 1 Förlopp: Grannar larmar SOS, Polis
Följa upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen
Norrmalms stadsdelsförvaltning Anteckningar Sida 0 (6) 2017-11-21 Norrmalms stadsdelsförvaltning Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm Box 450 75 104 30 Stockholm Telefon 076-12 09 290 Växel 08-508 09
Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler
Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla
Program för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY
9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand
Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Vår vision: Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla.
Värends Räddningstjänst Thomas Wrååk MÅLSÄTTNING FÖR DAGEN Alla deltagare ska kunna starta dokumentationen av sitt brandskydd samt kunna ansvara en verksamhets systematiska brandskyddsarbete på ett tillfredsställande
Tillsynsärende angående socialtjänstens ansvar och agerande
1 (5) Oskarshamns kommun Socialnämnden 572 28 Oskarshamn Tillsynsärende angående socialtjänstens ansvar och agerande Bakgrund Socialtjänsten i Oskarshamn har anmält till Länsstyrelsen att man önskar att
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning
Landstingsstyrelsens förvaltning Administration 1 (6) Handläggare: Hendry Andersson Rickard Fröling Locum AB Landstingsstyrelsen Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning med förslag till
UPPTÄCK! LARMA! UTRYM!
UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! Vad du inom äldreomsorgen kan göra för att förhindra bränder hos äldre Äldre drabbas oftare av brand i hemmet Risken för att det börjar brinna hemma ökar i takt med åldern på grund
Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Befintligt brandskydd
Blombacka Byggnaden 6 våningar. 35 lägenheter. Restaurang för boende i bottenplan. Centralt trapphus. På varje våningsplan leder två korridorer ut från trapphuset till lägenheterna. Uppfördes 1992 som
Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst
Tjänsteskrivelse 2018-03 - 13 Handläggare Susanne Hillberg Biståndsavdelningen Vård - och omsorgsnämnden Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst Förslag till beslut 1. Vård - och o
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE
RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE KOMMUNGEMENSAMT STYRDOKUMENT Dnr KS/2012:40 2012-01-27 Version 1 Handläggare Eva Hamberg Kommunledningskontoret Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund och
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009
En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn
En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså
Äldrenämnden. Riktlinje för brandförebyggande åtgärder i hemtjänsten
Uppsala kommun Datum: Dia rien r: 2019-04-24 ALN 2019-0267 Sida 1(2) Äldreförvaltningen: Förslag till beslut Äldrenämnden Handläggare: Ana Perez, Jesper Kyrk Riktlinje för brandförebyggande åtgärder i
Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför
Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,
Vägledning inför tillsyn Mora Orsa Älvdalen
Mora Orsa Älvdalen ANSVAR LARM? VEM VAD RUTIN LAG SBA?? Det hade inte behövt hända Du har säkert funderat på vad som skulle kunna hända om det börjar brinna i din verksamhet. Likaså hur du och din personal
Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1
Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Säkerhet. Färgelanda kommun. Plan för. Policy-Organisation-Ansvar. Dnr 2011/168 Hid
2011-03-30 Dnr 2011/168 Hid 2011.915 Sektor Service Säkerhetssamordnare Tommy Olsson 0528-56 72 12 / 076-635 25 94 tommy.olsson@fargelanda.se Plan för Säkerhet Policy-Organisation-Ansvar Färgelanda kommun
Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt
Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Kontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
En tryggare boendemiljö HEMBESÖK. Södertörns brandförsvarsförbund
En tryggare boendemiljö HEMBESÖK Varför hembesök? 90 % av alla dödsbränder sker i bostaden. 73 % av alla omkomna i bränder avlider innan räddningstjänsten anländer. 2007 saknades fungerande brandvarnare
Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler
Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108
Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Stockholms stads program för stöd till anhöriga
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms
Tillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012
1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,
Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40
POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver
Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument
Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument 1 2 Varor och tjänster ska vara säkra Enligt produktsäkerhetslagen (2004:451), PSL, ska varor och tjänster som näringsidkare erbjuder konsumenter
PROCESSBESKRIVNING
Fastighetskontoret PROCESSBESKRIVNING www.goteborg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Processkarta F100 3 Utreda ansökan (SDF+FK) 4 Fastighetsägare matchar lägenhet med persons behov 5 Den enskilde skriver kontrakt
Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)
UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund
Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter
Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar
BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129
BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar
KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (6) SDN 2008-11-27 KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11 Kvalitetssystemet inom Södermalms stadsdelsnämnd omfattar verksamhet enligt socialtjänstlagen
Rätt boende
Rätt boende 2012-2015 Förslag till handlingsplan för deluppdrag 10: Se över hur nuvarande hanteringsordning för kommunala kontrakt och F-100 lägenheter är förenlig med Socialtjänstlagen. 2013-10-25 Innehåll
Systematiskt brandskyddsarbete
Ansvarig för riktlinje Socialnämnden Ut Utfärdat (av vem och datum) Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2017-05-31 Uppdaterad och version Giltig till och med Process Diarienr: Till vidare Riktlinje
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
innebrännas i äldrebo
serie: sprinkler Del 1: Nya regler i BBR. / DEL 2: JÄTTEMARKNAD VÄNTAR. Fem gånger högre risk innebrännas i äldrebo Dödsbränder är fem gånger vanligare bland svenska pensionärer som bor i behovsprövat
Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778)
Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Gäller för perioden 2014-01-01 2015-12-31 Detta program kommer under perioden att integreras
Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg
2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ
RÄDDNINGSTJÄNSTEN INFORMERAR
STY-1746 Bakgrund Med anledning av den extrema situation som råder avseende det stora antalet flyktingar som dagligen anländer till Sverige, har kommunerna fått i uppdrag av Migrationsverket att se över
Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Mottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Ännu bättre skydd mot olyckor. Redovisning av två regeringsuppdrag. Anders Axelsson och Björn Johansson, MSB
Ännu bättre skydd mot olyckor Redovisning av två regeringsuppdrag Anders Axelsson och Björn Johansson, MSB Vi börjar med lite bakgrund... Hur kan den enskildes brandskydd stärkas? LSO Uppdrag att följa
BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken.
BRANDSKYDD I RADHUS Sommaren 2014 började Räddningstjänsten Syd att undersöka brandskyddet i radhus. Du får denna information eftersom du bor i ett radhus i en av våra medlemskommuner (Malmö, Burlöv, Lund,
Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-01-26 Matilda Ekström Sundberg Telefon: 508 08 079 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2010-02-17 Riktlinjer för
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg RTFL Care AB 556824-9915 Kvalitetsdeklaration 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga
Systematiskt brandskyddsarbete för
Södermalms stadsdelsförvaltning Brandskyddspolicy Sida 1 (6) 2014-05-06 Systematiskt brandskyddsarbete för 1. Brandskyddspolicy Stockholms stad ska upplevas som en vacker, ren och trygg stad. För att leva
VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Innehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND
Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Mats Bergmark. Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning utdrag ur MRP 2012...
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
MORA BRANDKÅR. Vägledning inför tillsyn
Alltid redo? Du har säkert funderat på vad som skulle kunna hända om det börjar brinna i din verksamhet. Likaså hur du och din personal skulle hantera en eventuell brand. Om inte då är det dags att börja
förmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.
Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning
Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning
System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning stockholm.se Augusti 2017 Dnr: 1.2.1-264-2017 Kontaktperson: Per Lindberg 3 (11) Innehåll Inledning... 4 Kontrollsystemet... 5 Ansvarsfördelning...
Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Kvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande
Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg OP Assistans AB 556553-5910 Kvalitetsdeklaration avseende 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396
Sid 1 (5) 2017-12-04 Dnr 17ON320 Yttrande Handläggare Lisa Hartung, Lena Isokivelä Omvårdnadsnämnden Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396 Förslag