Stadsbyggnadsstrategi

Transkript

1 Stadsbyggnadsstrategi Målet för programarbetet är att planera för nya bostäder och samtidigt skapa nya samt utveckla befintliga mötesplatser och kopplingar. HÅLLBAR STADSUTVECKLING Begreppet hållbar stadsutveckling brukar beskrivas ur tre olika aspekter; ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De är alla lika viktiga för att skapa en hållbar stadsutveckling. I programförslaget ligger fokus på den sociala hållbarheten i den mening att mötesplatser, bättre kopplingar mellan stadsdelarna och miljöer för den gående människan prioriteras högt. Metoder för socialt hållbar stadsutveckling Ett sätt att skapa sociala nätverk, som leder till social integration, är att skapa mötesplatser där människor från olika sociala miljöer kan interagera med varandra och känna gemenskap. Även föreningslivet kan vara en mötesplats för människor med skiftande bakgrund Regionplane- och trafikkontoret, Socialt kapital i regional utvecklingsplanering, Rapport 14:2008 Boverkets utredning om socialt hållbar stadsutveckling föreslår fem metoder för att främja socialt hållbar stadsutveckling: *Helhetssyn - både fysiska och sociala åtgärder. *Variation - funktioner, boendeformer och gestaltning. *Samband - länka samman olika delar av staden. *Identitet - positiv identifiering med sitt bostadsområde. *Inflytande och samverkan - förändringar sker i samverkan. 02 Strategier i Promenadstaden Översiktsplanen beskriver stadsutvecklingsstrategier som väl avvägda över tiden ska leda mot ett tätare och mer sammankopplat Stockholm. Det handlar om balansen mellan att bereda plats för omkring nya Stockholmare fram till år 2030 och samtidigt utveckla de kvaliteter som finns i staden. På sidan 16 i Promenadstaden beskrivs hur man ska skapa en stad för alla genom att stärka det sociala perspektivet i planeringen. Där står: En stor del av rädslan för brott brukar förklaras som en rädsla för okända människor och platser. En ökad integration mellan stadens delar skulle kunna främja en ökad trygghet och social sammanhållning. För att öka den sociala integrationen är det angeläget att fler gemensamma mötesplatser utvecklas i framtiden, där människor med olika bakgrund på ett naturligt sätt kan se och möta varandra. 02 Boverket, 2010, Socialt hållbar stadsutveckling På sidan 42 i Promenadstaden beskrivs hur man ska skapa en mer integrerad ytterstad med nya sammanhängande stadsmiljöer och förstärkta kopplingar: I vissa fall kan planeringen inriktas på att överdimensionerade vägar omvandlas till mer stadslika huvudgator med ny omgivande bebyggelse. I andra fall bör stadsutvecklingen inriktas på att minska barriärer och skapa nya kopplingar över vägar och spår. En utveckling av nya stadsmiljöer mellan dagens stadsdelar förutsätter ett medvetet arbete för att förstärka kvaliteterna i de grönområden som behålls. Det är också viktigt att noggrant studera hur den nya bebyggelsen möter de omgivande grönområdena. Möten mellan människor kan bidra till en socialt hållbar utveckling. Stadsbyggnadsstrategi - 01

2 Blackebergsvägen - en ny stadsgata Stadsdelarna Södra Ängby och Blackeberg skiljer sig åt Idag markerar Blackebergsvägen gränsen mellan de två stadsdelarna och fungerar även som en barriär då den på på många sätt. De är planerade i olika tidsåldrar och med olika intentioner. Bebyggelsestrukturen, gatustrukturen, det arkitektoniska uttrycket och upplåtelseformerna är olika. Men de två områdena har även några starka gemensamma drag. De är bägge inbäddade i en luftig grönska då stadsbyggnadskaraktärerna bevarat naturen mellan husen. Båda områdena har även förhållit sig till den naturliga topografin på platsen vilket skapar en dynamisk miljö. Blackeberg Blackebergsvägen Södra Ängby Blackeberg Nytt Södra Ängby område många ställen är svår att korsa. I programförslaget föreslås bebyggelse av ny stadsbyggnadskaraktär som bygger vidare på de omgivande stadsdelarnas kvaliteter, såsom grönska och bebyggelsestruktur. Här kan invånare från Blackeberg och Södra Ängby mötas. Blackebergsvägen omvandlas från genomfart till stadsgata. Figur som visar hur området mellan Blackeberg och Södra Ängby föreslås utvecklas Stadsbyggnadsstrategi

3 STADSBYGGNADSSTRATEGI FÖR BLACKEBERGSVÄGEN Rumsliga faktorer i programförslaget Genom att förstärka kopplingar i området underlättar programförslaget för människor att röra sig. Kopplingar kan vara både gång- och cykelvägar samt bilvägar (Se punkt 2, 4, 5 och 7). Programförslaget skapar nya och utvecklar befintliga mötesplatser. Mötesplatser kan vara både offentliga rum och föreningsverksamheter (Se punkt 1, 3, 4 och 6). Sociala mervärden som fås genom en integrerad stadsmiljö Den nya bebyggelsen tillför området en ny stadsbyggnadskaraktär där det finns en variation av lägenhetsstorlekar och upplåtelseform. Det ger nya boendealternativ för de som vill bosätta sig här och för de som vill bo kvar i området men förändra sitt boende (Se punkt 8). Hur man utformar den fysiska miljön påverkar trygghetsupplevelsen. Med alternativa vägval, orienterbarhet, överblickbarhet, social kontakt och en väl balanserad belysning kan den upplevda tryggheten stärkas. Social kontakt ökas till exempel genom målpunkter som skapar mänsklig närvaro, att vända fönster och entréer mot viktiga stråk, samt att placera gångvägar längs bilvägar. Trafiksäkerhet genom sänkta hastigheter och förbättrade passager över bilvägar är också viktigt för en trygg stadsmiljö Stadsbyggnadsstrategin i programförslaget En integrerad ytterstad skapas med nya sammanhängande stadsmiljöer och förstärkta kopplingar Stadsbyggnadsstrategin i programförslaget 1.Nya Islandstorget - En plats av urban karaktär skapas som visuellt kopplar samman kyrkan med tunnelbanestationen. 2.Holbergsgatan-Zorngatan - Gatorna sammankopplas i samma punkt vid Blackebergsvägen. 3.Fotbollsplanen - Verksamheten bevaras och utvecklas. 4.Blackebergsstråket- Stråket förstärks genom upprustning och utveckling av nya målpunkter. 5.Blackebergsvägen- Blackebergsbacken - Gatornas möte utformas för att markera entrén till det nya området och för att dämpa bilarnas hastighet så passage underlättas för gående. 6.Tyska botten - Befintliga naturvärden tillvaratas och platsen utvecklas för rekreativa ändamål. Området tillgängliggörs genom förstärkta stråk och tydliga entréer. Nya målpunkter och aktiviteter som får människor att uppehålla sig på platsen skapas. 7.Blackebergsvägen - Gatans karaktär utvecklas mot ett levande gaturum med generösa gång och cykelbanor. Vid viktiga kopplingar ska passage för gående underlättas genom dämpning av bilarnas hastighet. 8. Ny bebyggelse - Bebyggelsen föreslås vara av ny stadsbyggnadskaraktär som bygger vidare på de omgivande stadsdelarnas kvaliteter, såsom grönska och bebyggelsestruktur. Stadsbyggnadsstrategi - 03

4 Programförslag Blackeberg och Södra Ängby knyts samman genom utvecklingen av Blackebergsvägen bostäder skapas och mötesplatser utvecklas. Programförslaget tar hänsyn till existerande kultur- och naturmiljöer och skapar en promenadoch cykelvänlig stadsdel. SAMMANFATTAT FÖRSLAG TILL STRUKTURPLAN Bebyggelse De nya bostäder som föreslås i området är i flerbostadshus. Bebyggelsestrukturen förhåller sig tydligt till den befintliga stadsbyggnadskaraktären då byggnadskropparna placeras terränganpassat med natur mellan byggnaderna. Det är ett karaktärsdrag som är gemensamt för både Blackeberg och Södra Ängby. Byggnadernas fasaduttryck, entréer och detaljer kan med fördel ges ett mer samtida uttryck. Vid Islandstorgets tunnelbanestation föreslås en tätare kvartersstruktur av flerbostadshus som på strategiska platser innehåller handel i bottenvåningen. Vid det nya torget föreslås även två byggnader för publika funktioner. Längs Blackebergsvägen placeras flerbostadshus på båda sidor av vägen. Flerbostadshus föreslås även längs Blackebergsbackens norra sida och knyter på så vis tydligare samman Black- ebergs gård med Blackebergsvägen. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader såsom Ängby Kyrka, Lilla Ängby gård och Ljunglöfska tjänstebostaden införlivas och framhävs i den nya strukturen. För den nya bebyggelsen föreslås en generell parkeringsnorm på 0,7 platser per lägenhet. En funkisvilla i södra Ängby. Blackebergs flerbostadshus. Kopplingar Programförslaget tydliggör och stärker strategiska kopplingar i området. Den största strukturella förändringen är Holbergsgatans nya anslutning till Blackebergsvägen där den nu möter Zornvägen i en fyrvägskorsning. Det skapar en tydligare koppling mellan de två stadsdelarna och gör det lättare att orientera sig i området. Programmet föreslår också en omvandling av Blackebergsvägen så att gående och cyklister ges mer utrymme. För att förbättra kopplingarna över Blackebergsvägen och minska barriäreffekten föreslås passager på tre ställen där gående har företräde. En en ny gatukoppling föreslås till Ekbacken för att skapa en trafiksäker anslutning till Blackebergsvägen. Blackebergsstråket är en värdefull grön koppling som länkar samman Södra Ängby och Blackeberg, den föreslås utvecklas med nya målpunkter och förstärkta entréer. Längs Mälarstranden föreslås en strandpromenad skapas på längre sikt. Mötesplatser I norr vid tunnelbaneuppgången skapas ett torg med ett mindre handelsutbud. Fotbollsplanen ligger kvar på sin nuvarande plats. Ett nytt klubbhus föreslås placeras väster om fotbollsplanen. Blackebergsstråket bevaras och vidareutvecklas med fler parkfunktioner. Grönområdet nere vid Tyska botten bevaras som naturområde men utvecklas för rekreativa syften. Vattnet tillgängliggörs på två ställen och Sjöscouternas verksamhet ges mer utrymme. Sjöscouternas område idag Programförslag

5 Strukturplan TECKENFÖRKLARING Programområdesgräns Kulturhistoriskt värdefull byggnad Nya bostäder Nya bostäder med lokaler i bottenvåning Ny publik byggnad Nytt klubbhus Ny förskolebyggnad Passage för gående Torgyta / platsbildning Utvecklat park- och naturområde Utvecklingsområde Privata bostadstomter Verksamhetsområde Befintlig fotbollsplan Ny strandpromenad N Tunnelbanestation Ny eller utvecklad gata OBS. Bilden är ett fotomontage. Ny eller utvecklad gångoch cykelväg Programförslag - 05

6 Utbyggnadsetapper ETAPP 1- NYA ISLANDSTORGET Bebyggelsen vid Nya Islandstorget har närhet till både tunnelbanestationen och Bergslagsvägen. Det goda läget och platsens låga placering i terrängen möjliggör en relativt hög och tät bebyggelse. Byggnaderna i området föreslås vara fem till sex våningar höga. Ängby kyrka kopplas visuellt samman med tunnelbaneentrén med en öppen platsbildning i form av ett terasserat torg. Torget beskrivs närmare på sid 35. Intill det nya torget föreslås två publika byggnader som utformas med framsidor åt alla håll. Dessa kan inrymma till exempel träningslokaler, kulturverksamheter, café eller andra inbjudande och öppna verksamheter. I byggnaderna närmast tunnelbaneentrén föreslås lokaler för handel i bottenvåningarna. I det nya bostadshuset öster om torget kan eventuellt en ny stationsbyggnad integreras. Byggnaderna längs med Holbergsgatan och Zornvägen ger stadga åt det nya gaturummet. Lilla Ängby gårds byggnad bevaras inom det nya bostadskvarteret och den synliggörs genom ett släpp i bebyggelsen mot Blackebergsvägen. Norr om Holbergsgatan, upp mot Kyrkan föreslås en grön inramning av kyrkan där det även finns utrymme för en tillgänglighetsanpassad gångväg upp till Ängbykyrkan och Drachmansgatan. De befintliga höjdförhållandena gör att den nya sträckningen av Holbergsgatan kommer få en ganska brant lutning. I öster föreslås bebyggelse på båda sidor av Zornvägen. Det ger en naturlig förlängning av Holbergsgatans nya karaktär. Per Ekströms väg flyttas lite österut för att ge plats åt den nya bebyggelsen. Befintlig vegetation finns kvar som en grön kuliss kring riksintresset Södra Ängby. Det fornminne i form av så kallade älvkvarnar som finns på ett stenblock i skogsdungen intill skolan föreslås flyttas till en ny plats. Infart, parkering och leveranser till Södra Ängby skola får studeras vidare i detaljplaneskedet. Omkring skolan är det viktigt att skapa en trafiksäker miljö för skolbarn. Orientationskarta, etapp 1 markerad med rosa. I norra delen av området, där det idag finns en bensinstation, utpekas ett utvecklingsområde där bostäder kan prövas. Det finns ett stort behov av förbättringar av trafiksäkerheten i passagen över Bergslagsvägen mot Norra Ängby. Dessa båda frågor får studeras vidare i relation till Bergslagsvägens utveckling med anledning av Förbifarten. Tunnelbanans stationsbyggnad vid Islandstorget. Lilla Ängby Gård med den gamla allén framför, sedd från ost Utbyggnadsetapper

7 TECKENFÖRKLARING Förstoring av strukturplanen vid etapp 1. OBS. Bilden är ett fotomontage. N Utbyggnadsetapper - 07

8 ETAPP 2BLACKEBERGSVÄGEN I den naturligt formade dalsänkan där Blackebergsvägen idag har en landsvägskaraktär, som uppmuntrar till höga hastigheter och försvårar för gående att passera, föreslås en ny stadsbyggnadskaraktär växa fram. Den nya bebyggelsen ska ha ett eget uttryck samtidigt som det förhåller sig till de närliggande värdefulla bebyggelsemiljöerna. Den naturliga höjdskillnaden och de uppvuxna träden bedöms avgränsa riksintresset Södra Ängby från den nya bebyggelsen. Programmet föreslår friliggande byggnader som varsamt placeras i naturmiljön för att bevara den visuella upplevelsen av landskapsformen. Släppet mellan byggnaderna föreslås vara minst tjugo meter och byggnadernas våningshöjd fyra till fem våningar. Byggnaderna placeras så nära vägen som möjligt för att göra minimalt intrång i naturmarken. Det fina läget med vyn som öppnar upp sig ner mot Mälaren bör speciellt tas tillvara vid byggnadernas N Referensbilder som visar exempel på modern arkitektur där man arbetat med terasser och träfasader. utformning. Programmet sätter en hög ambition vad gäller byggnadernas arkitektur och detaljutformning. Stadsbyggnadskontoret ska utreda metoder för att uppnå bästa resultat på kvalitet och anpassning till platsen. Intill Björnsonsgatan föreslås en permanent förskola på intill platsen där en tillfällig förskola är placerad idag. Byggnaden har förskjutits något i sidled för att tydligare anknyta till befintlig bebyggelse och frigöra mer yta inom Blackebergsstråket. Den kulturhistoriskt intressanta Ljunglöfska tjänstebostaden framhävs i den föreslagna struktu- Orientationskarta, etapp 2 markerat med gult. ren för att anknyta till platsens historia. Platsen framför byggnaden hålls öppen för att skapa en siktlinje in mot huset. Två större passager över Blackebergsvägen skapas, en vid Blackebergsstråket och en vid Blackebergsbacken. Ett mindre övergångsställe knyter samman stadsdelarna där Aroseniusvägen ansluter. Blackeberg Södra Ängby Nytt hus Blackebergsvägen Nytt hus Ljunglöfska tjänstebostaden Utbyggnadsetapper Sektion som visar Blackebergsvägens och de nya husens placering i landskapsformen.

9 Förstoring av strukturplanen vid etapp 2. OBS. Bilden är ett fotomontage. TECKENFÖRKLARING N Utbyggnadsetapper - 09

10 ETAPP 3- BLACKEBERGSBACKEN Längs Blackebergsbackens norra sida föreslås fyra till sex Karta som visar de särskilt betydelsefulla ekologiska spridningszonerna som finns i området. våningar höga flerbostadshus. Bebyggelsen knyter samman Blackebergsvägen med den nya bostadsbebyggelsen vid Blackebergs gård. De nya husen placeras terränganpassat med natur mellan husen för att anknyta till områdets bebyggelsekaraktär. Släppet mellan byggnaderna föreslås vara minst tjugo meter för att ge en luftig karaktär. Byggnaderna placeras även så nära vägen som möjligt för att göra minimalt intrång i naturmarken. I östra delen kan det vara lämpligt med lägre byggnadshöjd för att möta radhusbebyggelsen i norr, husen på motsatta sidan Blackebergsbacken som har 5-7 våningar och de nya husen i etapp 2. I den västra delen kan högre byggnadshöjder vara ett sätt att balansera gaturummet mot sjukhusbyggnaden som har en höjd av 6-8 våningar. Ett släpp i bebyggelsen lämnas där gångvägen från Holbergsgatan passerar över Blackebergsbacken, vidare in i naturreservatet och ner mot Mälaren. Syftet med att bevara naturen just där är av hänsyn till den ekologiskt betydelsefulla spridningskorridoren som finns på platsen. Idag finns en parkeringsplats för 75 bilar i området. En förutsättning för de nya husen är att man kan ersätta dessa parkeringsplatser. Orientationskarta, etapp 3 markerad med lila. Parkeringsplatsen norr om Blackebergsbacken. Referensbilder som visar hur man med olika terasslösningar och fönsterplacering kan skapa modern arkitektur Utbyggnadsetapper

11 TECKENFÖRKLARING Förstoring av strukturplanen vid etapp 3. OBS. Bilden är ett fotomontage. N Utbyggnadsetapper - 11

12 Kopplingar Kopplingar är den första av två faktorer som skapar förutsättningar för integration mellan stadsdelar. Placering och innehåll påverkar hur de fungerar som integrerande miljöer. Programförslaget stärker kopplingarna inom området enligt skissen nedan. Det rör sig både om att förbättra befintliga gaturum såsom Blackebergsvägen, men även om att stärka andra typer av gång- och cykelkopplingar. Programområde Stockholmsstråk (aktiverat grönt promenadstråk som förbinder stadsdelar ) Viktigt befintligt grönt promenadoch cykelstråk Stadsstråk Befintlig stadsdels- eller kvarterspark Ny stadsdels- eller kvarterspark Befintligt torg Nytt torg I norr skapas ett stärkt stadsstråk som knyter samman Nya Islandstorget med Blackebergs torg. Den nya dragningen av Holbergsgatan möter Zornvägen, vilket gör det lättare att orientera sig i området. Blackebergsstråket är ett exempel på ett så kallat Stockholmsstråk - ett aktiverat grönt promenadstråk som sammanbinder olika stadsdelar. Det leder från korsningen Zornvägen- Carl Larssons väg ända ut till Grimsta naturresevat i väster, och ned till Blackebergs gård i söder. Blackebergsstråket är även ett viktigt grönt promenadoch cykelstråk som fortsätter genom hela Södra Ängby. Olika typer av stråk och platser inom området, med utgångspunkt i Gröna Promenadstadens vokabulär. Kopplingar som stärks inom programområdet Kopplingar

13 BLACKEBERGSVÄGEN Hela programförslaget berörs av Blackebergsvägens utformning och funktion. Idag utgör vägen en stark barriär som separerar de två stadsdelarna Blackeberg coh Södra Ängby. Med sin storskaliga utformning, med fokus på bred körbana och underordnade gång- och cykelbanor, uppmanar vägen bilisterna till höga hastigheter. Detta gör att många gående i området upplever det svårt och farligt att korsa vägen. En annan bidragande faktor är de tunga transporter som går från Jehanders omlastningsområde, intill Mälaren, upp till Bergslagsvägen. Blackebergsvägens gaturum utanför tunnelbananestationen. Programmet föreslår en ombyggnation av Blackebergsvägen för att minska barriäreffekten och omvandla den till en mer stadslik huvudgata. Hela vägsträckan utvecklas med ny belysning och passager som underättar för gående att korsa vägen. Speciellt viktiga passager föreslås vid Nya Islandstorget, Blackebergsstråket och Blackebergsbacken. Här kan det vara lämpligt med större hastighetsdämpande åtgärder som integreras i platsens gestaltning. Den del av Blackebergsvägen som ligger inom programområdet har delats in i tre delar utifrån deras befintliga förutsättningar. Blackebergsvägen där den korsar Blackebergsståket. Blackebergsvägens har idag landsvägskaraktär på vissa sträckor. N Uppdelning av Blackebergsvägen inom programområdet. Del A Del B Del C Kopplingar - 13

14 Del A Del A ligger i norr vid den första utbyggnadsetappen. Runt tunnelbanans entré är gaturummet idag ganska upplöst. Det finns en stor bred körbana, bred gång- och cykelbana på båda sidor av vägen till en början, men framför skolan upphör cykelbanan plötsligt. Sektion och nervik av del A. Längs sträckan planeras stora förändringar med nya bostadskvarter som kommer att rama in gaturummet på båda sidor. Gatan får en urban karaktär med gångbana intill de nya husfasaderna. De nya husen ska ha entréer mot gatan och fönster i en höjd som minskar risk för insyn. 0,5 Gaturummet föreslås ha en trädrad och belysningsstolpar på västra sidan, samt angöring till bostadshusen. Gångbanorna är 2,5 meter och cykelbanorna två meter breda på båda sidor av körbanan. Framför skolan behålls den rejält tilltagna förgårdsmarken med de befintliga uppväxta träden som stadgar upp gaturummet åt öster. N Orientationskarta, del A. Blackebergsvägens gaturum mellan skolan och FK-vallen Kopplingar

15 Sektion och nervik av del B. Del B Del B har idag befintliga villor på östra sidan av den norra delen av vägen. Husen tillhör Södra Ängby och är del av riksintresset för kulturmiljövård. Den omgivande grönskan är beskrivet som ett uttryck för riksintresset, därmed sparas den befintliga växtligheten som en inramning av villabebyggelsen. På den övriga marken längs vägen föreslås utbyggnadsetapp 2, friliggande byggnader som varsamt placeras i naturmiljön. Gaturummet ges en ram genom de nya byggnaderna på vardera sida. Angöring ska finnas på båda sidor av vägen, varvat med trädrad och belysningsstolpar. Här föreslås något mindre plats för gående och cyklister som samsas på fyra meter på båda sidor. Gaturummet har effektiviserats för att minimera intrånget i naturmarken bakom husen. De nya husen föreslås därför bara ha en halv meter förgårdsmark. N Orientationskarta, del B. Gaturummet i del B är storskaligt i dagsläget. Kopplingar - 15

16 Den nya stadsdelens entré sedd ifrån söder med Ljunglöfska tjänstebostaden framhävd i siktlinjen Kopplingar

17 Sektion och nervik av del C. Del C Del C börjar där Blackebergsbacken ansluter och slutar vid Jehanders omlastningsområde. Sträckan har idag endast en gångbana på nordöstra sidan av vägen. Vägen har en stark landsvägskaraktär, vilket gör att bilarna håller hög hastighet. Det upplevs väldigt svårt att korsa vägen här. Vid väganslutningen ner mot Ekbacken finns ett litet obevakat övergångsställe, men bilarna stannar ogärna mitt i backen och man är inte så synlig som gående. Gaturummet omges av kuperad naturmark med många vackra äldre ekar. I förslaget skapas gångbana och dubbelriktad cykelbana på den sydvästra sidan av vägen. Det ger en trafiksäker koppling till narurreservatet som man då kan nå utan att behöva korsa Blackebergsvägen på den här sträckan. N Orientationskarta, del C. Blackebergsvägen sluttar i svängen ner mot Mälaren. Kopplingar - 17

18 18 - Mötesplatser Den nya stadsdelens entré sedd ifrån norr. Ambitionen är att skapa en trygg stadsmiljö vid tunnelbanans uppgång.