LÄRARHANDLEDNING AVSNITT 3.

Transkript

1 Lärarhandledning

2 Innehåll 1. Förslag på diskussionsämnen med eleverna 2. Kunskapsfrågor och svar 3. Fornordiska fraser och en vaggvisa 4. Uttalsguide och ordförklaring 5. Teckningar och klippdockor

3 LÄRARHANDLEDNING AVSNITT 3. Detta är det tredje avsnittet i en programserie på fem avsnitt om vikingatiden. Man brukar i Norden referera till vikingatiden som perioden från 793 e.kr. till 1066 e.kr. Programserien är främst avsedd som ett komplement till historieundervisningen i mellanstadiet. I detta avsnitt fokuserar vi på huskarlen, smeden och stallaren. Tanken är att eleverna via avsnitten och de medföljande uppgifterna bättre skall kunna skapa sig en uppfattning om hur livet i ett vikingatida samhälle kunde te sig. Uppgifterna har lagts upp på ett pedagogiskt vis så att man först väcker intresse för ämnet, sedan fäster elevernas uppmärksamhet på vikten av ordförståelse, för att därefter gå över till eget skapande. Det är bra om svårighetsgraden stegvis ökas under undervisningen så att alla elever ges en chans att jobba i sin egen takt. Pedagogiken och dessa uppgifter är dock endast förslag men har under programseriens testvisningar fått god respons.

4 Förslag på uppgifter med eleverna utifrån avsnitt 3 Uppgift 1. Be eleverna fundera på: Vad kallades personen som är ledare för kungens krigare? Svar: Stallare Vad kallades kungens eller hövdingens krigare? Svar: Huskarlar (som alternativ kan flera av frågorna i kunskapstestet ställas till eleverna före filmens visning) Uppgift 2. Visa filmen. Uppgift 3. Varför tror du att det var så viktigt att inte lyfta ett vapen mot någon, utan att bägge först är överens om att träna? Det var livsviktigt med tydliga regler! Om någon lyfte ett vapen mot en viking, hade han mindre än en sekund på sig att avgöra om det är en fiende han måste försöka döda eller en kamrat att träna med! Uppgift 4. Vilken ledare skulle du helst vilja vara Styrr eller Ingimarr? Vilken av dem skulle du helst vilja ha som ledare? Uppgift 5. Be eleverna göra kunskapstestet. Uppgift 6. Gå igenom de rätta svaren. Ifall det behövs, visa gärna filmen ytterligare en gång. Uppgift 7. Gå igenom de fornnordiska fraserna med eleverna och eventuellt som överkurs även hur man uttalar de olika bokstäverna med hjälp av uttalsguiden. Uppgift 8. Be eleverna klippa ut och färglägga klippdockorna.

5 Uppgift 9. Be eleverna rita en vikingatida smedja eller vapen. Uppgift 10. Be eleverna skriva en kort berättelse om hur det kunde vara att vara en av kungens hirdmän. Be eleverna skriva en kort berättelse om hur det kunde vara att vara en smed på vikingatiden. Interaktiva förslag för elevklasser: Att besöka ett vikingatida samhälle är kanske ett av de bästa läromedlen. De platser vi kan rekommendera kan nås via följande hemsidor: Ale vikingagård Hornboreby Hornbore Ting Fotevikens museum och vikingastad Ekehagens forntidsby Göteborgs stadsmuseum

6 Kunskapstest

7 Kunskapstest 1. Varför var det viktigt att träna på vikingatiden? Man hade inget bättre för sig Det var roligt För att orka arbeta och försvara sig Man tvingades av religionen Det var viktigt att hålla sig smal 2. Vad kunde man träna mer än kroppen i idrott och bollspel? Att inte svika sina kamrater Snabbtänkthet Att vara modig Att samarbeta med sina kamrater 3. Varför var man så noga med att träna med både vänster och höger hand? Ena handen kan bli skadad Så att man får lika stora muskler på båda armarna Det var viktigt bara för vänsterhänta Man hade både vänster- och högertrafik 4. Varför tror du att smeden var en uppskattad man? Han gjorde bara prydnadssaker Han tog så lite betalt för arbetet Han smidde både vapen och verktyg Han kände stallaren 5. Varför vek smeden järnet gång på gång när han hamrade det? För att rena järnet Han ville ändra på formen Han tränade hammarslag Han blandar järn och stål i olika lager

8 6. Hur förändrades vikingatida svärd jämfört med äldre svärd? De blev längre Vassare egg De blev rostfria Tyngdpunkten nära handen Rätt svar: Tyngdpunkten nära handen 7. Fördelen med vikingatida svärden? Längre räckvidd Smidigare och snabbare i strid Djupare hugg Billigare att köpa Rätt svar: Smidigare och snabbare i strid 8. Varför högg man ofta fienden i benet eller foten med svärd? Den skadade ligger hjälplös Det ansågs mer smärtsamt Fienden sparkades gärna Man fick bara lov att angripa benen Rätt svar: Den skadade ligger hjälplös

9 9. Vilket vapen använde man helst på 50 meters avstånd och längre? Stenar Kastknivar Lätta kastspjut Pil och båge Rätt svar: Pil och båge 10. Varför var yxan ett vanligare vapen än svärdet på vikingatiden? Yxan var ett finare vapen Den var billigare Den var det farligaste vapnet Den var ett vanligt verktyg Den var dyrare Rätt svar: Den var billigare / Den var ett vanligt verktyg 11. Varför kunde man ligga sjuk och dö veckor efter att man fått ett litet sår i strid? Vapnen var doppade i gift Man får lätt infektioner i såret Folk var ömtåligare på vikingatiden Man skämdes för såret och dog av skam Rätt svar: Man får lätt infektioner i såret

10 Fornnordiska fraser Pröva att tala som vikingarna gjorde, för minst tusen år sedan! Allmäna fraser: - Vill du leka med mig? - Vilt þú leika með mér? - Jag vill pröva på idrott! - Ek vil freista íþrǽttar! - Lycka till! - Gangi þér væl! - Anfall! - Farr at! Ur avsnitt 3: - Där hade vi roligt, pojkar! - þer hafðum vír gaman, drængjar! - Må trollen ta era boll-spel! - Troll hafi iðra ball-leika! - Du får ta i bättre! - þú manst røyna bætr! - Sikta! - Hǿfin til! - Heder åt dina händer, VígæiRR! - Njút heill handa, VígæiRR! - Pilarna kunde ha gett dom där mitt-bena! - ArfaR mundu hafa skifta toppar þæira! Ord, namn och titlar: Svärd - Sværð Krig, ofred - Orrosta Plundra - Hærja Träna - Vænja / tæmja Vapen - Vápn Prickskytte - Beinn-skøyti Ingemar huskarl Ingimarr húskarl Vigæir smed - VígæiRR smiðr Vigfus stallare - Vígfúss stallari

11 Uttalsguide a kort a som i katt. á långt a som i tyska Vater. b b som i bil. d d som i dag. ð th som i engelska this. e kort e som i men. é långt e som i ren. f f som i få. Som i vass när f står mellan tonande ljud; hafa, lifa, hafði, lifði. g g som i gata, även framför e, i y, æ och ø som i gefa, gipt, gyrðill (gördel). Ett frikativt g ungefär som i franska gentil mellan tonande ljud som i dagr och dagar. h h som i hund. i kort i som i hitta. í långt i som i hit. j j som i ja. k hårt k som i katt. l l som i lat. m m som i man. n n som i nu; aldrig ng-ljud. o kort o som i botten. ó långt å som i båt. p p som i pil. r rullande r som i finlandssvenska rik. R frikativt r ung. som i engelska read. s s som i sol. t t som i tak. þ th som i engelska think. u kort o som i bott. ú långt o som i bok. v (först som w i eng. wolf i ord som vagn, væra och víkingr). Ljudet går tidigt över till v. x x som i lax. y kort y som i ylle. ý långt y som i yla. z ts som i tyska zehn. æ kort ä som i väska. aé långt ä som i väsa. ø kort ö som i kött. ǿ långt ö som i rök. ô ung. som i det dialektala uttalet fôlk (värmländska för folk).

12 Ordförklaring Stallare Kungens militäre befälhavare, ledare för kungens huskarlar. Huskarl Elitsoldat hos en kung eller en hövding. Smed - Hantverkare som arbetar med trä eller metall. Dra i kvav - Farlig brottning på djupt vatten mellan två eller tre personer. Glima - Fornnordisk brottning som fortfarande utövas på island. Stål - Järn som innehåller tillräckligt mycket kol för att bli hårt och starkt. Slag - En enskild strid på en plats som man ofta kom överens om i förväg. Ett krig kunde bestå av flera slag. Plundring - Att ta fiendens värdefulla ägodelar som krigsbyte, till exempel efter att fienden besegrats. Vikingasvärd - Cirka en meter långt. Hölls med en hand. Var oftast tveeggat, alltså vasst på båda sidor om klinga Yxa - Långskaftade yxor användes för att hugga fienden i benen med. Kortskaftade yxor användes var vapen på nära håll med kunde också kastas. Spjut - Långt träskaft med vass stålspets. Lätta korta spjut kunde kastas längre sträckor. Långa tyngre spjut användes för att sticka med och för att hålla fienden på avstånd. Sköld - Runt skydd gjort av trä upp till 90 cm stort. Metallbuckla i mitten, för att skydda handen. Målades ofta i färger och mönster Egg - Vass skärande sida på kniv, svärd, sax och yxa Udd - Vass spets på svärd, kniv, sax, yxa och spjut Sax - Kort svärd med den vassa eggen bara på ena sidan Hjälm - Huvudskydd Ringbrynja - Skjorta med sammanflätade små järnringar, upp till stycken. Skyddar delvis mot vassa vapen Skott-backe - En vall med ett mål för bågskyttarnas pilar Prickskytte - Bågskytte mot litet mål, t ex en käpp. Det gäller att räkna med vinden som kan driva pilen bredvid målet!

13 Huskarlen

14 Smeden

15 Stallaren

16 Huskarlen

17 Smeden

18 Stallaren