Fördjupning av översiktsplanen Nynäshamns stad. Samråd 1 juli-31 oktober 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupning av översiktsplanen Nynäshamns stad. Samråd 1 juli-31 oktober 2014"

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplanen Nynäshamns stad Samråd 1 juli-31 oktober 2014

2 Förslag till Fördjupning av översiktsplanen för Nynäshamns stad Många krafter har samverkat för att ta fram detta förslag till ny fördjupning av översiktsplanen för Nynäshamns stad. Planen har tagits fram av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen i Nynäshamns kommun. Tjänstemän från kommunens alla förvaltningar och kommunala förbund har bidragit med kunskaper inom respektive expertområde. Projektledare: Heli Rosendahl Politisk styrgrupp: Politiker från kommunstyrelsens arbetsutskott Formgivning och layout: Jenny Wallmark, Wallmark formstudio Språkgranskning: Jenny Wallmark, Wallmark formstudio Läs förslaget på kommunens webbplats:

3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. EN PLAN FÖR STADENS UTVECKLING TILL 2030 Nynäshamns stad en framtidsbild 10 Vision För Nynäshamns stad Mål för stadens utveckling 11 Vision, mål och strategier 11 Strategier 12 Spelplanen en markanvändningsstrategi 15 Fördjupning av översiktsplanen 16 Läsanvisning 17 Planprocessen 18 Medborgardialog 18 Nya Nynäshamn - staden vid vattnet 19 Översiktsplan för Nynäshamns kommun 20 Planeringsförutsättningar 20 Hållbar utveckling 21 Styrkor och utmaningar 22 Hänsyn och risker 24 En stadsbild växer fram 28 Nynäshamns dryga 100 åriga historia 28 Nynäshamn under 1900-talet 30

5 2. LIVET I STADEN Nynäshamns roll och identitet 36 Mötesplatser och stadsliv 37 En attraktiv stad med människan som utgångspunkt 37 Tillgänglig stad för alla 38 Jämlikhet och jämställdhet 39 Trygg och säker stad 40 Resor och transporter 40 Ljudmiljö 40 Luft 41 Bostäder 42 Samverkan 43 Näringsliv och service 43 Verksamhetsområden 44 Handel och service 44 Besöksnäring 47 Skolor och förskolor 48 Vård 49 Medborgardialog 49

6 3. STADENS BYGGNADER,RUM OCH MELLANRUM Bebyggelse och kulturmiljö 52 Utformning av byggnader och det offentliga rummet 52 Grundläggande gestaltningsprinciper 54 Trafik och transporter 55 Parkering 58 Stadens gatunät 60 Stadens parker och grönska 62 Småbåtshamnar 66 Badplatser 66 Staden vid vattnet 66 Dricksvatten 68 Avloppsförsörjning 68 Dagvatten 68 Avfallshantering 68 Energiförsörjning 68 Teknisk försörjning 68 IT-infrastruktur 69 Klimatanpassning 69

7 4. PLANFÖRSLAG Områdesbeskrivningar Kalvö, Norvik, Alhagen och färjehamnen Kvarnängen, Rappsta och Källsmo Nicksta och Nynäsgård Nynäsvägen, Hacktorp, Kullsta, Via, Vaktberget och Telegrafen Centralgatan, Höjdgatan, Heimdal, Gröndal och Svandammen Centrumområdet, Stadskärnan och Fiskehamnen Estö Sandhamn, Trehörningen, Strandvägen och Lövhagen 104 Genomförande 108 Konsekvenser av planförslaget 109 FOTNOTER 110 Synpunkter på förslaget 111

8 EN PLAN FÖR STADENS 1 UTVECKLING TILL 2030 Den här planen beskriver kommunens viljeinriktning för hur Nynäshamns stad ska utvecklas under de kommande femton åren. Fokus ligger på utformningen av den fysiska miljön som har stor inverkan på det sociala livet i staden. Utformningen av den fysiska miljön har också stor betydelse för sådana grundläggande värden som trygghet och hälsa och för människors möjligheter att förverkliga sina drömmar. 8

9 9

10 Nynäshamns stad en framtidsbild Nynäshamn är känd som en vacker och dynamisk småstad som lockar kreativa människor och företag. Nynäshamn har en sprudlande stadskärna med aktiviteter under hela året. Här finns ett varierat utbud av handel, restauranger, upplevelser och aktiviteter oavsett om man är intresserad av kultur, friluftsliv eller sport. På stadens gator och torg rör sig människor i olika åldrar och med olika intressen. Boende och verksamma från hela kommunen blandas med besökare och det utbyts tankar och idéer på många olika språk. Miljön är storslagen och dess potential utnyttjas till fullo. Havet och den fria horisonten har en tydlig närvaro i staden. De höga tallklädda kullarna erbjuder vackra utsiktsplatser och är ett kärt kännetecken för staden. Orörda naturområden finns sida vid sida med välskötta parker. Här kan man andas ren luft och njuta av den lugna och tysta miljön när man vill ta en paus. Djur och natur har en självklar plats i staden och lever i balans med människorna. Här finns ett varierat boende och en god samhällsservice med skola, vård och omsorg inom nära räckhåll vilket värderas högt av nynäshamnarna. De korta avstånden i staden gör att det är smidigt att ta sig fram till fots eller med cykel, oavsett om du ska till arbetet eller till båtplatsen, vilket uppskattas av både barn och vuxna. Det är lätt att hinna med allt man vill. Nynäshamn är en viktig länk mellan Sverige och omvärlden. Tack vare det strategiska läget med god tillgänglighet till storstad, landsbygd, skärgård och hela Östersjökusten har Nynäshamn en välfungerande arbetsmarknad med företag inom många olika branscher med lokala såväl som internationella kunder. Norvik är en av Europas mest miljövänliga hamnar och en viktig nod för godstransporter. Här finns också utbildning i nära samverkan med näringslivet. Nynäshamn uppmärksammas ofta för framåtanda och förmåga att tillvarata nya tekniska och sociala innovationer. Bostadsbyggandet ligger i framkant med god arkitektur och miljösmarta lösningar och i demokratiarbetet prövas nya spännande metoder. Inflytande och delaktighet präglar dialogen och de kommunala beslutsprocesserna. Utvecklingen karakteriseras av kvalitet och långsiktighet. Infrastruktur och bebyggelse är energieffektiv, miljövänlig och väl anpassade till framtida klimatförändringar. Här kan man leva ett hälsosamt liv. Nynäshamn är en storstadsnära skärgårdsstad med småstadens kvaliteter. Det är en trygg och säker plats där det är lätt att känna delaktighet och inflytande. Denna framtidsbild har tagits fram utifrån kommunens övergripande mål samt tankar och synpunkter som kommit fram i diskussioner med politiken och allmänheten. Syftet är att ge en bild av hur vi ska bygga Nya Nynäshamn. Fotograf: Johan Gustafsson 10

11 Vision, mål och strategier Stadsbyggnad är en komplex process med många inblandade aktörer. En tydlig långsiktig vision och målbild ska underlätta för alla aktörer att fatta beslut som bidrar till en process som kännetecknas av effektivitet och delaktighet, och där aktörerna bidrar till skapandet av en attraktiv stad. VISION FÖR NYNÄSHAMNS STAD 2030 Kommunens övergripande vision är att vara den mest attraktiva kommunen i Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholm. Utvecklingen i Nynäshamns stad är en viktig del för att nå dit och vi har därför tagit fram en vision för Nynäshamns stad som bygger vidare på den kommunomfattande visionen: Nynäshamn ska vara den mest attraktiva småstaden i Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholm. Attraktiv stad med en levande stadskärna i en havsnära och vacker miljö. Utbudet av handel, service, kultur- och fritidsaktiviteter lockar boende, besökare och företag. Tillgänglig stad där småstadens kvaliteter med gångavstånd till det mesta och närhet till huvudstadsregionen kompletteras med goda möjligheter till delaktighet och inflytande. Hållbar stad där infrastruktur, bebyggelse och natur utvecklas med långsiktigt goda villkor för miljö, vekonomi och sociala värden. MÅL FÖR STADENS UTVECKLING Utvecklingen i Nynäshamns stad ska bidra till att nå de kommungemensamma målen som finns formulerade i kommunens mål och budgetdokument och gäller alla kommunens verksamheter 1. I översiktsplanen finns fyra mål som gäller den fysiska miljön i kommunen öppen och tillgänglig; ledande tillväxtkommun; god livsmiljö; resurseffektiv kommun dessa är direkt kopplade till målen i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS2010) samtidigt som de stödjer de kommungemensamma målen. Dessa övergripande mål har brutits ner och konkretiserats för utvecklingen i Nynäshamns stad. Nynäshamn ska vara en: Växande stad som möter utvecklingen i regionen. Minst nya invånare har tillkommit och antalet företag och arbetsplatser ökar kontinuerligt. Konkurrenskraftig stad med en högkvalitativ skola, vård och omsorg samt ett bra näringslivsklimat som fungerar väl för både små och stora företag. 11

12 STRATEGIER För att nå visionen och målen för Nynäshamns stad har fem huvudstrategier formulerats. Strategierna ska vara vägledande principer vid all planering och förändring av den fysiska miljön i staden. 1. Bygg stad Den typ av miljö som efterfrågas mest idag är stadsmiljö en miljö som karaktäriseras av bostäder i kollektivtrafiknära lägen, som har god tillgänglighet till urbana verksamheter som handel, restauranger och kultur samt tillgång till park, vatten och kvartersform 2. Nynäshamn har redan många av dessa kvaliteter och vilket planen bygger vidare på. I nya områden blandas bostäder, handel, kultur och service och befintliga områden kompletteras med de funktioner som saknas där. Funktionsblandade kvarter skapar levande och trygga miljöer som möjliggör både spontana och planerade möten mellan människor. Bebyggelsen utformas så att den kan användas flexibelt och utvecklas tillsammans med stadens invånare och omvärlden. 2. Lågt och tätt För att skapa levande miljöer med korta avstånd och bra förutsättningar för handel, service och kollektivtrafik bör staden vara tät. En tät bebyggelse skapas på ett bra sätt genom små kvarter med byggnader i tre till fyra våningar. Särskilt tät bör bebyggelsen vara i centrumnära lägen och kring de viktigaste noderna vid pendeltågsstationer och handel. Nynäshamns småstadskaraktär ska bevaras. Bebyggelsen ska vara blandad med en variation av bostadstyper och upplåtelseform. Mötesplatser anpassas för en bred målgrupp. 3. Sammanhållen stad En sammanhållen stad är trygg och tillgänglig och skapar förutsättningar för levande miljöer där människor med olika bakgrund och preferenser kan mötas och samspela på ett naturligt sätt. Ett sammanhängande och finmaskigt gatunät ger en naturlig genomströmning av människor och skapar också förutsättningar för god orienterbarhet och god tillgänglighet. För att skapa en sammanhållen stad ska stadens olika områden kopplas samman på ett naturligt sätt och gatunätet ska i största möjliga mån byggas ihop och barriärer överbryggas. 4. Växa inifrån och ut Nynäshamn bör växa inifrån och ut, i första hand genom förtätning och omvandling. Det ökar befolkningsunderlaget för befintlig service och verksamheter och ger möjlighet till ett effektivt nyttjande av mark och befintlig infrastruktur. Omvandling och utveckling i anslutning till befintlig bebyggelse ger samtidigt möjlighet att tillskapa mervärden och nya kvaliteter i stadens bebyggda områden. Nynäshamns stad breder idag ut sig cirka tre kilometer från stadskärnan. Fram till 2030 finns goda möjligheter att förtäta staden inom dess befintliga gränser genom att nya bostäder och verksamheter tillkommer på platser som inte nyttjas optimalt, se planförslaget. Utveckling av handel, kultur och service koncentreras i första hand till stadskärnan och området kring Nynäshamns station, utefter Nynäsvägen samt inom Telegrafen. 5. Tillvarata kvaliteter och tillskapa nya En plats kvaliteter ger den dess karaktär och identitet. Kvaliteterna kan skapa förutsättningar för exempelvis rekreation eller utveckling av näringsliv eller bostäder. Platser har ofta många olika kvaliteter som attraherar olika intressenter och intressena kan ibland stå emot varandra. Samhällsplanering handlar om att väga de olika intressena mot varandra. Vid en avvägning om exploatering eller att ta i anspråk ett värdefullt område ska de viktigaste kvaliteterna i första hand bevaras, lyftas fram och förstärkas. I de fall det inte är möjligt ska andra motsvarande kvaliteter utvecklas i nära anslutning till platsen. 12

13 13

14 14 Spelplanen en markanvändningsstrategi

15 SPELPLANEN EN MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI Spelplanen fungerar som en övergripande strategi för markanvändning och bebyggelseutveckling och visar i stora drag den önskvärda utvecklingen till år Gränserna är vägledande. Stadskärnan utgörs av stadens mest centrala delar och innehåller många viktiga servicefunktioner och mötesplatser såsom sjukhus, bibliotek, biograf, butiker, kaféer, resturanger och arbetsplatser. Stadskärnan är stadens vardagsrum och ska vara attraktivt för boende, arbetande och besökare och utvecklas mot att bli mer levande och med ett större utbud av handel och service. Miljön ska utformas för att möta dessa olika behov. Allmänna ytor ska ha en tydlig offentlig karaktär. Ytterstaden innehåller främst bostäder och har en relativt låg exploateringsgrad. De har ofta en tydlig karaktär och präglas av de stadsbyggnadsprinciper som var gällande för den tid då bebyggelsen tillkom. Ytterstaden utvecklas mot att få fler mötesplatser och mer service samt att bindas samman bättre, både fysiskt och socialt, med övriga staden och omkringliggande rekreationsområden. Områdena utvecklas mot ökad blandning av bebyggelsetyper och upplåtelseformer. Kompletteringar och nybyggnation görs med hänsyn till de kvaliteter som finns inom varje område. Blandstaden utvecklas mot att stärka stadskärnan så att Nynäshamn får ett större utbud av miljöer med stadskvaliteter samt ett större utbud av tät bebyggelse, handel och serviceverksamheter i kollektivtrafiknära lägen. Allmänna ytor ska ha en tydlig offentlig karaktär. Verksamhetsområden ska inrymma sådana verksamheter som inte är lämpliga att lokalisera i anslutning till bostäder eller andra verksamheter på grund av risk för störningar från exempelvis buller, tunga transporter, lukt med mera. Verksamhetsområdena bör vara väl sammankopplade med övriga delar av staden för samtliga transportslag då de innehåller många arbetsplatser. Mellanstaden länkar samman stadens olika delar och innehåller viktiga stråk och målpunkter. Områdena ligger så pass nära stadskärnan och/ eller blandstadsområden att de har de en hög grad av offentliga miljöer och en stor genomströmning. Mellanstaden är ett viktigt bidrag till Nynäshamns identitet med stadsnära villor och radhus med gamla stora fastigheter. Värdefulla karaktärsdrag inom områdena som ger information om stadens historia bör bevaras och förstärkas. Områdena utvecklas mot att skapa ökad orienterbarhet och kan med fördel förtätas för att skapa fler bostäder i centrala lägen. Naturområden utgörs av större sammanhängande områden som bör bevaras för rekreation, djur- och växtliv. Allmänheten bör ha tillträde till dessa områden. Områdena utvecklas för att förstärka och utveckla befintliga värden Utredningsområden kan på längre sikt utvecklas till områden med bostäder och verksamheter. Lämpligtvis sker det under nästa planperiod, det vill säga efter år

16 Fördjupning av översiktsplanen Denna plan beskriver kommunens viljeinriktning för utvecklingen av Nynäshamns stad. Planen riktar sig till myndigheter, exploatörer, näringsidkare, intresseorganisationer och allmänheten. Fokus ligger på utformningen den fysiska miljön och planen beskriver ett förslag till utveckling av stadens mark- och vattenområden. Planen är en så kallad fördjupning av översiktsplanen (FÖP) och omfattar Nynäshamns stad och tar utgångspunkt i översiktsplanen för Nynäshamns kommun som antogs Planen är inte juridiskt bindande men ska vara styrande för den fortsatta planeringen. Planen används som underlag för beslut om förändringar av den fysiska miljön som ska genomföras av kommunen själv eller på initiativ privata fastighetsägare. Den geografiska avgränsningen för planen är Nynäshamns stad och sträcker sig från Kalvö i norr till Lövhagen i söder. Planens tidshorisont är 2030 men då bebyggelse skapar strukturer som finns kvar en lång tid framöver behöver planen ta hänsyn till förutsättningar som kan gälla om hundra år eller mer. Som underlag till denna plan finns andra kommunala och regionala planer samt mål- och policydokument, utredningar och annat kunskapsunderlag. Foto: Heidi Ekberg Planen bygger vidare på den kommunövergripande översiktsplanen (2012) och beskriver närmare var ny bebyggelse ska lokaliseras och vilken utveckling som bör eftersträvas i stadens olika delar. Viktiga kompletterande dokument till denna plan är Grönstrukturplan för Nynäshamns stad (arbete pågår) samt Gestaltningsprogram för Nynäshamns stad (arbete pågår). Grönstrukturplanen har kartlagt de ekologiska och sociala värden som finns i stadens grönstruktur och kunskapsunderlaget har legat till grund för de avvägningar som gjorts i denna plan. Gestaltningsprogrammet ska beskriva en inriktning för utformningen av stadens bebyggelse och offentliga miljö. 16

17 LÄSANVISNING Denna plan fungerar som underlag och stöd vid planering eller för att få förståelse kring kommunens vilja om stadens utveckling. Dokumentet är indelat i fem kapitel. KAPITEL 1 - EN PLAN FÖR STADENS UTVECKLING TILL 2030 Beskriver vision, mål och strategier för utvecklingen av Nynäshamns stad. Kapitlet innehåller också en beskrivning av hur planen ska användas och hur den tagits fram. Planeringsförutsättningar tas upp i kartform (hänsynskarta) och kompletteras med text som beskriver bland annat risker, kultur- och naturvärden samt viktiga utgångspunkter såsom historik, kvaliteter och utmaningar som också ska ligga till grund för beslut om stadens utveckling. KAPITEL 3 - STADENS BYGGNADER, RUM OCH MELLANRUM Beskriver mer konkret övergripande riktlinjer och struktur för hur den fysiska miljön med hus, gator och naturområden ska utformas för att stödja utveck vlingen av en attraktiv småstad. KAPITEL 4 - PLANFÖRSLAG KAPITEL 2 - LIVET I STADEN Beskriver de kvaliteter som ska vara karaktäristiska för Nynäshamns stad och alla som bor och verkar här. Kapitlet är avgränsat till att ta upp de så kallade mjuka värden som berör stadsbyggnad. Avsnitten tar upp bland annat stadens roll, tillgänglighet och folkhälsa. Beskriver närmare hur stadens olika platser ska utvecklas. Staden är indelad i åtta delområden där varje område består av ett separat avsnitt. Kapitlet innehåller också en sammanfattning av de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna som planförslaget bedöms medföra. 17

18 PLANPROCESSEN Gällande fördjupade översiktsplan (FÖP) för Nynäshamns stad, Den goda småstaden, antogs Den är i stora drag genomförd och tidsperspektivet som anges i planen sträcker sig till år En ny plan behövs för att blicka framåt samt för att uppdatera underlaget till ny kunskap om staden och kring stadsbyggnadsfrågor. Kommunstyrelsen gav i uppdrag till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en ny FÖP för Nynäshamns stad den 28 september 2011 ( 246). Som underlag till detta planförslag har en trafikutredning (Trafikutredning Nynäshamns stad - Effekter av bilfritt centrum och nordlig infart) samt en förtätningsanalys tagits fram. Även tidigare utredningar och rapporter som bedömts vara aktuella har legat till grund för planförslaget. Processen med framtagandet av denna plan kan delas in i tre skeden: samråd, granskning och antagande. Planförslaget skickas ut på remiss under samråd och granskning och justeras och kompletteras däremellan. Myndigheter, organisationer och allmänheten har under de skedena möjlighet att lämna synpunkter på förslaget Planen blir gällande efter antagande i kommunfullmäktige. MEDBORGARDIALOG Medborgardialog har haft en central roll i arbetet med framtagandet av detta förslag till plan, dels för att ge kommunen bra stöd och underlag i planeringen av staden och dels för att stärka den lokala demokratin. Nynäshamns kommun har haft höga ambitioner att involvera medborgarna i framtagandet av denna plan och en rad olika aktiviteter med olika metoder har genomförts för att nå ut till en så bred grupp som möjligt. Resultat från aktiviteterna finns att läsa på kommunens webbsida Denna plan beskriver de övergripande ramarna för stadens utveckling och fokus i dialogerna har därför legat på att beskriva kvaliteter som är viktiga att bevara och utveckla och hur staden ska växa. Vid framtagande av detaljplaner (som styr byggnadsutformning på kvartersnivå) har boende, föreningar och myndigheter möjlighet att påverka närmare detaljer kring hur kvarter och byggander ska utformas. Hittills genomförda aktiviteter Dialogappen som används för att kommunicera stadens utveckling med invånarna. Inför framtagandet av denna samrådshandling lanserades fråge-quizet Vilken Nynäshamnare är du? (2012) samt enkäten Möblera stadens vardagsrum (2013). Appen kommer att vara aktiv under hela processen med framtagandet av denna plan. Enkäter och resultat finns på www. nya.nynashamn.se. Open streets och dialog om hur vi ska möblera stadens vardagsrum. Dialogdagen var kopplad till enkäten som hade lanserats några veckor tidigare för att diskutera utformningen av centrumområdet. Dialog på stan genomfördes i juni Tjänstemän besökte tre av stadens större matbutiker under tre dagar för att fånga in synpunkter om stadens utveckling. Medborgarprojektet Skapa rum som drivits av Sveriges ungdomsrå. Nynäshamn har varit en av tolv pilotkommuner i landet för att testa nya metoder som ska göra det enklare för ungdomar att påverka och delta politiskt i den kommun de bor. Nynäshamns kommun fokuserade på stadsplanering och besökte tre skolor med ungdomar i åldern år vid två olika tillfällen under februari och mars 2013 för att diskutera utvecklingen av Nynäshamns stad. 18

19 NYA NYNÄSHAMN - STADEN VID VATTNET Nynäshamns kommun fick våren 2012 en visionär stadsplan, Nya Nynäshamn - staden vid vattnet, i gåva av Ax:on Jonssons stiftelse Urban city research (UCR). Förlagets grundläggande idé bygger på stadsbyggnadsidealet nyurbanism (på engelska new urbanism). Planen föreslår en omvandling till stadskvarter i stadens hamnområde mellan Svandammen i söder och färjeterminalen i norr. Underlaget är framtaget för att visa på en möjlig inriktning för den långsiktiga utvecklingen av Nynäshamns stad. UCRs plan kan vara genomförbar i den utsträckning som föreslås först på längre sikt eftersom det kräver mycket stora och kostsamma infrastrukturomvandlingar. Förslagets grundläggande principer stämmer överens med kommunens viljeinriktning att bevara och utveckla småstadskaraktären med låg och tät bebyggelse i trivsamma, levande och gångvänliga miljöer. Fördjupningen av översiktsplanen förespråkar att i första hand förtäta staden inom dess befintliga gränser för att skapa miljöer med höga kvaliteter i hela staden. Foto: Mattias Hansson/HGbild 19

20 Planeringsförutsättningar Nynäshamns kommun har antagit ett stort antal planer, mål samt strategi- och policydokument som berör planering och byggnation och syftar till hållbar utveckling. Vid framtagande av denna fördjupade översiktsplan har en rad olika dokument och underlag legat till grund för arbetet. Det här avsnittet tar upp några planer och ställningstaganden som särskilt behöver lyftas fram. Det beskriver också vilka hänsyn vi måste ta. I slutet av det här dokumentet finns en sammanställning av samtliga dokument som vi hänvisar till. ÖVERSIKTSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN Översiktsplanen för Nynäshamns kommun antogs av kommunfullmäktige den 17 oktober 2012 (kf 207). Det är ett strategiskt dokument som beskriver kommunens långsiktiga viljeinriktning för samhällsplanering och utvecklingen av den fysiska miljön. Översiktsplanens tidshorisont kring befolkningsutveckling och bebyggelse är 2030 medan den för andra frågor som påverkar utvecklingen av den fysiska miljön blickar mot 2050 och ännu längre. Översiktplanens vision och mål ligger till grund för denna plan, Översiktsplanens strategi 2 - hållbart stads- och ortsliv - ska också ligga till grund för utvecklingen i staden och innehåller principer kring trygghet och integration, sammanhang och struktur, bärkraftigt centrum, tydlig karaktär och identitet, tätortsnära rekreation, attraktivt kollektivtrafik samt ambitiöst och miljösmart byggande (sid i översiktsplanen). I denna plan beskriver vi närmare hur det appliceras på Nynäshamns stad nya bostäder och nya invånare i staden till och med år 2030 Kommunens mål är att växa med cirka invånare till och med år 2030 från dagens till Detta motsvarar en befolkningsökning med cirka 1-2% varje år och kommer att utgöras av både nyfödda och nyinflyttade. För att klara detta behövs cirka nya bostäder och en hel del nya verksamheter byggas i kommunen. Av dessa ska, enligt översiktsplanen, omkring hälften (det vill säga cirka bostäder) lokaliseras inom Nynäshamns stad. 20

21 HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling är ett begrepp som används inom stadsplanering sedan 1980-talet. Det definieras i Brundtlandrapporten från 1987 som En hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling ska vara grunden i planering och byggnation i Nynäshamns stad. fullt utnyttjade byggs nya lösningar. Detta kan gälla exempelvis vägar, järnvägar, kollektivtrafik, förskolor, vård och omsorg. Hållbar utveckling vilar på tre ben sociala, ekonomiska och ekologiska/miljömässiga aspekter och uppfylls om alla tre aspekterna tillgodoses. Med hållbar utveckling avser Nynäshamns kommun följande: Socialt hållbar stad Alla människor ska ha samma möjligheter att känna sig trygga och delaktiga i samhället. Jämlikhet och jämställdhet ska råda och man ska ha makt och inflytande över den egna livssituationen. Invånarna ska ha möjlighet att utöva sin kultur och det ska råda religions- och yttrandefrihet. Ekologiskt/miljömässigt hållbar stad Naturens resurser ska tillgodoses och de ändliga resurserna måste hushållas med. Utsläpp av restprodukter till luft, mark och vatten ska begränsas till nivåer som människan och naturen tål. Den biologiska mångfalden och ekosystemen ska bevaras. Estetiska och kulturella värden som är förknippade med naturen ska bevaras. Ekonomiskt hållbar stad Det ekonomiska perspektivet omfattar både den privata och gemensamma ekonomin. Det handlar om att utnyttja resurser på bästa sätt samt att skapa valmöjlighet. För den enskilde individen handlar det om att det ska finnas möjlighet att arbeta eller starta och driva företag, det ska finnas möjlighet att välja olika slags boende och transportsätt. Eftersom tid också kan räknas i pengar är tillgänglighet en viktig aspekt. Den gemensamma ekonomin avser kommunens och statens medel. En stor del av denna ekonomi går till att bekosta sådant som infrastruktur och service. En hållbar ekonomi kan uppnås genom att man i så stor utsträckning som möjligt utnyttjar befintliga system och resurser. Först när befintliga system är 21

22 STYRKOR OCH UTMANINGAR För att nå visionen att bli den mest attraktiva småstaden i Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholm gäller det att lyfta fram och förstärka stadens unika kvaliteter och styrkor, samtidigt som planeringen måste förhålla sig till utmaningarna. Nynäshamns främsta styrkor En av få orter i länet med en tydlig stadskaraktär. En havsnära småstad med mycket god tillgång till natur- och kulturvärden. Småstadens kvaliteter i form av trygghet och tillgänglighet i närheten av Stockholm och storstadsregionen. Ett viktigt nav i Stockholm, Mälardalen och Östersjön för person- och godstrafik vilket skapar förutsättningar för fler arbetsplatser och ökad service. Stora möjligheter att förtäta staden inom dess befintliga gränser vilket skapar förutsättningar att stärka befintliga områden samt ett effektivt marknyttjande där viktiga natur- och kulturvärden kan bevaras. Öka andelen hållbara transporter Nynäshamn är en stad med korta avstånd mellan bostäder, arbetsplatser och service och har goda förutsättningar att minska miljöbelastningen avseende transporter. Andelen gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafikresenärer bör minska till förmån för biltrafiken. Restidskvoten mellan kollektivtrafik och bil inom hela kommunen samt till Stockholm och de regionala kärnorna bör minska genom förbättrade förutsättningar för kollektivtrafiken. Öka kännedomen om Nynäshamn som en attraktiv stad för boende, etablering av verksamhet och som besöksmål. Ökad inflyttning och ett ökat bostadsbyggande skapa en större mångfald och fler aktörer inom bostadsbyggandet. Nynäshamns främsta utmaningar Stärka det lokala näringslivet och skapa fler arbetsplatser antalet arbetsplatser och utbudet av handel och service bör öka i staden för att minska resbehovet samt för att öka stadens attraktivitet. Skapa en levande stadskärna med fler butiker, restauranger, och mötesplatser för att öka stadens attraktivitet. Stadens centrala bör stärkas med kommersiell och offentlig service samt fler kultur- och fritidsverksamheter. Öka kundunderlaget för att skapa fler arbetsplatser och förutsättningar för handel och service ett ökat antal invånare och besökare kan bidra till ett bättre näringslivsklimat i staden. Det stora antalet färjeresenärer som passerar staden årligen innehåller en stor potential. Öka stadens orienterbarhet stadens viktigaste målpunkter bör länkas samman för att öka tillgängligheten och orienteringen för boende och besökare. Kopplingarna mellan stadskärnan, hamnen och Telegrafen-Nynäsvägen samt stadens koppling till vattnet bedöms vara särskilt viktiga. 22

23 23

24 HÄNSYN OCH RISKER En översiktsplan är ett resultat av avvägningar mellan olika allmänna intressen. Hänsyn måste tas till kvaliteter och risker som finns i staden. Kartan nedan redovisar riksintressen, natur- och kulturvärden, risker samt utbyggnadsområden för att illustrera vilka hänsyn som måste tas vid utveckling av ny bebyggelse. Grönstruktur och naturreservat I staden finns flera områden med grönstruktur som har värderats ur ekologiskt och socialt perspektiv, detta kommer att beskrivas närmare i Grönstrukturplan för Nynäshamns stad (arbete pågår). Kartan visar den sammantagna värderingen (mycket värdefull eller värdefull). Naturreservat planeras att bildas i Lövhagen. Naturreservat finns också på Käringboda och Järflotta naturreservat angränsar till staden. Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd på 100 meter intill strandlinjen på land och i vatten. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. På vissa platser är strandskyddet utökat upp till 300 meter. I stora delar av staden har strandskyddet släckts ut, men i samband med framtagande av ny detaljplan, eller en ändring av befintlig, återinträder strandskyddet och det krävs särskilda skäl för att bevilja strandskyddsdispens. Kulturområde Kommunens kulturmiljöprogram pekar ut Nynäshamns stad som en helhetsmiljö, vilket definieras som områden med kulturhistoriskt värdefull struktur. Programmet pekar också ut närmiljöer, vilka definieras som områden som särskilt ingående belyser viktiga delar av kommunens historia och dessa områden har värden som mer i detalj kan förmedla kunskap om platsens kulturhistoria. De kan till exempel ha särskilda pedagogiska värden eller vara av stort vetenskapligt intresse. Vattenskyddsområden Nynäshamns stad och de östra delarna av kommunen får sitt dricksvatten från Mälaren via Stockholm Vatten AB:s överföringsledning. I de norra delarna av Nynäshamns stad finns vattenskyddsom- råden som ska skydda vattentäkter och grustäkter för att kunna fungera som reservvattentäkt. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med en översyn av gränserna för vattenskyddsområdena. Kartan redovisar både gällande och föreslagna gränser. Riksintressen Vissa områden i Sverige är särskilt betydelsefulla och har stora värden för riket i sin helhet. Dessa områden har pekats ut av riksdagen som områden av riksintresse enligt kapitel 3 och 4 i Miljöbalken. Ett riksintresse innebär inte ett förbud mot åtgärder i eller i närheten av området, men områdets värde eller betydelse får inte påtagligt skadas av annan verksamhet. Riksintresset väger tyngre än ett eventuellt motstående allmänintresse och kommunen ska i sin planering visa hur riksintressen ska tillgodoses. Stora delar av kommunen är utpekade som riksintresseområden och i Nynäshamns stad finns också riksintresse för transportinfrastruktur, friluftsliv och rörligt friluftsliv, yrkesfiske, kust- och skärgårdsområden samt högexploaterad kust. Transportinfrastruktur Såväl Nynäshamns hamn med Gotlandstrafiken och färjor till Lettland och Polen, liksom den planerade hamnen i Norvik med sitt speciella djuphamnsläge är av riksintresse och därmed även anslutande väg 73 och Nynäsbanan, då de är viktiga för trafikförsörjningen till hamnarna. Vägen har en viktig funktion som ett regionalt stråk mellan Stockholm och Nynäshamn och som en interregional förbindelse för trafiken mellan Stockholm och Gotland. Den är också en viktig länk mellan Sverige och Östersjöländerna. Även farleden från hamnen är av riksintresse. Riksintressena värderas högt av kommunen. Kommunen man arbetar aktivt för att förbättra områdenas funktion. 24

25 Hänsyn och risker 25

26 Friluftsliv och rörligt friluftsliv Estös södra udde samt Lövhagen och havsområdet söder om är klassade som riksintresse för friluftsliv. För riksintresseområden gäller att områdenas funktion för friluftsliv och rekreation ska bevaras. Viss bebyggelse kan tillkomma, främst i anslutning till befintliga orter, inom riksintresseområdena. Viss ny bebyggelse föreslås på Estö inom det område som omfattas av riksintresse. Området bedöms vara så pass centralt beläget i staden att ny bebyggelse kan motiveras. Hamnvik är utpekat som utredningsområde för bebyggelse på längre sikt. Yrkesfiske I staden är hamnarna av riksintresse för yrkesfisket. Områden som är av riksintresse för yrkesfisket ska, så långt möjligt, skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande och som har betydelse för yrkesfisket. En viktig förutsättning för att fiske ska kunna bedrivas inom ett avgränsat havsområde är att det finns hamnar som kan tillhandahålla service till fiskefartygen samt att det finns landningsmöjligheter. Riksintressena beskrivs av Fiskeriverket 3. Kommunens avsikt är att stadens hamnar ska utvecklas så att yrkesfiske kan bedrivas. Kust- och skärgårdsområden samt högexploaterad kust Nästan hela kommunen omfattas av riksintresse för kust- och skärgårdsområden samt högexploaterad kust. Bestämmelserna hindrar inte utvecklingen av befintliga tätorter, av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Finns särskilda skäl finns inga hinder för utvinning av värdefulla ämnen eller material. Det är natur- och kulturvärdena i sin helhet som är av riksintresse. Exploatering och andra ingrepp i miljön kan tillåtas om det inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Utvecklingen i Nynäshamns stad ska ske med stor hänsyn till natur- och kulturvärdena. Natura 2000 Natura 2000-områden utgör riksintressen och omfattas även av bestämmelser om områdesskydd enligt miljöbalken. Länsstyrelserna föreslår områdena och beslut tas i EU. Områdena ska bevaras och skyddas, vilket ofta görs genom att naturreservat bildas. Inom Natura 2000-områden krävs tillstånd för att bedriva verksamhet och vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön. 26

27 Tillstånd får inte ges till verksamheter och åtgärder som kan skada den livsmiljö eller medföra störningar för den art som avses skyddas. Länsstyrelsen är prövningsmyndighet. I anslutning till Nynäshamns stad finns ett Natura 2000-område i Käringboda (habitat och fågel). För varje Natura 2000-område ska det finnas en bevarandeplan som innehåller en beskrivning av naturvärdena, möjliga hot, förslag till skötsel och bevarandeåtgärder. Länsstyrelsen upprättar planerna som är ett kunskaps- och planeringsunderlag. Käringboda är det enda området i kommunen som saknar bevarandeplan. Risker och sårbarhetsfaktorer Kommunen ansvarar för att avgöra om mark är lämplig för bebyggelse eller annan markanvändning. Därmed har kommunen skadeståndsansvar om bedömningen och beslutet om lämplig markoch vattenanvändning visar sig vara felaktig. Det är därför viktigt att ta fram beslutsunderlag som visar att rätt beslut fattades vid just den tidpunkten, oavsett framtida förändringar, som gör markanvändningen olämplig. Länsstyrelsen kan upphäva en detaljplan, med stöd av PBL, om inte tillräcklig hänsyn tagits till risker. Risker i Nynäshamn har överskådligt identifierats som naturhändelser, tekniska respektive sociala risker ras, skred och kusterosion, översvämningar, riskobjekt, miljöfarliga- och farliga verksamheter, transporter av farligt gods på land och i vatten, föroreningar på land och i vatten, brandsäkerhet samt sociala risker såsom sabotage, kriminalitet, missbruk och segregation. Läs mer: SIG/SMHI Klimatanalyser sammanställning av underlag till översiktsplan för Nynäshamns kommun (2009/2010) Ras, skred och kusterosion Staden har inventerats och områden som är utsatta för ras, skred och kusterosion har identifierats. Miljöfarliga och farliga verksamheter I Nynäshamn finns ett flertal verksamheter som innebär risker för människors hälsa. Raffinaderiet, hamnarna, LNG-teminalen och drivmedelsstationerna är några exempel. Verksamheterna har en viktig roll för utvecklingen i Nynäshamn och inriktningen är att fortsätta erbjuda goda förutsättningar så att verksamheterna stannar kvar och utvecklas. Nya bostäder och icke-farliga verksamheter ska lokaliseras på ett lämpligt avstånd från riskkällorna. Riskstrategin för Nynäshamns stad visar områden i staden vilka är olämpliga för bebyggelse respektive var fördjupade riskutredningar krävs, se hänsynskartan. Rapporten kan användas som underlag vid planering och byggnation men Länsstyrelsen fattar det slutgiltiga beslutet om vad som är lämpligt. Riskstrategin ska aktualitetsbedömas varje mandatperiod. Läs mer: Riskstrategi för markanvändning/bebyggelse nära farlig och miljöfarlig verksamhet i Nynäshamns Stad (2013) Översvämning/lägsta grundläggningsnivå Exploatering/nybyggnation ska följa kommunens riktlinjer för lägsta grundläggningsnivå (för hus gäller grundsulan). År 2014 gäller 2,5 meter över normalvattennivån för samhällsviktig verksamhet och två meter över normalvattennivån för övrig bostadsbebyggelse. Denna riktlinje ska anpassas och justeras till nya kunskaper och fakta. Läs mer: PM om lägsta grundläggningsnivå i Nynäshamns kommun (2010) Reningsverket Nynäshamns avloppsreningsverk ligger norr om färjehamnen. Skyddszoner finns runt avloppsreningsverket för att skydda boende och verksamheter mot lukt-, buller och smittspridning. Inom 200 meter från reningsverkens fastighetsgräns ska inga bostäder eller känsliga verksamheter förekomma, och inom 300 meter ska inga nya bostäder eller nya känsliga verksamheter tillkomma. 27

28 Nynäshamns dryga 100 åriga historia EN STADSBILD VÄXER FRAM Nynäsbanan Nynäsbanan från Stockholm till Nynäshamn byggdes för att tillvarata de naturliga förutsättningar som fanns i Nynäshamn. Dit räknades den isfria hamnen och den vackra naturen, lämplig för villabebyggelse och kurortsverksamhet. Banan skulle också ombesörja färskvarutransporterna från omlandet in till Stockholm. För Nynäshamns ekonomiska, sociala och kulturella utveckling kom järnvägen att spela en avgörande roll. Koncession på en bana som anslöt till stambanan vid Älvsjö erhölls Året därefter bildades bolaget Stockholm - Nynäs Järnvägsaktiebolag. Banan öppnades för allmän trafik julen 1901 och Gotlandstrafiken startade De starkaste intressena bakom järnvägen ville göra Nynäs till en uthamn eller frihamn till Stockholm. Den möjligheten försvann 1917 i och med den ryska revolutionen som stängde vägen österut. Nu ligger sedan ett antal år dessa möjligheter åter öppna. Villastaden Flera villastäder byggdes runt Stockholm vid sekelskiftet: Saltsjöbaden, Djursholm m.fl. Järnvägarna gjorde det möjligt att pendla mellan bostaden i villasamhället och arbetet i staden. I samband med att koncession på järnvägen erhölls 1898 förändrades Nynäshamn snabbt bildades Nynäs Villastad AB och en första stadsplan utarbetades, där staden indelades i tre områden. Industriområde och arbetarkvarter i norr, societetsvillor och badanläggning i söder. Däremellan egnahemsbebyggelse med kommersiellt centrum. Redan år 1900 hade 73 tomter sålts och 37 hus stod färdiga. De första bostäderna uppfördes vid Frejgatan (dåvarande Gökvägen) 1899 för villabolagets arbetare. Husen kallas än idag för Bostäderna. De flesta husen i den tidiga villastaden var av trä. Den första gatan blev den gamla körvägen från Nynäs gods över Backlura ned till hamnen som förlängdes söderut längs nuvarande Järnvägsgatan. Andra gator som fick sina namn i början av 1900-talet var Centralgatan, Alkärrsgatan och Gökvägen. Nynäshamns stationshus under byggnad. Fotograf: Lindblom, C. Theofr,

29 Sommar och vinterkurorten Nynäs hafsbad på Trehörningen uppfördes av Villabolaget mellan 1906 och Runt anläggningen byggdes villor för bättre bemedlade Stockholmare. Villastaden styrdes av en grupp affärsmän från Stockholm som tillsammans men i olika konstellationer ägde samtliga dominerande bolag, Stockholm-Nynäs Järnvägs AB, Nynäs Villastad AB, AB Nynäs Hamn, Södertörns Fastighets AB och Nynäshamns Elektriska AB blev Nynäshamn köping och genom det avsöndrat både ekonomiskt och administrativt från Ösmo kommun. På Bedarön satsades på fiskerinäringen och på att bygga båtar. Fisket pågick till slutet av 1940-talet och har lämnat spår efter sig i bebyggelsen. Stadsplan, S1:an S1:an utarbetades av den vid denna tid kända arkitekten P O Hallman och fastställdes Han byggde vidare på idén om indelningen av staden i tre områden och lät planen formas efter topografin och de då förhärskande idéerna om trädgårdsstaden. Hallmans stadsplan gäller i vissa delar än idag och är fortfarande avgörande för det som uppfattas som Nynäshamns stad. Centrumområden I den framväxande villastaden utkristalliserades tidigt naturliga centra kopplade till de torg som finns Vy över Centralgatan, Alkärrsplan och bebyggelsen utmed Centralgatan. Det sk Konsumhuset på Centralgatan 11 är på väg att rivas. Fotograf: Runo Rahm,1964 i den första stadsplanen. Sekelskiftets affärsverksamhet koncentrerades nästan helt till Saluhallsområdet vid Stora Torget (nuvarande Svandammsskolans gård). Saluhallarna inrymde speceriaffär, möbelaffär, järnaffär, charkuteri, bageri, ölnederlag, garnaffär, fotograf och pappershandel. Ett annat affärsområde var Hamn, alltså nuvarande centrumområdet, något förskjutet nedåt hamnen. Den första affären var Futten, det lilla gula huset i slutet på Styrmansgränd. Futten blev senare Styréns affär som upphörde Bilden tagen vid nuvarande korsningen Centralgatan-Fredsgatan. Fotograf: Nynäs Fotografi Atelier 29

30 Styréns var bland annat skeppshandel som försörjde skärgårdsborna med varor byggdes Centralgatan 3, Lydiahuset, det kallades då Handelshuset. I huset startade en av landets första konsumtionsföreningar. Huset har under årens lopp bl. a. inrymt villabolagets kontor, kommunalkontor, socialkontor och pastorsexpedition. Centrums affärer kom att etablera sig i de tre stora husen; Posthuset, Apotekshuset och Konsumhuset som byggdes ca längs med Centralgatan. Allt eftersom samhällets bebyggelse började utbreda sig norrut tillkom nya affärsföretag som etablerade sig kring nedre delen av Centralgatan. Fredsgatan 4 byggdes 1914 vid sidan av mellersta stadsdelens torg. Torget kallades från början Mellersta torget, senare Rådhustorget och idag Stadshusplatsen (eller i folkmun: Banantorget). Torget fick aldrig den centrala placering i staden som det var tänkt. I norra delen av staden var affärerna koncentrerade kring Jakobs torg, alltså Kullstaplan. Ny centrumbildning uppkom gradvis längs Malmtorget och längs Nynäsvägen. I kvarteret Ärlan öppnade Konsum 1935 ett av Sveriges första varuhus, Specialkonsum. NYNÄSHAMN UNDER 1900-TALET 1910-tal Första världskrigets utbrott påverkade även Nynäshamn och fick ekonomiska konsekvenser för bland annat Nynäs hafsbad. Även villaspekulationen avtog och hela uppbyggandet av Nynäshamn riskerade att gå om intet. År 1911 beslutade riksdagen att utlokalisera Telegrafverkets verkstad från Söder i Stockholm till Nynäshamn. Bland de anställda som valde att följa med fanns många som var aktiva politiskt och i föreningslivet, vilket kom att sätta sin prägel på samhället. Hyresgästföreningen bildades t. ex Flyttningen genomfördes mellan 1911 och 1913 och Nynäshamn var plötsligt ett samhälle på frammarsch. Invånarantalet ökade från omkring 100 personer år 1899 till i slutet av Nynäs Villastad AB hade förbundit sig att bygga arbetarbostäder, ett åtagande som övertogs av dotterbolaget Södertörns Fastighets AB. För att höja bostadsstandarden för sina anställda köpte Telegrafverket fastigheterna och uppförde dessutom flerfamiljshus i egen regi. Verkstaden blev sam- hällets räddning var mer än hälften av alla som arbetade anställda vid Tellis tal Första världskriget satte stopp för kurortsverksamheten. Högreståndsbebyggelse upphörde helt och på Trehörningen hade de flesta sommargästerna flyttat in till Stockholm för gott. Badanläggningen Nynäs hafsbad såldes till Kungliga Pensionsstyrelsen och fick benämningen Nynäs Kuranstalt. Villabolaget och den nya industrin representerade delvis skilda intressen. Villabolaget anklagades för att genom för höga tomtpriser hämma etableringen av nya industrier, orsaka bostadsbrist och hejda egnahemsrörelsen startade Johnsonkoncernen Nynäs Petroleum AB. Nynäshamn hade nu definitivt tagit formen av ett industrisamhälle. Vid mitten av 40-talet ägde generalkonsul Axel Ax:son Johnson privat eller genom sin koncern Nynäs Petroleum AB, Nynäshamns Hamn, Nynäshamns Fastighets AB (som ägde nästan all obebyggd mark i staden), Stockholm-Nynäs Järnväg AB, Nynäs Godsförvaltning, AB Nynäs Skeppsmäkleri och Speditionskontor samt AB Skogshyddan och Södertörns Fastighets AB. Johnsonkoncernen har genom ägandet blivit en maktfaktor som påverkat och styrt den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Detta märks också genom de företag som dominerat byggnadssektorn: Svenska väg AB, Nya Asfalt, JCC och NCC tal Under 1930-talet tillkom flera nya egnahemsområden t ex vid Vikingavägen, Älgstigen, Mörbyvägen och Torsgatan. Kataloghusen kom att dominera småhusmarknaden. År 1938 byggde HSB-föreningen Framåt, Nynäshamns första lamellhus av funkismodell på Lövlundsvägen tal I början av 1940-talet var bostadsbristen åter akut. Bristen på mark och Johnsonkoncernens höga tomtpriser i kombination med gamla byggnadsbestämmelser ansågs hämma köpingens normala utveckling. För att värna om villastadskaraktären var det inte tillåtet att bygga mer än tre våningar tog arkitekterna Alvar Aalto och Albin Stark fram ett förslag till ny plan för hela staden, som i vissa 30

31 delar kom att förverkligas i stadsplaner. Genom att behålla trevåningsregeln i centrum och exploatera mark för nya bostadsområden kunde samhällets karaktär behållas samtidigt som bostadsfrågan kunde lösas. Aaltos och Starks gatudragningar följer i huvudsak Hallmans intentioner från 1915, men det funktionalistiska synsättet med upplösning av gaturummet slår igenom. Det innebär att husen inte som tidigare ses som väggar i ett gaturum utan placeras mer fritt i landskapet. Även Heimdalsområdet är en produkt av Alvar Aalto och Albin Stark. Bostadsområdet vid Höjdgatan uppförs. Det är ett genomplanerat område med byggnader och trädgårdsanläggning i samverkan tal Fram till 50-talet hade byggandet mest karaktär av förtätning inom den gamla stadsplanen. Estö, södra delen av staden som inte tidigare blivit bebyggt, börjar nu exploateras för stora bostadsprojekt vid Estövägen och Toppstigen-Krokvägen. Även Gröndalsområdet börjar bebyggas under denna tid tal Miljonprogrammet instiftades i Sverige med syfte att lösa bostadsbristen och för att höja bostadsstandarden. Och man lyckades omkring en miljon nya bostäder byggdes under perioden i landet, varav cirka en tredjedel av beståndet kom till i storskaliga höghusområden, en tredjedel i låga flerbostadsområden samt en tredjedel i småhus. Många gamla hus revs under den här perioden och ersattes med ny modern bebyggelse, vilket man också kan se spår av i Nynäshamns stadskärna. Bebyggelsen blir under den här tiden alltmer differentierad. Man fortsätter att bygga vidare på Estö, bland annat Fågelgatan och Gröndalsområdet. Nu tillkommer även bostadsområden i Hacktorp. I början av 1960-talet hade centrum kvar karaktären av villastad. År genomfördes en medveten koncentration av centrumfunktionerna till området Centralgatan - Fredsgatan genom att de flesta av de äldre husen röjdes undan och ersattes med nya byggnader i tidens anda. Villorna i kvarteret Nornan revs och fick ge plats åt sjukhuset som invigdes Generalplanen från år 1965 anger att centrala Nynäshamn ska bestå av affärer, kontor och trafikleder tal Nu startar en ny form av förortsbyggande, mest utpräglat i Backluraområdet och Sandhamn. Denna bebyggelse präglas av en större skala, ensidigt inriktade på bostäder och av ett nytt trafiksystem vars syfte var att separera olika trafikslag vilket också innebar att man ofta gav bilen företräde. Folkets Hus under byggnad, Nynäsvägen 20, kvarteret Hajen. Fotograf: Okänd 31

32 Från att ha varit en utpräglad arbetarstad, började tjänstemannakåren att växa och ingenjörerna tog över som egnahemsbyggare. Nu tillkommer bland annat villaområdena vid Natvik och Ugglestigen. Den första etappen på Sandhamn börjar byggas på 70-talet talet Under 80-talet byggs nya grupper med bostäder på Sandhamn och i Backlura med området Diskusen. Inom de centrala delarna av staden byggs Månberget och seniorboendet Balder. Byggnaderna karaktäriseras av stora volymer som är förlagda i park talet Utbyggnaden fortsätter i Sandhamn och Backlura. Stjärnhus med tre flyglar tillkommer i kvarteret Släggan längst ner på Backluravägen. Nedanför kyrkan i centrum byggs kvarteret Rodret i triangeln som bildas mellan Centralgatan, Nynäsvägen och Styrvmansgränd talet Under 2000-talet har Nynäshamn fått tillskott mest genom förtätningar i de centrala delarna av staden. Nya tillskott i bostadsbeståndet är bland annat villor vid vattentornet, en blandning av flerbostadshus, radhus och parhus i kvarteret Apotekaren i hjärtat av Nynäshamn, punkthusbebyggelse vid Hamnklippan intill Lydia-huset. Även det gamla sjukhuset på Trehörningen har omvandlats till lägenheter. Ericson, gamla Telegrafverkets verkstäder, lade ner sin verksamhet år 2005 efter drygt 90 år i Nynäshamn. Byggnaderna har omvandlats till handelskvarter kombinerat med bostäder och kontor. Idag Byggandet under förra århundradet har skapat en stadsbild som är präglat av alla de element som skildrats ovan: trädgårdsstaden/småstaden enligt 1915 års plan, funktionalismen från och det moderna förortstänkandet från 1960-talet och framåt. Genom rivning, förtätning och ombyggnad har stadsbilden splittrats även i de äldre delarna. I kapitel tre beskrivs gestaltningsprinciper för tillkommande bebyggelse med syfte att skapa en stad där nya och äldre hus kan harmonisera med varandra och bidra till en god helhet i staden. Nynäshamn, fotograf: Mattias Hansson/HGbild 32

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Planbesked för Jasminen 5

Planbesked för Jasminen 5 1 (3) Ärende 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-04 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Jasminen 5 Diarienummer: SBN-2016-02813 Fastighet: Jasminen 5 Sammanfattning av ärendet Fastigheten

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Landvetter. 18 december 2018

Landvetter. 18 december 2018 Landvetter 18 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Rävlanda. 4 december 2018

Rävlanda. 4 december 2018 Rävlanda 4 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? 19:30 20:20 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Mejseln 11 och 12 Nynäshamn, Nynäshamns kommun.

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Mejseln 11 och 12 Nynäshamn, Nynäshamns kommun. Ädp 865 Diarienummer: 2018.0407 Laga kraft: 2018-11-30 PLANBESKRIVNING Detaljplan för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Mejseln 11 och 12 Nynäshamn, Nynäshamns kommun. Förenklat planförfarande

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET 1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, granskningshandling

Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, granskningshandling 1 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-16 TRN TRN 2017-0014 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, granskningshandling Ärendebeskrivning Stockholms

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (4)

JIL Stockholms läns landsting i (4) JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för Björkö

Fördjupad översiktsplan för Björkö Fördjupad översiktsplan för Björkö FÖP Björkö Max Andersson Planarkitekt Öckerö kommun Översiktsplan: Strategiskt planeringsdokument - Kommunicerar hur kommunens långsiktiga förvaltning av både mark och

Läs mer

Planbesked för Rönnbäret 1 och 2

Planbesked för Rönnbäret 1 och 2 1 (3) Ärende 8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-07-11 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Rönnbäret 1 och 2 Diarienummer: SBN-2016-02814 Fastighet: Rönnbäret 1 Sammanfattning av ärendet

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN BÖLJAN 3 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 1146/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE JM fastighets AB SYFTE Detaljplanen upprättat för att pröva möjligheten att uppföra två flerbostadshus

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun 2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Mölnlycke. 20 november 2018

Mölnlycke. 20 november 2018 Mölnlycke 20 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Norra centrum, Fisksätravägen, Fisksätra Detaljplan för Norra centrum, Fisksätra, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden

Norra centrum, Fisksätravägen, Fisksätra Detaljplan för Norra centrum, Fisksätra, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden 2014-04-14 1 (6) STARTPROMEMORIA Norra centrum Fisksätra Dnr KFKS 2014/261-214 Projekt 9544 vägen, Fisksätra Detaljplan för, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden Kartan visar områdets

Läs mer

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Framtidens Österåker Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Österåker 2040 Österåkers kommun tar fram en ny översiktsplan som är en långsiktig plan för mark- och vattenanvändning

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder

Läs mer

Planbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet.

Planbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet. Planbeskrivning Granskningshandling Detaljplan för DEL AV KV. JÄGAREN Osby Tätort Osby kommun Skåne län Ungefärlig avgränsning av planområdet. Dnr 2014.ks2145 214 Samhällsbyggnad Osby kommun 283 80 Osby

Läs mer

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM Samrådshandling Upprättad 2018-08-09 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Innehållsförteckning PLANBESKRIVNING 3 1. Inledning 4 2. Bebyggelse

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

Hällingsjö. 29 november 2018

Hällingsjö. 29 november 2018 Hällingsjö 29 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Sleipner 3, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att komplettera befintlig

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4 1.1 SLUTSATS... 3 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING... 4 1.3 NUVARANDE MARKANVÄNDNING... 4 1.4 TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4 4.1. ÖVERVÄGANDEN VID LOKALISERING FÖR BEBYGGELSE... 5 4.2. NOLLALTERNATIVET... 6 5.1.

Läs mer

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017

Läs mer

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM Samrådshandling Upprättad 2018-08-09 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Innehållsförteckning PLANBESKRIVNING 3 1. Inledning 4 2. Bebyggelse

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Ang. kommunens samrådsförfarande för avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningar allmänt och för MKB för Hamnviken

Ang. kommunens samrådsförfarande för avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningar allmänt och för MKB för Hamnviken Nynäshamns kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 149 81 Nynäshamn 19 april 2008 Ang. kommunens samrådsförfarande för avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningar allmänt och för MKB för Hamnviken

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid

Läs mer

Härryda. 15 november 2018

Härryda. 15 november 2018 Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Björkhagen Centrum (ca 140 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Björkhagen Centrum (ca 140 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (7) 2015-11-05 Handläggare Sandra Öhrström Telefon 08-508 27 300 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Björkhagen Centrum (ca 140 lägenheter)

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

DETALJPLAN PLANBESKRIVNING

DETALJPLAN PLANBESKRIVNING TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMRÅDSHANDLING Planen antagen Laga kraft Genomförandetiden utgår BOKHANDLAREN 2 Töreboda tätort Töreboda kommun DETALJPLAN PLANBESKRIVNING Upprättad i april 2015 1 INNEHÅLL

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både

Läs mer

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Yttrande om översiktsplan Flens kommun Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Gottsundaområdet Planprogram

Gottsundaområdet Planprogram Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN POPULÄRVERSION www.engelholm.se/op2035 HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN 2035 Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Kv Vandringsmannen m.fl.

Kv Vandringsmannen m.fl. Planbesked 2018-03-06 Dnr: 2017:208 Kv Vandringsmannen m.fl. Ekhagen Jönköpings kommun Planbesked Planbesked Den som vill göra en åtgärd som kan innebära att en detaljplan behöver antas, upphävas eller

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att

Läs mer

redovisad som kommer att planeras i fortsatt samverkan mellan parterna.

redovisad som kommer att planeras i fortsatt samverkan mellan parterna. Mellan Bollebygds kommun (org. nr. 212000-2973) nedan kallad Kommunen och Stefan Söderkvist Fastighets AB (org. nr. 556521-6107) med dess konsult Göran Mellberg Invest AB, har träffats följande Samverkansavtal

Läs mer

Regionala och lokala mål och strategier

Regionala och lokala mål och strategier Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer