Härmed överlämnas Kustbevakningens årsredovisning för budgetåret 2013.

Transkript

1 Kustbevakningens årsredovisning 2013

2 Härmed överlämnas Kustbevakningens årsredovisning för budgetåret Årsredovisningen har utarbetats i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Årsredovisningen innehåller således resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys och noter samt en sammanställning över väsentliga uppgifter. I anslagsredovisningen redovisas utfallet på de anslag myndigheten disponerar och de inkomsttitlar som myndigheten redovisar mot i enlighet med den inriktning som framgår av regleringsbrev eller något annat beslut av regeringen eller myndighet som har fördelat dispositionsrätt. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Judith Melin Generaldirektör Kustbevakningen 2

3 Årsredovisning 2013 innehåll 1. Generaldirektören har ordet Detta är Kustbevakningen KUSTBEVAKNINGENS VERKSAMHETSIDÉ UPPDRAGET FRÅN REGERINGEN KUSTBEVAKNINGENS ORGANISATION Sammanfattning av årets resultat Räddningstjänst MILJÖRÄDDNING SJÖRÄDDNING ÖVNINGAR UNDER Övervakning och kontroll MILJÖÖVERVAKNING FISKERIKONTROLLER SJÖTRAFIKÖVERVAKNING SJÖSÄKERHETSTILLSYN GRÄNSKONTROLL OCH TULLKONTROLL ÖVRIG BROTTSBEKÄMPNING OCH BEKÄMPNING AV GROV ORGANISERAD BROTTSLIGHET Krisberedskap RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Samordning av sjöövervakning och sjöinformation SJÖBASIS SINGLE WINDOW Samverkan NATIONELL SAMVERKAN INTERNATIONELL SAMVERKAN Personalredovisning PERSONALSAMMANSÄTTNING OCH SJUKFRÅNVARO DEN STATLIGA ARBETSGIVARPOLITIKEN

4 9.3 INTERNT MILJÖLEDNINGSARBETET Ekonomiskt resultat EFFEKTIVITET OCH RESULTATINDIKATORER KOSTNADER PER PRESTATION KOSTNADER OCH INTÄKTER PER VERKSAMHET UPPDRAGSVERKSAMHET Finansiell redovisning SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING REDOVISNING MOT ANSLAG REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL FINANSIERINGSANALYS TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Verksledning och insynsråd

5 Inledning 1. Generaldirektören har ordet Sverige har en av Europas längsta kustlinjer och i vårt närområde finns en omfattande och ständigt ökande gods- och oljetrafik. Det är nu tio år sedan regering och riksdag beslutade om investeringar för att bygga upp Sveriges kapacitet för att möta ökade risker och konsekvenser av en olycka med omfattande utsläpp av olja och kemikalier i vår maritima miljö. 1 De beslutade investeringarna är nu genomförda, inom angiven investeringsram, och miljöskyddsfartyg, patrullfartyg och övervakningsflygplan är integrerade i Kustbevakningens verksamhet. Snabb tillgång till enheter, utrustning och kompetenta och övade medarbetare, det vill säga en robust organisation, är viktiga faktorer för att förhindra utsläpp och minimera spridning av olja i vår maritima miljö vid en större olycka. En sådan olycka skulle ofelbart leda till en större miljökatastrof om miljöräddningsinsatsen inte genomförs snabbt. Strukturella förändringar i Kustbevakningens lokala organisation har genomförts under året för att öka just robusthet och tillgänglighet och finns på plats sedan 1 januari Kustbevakningens enheter, behörigheter, befogenheter och kapacitet är en nationell resurs som kommer många samhällssektorer tillgodo genom samverkan med organisationer och myndigheter på central, regional och lokal nivå. Kustbevakningens övervakning, tillsyn och kontroll utvecklas ständigt tillsammans med andra organisationer. Så har till exempel myndighetsgemensam tillsynsplan, nationella strategier och aktioner genomförts för att säkra ett uthålligt fiske, ökad sjösäkerhet och gränskontroll. Det är min övertygelse att en gemensam samhällsresurs för miljöräddning, kontroll och övervakning inom det maritima området, med visat god måluppfyllelse, är ett effektivt sätt att använda statens resurser. Jag ser därför positivt på den dialog som pågår mellan Kustbevakningen och regeringskansliet för att i framtiden skapa balans mellan verksamhet och tilldelade medel utifrån detta synsätt. Kustbevakningens övervaknings- och kontrollverksamhet bedrivs utifrån riskanalyser som säkerställer att rätt enhet är på rätt plats, i rätt tid, med rätt kompetens och utför rätt uppgifter. Målet på lång sikt med Kustbevakningens kontroll och övervakning är en ökad regelefterlevnad. Jag bedömer att så också blir fallet inom flera av myndighetens verksamhetsområden. Kontroll, övervakning och brottsbekämpning inom det maritima området sträcker sig över nationsgränser. Den internationella samverkan sker inom metodutveckling, gemensamma övningar och gemensamt planerade insatser. Grundläggande för den internationella samverkan är att öka utväxlingen för de nationella insatserna. Det har varit ett intensivt år med omfattande förändringar för att öka den operativa tillgängligheten och skapa en robustare kustbevakning. Förändringsarbetet har kunnat genomföras samtidigt med den ständigt pågående verksamheten, alla dagar under året och alla dygnets timmar, tack vare kompetenta och engagerade medarbetare. Det är med stolthet jag lämnar över årsredovisningen för 2013 som visar på den bredd och det djup som vi har inom Kustbevakningen. 1 Se bland annat beslut om Kustbevakningens verksamhet för budgetåret 2005 (budgetprop. 2004/05:1 utg.omr. 6) och Kustbevakningens regleringsbrev för 2005 (Fö2005/2820/CIV) samt betänkande från Havsmiljökommissionen (SOU 2003:72). 5

6 2. Detta är Kustbevakningen 2.1 Kustbevakningens verksamhetsidé Kustbevakningen värnar liv, miljö och säkerhet genom att kombinera sjöövervakning, räddningstjänst och sjöinformation Kustbevakningens verksamhetsidé talar om vilka vi är och vilken roll myndigheten har i samhället. Den beskriver kortfattat vad myndigheten gör, hur och varför. Verksamhetsidén svarar på frågan vad som är Kustbevakningens grundläggande uppgifter och mål. Genom kombinationstanken har resurseffektiva förutsättningar skapats för robusthet, tillgänglighet och uthållighet för samhällsskydd och beredskap till sjöss. 2.2 Uppdraget från regeringen Kustbevakningen har till uppgift att utföra räddningstjänst till sjöss och bedriva sjöövervakning liksom att samordna övriga civila myndigheters behov av sjöövervakning och sjöinformation. Kustbevakningen ska också ha förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer inom sitt ansvarsområde. Kustbevakningens verksamhet bygger på en kombinationstanke där samma resurser som används för beredskap för räddningstjänst och samhällsskydd samtidigt utnyttjas för förebyggande och ordningshållande övervakning samt kontroll-, tillsyns- och brottsbekämpningsåtgärder (sjöövervakning). Med denna kombinationstanke har Kustbevakningen skapat en grund för robusthet, tillgänglighet och uthållighet inom samhällsskydd och beredskap till sjöss. Kustbevakningen sorterar under Försvarsdepartementet men verksamheten spänner över flera departements ansvarsområden. Verksamheten bedrivs inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i anslutning till dessa vatten. Vad gäller sjöar, kanaler och vattendrag omfattar verksamheten enbart Vänern och Mälaren samt i fråga om miljöräddningstjänst också Vättern. Kustbevakningen bedriver med stöd av särskilda föreskrifter också viss verksamhet utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon exempelvis avseende gräns- och fiskerikontroll. Kustbevakningen har huvudansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss. Ansvaret omfattar även Sveriges åtaganden i internationellt miljöräddningssamarbete till sjöss. Därutöver ska Kustbevakningen ha beredskap för att delta i olika typer av räddningstjänst för att därigenom öka säkerheten, rädda människoliv, begränsa personskador och minska konsekvenserna för egendom och miljö. Även Kustbevakningens ansvar för att bedriva sjöövervakning genom tillsynsverksamhet, ordningshållande och brottsbekämpning till sjöss har samma huvudsyften. Detsamma gäller Kustbevakningens huvudansvar för att samordna och förmedla civil sjöinformation. 6

7 2.3 Kustbevakningens organisation Kustbevakningens operativa verksamhet bedrivs regionalt vid 26 kuststationer (inklusive en flygkuststation.) Stationerna sorterar under två regionala ledningar, placerade i Stockholm respektive Göteborg. Varje region planerar och ansvarar för sin operativa verksamhet med stöd, nationell samordning och mål- och resultatstyrning från huvudkontoret, som är placerat i Karlskrona. 7

8 3. Sammanfattning av årets resultat Bedömning av uppfyllelse av mål i regleringsbrevet 2 Räddningstjänst - sidan 10 Kustbevakningen ska öka förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattnet eller det föreligger en överhängande fara för detta. Kustbevakningen bedömer att området nödläktring kräver framförallt mer övningar för att uppnå full förmåga men när det gäller nödbogsering har övningar samt insatser bekräftat att en god förmåga för denna uppgift finns. Angående brandbekämpning till sjöss har utrustning anskaffats och därmed har den tekniska kapaciteten för att genomföra insats mot brinnande fartyg ökat men kompletterande utbildning återstår för att uppnå full förmåga. Avseende nödläktring har myndighetens nya fartyg god kapacitet för genomförande och regelbundna övningar har påbörjats för att ytterligare förbättra förmågan. Ett viktigt mål i Kustbevakningens regleringsbrev är att senast vid utgången av 2013 ha förmågan att med nationella resurser bekämpa oljeutsläpp på upp till ton. Genom den kapacitetsökning som Kustbevakningens nya fartyg i 001-serien och 031-serien medfört samt regelbundna övningar både nationellt och internationellt, har förutsättningarna för att klara av ett stort utsläpp av olja förbättrats betydligt. En noggrannare planering av fartygens operationsområden med inriktning mot identifierade högriskområden samt en prioritering av besättningar till miljöskyddsfartygen har bidragit till att en snabb insats kan påbörjas, vilket är avgörande för en lyckad insats. Kustbevakningsflygets höga närvaro är ytterligare en faktor som gör att utsläpp snabbt kan upptäckas och mängdbedömas i syfte att resurser för upptagning ska kunna mobiliseras och sättas in på rätt plats snabbt och effektivt. Förmågan att leda insatser är säkerställd genom att det ständigt finns räddningsledare i beredskap på regionledningarna vilket innebär att stabsarbetet och operativ ledning kan inledas med kort varsel. Kustbevakningen bedömer utifrån ovanstående att förmågan finns att klara tonsmålet. Förmåga att bekämpa olja under dåligt väder, mörker, isförhållanden, samt mellanlagringskapacitet är dock några kritiska faktorer där det finns begränsningar för att fullt ut uppfylla målet. Övervakning - sidan 20 Kustbevakningens verksamhet ska bidra till att de miljökvalitetsmål som har anknytning till myndighetens verksamhetsområde nås. Kustbevakningen ska särskilt bidra till att utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen från fartyg minskar. Kustbevakningen bedömer att målet är uppfyllt genom det arbete som bedrivs, dels genom en effektiv flygövervakning, dels genom en ökad fokusering mot andra ämnen än mineralolja. Vidare har analysunderlagen i tillsynsplanen för miljöövervakning förbättrats under 2013 vilket i sin tur ger bättre möjligheter för en effektiv övervakningsverksamhet Kontrollverksamhet - sidan 18 Kustbevakningen ska inom kontrollverksamheten, genom utveckling av arbetsmetoder, utveckla urvalet av kontrollobjekt. Kontrollverksamheten ska genomföras i nära samarbete med berörda myndigheter i syfte att bidra till att uppfylla målen inom huvudansvariga myndigheters ansvarsområden. 2 För att kunna dra relevanta och bättre underbyggda slutsatser vid analyser av redovisat resultat finns i vissa tabeller angivet längre tidsserier än tre år, också i överensstämmelse med Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet 2013, allmänna råd till 3 kap. 1. 8

9 Kustbevakningen bedömer att målet är uppnått dels genom en utvecklad samverkan med ansvariga myndigheter, dels genom det fortsatta och vidautvecklade arbetet med tillsynsplaner inom kontrollverksamheten. Exempel på samverkan under året är att Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndigheten gemensamt har tagit fram en tillsynsplan och färdigställt uppföljningen av denna. En ny nationell gränskontrollstrategi har under 2013 arbetats fram gemensamt av Rikskriminalpolisen och Kustbevakningen. Övrig brottsbekämpning och bekämpning av grov organiserad brottslighet sidan 31 Kustbevakningen ska inom ramen för sitt uppdrag medverka i arbetet med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten med maritim anknytning. Kustbevakningen ska vidareutveckla arbetsmetoder för att bekämpa brott inom myndighetens ansvarsområde. Kustbevakningen bedömer att målet är uppnått genom myndighetens deltagande i det nationella och de regionala underrättelsecentrumen. Arbetet i denna samverkan handlar för Kustbevakningens del huvudsakligen om underrättelseverksamhet och spaning. Kustbevakningen har under året arbetat med att vidareutveckla just dessa områden genom översyner av verksamheten samt nya beslut och instruktioner om arbetsmetoder. Ekonomiskt resultat Kustbevakningens kostnader har under 2013 överstigit det anslag som regeringen tilldelat för att bedriva den ordinarie verksamheten. För att täcka kostnaderna har 77 miljoner kronor av anslagssparandet använts. Kustbevakningen har för 2013 således haft ett årligt anslagsunderskott med 77 miljoner kronor. Avvikelsen från tilldelat anslag beror på ökade drift- och underhållskostnader för fartyg/flyg, ökade kostnader för komponentavskrivningar samt ofinansierade nya uppgifter och uppdrag. Kustbevakningen har i budgetunderlag till regeringen äskat ytterligare anslagstilldelning för att täcka underskotten framöver. De totala kostnaderna var miljoner kronor varav personalkostnader 553 miljoner kronor, lokalkostnader 50 miljoner kronor, övriga driftkostnader 281 miljoner kronor och kapitalkostnader 256 miljoner kronor. Övriga driftkostnader består till exempel av underhåll av flygplan och fartyg, reservdelar, bränsle, konsulter, resor samt IT och telefoni. Årsarbetskrafter uppgick under 2013 till

10 Resultatredovisning 4. Räddningstjänst Mål 1 enligt regleringsbrevet: Kustbevakningen ska öka förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattnet eller det föreligger en överhängande fara för detta. Senast vid utgången av 2013 ska Kustbevakningen ha förmågan att med nationella resurser bekämpa oljeutsläpp på upp till ton. Kustbevakningen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och hur den nationella förmågan och kapaciteten till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss utvecklats genom att befintliga resurser utnyttjas effektivare i syfte att förhindra att olja eller andra farliga ämnen kommer ut i vattnet. Redogörelsen ska innehålla en bedömning av insatsförmågan, eventuella brister i förmågan och beredskapen samt en redogörelse av läget beträffande kapacitetsutbyggnaden. Förmågan att bekämpa oljeutsläpp på upp till ton ska analyseras och kommenteras utifrån såväl nationella som internationella resurser. Måluppfyllelse: Kustbevakningen bedömer att området nödläktring kräver framförallt mer övningar för att uppnå full förmåga men när det gäller nödbogsering har övningar samt insatser bekräftat att en god förmåga för denna uppgift finns. Angående brandbekämpning till sjöss har utrustning anskaffats och därmed har den tekniska kapaciteten för att genomföra insats mot brinnande fartyg ökat men kompletterande utbildning återstår för att uppnå full förmåga. Avseende nödläktring har myndighetens nya fartyg god kapacitet för genomförande och regelbundna övningar har påbörjats för att ytterligare förbättra förmågan. Genom den kapacitetsökning som Kustbevakningens nya fartyg i 001-serien och 031-serien medfört samt regelbundna övningar både nationellt och internationellt, har förutsättningarna för att klara av ett stort utsläpp av olja förbättrats betydligt. En noggrannare planering av fartygens operationsområden med inriktning mot identifierade högriskområden samt en prioritering av besättningar till miljöskyddsfartygen har bidragit till att en snabb insats kan påbörjas, vilket är avgörande för en lyckad insats. Kustbevakningsflygets höga närvaro är ytterligare en faktor som gör att utsläpp snabbt kan upptäckas och mängdbedömas i syfte att resurser för upptagning ska kunna mobiliseras och sättas in på rätt plats snabbt och effektivt. Förmågan att leda insatser är säkerställd genom att det ständigt finns räddningsledare i beredskap på regionledningarna vilket innebär att stabsarbetet och operativ ledning kan inledas med kort varsel. Kustbevakningen bedömer utifrån ovanstående att förmågan finns att klara tonsmålet. Förmåga att bekämpa olja under dåligt väder, mörker, isförhållanden, samt mellanlagringskapacitet är dock några kritiska faktorer där det finns begränsningar för att fullt ut uppfylla målet. 4.1 Miljöräddning En ändamålsenlig räddningstjänstförmåga måste hela tiden anpassas till rådande och bedömd hotbildsutveckling. Verksamheten och materielutvecklingen har inriktats på att möta dagens och framtidens risker och de därav föranledda kraven på en betydande kapacitetsökning, men också en bredare insatsförmåga. Processen omfattar organisation, lednings- och materielberedskap, materielutveckling, utbildnings- och övningsverksamhet samt nationellt och internationellt samarbete. I detta sammanhang bör nämnas den kapacitetsuppbyggnad som sker i vår omvärld, med nya fartyg med bättre kapacitet och förmågor som genom de 10

11 upparbetade samarbetsfora som finns inom de regionala avtalen (HELCOM 3, Bonn- och Köpenhamnsavtalet) kan avropas för gränsöverskridande operationer vid större utsläpp. Under år 2013 har Kustbevakningen bland annat genomfört flygövervakning, bland annat för att tidigt kunna upptäcka oljeutsläpp och därmed tidigt kunna inleda miljöräddningsinsatser och rättsliga åtgärder med anledning av utsläpp medverkat i fortsatt kvalitetsutveckling av Sea Track Web, systemet för oljedriftsprognoser, samt, inom ramen för HELCOM-arbetet, medverkat i fortsatt integrering i detta system med AIS- information och satellitbilder (Automatic Identification System) modifierat och ersatt förbrukat och föråldrad oljeupptagningsmateriel genomfört begränsade tester med specialradar, IR-kamera och UV-strålkastare i syfte att kunna lokalisera olja på havsytan under mörker och vid nedsatt sikt förstärkt förmågan att leda miljöräddningstjänst genom att ha genomfört repetitionsutbildning för åtta räddningsledare samt 18 OSC-ER (On Scene Commander-Emergency Responders) förstärkt förmågan att utföra dykeriverksamhet, bland annat genom ökad tillgänglighet, samt fastställt målsättning för framtidens dykeri. Kustbevakningens räddningsdykare är vatten-, kem och rökutbildade. De gör årligen ett stort antal dykinsatser, ofta på uppdrag av samverkansmyndigheter, som till exempel eftersök av försvunna personer, smuggelgods eller vapen, och skrovbesiktningar vid fartygsolyckor bedrivit repetitionsutbildning av räddningsdykare och utbildat en vattendykledare samt fem rök/kemdykledare genomfört åtta vattendykoperationer internt i Kustbevakningen och 33 externa uppdrag åt andra myndigheter bland annat Polisen, Tullverket samt Statens Maritima Muséer. förstärkt insatsförmågan för brandbekämpning på fartyg genom anskaffning av skärsläckare till KBV 001-fartygen utbildat nyckelpersoner på de större fartygen i rollen som OSC (On Scene Commander, som leder det direkta räddningsarbetet) tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Sjöfartsverket omförhandlat RITS/MIRG 4 avtalet bedrivit nationell samverkan inom räddningstjänstområdet och i CBRN-E-samarbetet 5 samt internationell samverkan, bland annat inom IMO 6, EU, HELCOM, Bonn- och Köpenhamnsavtalet, Arctic Council samt North Atlantic Coast Guard Forum. Samverkan har bestått av möten, seminarier, workshops och övningar. Kustbevakningsflyget har medverkat i en CEPCO arrangerad av Tyskland (övervakning) inom HELCOM-samarbetet och genomfört en Tour de Horizon (övervakning i Nordsjön) deltagit i den årligen återkommande multinationella oljeskyddsövningen inom HELCOM och i ett antal andra internationella övningar informerat om Kustbevakningen och svenska metoder och förmågor vid internationella kurser 3 HELCOM: internationellt samarbete mellan Östersjöländerna inom Helsingforskommissionen 4 RITS/MIRG: Räddningsinsats till sjöss/maritime Incident Response Group 5 CBRN-E: Kemisk Biologisk Radiologisk Nukleär - Explosiv 6 IMO: International Maritime Organization 11

12 deltagit i riskanalysarbete för Nordsjöområdet, BeAware inom Bonn-avtalet fortsatt arbetet med en ny strategi för det framtida svenska oljeskadeskyddet i samverkan med andra myndigheter Myndighetens huvudansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss och målet att ständigt kunna påbörja och leda oljebekämpningsinsatser till sjöss har uppfyllts genom grundbemanning dygnet runt i ledningscentralerna och genom att Kustbevakningsregionerna har haft räddningsledare i ständig beredskap samt även tjänsteman i beredskap, TIB, vid huvudkontoret. Tillgången på personal med kompetens att ingå i regional räddningsledarstab har varit tillfredsställande. Vid längre operationer eller dubbla operationer måste dock personal från annan region eller huvudkontoret tillföras. Kustbevakningen har under 2013, enligt målsättningen för insatstider 7, ständigt minst fyra miljöskyddsfartyg och ett antal övervakningsfartyg till sjöss. Förutom dessa fartyg har det normalt funnits två fartyg av serien KBV 001 patrullerande i högriskområden. Utöver fartygen har även Kustbevakningens flygplan genomfört i princip dagliga övervakningsflygningar. Tillsammans utgör dessa resurser grunden för att uppfylla kraven på ständig beredskap för att tidigt kunna påbörja begränsnings- och bekämpningsinsatser. En omfattande satellit- och flygspaning har säkerställt förutsättningar för tidig upptäckt av utsläpp varigenom även målet att tidigt kunna bekämpa utsläpp 8 kan uppnås. Därmed kan risken för landpåslag reduceras. De åtgärder som vidtagits under året har i huvudsak varit inriktade på att vidmakthålla och utveckla insatsförmågan. Särskilt bör nämnas att förmågan att utföra nödbogsering har stärkts genom utbildningsinsatser och övningsverksamhet. Insatsförmågan har också ökat genom fortsatt utbyte av äldre upptagnings- och begränsningssystem, bland annat genom att testa och anskaffa nya borstsystem för att bredda spektret av oljetyper som kan tas upp. Den uppgradering av basplatsutrustning som inleddes 2012 har fortsatt under 2013 för att effektivare kunna ge stöd vid oljeskyddsoperationer. Kustbevakningens dykare har under 2013 upprätthållit förmågan att uppträda i miljö med farliga eller giftiga gaser/ämnen, men når inte upp till kravet på kontinuerlig tillgänglighet i alla avseenden. Under året har en utredning om dykeriverksamheten i Kustbevakningen genomförts. Syftet med utredningen var att definiera vilken förmåga samt vilken tillgänglighetsnivå myndighetens dykare ska ha för att kunna hantera de typolyckor Kustbevakningen dimensionerar mot. Åtgärder för att nå dit har inletts och beräknas vara fullt genomförda inom fem år. Kustbevakningen har genom ständig ledningsberedskap och planerad patrulleringsverksamhet med miljöskydds- och kombinationsfartyg haft en tillfredsställande insatsförmåga, med undantag för delar av norrlandskusten där stora avstånd innebär svårigheter att kunna uppnå de i myndighetens räddningstjänstplan tidsrelaterade målen för fartygsinsats (fyra respektive åtta timmar). För att förbättra insatstiderna i dessa områden har snabbare kombinationsfartyg omfördelats dit. 7 Kustbevakningen ska efter inkommet larm senast inom fyra (4) timmar med egna resurser, i form av flyg eller fartyg, kunna skapa en lägesbild samt vid behov kunna påbörja begränsningsåtgärder och senast inom åtta (8) timmar kunna påbörja bekämpningsåtgärder inom myndighetens verksamhetsområde 8 Enligt KBV:s räddningstjänstplan ska begränsningsåtgärder kunna inledas inom 4 timmar och bekämpningsinsatser inom 8 timmar 12

13 De åtgärder som vidtagits under året har dels bidragit till att vidmakthålla insatsförmågan, dels inneburit en förstärkning av räddningstjänstförmågan. Kustbevakningen klarar normalt att ta hand om så kallade vardagsolyckor, där aktuella volymer olja rör sig om några hundra liter upp till något tusental ton. Samverkan/övningar Kustbevakningens förmåga att också kunna uppträda i miljö med farliga eller giftiga gaser/ämnen har sakta utvecklats genom övningsinsatser med miljöskyddsfartygen i allmänhet och KBV 003 Amfitrite i synnerhet. Ett projekt tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, under 2012 har visat att fartygens filterskydd samt i viss mån metoder vid kemikaliebekämpning behöver förbättras för att uppnå bättre förmåga att hantera kemikalieolyckor. Ett utbyte av vissa filter har inletts och beräknas avslutas under Förmåga att bekämpa oljeutsläpp upp till ton Bakgrunden till det fördubblade målet (tidigare ton) kan härledas från den myndighetsgemensamma inriktningen Oljeskadeskyddet utmed de svenska kusterna och i de stora insjöarna inför 2010 där det konstateras att storleken på tankfartyg som trafikerar Östersjön har ökat och därmed storleken på varje enskild tank i fartygen. Volymen i en enskild tank kan uppgå till ton och därmed orsaka ett mycket stort utsläpp vid en totalskada. I regleringsbrevet fastställs att Kustbevakning ska ha en förmåga att till sjöss kunna bekämpa ton med nationella resurser. Motsvarande förmåga på land ska tillskapas för att ett påslag om ton efter ett totalhaveri på en stor enskild tank om ton ska kunna bekämpas. Generellt gäller att ju tidigare och mer kraftfullt man kan sätta in insatser mot ett oljeutsläpp, desto större är chansen till framgång: I första hand ska åtgärder vidtas ombord på olycksfartyget (haveristen) för att förhindra eller i möjligaste mån begränsa ett utsläpp. I andra hand ska åtgärder vidtas för att begränsa spridningen av den olja som kommit ut i vattnet. I tredje hand inriktar man sig på att ta upp mesta möjliga volym olja ur vattnet. Samtidigt ska åtgärder vidtas för att förhindra att olja sprids. Kustbevakningen strävar efter att uppnå detta genom ständig beredskap till sjöss, framför allt i högriskområden samt genom hög närvaro i och anslutning till särskilt känsliga områden. Förmågan att genomföra nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning, samt att genomföra bekämpningsoperationer oavsett siktförhållanden och i is är andra framgångsfaktorer där framför allt våra stora fartyg i KBV 001-serien och KBV 031-serien utgör stommen. I sammanhanget bör nämnas att vid ett stort oljeutsläpp kommer även andra enheter från Kustbevakningen att utgöra en viktig del i en lyckad operation. Transporter av personal och materiel och inte minst förnödenheter ska fungera så att bekämpningen kan fortgå oavbrutet. En ständig beredskap att leda och påbörja oljebekämpningsinsatser till sjöss finns genom att utbildade räddningsledare finns i beredskap samt genom våra dygnetrunt bemannade ledningscentraler. En modernisering av våra tekniska basplatser har under 2013 inletts och är en viktig del i arbetet med att nå målet precis som den översyn av de landbaserade förstärkningsförråden som pågår. Allt i syfte att stärka den tekniska uthålligheten vid en 13

14 längre insats. Den pågående utvecklingen av spridningsmodellen Seatrack Web, som sker i samverkan med SMHI, är ytterligare en viktig faktor för att kunna förutsäga spridning av olika oljor och deras specifika egenskaper. Kustbevakningen har enligt politiska mål och ambitioner fastlagda i riksdagsbeslut och regeringsuppdrag, successivt ökat den tekniska kapaciteten att kunna bekämpa oljeutsläpp från ton 9 för flertalet typer av olja till att nå målet om ton nu när de nya fartygen i KBV 031-serien har levererats och blivit operativa under Vid ogynnsamma betingelser (hård vind, vinterförhållanden med kort dagsljusperiod och is) sjunker emellertid kapaciteten. Under 2013 har fokus fortsatt ligga på att öva besättningarna på de nya större kombinationsfartygen i KBV 001-serien vilket har höjt skickligheten vad gäller hantering av olika typer av utrustning ombord. Även nyinvesterad utrustning och förmåga har övats mot fastställda typolyckor. Kustbevakningens preventiva verksamhet i form av bland annat sjötrafikövervakning och ständig miljöskyddsberedskap, tillgången till betydande förstärkningar från EU samt från angränsande länder genom de regionala samarbetsavtalen har sammantaget inneburit att insatsförmågan påtagligt kunna bidra till att minimera konsekvenserna av olyckor och de negativa effekterna på vattenmiljön och strandzonen. Kustbevakningens kapacitetsuppbyggnad Under året har arbetet fortsatt med att enligt nämnda politiskt fastställda mål och uppdrag förvalta, vidmakthålla och få kombinationsfartygen av typen KBV 001 fullt operativa för att komma i nivå med ursprunglig målsättning för fartygstypen. Kustbevakningen arbetar fortsatt för att öka den tekniska tillgängligheten samt för att nå en högre operativ nivå enligt den utvecklade målsättningen för KBV 003. Exempel på sådana åtgärder: förstärka förmågan att utföra dykeriverksamhet, bland annat genom fokus på ökad tillgänglighet samt bättre skydd i kontaminerad vattenmiljö genomföra en utvecklad förstudie angående oljedetektering i mörker och nedsatt sikt fortsatt förmågeutveckling avseende nödbogsering genom mer avancerade övningar påbörjat utveckling av metodik för insats mot kemikalieutsläpp med KBV003 påbörjat framtagande av utbildningsmaterial för fartygsbrandsläckning samt anskaffning av skärsläckare Fartygen i KBV 001-serien utgör betydande resurser när det gäller oljeupptagning, nödläktring, nödbogsering, fartygsbrandsläckning, samt kemikaliebekämpning. Slutleverans av fartyg i serien av typ KBV 031 under 2013 har inneburit en fortsatt kapacitetsuppbyggnad för att uppnå den nämnda politiska målsättningen att kunna hantera en olycka med ett utsläpp om ton olja. Ombasering av miljöskyddsfartyg i samband med dessa leveranser görs med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalyser, bland annat resultat från BRISK 10 och den riskanalys som presenteras där. För att ytterligare öka förmågan och 9 Regleringsbrevet 2004 innehöll målet att Kbv skulle klara oljeutsläpp upp till ton. Fr.o.m har målet i regleringsbrevet ökat till att klara ett utsläpp upp till ton och detta ska enligt regleringsbrev för 2013 vara uppfyllt senast vid utgången av BRISK: Projekt Sub-regional risk of spill of oil and hazardous substances in the Baltic Sea 14

15 beredskapen genomfördes 2013 utredningen Bemanning och plattformar i balans. I beslutet som följde av utredningen planeras för att utöka antalet besättningar på miljöskyddsfartygen från två till tre genom omfördelning av personal mellan stationer i enlighet med genomförandeplanen. Kustbevakningsflygets roll för att uppnå målet är också viktig. Flygets möjlighet att tidigt upptäcka utsläpp är av mycket stor betydelse för att snabbt lokalisera var oljan finns och inleda en så tidig insats som möjligt. Det är avgörande för framgång i att ta hand om stora utsläpp innan de hinner spridas över stora områden. Tillgängligheten för myndighetens tre flygplan har därför varit av stor vikt och en effektiv planering krävs för att ha flyg i luften för att övervaka hela det geografiska ansvarsområdet så ofta som möjligt med fokus på identifierade högriskområden. Inom de regionala samarbetsavtalen, HELCOM, Bonn- och Köpenhamnsavtalet finns på förhand uppgjorda rutiner för hur assistans kan rekvireras från våra grannländer och också hur sådan assistans kan lämnas från Sverige och Kustbevakningen. Det finns betydande resursförstärkningar att tillgå vid större händelser och även om målet på ton avser nationell kapacitet måste det långvariga samarbetet inom dessa avtal tas med i bedömningen av förmågan att klara stora oljeutsläpp på kortare tid. Härutöver kan förstärkningsresurser rekvireras genom EMSA 11 i form av fartyg under särskilda kontrakt. Övning i syfte att utveckla förmågan att utföra nämnda prestationer har fortsatt när det gäller oljeupptagning och fartygsbrandsläckning. Förmågan till nödläktring finns men behöver övas i större omfattning under innevarande år. För att ytterligare förbättra förmågan beträffande nödbogsering och för att uppnå kraven på fullt operativ förmåga, har allt mer kvalificerade övningar inom området genomförts under Goda kontakter med rederinäringen har etablerats för att säkra tillgången på övningsobjekt, bland annat har övning genomförts med tankfartyg av den största typ som trafikerar Östersjön. Skarpa insatser med nödbogsering under svåra förhållanden har genomförts mot mindre tonnage med lyckat resultat. Härutöver är även en fortsatt utveckling av taktik och metodik avseende omfattande oljebekämpning och fartygsbrandsläckning inplanerad. En övningsplan för momentövningar inom miljöräddningstjänst med möjlighet till uppföljning har tagits fram och börjar gälla från och med 2014 och kommer att bidra till en kvalitetssäkring av denna verksamhet. Åtgärder med anledning av HELCOM:s åtgärdsplan för Östersjön (BSAP) 12 Kustbevakningen har lett och medverkat i möten inom HELCOM Response (olje- och kemikaliebekämpningskommittén) för genomförandet av de maritima målen i HELCOM:s åtgärdsplan (BSAP). Kustbevakningen har också fortsatt implementering av en HELCOMrekommendation där en stat erbjuder skyddad plats för ett fartyg i nöd inom annan stats territorium. Denna HELCOM-rekommendation antogs under I enlighet med BSAP ska även förmågan att utföra nödbogsering stärkas. Kustbevakningen har genom övningar med egna och civila fartyg förbättrat sin förmåga inom detta område. Vidare har Kustbevakningen med utgångspunkt i det EU-finansierade projektet BRISK (avslutat april 2012), där en riskanalys för hela Östersjön tagits fram, påbörjat en översyn av 11 EMSA = European Maritime Safety Agency 12 BSAP = Baltic Sea Action Plan 15

16 fartygsplaceringar för att bättre tillgodose behoven där risken för olyckor samt konsekvenserna av en olycka är som störst. Genomförda miljöskyddsoperationer Under år 2013 har Kustbevakningen genomfört 43 oljeskyddsoperationer. Det har under året inte varit någon större händelse med omfattande utsläpp som följd och drygt 60 kubikmeter olja har tagits om hand i samband med operationerna. Tabell 1: Antal oljeskydds- och kemikalieskyddsoperationer perioden År Oljeskyddsoperationer varav förebyggande operationer Kemikalieskyddsoperationer Källa: specifik verksamhetskod för varje operation + räddningsledarrapport Under år 2013 genomförde Kustbevakningen 9 operationer av förebyggande karaktär och cirka 430 kubikmeter olja kunde läktras från de skadade fartygen. Förebyggande innebär att man läktrar olja från en haverist eller omfördelar olja till säker plats ombord på haverist. Vid ett tillfälle har Kustbevakningen biträtt kommunal räddningstjänst vid insats och vid ett tillfälle har insatsgrupp larmats ut men ingen insats behövde genomföras. 4.2 Sjöräddning Kustbevakningens fartygsflotta, där ständigt ett antal fartyg finns till sjöss, har förstärkt utrustning som gör myndighetens fartyg och båtar lämpliga som sjöräddningsresurser. Kustbevakningens flygplan är också en väsentlig del av insatsförmågan såväl när det gäller sök, markering och fällning av flottar som koordinering av helikopterinsatser, så kallad Air Co-Ordinator, ACO. Kustbevakningens närvaro med större fartyg i den ekonomiska zonen är också ett påtagligt bidrag till sjöräddningsberedskapen ute till sjöss som förbättrats genom ökad närvaro. Tjänstemännen ska i anslutning till grundutbildningen (KBU1) genomgå Sjöfartsverkets grundkurs i sjöräddning (SAR-G) men detta har inte skett då utbildningsplatserna har varit mycket begränsade under en längre tid. Under 2013 har det inte uppstått några mätbara konsekvenser av denna brist, men på längre sikt kan det få allvarliga följder för Kustbevakningens möjligheter att delta i insatser i livräddande syfte. Befälhavare genomgår också, allt eftersom utbildningsplatser ställs till förfogande, Sjöfartsverkets utbildning för OSC (On Scene Coordinator). Eftersom antalet utbildningsplatser även här varit begränsade har ett antal befälhavare inte genomgått denna utbildning. Under 2013 har det inte inneburit några allvarliga konsekvenser vid de insatser där Kustbevakningen blivit utsedd att leda insatsen men även här kan det få allvarliga konsekvenser på längre sikt. 16

17 Kustbevakningens fartyg och flygplan deltar i de sjö- respektive flygräddningsövningar som leds av Sjöfartsverket/Luftfartsstyrelsen och myndigheten finns representerad i olika samarbetsfora som har inrättats av dessa. Kustbevakningen har satt in enheter på de utlarmningar som kommit myndigheten till del när Sjöfartsverket begärt assistans eller när larm inkommit på annat sätt, till exempel från privatpersoner. Enligt Sjöfartsverkets statistik har Kustbevakningen under 2013 medverkat i 199 sjöräddningsinsatser med en eller flera enheter, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Sjöräddning liv är högt prioriterad verksamhet och bryter därför all annan pågående verksamhet. Kustbevakningens dykeriorganisation har genomfört livräddande insats i samband med att en husbåt kantrade i Malmö hamn. 4.3 Övningar under 2013 Följande större övningar har genomförts under 2013: Balex Delta, Tyskland, inom ramen för HELCOM. Från Kustbevakningen deltog observatörer och två fartyg. Övningen genomfördes utanför Warnemünde och omfattade oljebekämpning till sjöss samt oljebekämpning i strandzonen. SAREX 2013, en stor internationell samverkansövning för sjöräddning som 2013 genomfördes vid Bornholm med deltagande av fartyg, flygplan och observatörer från Kustbevakningen och representanter för ett tiotal andra nationer. Köpenhamnsövning 1 inom Köpehamnsavtalet genomfördes internationell samverkansövning för miljöräddning till sjöss avseende oljebekämpning i Lysekil, med fartyg, flygplan samt observatörer från Sverige, Norge och Danmark. Köpenhamnsövning 2, Finland värd för en övning i internationell samverkan inom miljöräddning till sjöss. Oljeupptagning i is var huvudtema. Sverige deltog med ett fartyg samt observatörer. Köpenhamnsövning 3 så kallad table top övning rörande kemikalieolycka i Danmark. Med table top avses en teoretisk övning utan operativa enheter igång. TOWEX nödbogseringsövning i Trelleborg med deltagande av två fartyg ur KBV 001-serien och tyska enheter. SWEDENGER övning utanför Karlskrona med deltagande från Tyskland och Danmark som är de länder som ingår i SWEDENGER tillsammans med Sverige. Ett flertal nationella övningar på regional/lokal nivå i egen regi inom miljöräddningstjänst samt deltagande i SAR-övningar (Search And Rescue)anordnade av Sjöfartsverket. Kustbevakningsens region Sydväst genomförde en kombinerad SAR och miljöräddningsövning tillsammans med Ryska FSB när de besökte Göteborg i maj. 17

18 5. Övervakning och kontroll Mål 4 enligt regleringsbrevet: Kustbevakningen ska inom kontrollverksamheten, genom utveckling av arbetsmetoder, utveckla urvalet av kontrollobjekt. Kontrollverksamheten ska genomföras i nära samarbete med berörda myndigheter i syfte att bidra till att uppfylla målen inom huvudansvariga myndigheters ansvarsområden. KBV ska för samtlig kontrollverksamhet redovisa hur myndighetens utveckling av arbetsmetoderna har förbättrat urvalet av kontrollobjekt. I redovisningen ska ingå en bedömning av hur vidtagna åtgärder bidrar till målen för brottsbekämpning, fiskerikontrollen och varukontrollen till sjöss. Vidare ska Kustbevakningen redovisa genomförd verksamhet avseende kontrollverksamheten genom att ange antalet genomförda kontroller, särskilda åtgärder och antalet misstänkta brott som anmälts samt hur samverkan skett med berörda myndigheter. För fiskerikontrollverksamheten ska andelen kontroller riktade mot yrkes- respektive fritidsfisket särskilt specificeras. Måluppfyllelse: Kustbevakningen bedömer att målet är uppfyllt för Bedömningen grundar sig på att arbetet med riskanalyser har fortsatt att utvecklas inom kontrollverksamheten. Arbetsmetoden med styrande tillsynsplaner har lett till något förändrade prioriteringar mellan verksamhetsområden och i vissa fall geografisk inriktning av kontrollverksamheten. Under 2013 genomgick även Kustbevakningens informations- och beslutsstödsystem, KIBS, en reformering, byte av databasmiljö, vilket har lett till ökade möjligheter till förändringar i databasen som stödjer den operativa verksamheten. Till KIBS har ett nytt uppföljningssystem, KORUS, tagits fram som stöd till uppföljning och styrning av den operativa verksamheten. Under första halvåret 2014 kommer KORUS att ytterligare förbättras i syfte att än mer vara det stöd som det är tänkt. Kustbevakningen gör bedömningen att regelefterlevnad inom sjösäkerhetstillsynen har blivit bättre både vad gäller lastsäkring och transport av farligt gods och att det kan ses som att myndighetens arbete har en förebyggande effekt. Stora illegala oljeutsläpp ute till havs har under 2013 fortsatt ligga på en låg nivå både i antal och storlek på utsläppen. När det gäller antalet sjö- och rattfylleri har antalet personer misstänkta för sjöfylleri fortsatt att minska. Det tyder på att den riskanalysbaserade inriktning för kontrollerna fungerar, samt en beteendeförändring hos båtförarna. När det gäller fiskerikontrollen har Sveriges deltagande genom Kustbevakningen i gemensamma kontrollprogram (Joint Deployment Plans/JDP) varit fortsatt högt och i nivå med kraven från EU. Havsoch vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen har ett gott och utvecklat samarbete genom bland annat den gemensamma tillsynsplanen för fiskerikontrollarbetet. Under 2013 har Kustbevakningen bland annat under hela året genomfört kontrollverksamhet utifrån riskanalysbaserade tillsynsplaner tagit fram en ny nationell gränskontrollstrategi i samverkan med Rikskriminalpolisen vidareutvecklat fiskerikontrollarbetet inom den Taktiska analysgruppen tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten identifierat en ökad regelefterlevnad inom verksamhetsområdet farligt gods arbetat med att ta fram en överenskommelse med Riksantikvarieämbetet angående övervakning av skyddade vrak Kustbevakningens övervaknings- och kontrollverksamhet bedrivs utifrån tillsynsplaner, en metod för en mer dynamisk övervaknings- och kontrollverksamhet med syfte att öka regelefterlevnaden inom verksamhetsområdet. Tillsynsplanerna ska säkra att rätt enhet, är på rätt plats, i rätt tid, med rätt kompetens och utför rätt uppgifter. 18

19 Med undantag av området för fiskerikontroll där arbetet med tillsynsplaner introducerades redan 2007, var 2013 det första helåret då myndigheten arbetade med tillsynsplaner inom flera verksamhetsområden. Under 2012 konstaterade myndigheten att vissa inkörningsproblem, kopplade till inrapporteringen i arbetet med tillsynsplanerna förelåg. Problemen har åtgärdats under 2013 genom att Kustbevakningen under det gångna året förändrat inrapporteringsmetoden. Under 2013 driftsattes Kustbevakningens reformerade informations - och beslutsstödsystem, KIBS.Net med tillhörande nytt uppföljningssystem, kallat KORUS. Den sammantagna bedömningen är att resultatet av tillsynsplanerna för 2013 är fullgott som underlag för kommande tillsynsplaner. Tabell 2: Kontrollåtgärder Antal kontrollåtgärder inom respektive verksamhetsområde Miljöövervakning Fiskerikontroll; yrkes- och fritidsfiske** Sjötrafikövervakning Sjöfyllerikontroll Rattfyllerikontroll Sjösäkerhetstillsyn Gränskontroll Tullkontroll Övrig sjöövervakning* TOTALT Källa: KORUS *Bland annat övervakning av lagskyddade vrak och att dykning inte sker på otillåten plats. **Fördelningen av kontrollåtgärder avseende fritids- och yrkesfiske avser endast en fördelning av antalet kontrollåtgärder och är inte ett mått på hur mycket tid som lagts ned på respektive övervakningsverksamhet. Tabell 3: Jämförelse utfall av kontrollverksamheten Verksamhet Utfall % 2010 Utfall % 2011 Utfall % 2012 Utfall % 2013 Miljöövervakning 22,6 34,2 25,7 18,9 Fiskerikontroll 9,0 7,7 9,8 8,0 Sjötrafikövervakning 24,7 24,9 25,9 25,2 Sjöfyllerikontroll 9,0 6,4 12,5 6,9 Rattfyllerikontroll 1,2 0,4 1,0 0,3 Sjösäkerhetstillsyn 13,1 11,8 9,0 9,6 Gränskontroll 1,5 1,5 0,9 0,8 Tullkontroll 3,0 3,1 3,7 3,8 Övrig sjöövervakning 31,0 24,3 14,4 18,1 Källa: KORUS Med utfall i tabellen ovan avses vid hur många procent av de genomförda kontrollerna som Kustbevakningen föranletts vidta någon form av åtgärd. Analys av utfallet inom de olika verksamhetsområdena finns närmare beskrivet under respektive rubrik nedan. Målet på lång sikt med Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet är en ökad regelefterlevnad. Kustbevakningens bedömning är att så också blir fallet inom flera av myndighetens verksamhetsområden, vilket ses som den primära förklaringen i de fall vi kan konstatera ett sjunkande utfall. Parallellt föreligger en komplexitet i tolkningen av tabellen då 19

20 Kustbevakningen i allt större omfattning, främst genom tillsynsplanerna, arbetar riskanalysbaserat, vilket som regel initialt ger ett högre utfall. Tabell 4: Patrulltimmar fördelade på verksamheter År/Verksamhet Övervakning Räddning Uppdrag Övrig övervakning* Jour Summa Källa: KORUS *Övrig övervakning omfattar bland annat: o Att dykning inte sker i strid mot gällande bestämmelser o Lagskyddade vrak. o Att föreskrifter i samband med avlysning av vattenområde ej överträds. o Förbudsutfärdande av Länsstyrelse. o Persons nationalitet och rätt att uppehålla sig inom skyddsområde och skyddsobjekt. o Statsfartygs rätt till närvaro samt att villkor i beviljat tillstånd är uppfyllda. 5.1 Miljöövervakning Mål 2 enligt regleringsbrevet: Kustbevakningens arbete med övervakning av miljön ska bidra till att de miljökvalitetsmål som har anknytning till myndighetens verksamhetsområde nås. Kustbevakningen ska särskilt bidra till att utsläppen av olja och andra skadliga ämnen från fartyg minskar. Kustbevakningen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna bidragit till att målet kan uppnås, det totala antalet anmälda och konstaterade utsläpp, hur många konstaterade utsläpp som har lett till lagföring respektive beslut om vattenföroreningsavgift och en bedömning av var de konstaterade utsläppen har skett och volymen utsläppt olja. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. Måluppfyllelse: Kustbevakningen bedömer att målet är uppfyllt genom det arbete som bedrivs dels genom en effektiv flygövervakning, dels genom en ökad fokusering mot andra ämnen än mineralolja. Vidare har analysunderlagen i tillsynsplanen för miljöövervakning förbättrats under 2013 vilket i sin tur ger bättre möjligheter för en effektiv övervakningsverksamhet Miljöövervakning och samverkan med European Maritime Safety Agency, Under 2013 påbörjades arbetet med en miljöövervakningsgrupp vars syfte är att se över rutiner och kommande instruktioner för arbetet med miljöövervakning samt att utvärdera tillsynsplanearbetet. Inom miljöövervakningsområdet har tillsyn skett i enlighet med den tillsynsplan som beslutades inför 2013 och tillsynen har redovisats tertialvis. Dessutom görs en utvärdering efter året för att ta tillvara den under året inhämtade analysen. Arbetet med att kartlägga konstaterade utsläpp samt bedöma konsekvenserna av utsläppen har till stor del skett inom arbetet med tillsynsplanen för miljöövervakningen. Tillsynsplanen inom området omfattar en kartläggning samt en uppföljning även av andra utsläpp än mineralolja. Den fastställer platser och kritiska tidpunkter där konsekvenserna av ett utsläpp och risken eller sannolikheten för utsläpp, är störst. Detta har i sin tur har lett till en önskad ökad fokusering mot kritiska platser och tidpunkter. 20

21 Samverkan har under året skett med EMSA 13 i ett arbete med att ta fram en manual som beskriver tillämpligt regelverk och praktisk hantering av olagliga utsläpp av olja och andra skadliga ämnen i den marina miljön utifrån ett europeiskt perspektiv. CSN 14 II: Samverkan har under året skett med EMSA avseende CSN II, som är en informationsplattform för redovisning av satellitbilder, vilka visar utsläpp i havet. Kustbevakningen har deltagit i CSN användargruppsmöten samt i utbildningar omfattande både grundläggande- och avancerad träning, genomförda av EMSA i systemets handhavande. Miljöförorening från fartyg Kustbevakningen har tillsammans med Åklagarmyndigheten (Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål) samt Transportstyrelsen genomfört ett arbete med att titta närmare på utsläpp av andra skadliga ämnen än olja. Detta i syfte att gå igenom tillämpligt regelverk, skapa enhetliga och tydliga metoder för rapportering och utredning och därigenom nå en ökad effektivitet genom hela rättsprocessen. En ökad kunskap och effektivitet i Kustbevakningens egen organisation ska leda till att myndigheten använder resurserna på bästa sätt. Detta i sin tur ska leda till att fler illegala utsläpp upptäcks och lagförs, vilket i sin tur leder till mindre kemikaliebelastning i Östersjön och ett friskare hav. I november 2013 genomfördes ett tvådagarsseminarium på temat. Arbetet fortsätter under 2014 då en manual kommer att färdigställas som beskriver rutiner och hantering av dessa utsläpp. Utsläppen från fartygstrafiken har under 2013 minskat jämfört med Detta följer de senaste årens trend, med undantag av 2011 då en viss ökning skedde. En bidragande orsak till minskningen bedöms kunna tillskrivas den övervakning som sker av Kustbevakningen. 13 EMSA: European Maritime Safety Agency 14 CSN: Clean Sea Net 21