MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan för del av Bergsbyns industriområde inom stadsdelen Bergsbyn, Skellefteå kommun Västerbottens län

2 MEDVERKANDE Frida Feil Peter Lundström Per Boström/Caroline Persson Joakim Odenberger Jenny Lindgren Elisabeth Mörner Ulrika Hamrén Håkan Granefeldt, Johanna Carpelan Niclas Grahn Enar Nordvik MKB, SWECO Naturinventering, Swenature AB Dagvattenutredning WSP Markundersökning WSP Kulturmiljöinventering Länsstyrelsen MKB tillstånd verksamhet Structor Natur tillstånd verksamhet Structor Natur, landskap Ekologigruppen Bullerutredning WSP Risk och säkerhet ÅF Planarkitekt Skellefteå kommun Framsida: Området med flera lågor där ullticka hittades. Foto Peter Lundström 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 9 GÄLLANDE PLANER RIKSINTRESSE TRAFIK OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING MARKFÖRHÅLLANDEN MILJÖKONSEKVENSER/EFFEKTER Naturmiljö Ekosystemtjänster Kulturmiljö Vattenmiljö Jord-/ och odlingsbar mark Rennäring Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Luft Buller Risk och säkerhet Byggskedet Hushållning av naturresurser och avfall MILJÖKVALITETSNORMER UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING FORTSATT ARBETE/ UPPFÖLJNING TILLSTÅND/ SAKPRÖVNINGAR REFERENSER/UNDERLAG

4

5 SAMMANFATTNING Skellefteå kommun upprättar detaljplan för ett industriområde. Området är på cirka 200 hektar och ligger i stadsdelsområdet Bergsbyns industriområde, norr om Järnvägsleden och cirka sex kilometer öster om Skellefteå. Detaljplanen ska möjliggöra för industrier som kan omfattas av Seveso lagstiftning. Anledningen till att kommunen gör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att det i detaljplaneprocessen framkom att detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan. Vid planerande av industri ska alltid miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt miljöbalken. Parallellt med detaljplaneprocessen pågår en tillståndsansökan för storskalig användning för batteritillverkning. MKB:ns syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som den föreslagna detaljplanen medför. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är också att ge förslag på åtgärder som i första hand förebygger negativ miljöpåverkan, i andra hand begränsar negativ miljöpåverkan och i sista hand att föreslå kompensationsåtgärder. På så sätt integreras miljöaspekterna i detaljplanen så att en hållbar utveckling främjas. Tidsmässig avgränsning är för en fullt genomförd detaljplan år Eftersom det är en relativt lång byggtid för hela området så behandlar MKB:n även kortfattat konsekvenser under byggtid. De två alternativ som studeras då de är alternativskiljande är planförslaget för fullt genomförd detaljplan och nollalternativet år Nästan hela planområdet, förutom kanterna, är utpekat som lämpligt för industrimark i fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen från Detaljplanen berör riksintresset för kommunikationer. Det är Norrbotniabanans anslutning till Skelleftehamn, men den utredningskorridoren är inte längre aktuell så ingen bedömning avseende påverkan på riksintresset behövs. Sammantaget visar utförd undersökning på att området generellt består av ostörd morän och torvmark som idag utgör skogsmark. Det finns mindre grusvägar där järnsand lokalt i vissa provpunkter har påträffats. Det finns också en äldre soptipp som upptar en mindre yta i förhållande till hela områdets storlek i sydöstra delen inom mark med användningen SKYDD. Utifrån genomförda undersökningar konstatera att det förekommer höga halter av metaller i deponin och i grusvägar med järnsand. Halten zink i deponin överstiger även Avfall Sveriges gräns för Farligt Avfall. Den planerade exploateringen innebär att stora ytor tas i anspråk för byggnader, gator, hårdgjorda ytor mm. I samband med exploateringen bedöms större delen av vegetationen försvinna. Planlagd mark för industri ligger dock inom ett område utan höga naturvärden och är starkt påverkat av skogsbruk, där flera större områden är nyligen avverkade eller gallrade. Utformningen av detaljplanen har gjorts till viss del med hänsyn till befintliga naturvärden. De ytor som bevaras har markerats med beteckningen SKYDD i planen. Inom skogsområdena avses också områdets dagvatten hanteras. Områden avstatta för skogsmark kommer också fungera som stråk för djur-, växtliv och människor. Bedömningen görs att konsekvenserna blir lite-måttligt negativa (--) främst på grund av att det är ett relativt stort område som påverkas och blir industrimark. Inga ekosystemtjänster skapas inom planområdet. Påverkan på älvens vattenmiljöer bedöms kunna orsakas främst genom intag och utsläpp av vatten som behövs för kylning och produktion i industriprocessen och avrinning från hårdgjorda ytor. Exploateringen av planområdet medför ökat dagvattenflöde i och med att ytor hårdgörs och infiltrationen minskar. Föroreningsberäkningar efter exploatering av hela planområdet visar på

6 stora ökningar i belastningen av föroreningar om inga fördröjnings- och reningsåtgärder vidtas. Vilket medför belastning på dagvattennätet och en föroreningsrisk i recipienterna. Dagvattenhantering och rening kommer därav vara ett kritiskt moment som har hanterats i planprocessen och planerat mark till viss del för. Utformningen för området är i dagsläget inte känd och har lett till att alla beräkningar är gjorda utifrån antagandet att hela området blir hårdgjorda ytor eller tak. Desto mer gröna ytor som avsätts i nya utformningen för planområdet ju mindre blir fördröjningsbehovet för dagvattnet. Dagvattenhantering ska sedan projekteras i detalj i samspel med höjdsättning av mark. Om det visar sig omöjligt eller ekonomiskt orealistiskt att rena allt dagvatten inom planområdet måste det finnas en tydlig strategi för åtgärder utanför planområdet som väger upp eventuella ökningar. Jordbruksmark tas inte direkt i anspråk, men en så stor etablering är störande och påverkar landskapsbilden. Området utgör, liksom hela området mellan Skellefteälven och Kågeälven, renbetesland för Mausjaur sameby. Dock ej av riksintresse för rennäringen. Området är i den fördjupade översiktplanen utpekat som just industriområde. Påverkan bedöms som lite negativ. Det finns alternativa platser för renbete och Skellefteå kommun samråder fortsatt med samebyn. Påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms bli lite till måttligt negativ (--) eftersom området är relativt stort och används frekvent av de som bor i Bergsbyn. Samråd har skett med föreningar och stråk genom området flyttats. Klintenspåret kommer dras om till att ligga längst i öster av planområdet. På användningen SKYDD ska det finnas plats för gång- och cykelvägar och motionsspår. Fördelaktigt om området bebyggs först i väster där det inte nyttjas för friluftsliv, vilket kan skrivas in i detaljplan. Utsläpp till luft från planområdet kommer i huvudsak att ske vid produktionsprocesserna och trafik till och från området. Lokaliseringen av industriområdet går i linje med Skellefteå kommuns tidigare åtgärdsprogram (ej gällande utan ska uppdateras) att inte ytterligare belasta Centrala stan med tung trafik och biltrafik. Inga överskidanden av miljökvalitetsnormer för luft bedöms uppstå. Konsekvenserna av buller till omgivningen av att man byter användning från skogsmark till industrimark inom planområdet är något ökade ekvivalenta ljudnivåer från trafiken på väg 372 till följd av transporter till och från den planerade verksamheten. Ökningen ligger i spannet 0-5 db enligt beräkningarna. För ett worst case scenario, med hela industriområdet utbyggt, ligger ökningen i spannet 0-10 db. Antalet maxhändelser kommer att öka i båda utbyggnadsalternativen jämfört med nollalternativet, den maximala ljudnivån är dock oförändrad. Beräkningarna avseende industribuller visar att det är rimligt att anta att den planerade verksamheten skall kunna uppfylla gällande riktvärden med en korrekt planering av anläggningen. Runt industriområden som det handlar om här bör det alltid finnas en zon där marken inte är utformad eller planlagd för att uppmuntra till stadigvarande vistelse för allmänheten. Zonen ska vara tilltagen med hänsyn till de ämnen som hanteras, dock bör den inte understiga 100 meter. (Källa: Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering (2015) från MSB) Farligt gods kommer transporteras till och från området. Riktlinjer för farligt gods utformat av Länsstyrelsen i Norrbotten visar att nödvändiga avstånd håll i planen. Särskilt bullrande moment under byggtid kan exempelvis vara spontning, pålning, schaktning och sprängning. Exakt vilka typer av arbeten, hur omfattande och hur långvariga de kommer att bli är idag inte känt då bland annat slutliga marknivåer inom planområdet inte är beslutade.

7 Detaljplanen bedöms kunna genomföras utan att nuvarande miljökvalitetsnormer motverkas. Bedömningarna grundar sig på att det blir lokalt omhändertagande av dagvatten och att det därigenom blir en liten ökning av föroreningar och försämring av luftkvalitén. Miljömål uppfylls då planen är hållbar främst ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv då flera arbetstillfällen skapas. Lokalt omhändertagande av dagvatten planeras vilket minskar föroreningarna av yt- och grundvatten. Positivt att skogen som har ett visst naturvärde behålls. Industrin lokaliseras till ett industriområde så boende inte störs och intentionerna i översiktplanen följs. Djurlivet störs men i liten omfattning men bedömningen är att det inte finns ett rikt växt- och djurliv i området. Konsekvenserna av planförslaget bedöms en aning positiva då ett industriområde planeras lokalt och att järnvägstrafiken också byggs ut för att få bättre förutsättningar, men i stort är påverkan negativ på miljömålen. Tabellen nedan visar en sammanfattande bedömning hur respektive miljöaspekt påverkas av detaljplanen: Planförslaget Nollalternativet Kommentar Gällande planer Planförslaget uppfyller i huvudsak översiktsplanens intentioner medan nollalternativet inte gör det. Miljökvalitetsnormer. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas eftersom mark avsätts i enlighet med dagvatten utredning. Industriområde utanför Centrala stan fördelaktigt där luften bättre. Riksintressen Inte aktuellt Miljömål Ekosystemtjänster Industri planeras i ett skogsområde vilket motverkar miljömål. Väg,järnväg och industriområde planeras samlat vid befintligt industriområde enligt vilket är fördelaktigt. Ekosystemtjänster försvinner och ersätts inte fullt ut även om 7

8 kompensation planeras Landskapbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Vatten Mark Byggskedet Hushållning av naturresurser Buller Negativ förändring av landskapsbilden. Åtgärder planeras in för att minska negativ påverkan. Planområdet skär av stråk men åtgärder görs för att minimera intrång. Åtgärder och tydlighet i detaljplan angående dagvattenhantering behöv i fortsatt arbete. Verksamheter planerade på området kommer ge upphov till schaktarbeten, föroreningar och farligt avfall. Byggskedet kan bli långt eftersom det är en stor yta som ska bebygga. Flera olika verksamheter kan dra ut på byggtiden. Massbalans ska eftersträvas. Luft Risk och säkerhet Brand och olyckor som ger farliga utsäpp risker som ska förebyggas. Färgerna visar mycket positiv- (grön), lite positiv- (ljusgrön) och mycket negativ- (röd), lite negativ -(orange) miljöpåverkan. Vit färg visar där ingen bedömning gjorts. 8

9 INLEDNING Bakgrund Skellefteå kommun upprättar detaljplan för ett industriområde. Området är på cirka 200 hektar och ligger i stadsdelsområdet Bergsbyns industriområde, norr om Järnvägsleden och cirka sex kilometer öster om Skellefteå. Figur 1. Översiktskarta över ungefärligt planområde. Planområde markerat med röd linje. (Källa Northvolt) Anledningen till att kommunen gör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att det i detaljplaneprocessen framkom att detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplanen ska möjliggöra för industrier som kan omfattas av Seveso lagstiftning. Parallellt med detaljplaneprocessen pågår en tillståndsansökan för en storskalig anläggning för batteritillverkning. Vid planerande av industri ska alltid miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt miljöbalken. Syfte MKB:ns syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som den föreslagna detaljplanen medför. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är också att ge förslag på åtgärder som i första hand förebygger negativ miljöpåverkan, i andra hand begränsar negativ miljöpåverkan och i sista hand att föreslå kompensationsåtgärder. På så sätt integreras miljöaspekterna i detaljplanen så att en hållbar utveckling främjas. MKB:n ska ses som en fortgående process, som förfinas genom detaljplaneprocessen, mer än som en färdig och avslutad handling. Syftet med det är att kunna minimera exploateringens påverkan på miljön. Nästan hela planområdet, förutom kanterna, är utpekat som lämpligt för industrimark i fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen, som antogs av kommunfullmäktige i februari

10 Avgränsning MKB för detaljplanen fokuserar på miljön inom planområdet. MKB:n studerar också effekter och konsekvenser av detaljplanens influensområde som är större än bara planavgränsningen. Tidsmässig avgränsning är för en fullt genomförd detaljplan år Eftersom det är ett stort planområde som medför relativt lång byggtid, så behandlar MKB:n även kortfattat konsekvenser under byggtid. Planen innebär betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning och där tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför göras. Behovsbedömningen har offentliggjorts på kommunens anslagstavla under tiden 21 juni 5 juli Länsstyrelsen har den 19 juni 2017 tagit del av kommunens ställningstagande och delar kommunens bedömning att planen innebär betydande miljöpåverkan. I behovsbedömningen framkom att det särskilt ska studeras: - Natur, barriär (vilt/fisk/fågel/växlighet) - Vatten inkl dagvattenhantering - Markförhållanden - Luft och lukt - Jord-/Skogsbruk - Rennäring - Lokala klimatförhållanden. - Säkerhet (buller, vibrationer, trafiksäkerhet, farligt gods och explosioner) - Infrastruktur (ny väg och järnväg planeras) - Avfall och snöupplag - Energi och uppvärmning - Människa och hälsa (elektromagnetiska fält, tysthet, oror/trygghet, ljus) - Fritid- och rekreation - Kulturmiljö - Riksintresse för kommunikationer - Landskapsbild - Miljömål - Miljökvalitetsnormer MKB:n behandlar aspekterna ovan och detaljeringsgraden i MKBn är densamma som detaljplanens. För närvarande pågår tillståndsansökan för batteritillverkning på del av området. Konsekvenser av den planerade verksamheten på området kommer beskrivas i tillstånds MKB:n och beskrivs inte här. 10

11 Alternativ lokalisering Detaljplanen följer intentionerna i den fördjupade översiktsplanen och lokaliseringsfrågan bedöms vara löst där. Tidplan och samråd Detaljplanen var på samråd i augusti 2017 och MKB samråds under detaljplanens granskningsskede hösten Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse och MKB:n kompletteras med inkomna synpunkter. Detaljplanen med tillhörande MKB upprättas i samråd med länsstyrelsen, kommunala förvaltningar, samt berörda fastighetsägare i området. Alternativstudier De två alternativ som studeras då de är alternativskiljande är planförslaget för fullt genomförd detaljplan och nollalternativet år Nollalternativ Nollalternativet innebär att området inte blir exploaterat utan består av mestadels skogsmark och en del genomkorsande stigar. Planförslag Planförslaget innebär att ett storskaligt industriområde etableras med tillhörande vägar, kraftledning och järnväg. Vilken typ av industri är inte preciserat i detaljplan. 11

12 Figur 2. Plankarta för föreslagen detaljplan. J står för industriområde och GATA som det låter för gata och alltså en förlängning av Torsgatan i norr och en cikulationsplats på väg 372. SKYDD är allmän plats och naturmark. Planen möjliggör även för järnväg i nordväst. Läsanvisning och bedömningsgrunder MKB:n är uppbyggd i enlighet med miljöbalken 6 kap med kraven vad en MKB ska innehålla. Rubriksättningen följer vad som framkom i behovsbedömningen skulle studeras. Efter inledning följer planer, beslut och riksintressen och därefter beskriver ett kapitel konsekvenser av nollalternativet respektive planförslaget. I slutet görs ett översiktligt underlag till samlad bedömning varpå en sammanställning görs av förslag på åtgärder att föra in i detaljplan och även de som behövs men inte påverkar detaljplan, men kan vara bra att ha med sig vid fortsatt arbete. En konsekvensbedömning görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvenserna bedöms i sju graderingar. Där inget annat anges avses negativa konsekvenser uppstå. Positiva konsekvenser lyfts även fram och tydliggörs. Bedömningen obetydliga konsekvenser används då inga eller obetydliga miljökonsekvenser bedöms uppstå. Figur 3. De ljusblå fälten beskriver storleken av konsekvensen som antingen är positiv (+) eller negativ (-). Om planförslaget medför stor förändring för ett stort miljövärde bedöms den positiva konsekvensen som stor (+++) och den negativa konsekvensen som stor (---). Om en liten förändring sker för ett litet miljövärde blir konsekvensen liten (+) respektive (-). På motsvarande sätt bedöms en konsekvens som måttlig (++/--). 12

13 GÄLLANDE PLANER Översiktsplan Nästan hela planområdet, förutom kanterna, är utpekat som lämpligt för industrimark i fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2011, se figur nedan. Figur 4. Fördjupad översiktsplan Skelleftedalen (2011). Ungefärligt planområde markerat m orange. Intentionerna som pratbubblor. Märk de två rödmarkerade pratbubblorna. I den fördjupade översiktsplanen står vidare att Torsgatan föreslås förlängas mot väg 372 (Järnvägsleden) vilket är i linje med aktuell detaljplan. Detaljplan Inga detaljplaner finns inom planområdet. RIKSINTRESSE Detaljplanen berör riksintresset för kommunikationer, se figur 4. Det är Norrbotniabanans anslutning till Skelleftehamn, men den utredningskorridoren är inte längre aktuell så ingen bedömning avseende påverkan på riksintresset behövs. (Källa: Skellefteå kommun) 13

14 TRAFIK OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING Planerade industriverksamheter medför att trafiken till och från området bedöms kunna öka betydligt. Framförallt de tunga transporterna kommer att vara dominerande. Transporter av farligt gods bedöms också förekomma inom området i framtiden. En exploatering av planområdet kommer att generera mer trafik. Trafiken kommer kunna spridas på fler vägar då Torsgatan förlängs. Transporterna kommer inte att passera bostadsmiljöer eller viktiga naturområden, vilket bedöms som positivt. Planförslaget innebär att Torsgatan kan förlängas till östra Bergsbykorsningen (väg 372). Här inryms även gc-väg om det blir aktuellt. En förhoppning är att en stor del av transporterna kommer att kunna gå på järnväg istället. Planområdet angränsar till ett befintligt järnvägsspår av industrikaraktär och det är möjligt för verksamheter inom planområdet att anlägga anslutningsspår till detta. Området saknar idag försörjning med kollektivtrafik, men det är möjligt med framtida kollektivtrafik till området via Torsgatan. Infarter sker från den förlängda Torsgatan. Därmed innebär etableringen en viss avlastning på väg 372. Skogsvägar m.m. som idag går över planområdet norrut från väg 372 kan då gå från Torsgatan. Parkering och varumottagningen anordnas inom fastigheten. Området ansluts till fjärrvärmenätet. 14

15 MARKFÖRHÅLLANDEN Avsnittet till stor del hämtat från WSP markundersökning som finns som bilaga till planhandlingarna. Nuläge Bränsleplan Transformatorstation Bergsbyns soptipp Figur 5. Kartan visar aktuellt undersökningsområde med rödmarkering. (Källa :WSP group). Efter samråd och gjorda markundersökningar har planen flyttats norrut ca 50 meter och där har inga markundersökningar gjorts. Planområdet utgörs i stort av befintlig skogsmark med ett flertal mindre grusade småvägar. Inom området finns också ett mindre verksamhetsområde med en transformatorstation och en nedlagd äldre soptipp. Äldre flygbilder visar att planområde har använts som skogsområde också historiskt. 15

16 Figur 6. Jordartskarta (SGU:s kartgenerator). Berg (röd), Morän (blå), Torv (brun), Lera-Silt (gul). Drumlin i rosa. Sammantaget visar utförd undersökning på att området generellt består av ostörd morän och torvmark som idag utgör skogsmark. Det finns mindre grusvägar där järnsand lokalt i vissa provpunkter har påträffats. Järnsand har använts som terrassering av mindre grusvägar pga. dess tekniska egenskaper. Det finns också en äldre soptipp som upptar en mindre yta i förhållande till hela områdets storlek i sydöstra delen. Den äldre soptippen (Bergsbyns deponi) är väl avgränsad utifrån äldre uppgifter och utifrån fältobservationer från platsen. Sammanfattningsvis kan WSP utifrån genomförda undersökningar konstatera att det förekommer höga halter av metaller i deponin och i grusvägar med järnsand. Halten zink i deponin överstiger även Avfall Sveriges gräns för Farligt Avfall. Deponin finns där kommunen lagt ut användningen SKYDD (skogsmark). När det gäller nedlagda kommunala deponier ansvarar kommunerna för att undersöka dem och bedöma deras risker, se vidare SGI:s vägledning Detta ska även ingå i den kommunala avfallsplaneringen enligt Naturvårdsverkets föreskrift 2006:6. Ansvaret för efterbehandling av förorenade områden regleras i 10 kap. miljöbalken. Radon Med utgångspunkt av Skellefteå kommuns riskkarta för radon bedöms området som lågriskområde. 16

17 MILJÖKONSEKVENSER/EFFEKTER Naturmiljö Kapitlet till stora delar hämtat ur Naturvärdesinventering av Swenature AB som ligger som bilaga till planhandlingarna. Nuläge Området består i huvudsak av produktionspåverkad skogsmark, med inslag av våtmarker och några mindre ytor med berg i dagen (hällmarksområden), utan några större naturvärden. Området dominerades av blandskog, med varierad andel gran, tall och löv samt stora områden helt dominerande av enbart tall eller gran (planterade, underröjda produktionsskogar). Området i sin helhet är starkt påverkat av skogsbruk och det finns ett flertal föryngringsytor (hyggen) och stora områden med ungskog (både gallrad och ogallrad) som helt saknar naturvärden. Ett flertal nya avverkningar är planerade i området och i samband med fältbesöket pågick underröjning i ett större område i västra delen av inventeringsområdet. Fältskiktet i barrskogsområdena utgörs av bland annat blåbär, lingon, husmossa, väggmossa, vitmossa, kruståtel, örnbräken, skogsstjärna, ekkorrbär, hönsbär, renlavar, ljung samt manlav, tagellav och garnlav uppe i enstaka träd. Det finns ett flertal mindre områden med gammal jordbruksmark som håller på att växa igen i både norra och södra delen av inventeringsområdet. Dessa områden domineras av björk, al, vide och sälg längs dikeskanterna med inslag av enstaka granar. Marken har börjat växa igen och domineras på sina håll helt av björk och gran. Övriga öppna områden domineras av hallonris, brännässla, olika gräs, smörblomma och midsommarblomster. För området finns det två sumpskogar utpekade: Norra delen av Sjön och delar av området kring Sjömyran. Det finns i området ett antal arter rapporterade till Artportalen och en del värdefulla arter har påträffats i naturinventeringen, men inget område inom planområdet är värderad till de två högsta naturvärdesklasserna utan i klass tre och fyra. Figur 7. Två sumpskogar finns utpekade inom inventeringsområde. En i anslutning till Sjömyran och, 17

18 sumpskogen vid Sjön ligger norr om inventeringsområdet (karta från Skogsdataportalen). Områden avgränsas som naturvärdesobjekt och bedöms med avseende på naturvärde enligt en tregradig skala: 1. Högsta naturvärde 2. Högt naturvärde 3. Påtagligt naturvärde (en fjärde klass, visst naturvärde kan ibland användas som tillägg). Naturvärdesobjektet ska domineras av en naturtyp och få en specifik naturvärdesklass. Naturvärdesklassen baseras på både artvärdet och biotopvärdet och bestäms slutgiltigt genom en standardiserad matris. Figur 8. De fem naturvärdesobjekten ligger utspridda i den i övrigt starkt produktionspåverkade skogen. (Källa Swenature AB) Område 1 I västra delen av inventeringsområdet finns ett avgränsat område på ca 2,3 ha med äldre grandominerad skog som är flerskiktad och avviker från omgivande hårt brukade skogsområden. Det finns flera stående döda träd av gran och enstaka lågor (död ved). Flera träd har spår av hackspett och bohålor. Fältskiktet domineras av blåbärsris och det finns en upptrampad stig tvärs genom området. Enligt Skogsdataportalen är områden avverkningsanmält. Området har ett påtagligt naturvärde och bedöms till Naturvärdesklass 3. 18

19 Område 2 I sydöstra delen av inventeringsområdet, i anslutning till väg 372 ligger område 2. Området är 1,8 ha stor och domineras av ett flerskiktat granbestånd med lågor och stående döda träd. Genom området går en äldre väg, stig, som används för cykel. Norr om denna väg ligger ett flertal lågor med klibbticka och på en av dessa även ullticka, benämnd NT (near threatend). Det finns spår av hackspett på ett av de stående döda träden söder om stigen Fältskiktet domineras av blåbärsris och husmossa. Enligt Skogsdataportalen är områden avverkningsanmält. Området har ett påtagligt naturvärde och bedöms till Naturvärdesklass 3. Område 3 Norra delarna av sumpskogen, norr om våtmarken Sjömyran(område 4), ett område på 1,8 ha, har rikligt med dyigare partier med inslag av vattenspeglar. Området har börjat självgallra, främst björk, men även en del gran. Det finns även inslag av granlågor och stående döda granar. Skogen har en viss skiktning men grova träd och större lågor saknas. Det finns spår av tretåig hackspett på flera granar. Fältskiktet domineras av blåbärsris och vit- och husmossa. Området har ett påtagligt naturvärde och bedöms till naturvärdesklass 3. Figur 9. Vy över centrala delarna av Sjömyran. (Foto: Peter Lundström) Område 4 Våtmarken Sjömyran på ca 7 ha är i centrala delarna uppbyggd som ristuvesamhälle, beskogad av klen tallskog och inslag av björk, men avsaknad av äldre träd. Ingen stående död ved finns på myren. Fältskiktet domineras av skvattram, odon och lingonris. Östra delen av myren är av typen mjukmattesamhälle och till skillnad från övriga delar av myren saknas vedartad vegetation. Fältskiktet domineras här av vitmossa i botten med starr och inslag av tuvull. Inga tydliga diken finns på eller i anslutning till myren, dock är den påverkad av närliggande hyggen i söder och 19

20 väster. På myren finns även ett jakttorn och saltsten. Området har ett påtagligt naturvärde och bedöms till naturvärdesklass 3. Område 5 Ett litet skogsområde nordväst om ett äldre hygge som hyser ett flertal äldre tallar. Tallarna står utspridda i ett mindre avgränsat område på ca 0,05 ha. Tallarna har börjat utveckla sina karakteristiska hängande och vridna grenar. Tallarna uppskattas till över 150 år och utgör ett naturvärde i sig. Området har ett visst naturvärde och bedöms till naturvärdesklass 4. Nollalternativ Ett flertal planerade avverkningar är registrerade hos Skogsstyrelsen, bland annat två av de områden som avgränsats för sitt naturvärde. Mest troligtvis kommer fler områden avverkas innan Bedömningen görs att konsekvenserna blir lite-måttligt negativa (-) Planförslag Den planerade exploateringen innebär att stora ytor tas i anspråk för byggnader, gator, hårdgjorda ytor mm. I samband med exploateringen bedöms större delen av vegetationen försvinna eller påverkas negativt. Inventeringsområdet ligger dock inom ett område som är starkt påverkat av skogsbruk, där flera större områden är nyligen avverkade eller gallrade. Totalt har fem områden avgränsats för sina naturvärden. Det finns fyra områden med påtagligt naturvärde och ett område med ett visst naturvärde. De avgränsade områdena håller således låga naturvärden (klass 3 och 4) och inventeringsområdet bedöms inte vara skyddsvärt utifrån sitt naturvärde. Utformningen av detaljplanen har gjorts med viss hänsyn till befintliga naturvärden. De ytor som bevaras har markerats med beteckningen SKYDD i planen, men är relativt få med avseende på det stora planområdet. Inom naturområdena avses också områdets dagvatten hanteras. Områden avstatta för skogsmark kommer också fungera som stråk för djur-, växtliv och människor. De livsmiljöer som försvinner är vanligt förekommande i Skellefteå. Buller och transporter kan dock i viss mån verka störande på arter i området och angränsande naturmark. En fladdermusinventering är gjord av Ekologigruppen utan att några rödlistade arter hittats som hade boplatser i planområdet. Bedömningen görs att konsekvenserna blir lite-måttligt negativa (--) främst på grund av att det är ett relativt stort område som påverkas och blir industrimark. Förslag på åtgärder som inte arbetats in i detaljplan Bredare naturmark med hänsyn till objekt 2, 3 och 4 sparas längs Torsgatans förlängning och norr om väg 372. I syfte att upprätthålla stråk för växtlighet och arter men även för att skapa trevliga vandring- och cykelstråk. För att minska naturintrånget och om det inte blir en exploatör av området, så är ett förslag att en spridningskorridor sparas i mitten av planområdet så det istället delas upp på två mindre planområden. Fortsatt arbete Under fortsatt arbete föreslås möjligheter till terränganpassning av kommande industribebyggelse, vägar och övriga anläggningar utredas. Detta med målet att delar av sumpskogarna med påtagligt naturvärden (i planområdets ytterdelar) kan bibehållas och ansluta till omgivande naturmark. 20

21 Som kompensation för det stora markanspråk och de konsekvenser som uppkommer av planerade verksamheter samt för att ytterligare säkerställa närområdets naturvärden avser kommunen att genom naturvårdsavtal säkra mark. Ex höja naturvärden på närliggande skog nedströms vid Bergsbysjöarna. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är den mångfald av tjänster och funktioner som olika ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan, som fåglarnas förmåga att sprida frön mellan olika platser och insekternas pollinering av grödor och vilda växter. Utmärkande för dessa tjänster är att de skapas av de levande organismernas arbete i naturen, på land såväl som i akvatiska miljöer. Till skillnad från biologisk mångfald är ekosystemtjänster alltid antropocentriskt definierande, vilket innebär att det är tjänster som människan drar nytta av. I de flesta sammanhang innebär detta nyttor även för andra organismgrupper. Eftersom det går att värdera dessa nyttor både ekonomiskt och socialt så rymmer begreppet en delvis annan innebörd än begreppet biologisk mångfald, där fokus ligger på att mångfalden har ett eget existensvärde, oavhängigt människan. Ekosystemtjänster är dock beroende av den biologiska mångfalden. Syftet med värderingen av ekosystemtjänster är att synliggöra ekosystemtjänsterna i relation till den planerade verksamheten, minimera den negativa påverkan och främja en hållbar utveckling. Nedan presenteras aktuella ekosystemtjänster avgränsat till planområdet och dess närhet. Ekosystemtjänster och hur de påverkas har arbetats fram tillsammans med Skellefteå kommun. Ekosystemtjänst grupp Försörjande tjänster Stödjande tjänster Ekosystemtjänst Timmer, massaved och dekorativa material Biobränsle Vilt Betesdjur och foder För vem skapas nytta? Fastighetsäg are Fastighetsäg are, invånare Fastighetsäg are, jägare, kommunanst ällda jägare? Är ekosystemtjänst hotad (definiera perspektiv)? Hur påverkas ekosystemtjänsten av projektet? Hur kan påverkan undvikas, minimeras, restaureras eller kompenseras? Nej Försvinner helt Fastigheter löses in Nej Försvinner helt Fastigheters löses in Nej Försvinner nästan helt Sameby Nej Försvinner helt Bär Allmänhet Nej Försvinner nästan helt Svamp Allmänhet Nej Försvinner nästan helt Dricksvatten Ej aktuellt Nej Ej aktuellt Ej aktuellt Biogeokemiska kretslopp Allmän nytta Nej Försvinner nästan helt Skogsmark sparas till viss del i kanterna av plan. Inte kompenserat eller hänsyn i planen. Säkerställa annan mark för samebyn är en möjlig åtgärd, men inget som tas upp i detaljplan och bedöms vara löst i översiktsplanearbetet. Finns i närområdet. Skogsmark sparas i kanterna av plan. Finns i närområdet. Skogsmark sparas i kanterna av plan. Ekologisk kompensation möjlig, tex säkerställande av långsiktigt undantag från skogsbruk för vissa miljöer i närområdet (naturvårdsavtal). Skogsmark sparas i kanterna av plan. 21

22 Reglerande tjänster Kulturella tjänster Markens bördighet Fotosyntes primärproduktio n Pollinering av växter Habitat och livsmiljöer Biologisk mångfald och genetiska resurser Stabilitet och resiliens Klimatreglering kolupptag och kolinlagring Förebyggande av stormskador Förebyggande av erosion och jordras Vattenreglering snösmältning och vårfloder Vardagsrekreation och träningsaktiviteter Allmän nytta Nej Försvinner nästan helt Allmän nytta Nej Försvinner nästan helt Allmän nytta Nej Försvinner nästan helt Allmän nytta Lokalt ja Försvinner nästan helt Allmän nytta Lokalt ja Försvinner nästan helt Allmän nytta Lokalt ja Försvinner nästan helt Allmän nytta Lokalt ja Försvinner nästan helt Fastighetägar e Ej aktuellt i området men möjligen nedströms... Boende i Bergsbyn? Boende i Bergsbyn Boende i Bergsbyn, allmänhet Ekologisk kompensation möjlig, tex säkerställande av långsiktigt undantag från skogsbruk för vissa miljöer i närområdet (naturvårdsavtal). Skogsmark sparas i kanterna av plan. Ekologisk kompensation möjlig, tex säkerställande av långsiktigt undantag från skogsbruk för vissa miljöer i närområdet (naturvårdsavtal). Skogsmark sparas i kanterna av plan. Ekologisk kompensation möjlig, tex säkerställande av långsiktigt undantag från skogsbruk för vissa miljöer i närområdet (naturvårdsavtal). Skogsmark sparas i kanterna av plan. Ekologisk kompensation möjlig, tex säkerställande av långsiktigt undantag från skogsbruk för vissa miljöer i närområdet (naturvårdsavtal). Skogsmark sparas i kanterna av plan Ekologisk kompensation möjlig, tex säkerställande av långsiktigt undantag från skogsbruk för vissa miljöer i närområdet (naturvårdsavtal). Skogsmark sparas i kanterna av plan Ekologisk kompensation möjlig, tex säkerställande av långsiktigt undantag från skogsbruk för vissa miljöer i närområdet (naturvårdsavtal). Skogsmark sparas i kanterna av plan Ekologisk kompensation möjlig, tex säkerställande av långsiktigt undantag från skogsbruk för vissa miljöer i närområdet (naturvårdsavtal). Skogsmark sparas i kanterna av plan Nej Försvinner nästan helt Naturmark planeras runt industri Nej Lokalt ja, dagvattenlösningar minskar effekterna, Lokalt ja Försvinner nästan helt Försvinner delvis Försvinner delvis Turism Ej aktuellt Försvinner nästan helt Ej aktuellt Mental och fysisk hälsa Boende i Bergsbyn, allmänhet Lokalt ja Försvinner nästan helt Dagvattenlösningar som minimerar risk för erosion nedströms Dagvattenlösningar som minimerar risk för erosion nedströms Gröna stråk genom naturmark säkerställer tillgängligheten till rekreation för boende i Bergsbyn. Gröna stråk genom naturmark säkerställer tillgängligheten till rekreation för boende i Bergsbyn. 22

23 Miljö och estetik Boende i Bergsbyn, allmänhet Lokalt ja Försvinner nästan helt Gröna stråk genom naturmark säkerställer tillgängligheten till rekreation för boende i Bergsbyn. Kunskap och information Figur 9. Ekosystemtjänster Bergsbyskola n? Lokalt ja Försvinner nästan helt Gröna stråk genom naturmark säkerställer tillgängligheten till gröna miljöer för skolverksamhet. En rad ekosystemtjänster skippas och kompenseras inte varför bedömningen görs att det blir måttligt negativ påverkan på ekosystemtjänsterna av detaljplanen (--). Kulturmiljö Inventering pågår av Länsstyrelsen. Vattenmiljö Avsnittet till stora delar hämtat ur Skellefteå kommun dagvattenutredning av WSP group. Utredningen finns som bilaga till planhandlingarna. Förutsättningar Det aktuella verksamhetsområdet har få distinkta vattenmiljöer. Dock finns flertalet små våtmarker och diken av ringa storlek. Planområdet har ett flertal recipienter; Bergängesbäcken i nordöst, Svinmoren åt nordväst, Inre- Viken i sydöst samt Skellefteälven i söder. Bergängesbäcken och Svinmoren är små vattendrag som inte finns upptagna i VISS (Länsstyrelsernas vatteninformationssystem), men eftersom de ligger i Skellefteälvens avrinningsområde antas denna vara den slutgiltiga recipienten. Inre-Viken har fastställd måttlig ekologisk status. Vattenförekomsten uppnår inte god ekologisk status på grund av dess hydromorfologi eftersom närområdet runt sjön främst är brukad mark eller anlagda ytor. Enligt VISS är miljökvalitetsnormerna (MKN) för Inre-Viken att uppnå god ekologisk status år De förbättringsåtgärder som VISS tagit fram är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner runt sjön för att återställa en mer naturlig hydromorfologi. Två åtgärder för att förbättra MKN för Inre-Viken har genomförts. Inre-Viken ingår numera i Skellefteå kommuns vattenskyddsområde för vattentäkt. Vallodling i slättlandskapet har genomförts vid utloppet av sjön för att minska halterna av totalkväve och totalfosfor. Inre-Vikens kemiska ytvattensstatus bedöms som ej god om kvicksilver och bromerad difenyleter inkluderas i bedömningen. En bedömning av kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver och bromerade dietyleter har ej gjorts för vattendraget. Att ta i beaktning är att halterna av kvicksilver och bromerade dietyleter bedöms vara tekniskt omöjliga att sänka till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus i vattendrag i stora delar av Sverige. De nuvarande halterna får dock inte öka. Skellefteälven har fastställd otillfredsställande ekologisk potential då antalet åtgärder som genomförts i vattenförekomsten som påverkar hydromorfologiska och ekologiska kvalitetsfaktorer är få i enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens vägledning för kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft. Enligt VISS är MKN för Skellefteälven att uppnå god ekologisk potential år De möjliga åtgärder som VISS tagit fram är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner, borttagande av vandringshinder samt flottledsåterställning. De åtgärder som genomförts 23

24 för Skellefteälven är att den ingår i vattenskyddsområden för vattentäkter inom kommunen. Andra åtgärder som genomförts för att förbättra MKN är vallodling för att minska halterna av totalkväve och totalfosfor samt att miljöersättning har betalats ut för ekologisk odling för att minska halterna bekämpningsmedel som tillförs vattenförekomsten. Skellefteälvens kemiska ytvattensstatus bedöms som ej god om kvicksilver och bromerad difenyleter inkluderas i bedömningen. En bedömning av kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver och bromerade dietyleter har ej gjorts för vattendraget. Skellefteälven är även med i bedömningen av recipienter i Skellefteå kommuns dagvattenpolicy. Skellefteälven är klassad med högt skyddsvärde, med en normal känslighet och otillfredsställande ekologisk status. Den kemiska statusen utan kvicksilver är ej klassad och vattendraget är en vattentäkt samt ett kraftigt modifierat vatten. Planområdet, består idag till största del av skogsmark förutom redan exploaterat industriområde i nordväst och ca 2 ha jordbruksmark. Topografin i området är kuperat. I nordväst är den högst belägna punkten och i sydöst den lägst belägna punkten. I södra delen finns även en kulle som sluttar brant ned mot väg 372 (Järnvägsleden). Grundvattnet i området står relativt högt. Initiala mätningar visar på att fri vattenytan har observerats i 10-tal borrhål och ett medeldjup för grundvattennivån på 0,8 m under markytan Figur 10. Avrinningsområden och flödesvägar inom planområdet. Avrinningsområde 1 i rosa, avrinningsområde 2 i grönt och avrinningsområde 3 i blått. Siffror i rött är kritiska punkter för dagvattenhanteringen. (Bakgrundskarta från ESRI.) 24

25 Vidare analys av flödesvägarna visar att det finns tre huvudsakliga avrinningsområden inom planområdet, se figur 8. Avrinningsområde 1 är 140 ha inom planområdet och består huvudsakligen av myrmark och skogsmark. Flödet går i sydöstlig riktning genom avrinningsområdet till Bergsängesbäcken och vidare ut i Inre-Viken. Avrinningsområde 2 är 48 ha inom planområdet och består i huvudsakligen av skogsmark. Flödet går i sydlig riktning med slutlig recipient Skellefteälven. Avrinningsområde 3 är 12 ha inom planområdet och består i huvudsakligen av det befintliga industri-upplaget och skog. Flödet går i nordvästlig riktning mot Svinmoren med slutgiltig recipient Skellefteälven. Det finns kritiska punkter för dagvattenhanteringen, se figur 10. Vilka ska beaktas i detaljplan: 1. Befintligt industriupplag. 2. Utflöde norr. 3. Lågpunkt i avrinningsområde Utflöde i sydost 5. Lågpunkt i avrinningsområde 2. Generellt ökar infiltrationskapaciteten i sydlig riktning med låg infiltrationskapacitet i norr till medelhög i söder. Nollalternativet I nollalternativet kommer nederbörden inom planområdet att infiltrera naturligt i marken på samma sätt som i dagsläget. Planområdet utgör endast en liten del av recipientens avrinningsområde och nollalternativet bedöms därför inte ge upphov till några nämnvärda konsekvenser för vattenkvaliteten. Planförslaget Påverkan på älvens vattenmiljöer bedöms kunna orsakas främst genom intag och utsläpp av vatten som behövs för kylning och produktion i industriprocessen och avrinning från hårdgjorda ytor. Exploateringen av planområdet medför ökat dagvattenflöde i och med att ytor hårdgörs och infiltrationen minskar. Utifrån flödesberäkningar för ett värstafallscenario där hela planområdet blir hårdgjorda ytor blir fördröjningsbehovet ca m 3 för ett 10-års regn. Föroreningsberäkningar, gjorda efter schablonvärden för planerad markanvändning, visar på stora ökningar i belastningen av föroreningar (se figur 11). Om inga fördröjnings- och reningsåtgärder vidas kommer exploateringen innebära en ökad belastning på dagvattennätet och en föroreningsrisk i recipienterna. Dagvattenhantering och rening kommer därav vara ett kritiskt moment som ska hanteras i planprocessen och avsättas mark för. 25

26 Ämne Nuläget Efter exploateri ng Förändrin g Figur 11. Föroreningsberäkning för hela området för dagvatten, nuläge och framtidsscenario kg/år och μg/l samt riktvärden från Skellefteå kommuns dagvattenstrategi. Förändringen i föroreningsbelastningen i % har beräknats för mängden i kg/år. Det blir stor negativ miljöpåverkan om inte ytor för dagvattenhanteringen avsätts. Planen avsätter dock vissa ytor för dagvattenhantering och behandlar frågan i planbeskrivningen med stöd av dagvattenutredningen och markundersökning. Dock har inte ytor avsatts i området längst i nordväst och nordost där WSP i dagvattenutredning föreslår dagvattendammar. Där kan istället vattnet ledas med hjälp av lutningar söderut till de dagvattendammarna. Utformningen för området är i dagsläget inte känd och har lett till att alla beräkningar är gjorda utifrån antagandet att hela området blir hårdgjorda ytor eller tak. Desto mer gröna ytor som avsätts i nya utformningen för planområdet ju mindre blir fördröjningsbehovet för dagvattnet. Bedömningen görs att om åtgärder i planbestämmelser och planbeskrivning som behandlas i detaljplan följs så blir miljöpåverkan måttligt negativ (--). Förslag på åtgärder som behandlats i detaljplan Nuläget Efter exploateri ng Riktvärde recipient (kg/år) (%) (μg/l) Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) 0, , Koppar 1, , (Cu) Zink (Zn) 4, Kadmium 0,029 0, ,17 0,51 0,4 (Cd) Krom (Cr) 0, , Nickel (Ni) 0,24 4, , Kvicksilver 0,0019 0, ,011 0,037 0,03 (Hg) Suspender ad substans (SS) Oljeindex (Olja) Benso(a)py ren (BaP) ,0013 0, ,0074 0,44 0,03 Dagvattenhanteringen inom planområdet föreslås bestå av gröna tak, svackdiken, infiltrationsdiken, rasterytor, genomsläppliga ytor och torra och/eller våta dammar. Dock är det behandlat i planbeskrivning på så sätt att det finns hänvisning till dagvattenutredning. Vidare föreslås i utredning som planbeskrivningen hänvisar till att enom att fördröja dagvattenflödena kommer partikelbundna föroreningar att fastläggas och genom att integrera gröna ytor och växtlighet kan näringsämnen fångas upp. De föreslagna åtgärderna följer även den övergripande målsättningen i Skellefteå kommuns dagvattenstrategi att undvika allvarliga översvämningar och minska föroreningspåverkan i såväl ytvatten som grundvatten och lokalt omhändertagande av dagvatten ska vara det första alternativet ( ) inom Skellefteå kommun. 26

27 För båda recipienterna till planområdet, Skellefteälven och Inre-Viken, är den måttliga ekologiska statusen inte direkt länkad till förhöjda halter av föroreningar, dock får inte halterna bli högre på grund av tillförsel från dagvatten. Genom att anlägga svack- och infiltrationsdiken där vatten fördröjs och renas kan halterna av tungmetaller minska med %. Kväve- och fosforutsläppen reduceras med %, vilket är en viktig aspekt. Genom att inkorporera genomsläppliga ytor vid framtida parkeringar och vägar minskar dagvattenflödet till viss del och olja samt tungmetaller tas om hand nära källan. För att få till den fördröjning av dagvatten som en exploatering av området kräver kan en kombination av torra och våta dammar vara en möjlig lösning. De torra dammarna kan anläggas där tidigare reningssteg är väl utformade och det största behovet är att uppehålla flöden vid kraftiga regn. Ett sådant system skulle kunna vara att dagvatten leds via genomsläppliga ytor till infiltrationsdiken och svackdiken till den torra dammen. Våta dammar kan anläggas där grundvattnet är högt eller där ytterligare rening av dagvattnet anses nödvändigt, t.ex. om dagvattnet endast leds i diken till dammen. För att på bästa möjliga sätt tillmötesgå Skellefteå kommuns dagvattenstrategi att Tillförsel av föroreningar till dagvattensystemet begränsas och Recipientens kemiska och ekologiska status inte blir sämre på grund av dagvattnet samt Dagvatten ska tas om hand så nära källan som möjligt bör gröna tak, genomsläppliga ytor, oljeavskiljare samt infiltrationsdiken användas i största möjliga mån inom planområdet. Det kan även komma krav på att oljeavskiljare måste installeras enligt Skellefteå kommun krav på oljeavskiljare för parkeringar med minst 50 parkeringsplatser Figur 12. Schematisk dagvattenhantering för planområdet. Där pilarna visar flödesriktning, det turkosa visar förslag på dagvattendammar och röda linjen ungefärlig plangräns. 27

28 En schematisk dagvattenhantering har tagits fram med ovanstående som utgångspunkt, se figur 12. Då placering och utformning av byggnad samt hårdgjorda ytor inte är känt har gröna tak, diken samt genomsläppliga ytor ej ritats ut. Totalt innefattar den schematiska dagvattenhanteringen en magasinsvolym på m 3 vid antaget djup på 1 m för de torra och/eller våta dammarna. Förslag på åtgärder som inte arbetats in i planen Beräkningarna är gjorda efter ett värsta fall-scenario där hela planområdet blir hårdgjort. Desto mer gröna ytor och stråk som läggs in i planen ju mindre blir magasineringsbehovet. Ett område i söder är inlagt som SKYDD, men i huvudsak hänvisar detaljplan att dagvattenfrågan ska lösas inom kvartersmark. En slutgiltig dagvattenhantering för detaljplanen har bestämts till viss del. Ytor för dagvattendammar har lagts ut, men inte säkerställts på plankarta med en bestämmelse. Planbestämmelser kan ange bl.a. rening inom varje fastighet, färdigbyggda dagvattenlösningar före bygglov samt skötselplan och kontrollprogram. Fortsatt arbete Dagvattenhantering ska sedan projekteras i detalj i samspel med höjdsättning av mark. Om det visar sig omöjligt eller ekonomiskt orealistiskt att rena allt dagvatten inom planområdet måste det finnas en tydlig strategi för åtgärder utanför planområdet som väger upp eventuella ökningar. Även befintlig dagvattenhantering i närheten av planområdet ska ses över. Om det finns trummor som redan idag är underdimensionerade kan dessa behöva åtgärdas i samband med exploateringen. Arbete med dikesföretag ska påbörjas tidigt då mark och miljödomstolen är involverad i processen. Beräkningarna är gjorda efter ett värsta fall-scenario där hela planområdet blir hårdgjort. Desto mer gröna ytor och stråk som läggs in i planen ju mindre blir magasineringsbehovet. Det är även viktigt utifrån ett föroreningsperspektiv. Nuläge Jord-/ och odlingsbar mark Öster om planområdet på andra sidan om den planerade förlängningen av Torsgatan finns jordbruksmark med tillhörande bostad. Bostaden ligger ca 200 meter från planområdet. Nollalternativet I nollalternativet sker ingen påverkan på jordbruksmark och inga konsekvenser uppkommer. Planförslaget Jordbruksmark tas inte direkt i anspråk, men en så stor etablering är störande och påverkar landskapsbilden. Planen kan också komma att ändra dagvatten- och grundvattenflöden under byggtid och indirekt påverka jordbruksfastigheten. Åtgärder som inte arbetats in i detaljplan Ett bredare skogsområde mellan planerat industriområde och Torsgatan skulle vara positivt för den odlingsbara marken och boendemiljön. 28

29 Fortsatt arbete Särskilt under byggtiden ska det finnas åtgärder för att säkerställa att det inte blir risk för störningar på boendemiljön. Fortsatt samråd med de boende ska ske. Nuläge Rennäring Området utgör, liksom hela området mellan Skellefteälven och Kågeälven, renbetesland för Mausjaur sameby. Dock ej av riksintresse för rennäringen. Nollalternativet Skogsområde lämpligt för renbetesland (+). Planförslaget Skellefteå kommun har samrått med samebyn i detaljplanearbetet. Området är i den fördjupade översiktplanen utpekat som just industriområde och används i praktiken inte. Påverkan bedöms som obetydlig eftersom det inte nyttjas som renbetesland (+/-). Det finns alternativa platser för renbete och Skellefteå kommun samråder fortsatt med samebyn. Nuläge Landskapsbild Planområdet består av en skogsbeklädd höjdrygg som stiger med en del genom korsande grusvägar. Vegetationen är tätare i väster. Norr om planområdet finns fler höjdryggar med utblickar och mer söder ut, längs Skellefteälven, finns mestadels odlingslandskap. Planområdet består av våtmarker i nordöstra hörnet. En landskapsanalys har gjorts av Ekologigruppen i samrådsunderlaget för tillståndsansökan. Där visas med en sammanfattande karta nedan var utblickar och olika landskapsrum med mera finns: 29

30 Ungefärligt planområde Figur 12. Kartan visar en bedömning av landskapets bärande strukturer och element samt var värdefulla landskapsrum och utblickar finns. (Källa Ekologigruppen) Nollalternativ Alternativet medför inga förändringar för landskapsbilden mot idag. Planförslag Konsekvenserna för industriområdet bedöms som måttligt negativa (--) eftersom det inte harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig inte landskapets skala och struktur. En förmildrande omständighet är att det är liten sikt i området, men skillnaden kommer bli markant mot nuläget. För planförslaget blir landskapsbilden en helt annan då de två höjdryggarna planas ut och det böljande landskapet försvinner till stor del. Generellt kan sägas att en exploatering i ett renodlat jordbrukslandskap troligen upplevs förändra landskapets karaktär mer än en placering av en verksamhet som här vid ett redan befintligt industriområde. Bofast befolkning som dagligen vistas i området kan också ha andra värderingar av landskapet än vad tillfälliga besökare eller förbiresande har. Förslag på åtgärder Ett flertal människor kommer röra sig i området varpå det kan hållas en god ambitionsnivå vid utformning och gestaltning av randområdena till planområdet. Det är en fördel att exploatera från väster vid befintligt industriområde mot öster. 30

31 Rekreation och friluftsliv Nuläge Inom hela inventeringsområdet finns ett flertal större stigar som visar på aktivt friluftsliv i form av cykling och/eller vandring där vissa av dessa är märkta med färgkoder. Många av dessa går i östvästlig riktning mellan skogsbilvägarna i nordsydlig sträckning. Norr om gångbron från Bergsbyn finns ett skidspår till Klinten som är markerad med skylt och färg på träd. Klintenspåret används inte bara av Bergsbybor utan även av de i Skellefteå, Skelleftehamn och Ursviken. Inom området finns även markerade skoterleder. Utöver detta finns det även tydliga hovspår och hinder på två av de äldre skogsbilvägar i nordväst vilket förklaras av närheten till Morö Backe ridhus vilka tyder på att området till viss del även används för ridning i viss omfattning. Området används främst till att ta sig genom området och mot höjdryggarna norrut. Rekreationsvärdet i planområdets skogar varierar, från en mer öppen, tillgänglig och lättvandrad skog till en mer sluten, tät, ung, fuktig och svårtillgänglig skog. Det är snårig vegetation mot befintligt industriområdet. Skogsbruket försvårar till viss del framkomligheten i skogen. Beroende på vilken del av skogen som nyttjas kan besökaren uppleva visst mått av lugn, tystnad och avskildhet. På grund av närheten till industrier i lokaliseringsområdets nordvästra del upplevs denna del som förhållandevis bullrig. I områdets södra del är ljudet av trafiken från väg 372 påtaglig. Skogsområdets närhet till bostadsområdet Norra Bergsbyn och flertalet leder som finns i skogarna visar på att det nyttjas frekvent för friluftsliv av människor, sannolikt från närboende då många av lederna utgår från gångbron över väg 372. Nollalternativ Ingen påverkan. Planförslaget Påverkan bedöms bli lite till måttligt negativ (--) eftersom området är relativt stort och används frekvent av de som bor i Bergsbyn. Samråd har skett med föreningar och stråk genom området flyttas och Klintenspåret kommer dras om till att ligga längst i öster av planområdet. På användningen SKYDD ska det finnas plats för gång- och cykelvägar och motionsspår. Lokalisering av skogsområden i plan har skett i samråd med föreningar i Bergsbyn. Fördelaktigt att området bebyggs förs i väster där det inte nyttjas för friluftsliv. Förslag på åtgärder som inte förs in i detaljplan Om det inte bara blir en verksamhet föreslås en ca 50 meter korridor i mitten av området NATUR. Samråd sker med föreningar i området på alternativa dragningar av leder. Exempelvis skulle det kunna gå leder väster om Torsgatans förlängning och längs väg 372. Kompensationsåtgärder för friluftslivet föreslås som restaurering och förlängning av befintligt elljusspår och en mountainbikebana. Även nya stråk längs älven kan anläggas för att kompensera för det stora planområdet. 31

32 Nuläge 32 Luft I Skellefteå kommun har vägtrafiken identifierats som den huvudsakliga källan till kvävedioxid och partiklar (PM10), och högst haltnivåer uppmäts i närhet med de stora trafiklederna. Övriga källor är industriella verksamheter och vedeldning, men också långväga transporter från mer avlägsna källor, både inom Sverige och utanför landets gränser. Partiklar (PM10) och kvävedioxid är de luftföroreningar som idag uppvisar höga halter i Skellefteå (E4) och riskerar att överskrida de miljökvalitetsnormer som finns definierade. Ett åtgärdsprogram för luft har upprättats i Skellefteå Det gäller inte längre utan ett nytt åtgärdprogram håller på att arbetas fram. Den största källan till luftföroreningar i centrala Skellefteå är den lokala trafiken, inte minst den tunga trafiken. I samband med Trafikverkets vägutredning Skellefteåprojektet genomfördes emissionsberäkningar som visar att den tunga trafiken står för ca 70 % av kvävedioxidutsläppen på E4. Luftföroreningssituationen har övervakats sedan år Miljökvalitetsnormer för luft syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Mätningar under 2016 visar att samtliga miljökvalitetsnormer innehölls i Skellefteå och därmed inom planområdet. Beräkningar gjorda av Sweco 2013 med anledning av ny centrumbro (som aldrig blev av) visade att miljökvalitetsnormerna klaras för E4 år 2020 för både kvävedioxid och partiklar (PM10). Miljökvalitetsmålet för års- och timmedelvärde klaras inte för kvävedioxid vid E4. För partiklar (PM10) klarades inte miljökvalitetsmålen som års- och dygnsmedelvärdet. Enligt beräkningarna klaras miljökvalitetsnormerna överlag för E4. Halterna på E4 tros minska främst pga de ökade kraven på utsläpp från fordonstrafik i framtiden. Det finns ändå inte någon nivå vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer, i synnerhet för partiklar. Därför är det fördelaktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där folk vistas. Nollalternativ Ingen luft eller luktproblematik till eller från området bedöms uppstå. Sweco gjorde 2013 luftutredning över Centrala stan. Enligt beräkningarna bedömdes dygns- och timmedelvärdet för kvävedioxid vara de miljökvalitetsnormer, som idag uppvisar höga halter och riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna på E4. Miljökvalitetsmålet för årsmedelvärde klaras inte för nuläges-scenariot, men klaras för 2030 scenariot. Miljökvalitetsmålet klaras inte i nulägetsscenariot, men klaras med god marginal inom planområdena för 2030 scenariot. En framtida trafikökning på 1,5% per år kommer inte föranleda överskridande av miljökvalitetsnormerna. Halterna av kvävedioxid beräknades minska till 2030 i jämförelse med nuvarande situation. Planförslaget Utsläpp till luft från planområdet kommer i huvudsak att ske vid produktionsprocesserna och trafik till och från området. Lokaliseringen av industriområdet går i linje med Skellefteå kommuns åtgärdsprogram att inte ytterligare belasta Centrala stan med tung trafik och biltrafik. Exploateringen har även en samsyn med de långsiktiga planera från Fördjupning av översiktsplan för Skelleftedalen och Trafikverkets planer som förespråkar att E4 ska gå öster om Centrala stan. Skellefteå kommun har inga luftmätningar gjorda i området. Området bedöms få en aning förhöjda halter föroreningar i utomhusluften lokalt men planerad cirkulationsplats bedöms vara positivt ur luftföroreningssynpunkt. Även om det totala luftföroreningarna kommer öka en del med ökad trafik och ny verksamhet. En cirkulationsplats bedöms medföra förbättringar då utformningen generellt medför en sänkning av körhastigheten. Totalt sett bedöms cirkulationsplatsen ge en minskning av störningarna för de kringboende jämfört med en tre- eller fyrvägskorsning eftersom

33 risk för köbildning med medföljande bullerstörningar och avgasutsläpp minskar. Torsgatans förlängning bedöms också avlasta väg 372 lite motför om all trafik gått den vägen. Även att det planeras för järnväg bedöms som positivt. Den förhärskande vindriktningen är nordväst och inga bostäder påverkas i någon omfattning av varken nollalternativet eller planförslaget. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små.. Anläggningsskedet förväntas pågå en längre tid. Påverkan på luftkvaliteten bedöms vara litet under anläggningsskedet. Mindre utsläpp till luft kommer att ske genom t.ex. lokala utsläpp från arbetsmaskiner. Under anläggningsskedet kommer antalet byggtransporter att öka i området för att t.ex. hämta massor som grävts eller sprängts bort. Det ökade bidraget av partiklar och kvävedioxid från de extra byggtransporterna bedöms dock vara litet. Eventuellt kommer även sprängning att ske som bidrar med utsläpp av kväveoxider och partiklar till luft. På arbetsplatser kan även damning uppstå från exempelvis öppna grusytor, lastning av massor och andra transporter. Detta kommer ytterligare att utredas, och förslag på skyddsåtgärder, om så bedöms nödvändigt ska presenteras i MKB:n för tillstånden för tillkommande verksamheter. Vidare förutsätts att liksom för buller att verksamhetsutövare inte överskrider miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förslag på åtgärder som inarbetats i detaljplan och fortsatt arbete Ur luft synpunkt vore det fördelaktigt att anordna en trädlinje nära väg 372 och längs Torsgatan. Detta då studier har kunnat påvisa att störst reducerande effekt uppnås vid kombination av ett fysiskt hinder, så som byggnader/bullerskärmar, och vegetation. Trafikverket och de större städerna (Göteborg, Malmö o Stockholm) har därför med krav vid upphandling av anläggande ställt krav att moderna arbetsmaskiner med låga luftföroreningsutsläpp används. I detta fall kan Skellefteå kommun ställa motsvarande krav. Buller Kapitlet bygger till stora delar på PM buller av WSP group. För bullerkartor, se bilagan. Nuläge Den huvudsakliga ljudkällan i området är väg 372 där det går en hel del tunga transporter. Beräkningar som gjorts visar att ljudnivån från vägtrafiken vid den mest utsatta bostaden utmed väg 372 i nuläget ligger på 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå respektive 65 dba maximal ljudnivå. Enligt SFS 2015:216 bör följande värden från väg- och spårtrafik inte överskridas: 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad för bostäder över 35 kvadratmeter 60 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad för bostäder på 35 kvadratmeter eller mindre 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden I Naturvårdsverkets rapport 6538 (April 2015) Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller finns riktvärden för industribuller. Riktvärdena är avsedda som utgångspunkt och vägledning för den bedömning som ska göras i varje enskilt fall. Nivåerna i figur 13 bör i 33

34 normalfallet vara vägledande för bedömning av om buller utgör en olägenhet men det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre, liksom andra tider. Figur 13. Naturvårdsverket har i sin rapport fån 2015, Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller 6538 tagit fram en vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. WSP:s PM buller beskriver nulägessituationen i jämförelse med nollalternativet 2030 för Bergsbyn. För nuläget beräknas den ekvivalenta ljudnivån vara lägre än 50 dba i nästan hela området. Bostäder som ligger i ytterkant av Bergsbyn beräknas exponeras för nivåer mellan 50 till 55 dba till följd av buller från väg- och järnvägstrafik. PM buller behandlar industribuller och trafikbuller separat då kraven på industribuller är så mycket hårdare än för trafikbuller. Som tumregel säger man att om en ljudkälla är 10 db starkare än an annan ljudkälla så påverkar inte den lägre ljudnivån den högre, dvs en ljudnivå på 55 dba (riktvärdet för trafikbuller) påverkas inte nämnvärt av en ljudnivå på 45 db och kravet nattetid från industri är 40 dba. Utöver detta så ser spektrumet för industribuller och trafikbuller väldigt olika ut varför de inte bör läggas ihop som totalnivåer utan tersband eller oktavband för sig. Det finns inga standardspektrum för industribuller så spektrumet går inte att beräkna förrän verksamheten är fastlagd och ingående bullerkällor är beslutade inkl placering. Upplevelsemässigt kommer industrin eventuellt kunna höras även där riktvärdet 40 dba uppfylls om det i övrigt är tyst, dvs, ingen vind och ingen trafik. Nollalternativ Nollalternativet inträffar om skogspatiet norr om Bergsbyn inte byggs ut utan bevaras som det är idag men att vägtrafiken ökar något fram till år 2030 och att järnvägstrafiken ökar något. Mestadels beräknas den ekvivalenta ljudnivån inte öka nämnvärt jämfört med nulägessituationen bortsett från de bostäder som ligger närmast järnvägen. Här beräknas bostäderna exponeras för ljudnivåer mellan 55 till 60 dba till följd av en förväntad ökning av järnvägstrafik. Fasaderna i Bergsbyn som vetter mot järnväg och/eller väg beräknas få maximala ljudnivåer om som högst 90 dba från järnvägen och upp till 65 dba från vägar. Dessa värden påverkas inte av utbyggnaden av industriområdet. Planförslaget Konsekvensen avseende buller till omgivningen av att man byter användning från skogsmark till industrimark inom planområdet är något ökade ekvivalenta ljudnivåer från trafiken på väg 372 till följd av transporter till och från den planerade verksamheten. Ökningen ligger i spannet 0-5 db enligt beräkningarna. För ett worst case scenario, med hela industriområdet utbyggt, ligger ökningen i spannet 0-10 db. Antalet maxhändelser kommer att öka i båda utbyggnadsalternativen jämfört med nollalternativet, den maximala ljudnivån är dock oförändrad. 34

35 Ett antal bostäder i nordöstra delen av Bergsbyn, med fasader som vetter mot väg 372 beräknas exponeras för nivåer på dba till följd av vägbuller från trafikökningen som industriutbyggnaden medför. Om hela industriområdet bebyggs med bullrande anläggningar fram till 2030 så kommer de mest exponerade bostäderna att utsättas för bullernivåer mellan dba. Dessa bostäder är de bostäder i Bergsbyn som ligger närmast industriområdet. Ett stort antal bostäder i Bergsbyn kommer också utsättas för nivåer mellan dba. Beräkningarna avseende industribuller visar att det är rimligt att anta att den planerade verksamheten skall kunna uppfylla gällande riktvärden med en korrekt planering av anläggningen/ anläggningarna. Negativa konsekvenser bedöms kunna uppstå. Alstring av lukt, luftutsläpp och buller från verksamheter beror på vilka typer som etablerar sig inom området. Lagstiftning som reglerar gränsvärden för utsläpp och buller finns och kommer att behandlas i kommande tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken för verksamheten. (-) Förslag på åtgärder som har inarbetats i detaljplan Planerad cirkulationsplats bedöms vara positivt ur trafik bullersynpunkt. Även om det totala bullret kommer öka med ökad trafik och ny verksamhet. En cirkulationsplats bedöms medföra förbättringar då utformningen generellt medför en sänkning av körhastigheten. Totalt sett bedöms cirkulationsplatsen ge en minskning av störningarna för de kringboende jämfört med en tre- eller fyrvägskorsning eftersom risk för köbildning med medföljande bullerstörningar och avgasutsläpp minskar. Även att det planeras för järnväg bedöms som positivt eftersom det minskar belastning och därmed buller längs väg. För att undvika att negativa konsekvenser uppstår föreslås i detaljplanen, där det fysiskt är möjligt, att natur/vegetationsområden sparas. Vegetationen medför att ett skyddsavstånd skapas samt ger ett visuellt skydd, vilket bedöms vara positivt. Det är även positivt att naturområdena sparas ur fler aspekter, då de ger ytor för omhändertagande av dagvatten samt plats för rekreation för allmänheten Fortsatt arbete Särskilt bullriga moment under byggtid som inte kan undvikas bör förläggas så att störningen minimeras. Särskilt bullrande moment kan exempelvis vara spontning, pålning, schaktning och sprängning. För att med större säkerhet kunna uppfylla Naturvårdsverkets riktvärden gällande buller från byggplatser kan krav ställas på entreprenören att välja så tysta arbetsmetoder och maskiner som möjligt samt att anpassa arbetstiderna för speciellt bullriga moment där så är möjligt. Närboende bör informeras i god tid inför bullrande arbetsmoment. 35

36 Säkerhet Risk och säkerhet Kapitlet bygger till stora delar på Riskanalys gjord av ÅF för verksamhetens tillstånd. Området förutsätts kunna hantera verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningens högre kravnivå, som innebär att kommande verksamhet som omfattas av detta krav ska i samband med eventuell tillståndsansökan att lämna in en säkerhetsrapport samt en miljöriskanalys med tillhörande grovriskanalys. En identifiering av befintliga riskobjekt i områdets omgivning har gjorts av ÅF. Verksamheter i närheten av lokaliseringsområdet består av ett antal småindustrier. Närmast belägna verksamhet är Hedensbyns kraftvärmeverk (Skellefteå Kraft) med ved- och flislager i nära anslutning till lokaliseringsområdet. De närmsta belägna Sevesoverksamheterna ligger ca 8-10 km sydöst om planområdet. Skelleftebanan går söder om tilltänkt lokalisering på ca 800 meters avstånd och är klassificerad som riksintresse avseende kommunikationer. På banan transporteras farligt gods. Väg 372 går i söder förbi tilltänkt lokalisering och tangerar området. Väg 372 ansluter till Skelleftehamn som är utpekad som riksintresse och transport av farligt gods sker på vägen. En ny planerad förlängning av Torsgatan är tänkt att löpa längs med lokaliseringsområdets norra gränser och ansluta till väg 372 i höjd med Bergsängena. De närmaste bostäderna ligger inom bostadsområdet Norra Bergsbyn ca meter söder om lokaliseringsområdet. Tätorten Bergsbyn består av ca 900 hushåll och avskiljs med skogsmark och länsväg 372. (Källa: Northvolt/Structor) Runt industriområden av den karaktär det planeras för i detaljplan ska det alltid finnas en zon där marken inte är utformad eller planlagd för att uppmuntra till stadigvarande vistelse för allmänheten. Zonen ska vara tilltagen med hänsyn till de ämnen som hanteras, dock bör den inte understiga 100 meter. (Källa: Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering (2015) från MSB) Risker med specifik verksamhet och krav på rening regleras av särskilda verksamhetstillstånd och inte av detaljplanen. Konsekvenserna bedöms som lite negativa (-) eftersom detaljplan endast säkerställt ett område för SKYDD bredare än 100 meter söderut men inte runt hela industriområdet. Förslag på åtgärder i detaljplan som inarbetats i detaljplan till viss del Ett område med användningen skydd föreslås läggas ut från planområdet i söder för att förhindra att det planeras annat där och som skydd mot väg 372. Även ett liknande område föreslås längs Torsgatan. Farligt gods Väg 372 som angränsar till planområdet är rekommenderad väg för farligt gods. Den planerade järnvägen och vägarna bedöms medföra både transport och lagring av farligt gods inom planområdet. Lastning och lossning bedöms ske ett flertal gånger per dygn, men bedömningar om mängder respektive vilka klasser som kan komma att hanteras saknas i dagsläget. Miljörisker bedöms till stor del hänga ihop med risken för utsläpp av farligt gods och hur dagvattensystemet är konstruerat. 36

37 Figur 14. Planområdet ligger i zon B (mindre känslig verksamhet). Figur 15. När bebyggelse ligger utanför uppmärksamhetsavstånd är det inte nödvändigt med ytterligare riskreducerande åtgärder. Uppmärksamhetsavståndet klaras för alla bostäder (B). De ligger minst 200 meter från planområdet. Uppmärksamhetsavståndet klaras även för Bergsbyns idrottsplats med då avståndet från väg 372 är ca 80 meter. För Zon B som det handlar om här finns inga rekommenderade skyddsavstånd. Aktuellt uppmärksamhetavstånd är längre än rekommenderat skyddsavstånd och inga riskreducerande åtgärder krävs. Klimatförändringar Effekten av kraftiga regn blir i första hand att översvämning sker på industriområdet, i andra hand att bäckar dämmer upp över sin dämningsnivå. Det finns redan idag mycket kunskap om klimatförändringarna och hur man kan förebygga naturolyckor som översvämningar, ras, erosion mm. Enlig kartdata från Myndigheten för samhällskydd och beredskap ligger planområdet över 100-års flödet och är inte heller i riskzon för skogsbrand. 37