Antagen av kommunfullmäktige MILJÖPLAN. för Eksjö kommun

Transkript

1 Antagen av kommunfullmäktige MILJÖPLAN för Eksjö kommun

2 Innehåll Kommunens vision Vision Syfte...3 Övergripande mål...3 Bakgrund...4 Miljömål...5 Nuläge och framtid...6 Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder samt revidering av programmmet... 8 Klimat och luft...9 Markanvändning och samhällsbyggande...13 Hälsa och frilufsliv...16 Biologisk mångfald...19 Jord och skog...22 Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten...26 Konsumtion och upphandling...29 Avfall...31 Bilaga: Miljömål Fotograf: Sven-Åke Svensson Illustratör: Tobias Flygar (nationella miljömål) Oktober 2013

3 Kommunens vision Vision 2020 Kommunens vision, Vision 2020, utgör den översta nivån i kommunens målhierarki. I nivån därunder finns ett antal politiska program, där miljöplanen är ett av dessa. I Vision 2020 framhålls att miljön är en global överlevnadsfråga av högsta dignitet, som vi har ett stort ansvar att engagera alla i. Syfte Syftet med denna miljöplan är att ange mål och inriktning för kommunens långsiktiga strategiska miljöarbete för en tidshorisont om år. För de närmaste åren anges även åtgärder. Planen är styrande för kommunens samtliga verksamheter, det vill säga alla verksamheter ska rätta sig efter de mål och inriktningar som anges. Härutöver är avsikten att det ska vara vägledande för och inspirera medborgarna, föreningar och företag. Övergripande mål Eksjö ska vara en långsiktigt hållbar och attraktiv kommun. En hållbar utveckling kännetecknas av att ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samverkar där den ekologiska hållbarheten utgör ramen. Hållbar utveckling leder på sikt fram till ett hållbart samhälle. Miljöorganisationen Det Naturliga Steget har utifrån vetenskapliga grunder definierat fyra hållbarhetsprinciper för arbetet att nå det hållbara samhället. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte 1 öka i naturen. Principen innebär att vi ska arbeta för att minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden och som innehåller ämnen som negativt påverkar miljön, exempelvis tungmetaller och olja. Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället. 2 Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen. Detta kan exempelvis ske genom att minska kemikalieanvändningen, öka vår återvinning och källsortering och sträva efter att minska förorenande utsläpp till luft och vatten. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp 3 och mångfald får inte utarmas. Villkoret innebär att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa. Vi ska till exempel undvika att avverka mer skog eller fisk än vad som motsvarar återväxten. Det innebär också att vi ska undvika olika former av manipulation av ekosystemen, såsom att ändra grundvattenflöden, skapa jorderosion eller att asfaltera över bördig jordbruksmark. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördel- 4 ning så att människor kan tillgodose sina behov Även om de tre första kriterierna är uppfyllda kan ett samhälle aldrig bli långsiktigt hållbart om inte vi människor mår bra. De här principerna omfattar det man som medborgare eller verksamhet gör liksom hur de varor och tjänster vi tar del av produceras. Hållbarhetsprinciperna är verktyg för att kunna bedöma nuläget i kommunen i relation till målet om en långsiktigt hållbar och attraktiv kommun. Principerna används också för att 3

4 hitta de åtgärder som krävs för att styra arbetet mot en hållbar utveckling och för att kunna utvärdera om åtgärderna verkligen för oss i rätt riktning. Tittar vi på nuläget i kommunen blir det tydligt att vi i dagsläget inte följer de fyra hållbarhetsprinciperna, det gör inte heller övriga landet och världen i stort. Hållbarhet förutsätter ett fungerande kretslopp där de resurser som tas ut inte är större än de resurser som nyskapas. Där frigörande och utsläpp av ämnen inte är större än vad naturen klarar av att binda och bryta ner. Där våra mänskliga resurser används på ett sådant sätt att vi mår bra, får tid till återhämtning och får tillbaka lika mycket som vi investerar. Vi har en utmaning framför oss för att kunna ändra dagens utveckling och i stället skapa ett välmående samhälle fullt av tillgångar även för nästa generation. När de fyra hållbarhetsprinciperna är uppnådda har vi en långsiktigt hållbar kommun. I programmet anges mål och delmål för olika områden. Mål som ansluter till det övergripande målet och visar på vilket sätt vi ska nå det övergripande målet Eksjö ska vara en långsiktigt hållbar och attraktiv kommun. Bakgrund Efter antagandet av Agenda 21 i Rio de Janeiro år 1992 bedrevs ett omfattande arbete i kommunen med Agenda 21-inriktning. Arbetet drevs med stort engagemang och berörde såväl politiker som anställda och kommuninvånare. I och med att de nationella och senare även regionala miljömålen infördes med början år 1999 har kommunens strategiska miljöarbete förändrats. De nationella och regionala miljömålen samt kommunens åtagande i anslutning till de regionala miljömålen är vägledande för kommunens miljöarbete. Under 2012 uppmärksammades behovet av en aktuell miljöplan för kommunens samlade miljöstrategiska arbete. Det styrande kommunala dokument som fanns 2012 var: handlingsprogram för kommunen som Ekokommun, antaget år 1993, miljöpolicy, antagen 1996, energiplan och klimatstrategi, antagen De två först nämnda dokumenten ansågs behöva ersättas med en övergripande miljöplan för kommunen. Energiplanen/klimatstrategin behövde även den revideras. 4

5 Miljömål Riksdagen beslutade 1999 om 16 nationella miljökvalitetsmål. Strävan är att vi inom en generation, till år 2020, ska ha löst de stora miljöproblemen (till 2050 då det gäller klimatmålet). Generationsmålet lyder Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Naturen behöver tid att återhämta sig och i flera fall kommer vi inte att hinna nå den önskade miljökvaliteten, även om stora insatser görs. Idag bedöms 14 av de 16 miljömålen nationellt som svåra eller omöjliga att uppnå med beslutade eller planerade styrmedel. Den regionala bedömningen är densamma. Vi har alla anledning att öka åtgärdstakten för att nå generationsmålet. Länsstyrelsen har fastställt i tre olika åtgärdsprogram Luftens och hälsans miljömål, Miljömålen för vattnets bästa och Djurens och växternas miljömål. Dessutom har antagits en Klimat- och energistrategi för länet. Kommunen har åtagit sig att arbeta med flera av åtgärderna. Länsstyrelsen har antagit regionala mål som överensstämmer med de nationella. För Begränsad klimatpåverkan har egna regionala etappmål antagits. Kommunens inriktning är att prioritera de miljömål som ställer stora krav på kommunen samt där det finns stora möjligheter att påverka. För att värna om den egna kommunens livskvalitet och styrka ska arbetet med klimat, mat, transporter och biologisk mångfald prioriteras. EU:s ramdirektiv för vatten ställer stora krav på kommunen vad gäller vattenkvalitet och vattenskydd. För övriga miljömål har man inte huvudansvaret men har ändå ett ansvar för att genomföra åtgärder i linje med vad miljömålen kräver. Två av de nationella målen, Storslagen fjällmiljö och Hav i balans, bedöms inte som relevanta för länet och kommunen. För Eksjö finns alltså fjorton miljömål varav tretton är prioriterade enligt listan nedan. Skyddande ozonskikt prioriteras inte, vi följer det nationella arbetet. Eksjö kommuns prioriterade miljömål Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitet Frisk luft Myllrande våtmarker Bara naturlig försurning Levande skogar Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Säker strålmiljö Ett rikt växt- och djurliv Läs mer om miljömålen och arbetet med dessa i bilaga 1 eller på 5

6 Nuläge och framtid En internationell grupp bestående av 28 välrenommerade forskare identifierade 2009 nio områden med allvarliga globala miljöhot där alla på ett eller flera sätt är kopplade till varandra: utsläpp av växthusgaser uttunning av ozonlagret försurning av haven förändrad markanvändning användning av sötvatten förlust av biologisk mångfald tillförsel av kväve och fosfor till land och hav aerosoler i atmosfären utsläpp av miljögifter För att bedöma vilka åtgärder som ska prioriteras för kommunen måste vi ha en uppfattning om vilken framtidsbild som är sannolik för Eksjö. Nuläge Eksjö kommun drabbas naturligtvis av nationella och globala miljöproblem som klimatförändringar, försurning, övergödning och gifters spridning i miljön. I Jönköpings län har man enligt Länsstyrelsen sett att förändringar skett i klimatet sedan 1990-talet. Under nästan samtliga av de senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen legat 1 2 grader över det normala och årsnederbörden har varit större än normalt. Försurningen är ett allvarligt miljöproblem i kommunen. Den ger effekter på den biologiska mångfalden i mark och vatten men påverkar även skogsproduktion, jordbruk, fiske och dricksvattenkvaliteter. Eksjö kommun utsattes fram till slutet av 1900-talet för en hög belastning av försurande ämnen. Som motåtgärd påbörjades kalkning av sjöar och våtmarker för att restaurera dessa vattenmiljöer. Kalkningsinsatserna har som målsättning att bevara liv och en biologisk mångfald i våra ytvatten. Övergödning orsakas av kväve- och fosforföreningar, det vill säga näringsämnen som tillförs mark och vatten direkt eller indirekt genom läckage eller luftnedfall. Mindre recipienter och känsliga vatten får ibland ta emot ett alltför näringsrikt vatten vilket ger problem som igenväxning och algblomning. De största bidragande orsakerna till övergödningen är jord- och skogsbruk, enskilda avlopp, kommunala reningsverk och biltrafik. I kommunen pågår arbete med Torsjöån och Ingarpasjön som båda är påverkade av övergödning. I princip all vår produktion samt konsumtion medför att gifter sprids i naturen, både lokalt och globalt. Mark, vatten och luft förorenas i mindre eller större utsträckning av den moderna människans sätt att konsumera. I Eksjö är tillverkningsindustrin förhållandevis liten men då generationsmålet innefattar att vi inte ska orsaka miljöpåverkan på annan plats på jorden bidrar vi ändå till att onaturliga ämnen sprids när vi konsumerar varor och tjänster. 6

7 Framtid I slutet av seklet förväntas, enligt Länsstyrelsen i Jönköpings län, klimatet ha påverkats så att länets årsmedeltemperatur har stigit med 4 5 grader och nederbörden under vintermånaderna ökat med 60 procent. Världsbanken förutspår att förändringen går i en mycket högre takt än så och att den fyrgradiga temperaturökningen kan vara fullbordad så tidigt som på 2060-talet. Under vår och höst förväntas, enligt Länsstyrelsen, en mindre ökning av nederbörden medan den under sommarmånaderna förblir densamma eller minskar. Avrinning och höga flöden kommer att öka något. Vattentillgången kan minska sommartid. Kortare och mildare vintrar kommer att innebära kortare och tunnare beläggning av snö, is och tjäle. Extrema väderhändelser och naturolyckor såsom värmebölja, torka, skyfall, översvämningar, ras och skred förväntas bli allt vanligare och känsligheten för storm tros öka. Kommunens största utmaning är att vi är en del av ett system som i grunden är ohållbart. Systemet kan benämnas tillväxtsamhället och bygger på att vi måste bidra med en ständigt ökande konsumtion för att inte arbetslösheten ska öka. En konsumtionsökning som medför att vi i allt större utsträckning bryter mot tre av de fyra systemvillkoren (se Övergripande mål, sidan 3). När tillväxtsamhället utsätts för globala begränsningar (utfiskning, tillgång till olja, mineraler, jordbruksmark, grundvatten) sjunker produktiviteten och möjligheten till fortsatt ökad konsumtion försvinner. Då kommer det att bli tydligt att varken vår eller någon annan kommun ur ett bredare perspektiv (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) är långsiktigt hållbar. Förr eller senare kommer vi nå den punkten där vi för vår överlevnad tvingas att skapa ett hållbart samhälle. Genom att inte vänta på den kritiska punkten utan att istället redan nu arbeta för att ställa om vår produktion och konsumtion på ett sådant sätt att den tar hänsyn till att vi är beroende av en levande planet att bo på och leva av, desto mer resurser kommer vi att ha till vårt förfogande i processen att utveckla att hållbart samhälle. Denna omställning till hållbarhet inkluderar och berör alla i kommunen. Miljöplanen bör inriktas mot mål och åtgärder som går att genomföra i tider av ett krympande budgetutrymme. Om det går att formulera åtgärder som underlättar den omställningsresa samhället kommer att tvingas in i finns det många vinnare. 7

8 Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder samt revidering av programmet Mål, åtgärder och indikatorer följs upp och redovisas varje år i ett miljöbokslut. Ansvarig för sammanställning är samhällsbyggnadsutskottet men varje utsedd ansvarig i åtgärdstabellen nedan ska rapportera hur deras åtaganden fortskrider. Programmet ska utvärderas och vid behov revideras minst en gång per mandatperiod. Samhällsbyggnadsutskottet ansvarar för att utvärdering och eventuell revidering genomförs. Läsanvisning åtgärder Vissa områden och åtgärder passar in under flera delar i programmet. För att minska omfattningen av programmet presenteras respektive område endast en gång, under den del som området huvudsakligen bedömts tillhöra. Metod för miljöbedömning Miljöbedömningarna är gjorda mot generell miljönytta. 1 liten effekt, 2 måttlig effekt 3 stor effekt Poängteras bör att åtgärderna är svårbedömda varför bedömningarna inte kan ses som absoluta sanningar utan ska ses som ett underlag till diskussion och prioritering. Kostnader/resurser En uppskattning av resurser och kostnader är gjord enligt nivåerna nedan för varje åtgärd som kommunen åtar sig att genomföra: (+) ryms inom ordinarie verksamhet + upp till kronor miljon kronor miljoner kronor ++++ mer än 5 miljoner kronor? kostnadsuppgift har inte gått att få fram Ansvar Följande förkortningar används i åtgärdstabellerna som ansvariga för åtgärder och uppföljning av dessa: Ks Kf Klk Lst Sbu TMn Sbs EoU EE Ekfab Ebo Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunledningskontoret Länsstyrelsen Samhällsbyggnadsutskottet Tillstånds- och myndighetsnämnden Samhällsbyggnadssektorn Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Eksjö Energi AB Eksjö Kommunfastigheter AB Eksjöbostäder AB 8

9 Klimat och luft Målområdet Klimat och luft bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen Frisk luft, Giftfri miljö, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö. Mål Vi ska minska vår klimatpåverkan genom att använda förnybar energi effektivt. Vi ska prioritera gång-, cykeloch kollektivtrafik samt fordon som drivs med effektiva förnybara drivmedel. Byggnader ska vara energieffektiva och använda så lite energi som möjligt. Delmål Vi ska minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen med minst 30 procent år 2015 och 100 procent år 2030 jämfört med år 1990, öka andelen personbilar och lätta lastbilar, inklusive personal- och tjänstebilar, som uppfyller de nationella miljöbilskriterierna så att de utgör minst 60 procent år 2015 och 100 procent år 2020, öka andelen förnybar energi i kommunala personbilar så att den utgör lägst 70 procent år 2015 och lägst 90 procent år 2020, (38 procent år 2010), öka resande med kollektivtrafik med 25 procent till år 2020 (20 resor per invånare 2012), bygga ut gång- och cykelvägnätet med 20 procent till år 2020 (från 48 km år 2012 till 58 km år 2020), förbättra trafiksäkerheten på kritiska sträckor i det befintliga gång- och cykelvägnätet, minska energianvändningen i kommunala byggnader med minst 5 procent år 2015 och minst 10 procent år 2020 jämfört med år Nuläge Transporter Eksjö kommun har under lång tid sökt möjliga vägar för att effektivisera och ställa om energianvändningen inom transportsektorn. Användningen av fossila bränslen inom Eksjö kommun har under perioden minskat från 240 GWh till 201 GWh (-13 procent). Mängden eldningsolja har minskat dramatiskt under en längre tid medan mängden bensin och diesel i princip är oförändrat. Energitillförseln för uppvärmning är i princip omställd och effektiviserad. Transportsektorn är ett område som nu måste effektiviseras och ställas om till förnybar energi. Utsläppen av koldioxid från fossil energi inom Eksjö kommun har under perioden minskat från 4,4 ton per person och år till 4,1 ton per person och år (-7 procent). Personbilar är den största utsläppskällan följt av tunga lastbilar och bussar. Utsläppen från dessa har ökat med 20 procent från år 1990 till år Lokaltrafik förekommer inte i ordets rätta bemärkelse. Länstrafiken utgör den enda kollektiva trafiken i kommunen. Länstrafiken använder idag inblandning av förnyelsebara drivmedel. Flertalet av kommunens fordon drivs idag med etanol. Kommunen har upprättat en resepolicy som förordar gång, cykling och kollektivtrafik. Policyn ska revideras. För kommunens anställda finns även ett distansarbetsavtal som gör det möjligt att arbeta exempelvis hemifrån och spara transporter. Kommunen har under lång tid byggt ut ett separat gång- och cykelvägnät. En särskild gång- och cykel- 9

10 Energi Kommunens biogasprojekt har som mål att etablera en tankstation i Eksjö. På sikt finns också med en framtida produktion av biogas från gödsel, hushållsavfall med mera för att klara tillgången på gas på höglandet. För att nå lönsamhet behöver det finnas en aktör som storskaligt tar hand om gasen. Elfordons- och laddbilsprojektet, Green Charge Syost, har nyligen startats upp och pågår till och med Det syftar till att introducera elfordon och laddmöjligheter i sydöstra Sverige. Fjärrvärme produceras i Eksjö, Ingatorp och Mariannelund. I Eksjö utgörs bränslet av hushålls- och industriavfall (55 procent förnyelsebart) samt skogsavfall. I Ingatorp och Mariannelund utgörs det av skogsavfall och flis. vägsplan finns antagen som redovisar de mest angelägna åtgärderna. Budgetmedel finns avsatta för successiv utbyggnad. I vissa kritiska partier behöver trafiksäkerheten förbättras. Det kan gälla vid anslutning mot vägar, vid skolor etc. och även gälla möjligheterna att cykla säkert på gator och vägar, där cykelbana inte kan anordnas. Till kommunens verksamhet köps enbart förnyelsebar, miljömärkt el. Lokal elproduktion finns vid vattenkraftverket i Högebro och vid kraftvärmeverket i Eksjö. Åtgärder transport Ansvar Miljönytta Resurs Planer, program, strategier, riktlinjer, policys Revidera resepolicyn till en rese- och mötespolicy som även innebär klimatkompensation, senast Miljönyttan omfattar även genomförande av policyn. Personalavd. 2 (+) Revidera Policy och riktlinjer för personalbil enbart fordon som uppfyller de nationella miljöbilskriterierna. Miljönyttan omfattar även genomförandet av policyn. Personalavd. 2 (+) Utreda möjlighet att införa parkeringsavgifter i de centrala delarna av Eksjö. Sbs 1 (+) Planera för en framtida lokal kollektivtrafik/närtrafik senast 2015 Sbs 2? Avtal, upphandling Ökad turtäthet på länstrafikens linjer enligt kommunens prioriteringar Sbs 2? 10

11 Forts. Åtgärder transport Ansvar Miljönytta Resurs Fysiska åtgärder Medverkan i elfordonsprojektet Green Charge Sydost, fordon och laddningsmöjligheter Sbs, EE 2 ++ Kommunen arbetar för biogasframställning inom avfallssamverkan VENUS/ Småland, EE, Sbs 3? Underlätta för samåkning/klimatsmarta resor (samåkningsparkering) Sbs 1 (+) Utbildning i Ecodriving för kommunanställda Sbs 1 (+) Möjliggöra sammanträden genom videokonferenser och i så hög omfattning som möjligt låta dessa ersätta sammanträden vilka kräver att deltagare reser. Alla sektorer 1 (+) Genom förhandlingar med fack och andra arbetsgivare ge arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter möjlighet att byta tjänster, i de fall detta innebär ett minskat totalt resande. Personalavd. 1 (+) Informationsåtgärder Cykelkampanj för att fler ska cykla istället för att åka bil Personal/ 1 (+) Folkhälsorådet Åtgärder energi Ansvar Miljönytta Resurs Planer, program, strategier, riktlinjer, policys Revidering av Energi- och klimatplanen, senast Miljönyttan omfattar genomförandet av planen. Sbu, Sbs 3 (+) Policy för utbyggnad av fjärrvärme, senast 2015 EE 1 (+) Borgmästaravtalet, handlingsplan klar Sbs 2 + Utveckla energitjänster för energieffektivisering (Eksjö Energi AB) EE 1 (+) Årligen genomföra aktiviteter för att uppmärksamma Earth Hour Sbs 1 (+) Avtal, upphandling Solcellsprojekt genomföra nettodebitering på årsbasis för småskalig elproduktion som exempelvis solceller påbörjas senast 2013 EE, Sbs 2 (+) Vindkraft bevakning av projekt i kommunen och grannkommunerna EE, Sbs 1 (+) Fysiska åtgärder Energieffektivisering inom kommunens egen verksamhet Ekfab, EoU Nya byggnader i kommunens regi utförs energieffektiva för långsiktigt låga drifts/energikostnader Ebo 2? Belysning i utemiljö samt gatubelysning ska energieffektiviseras Sbs, EE 2 (+) Informationsåtgärd Energi- och klimatrådgivning till kommuninvånare och företag Sbs 2 (+) 11

12 Medborgare kan bidra genom att välja cykel framför bilen vid korta resor, resa kollektivt med buss och tåg vid längre resor, köra energisnålt, ecodriving, tanka förnyelsebara drivmedel om bilen kan gå på det, byta fossilbränsledriven bil mot elbil, välja produkter med låg energiförbrukning, välja el från förnyelsebara källor (grön el), släcka lampor i tomma rum och byta till lågenergilampor, installera snålspolande toaletter, kranar och duschar, sänka inomhustemperaturen, bygga hus med låg energianvändning. Elbil Nissan Leaf Indikatorer för uppföljning minskning av koldioxidutsläppen jämfört med 1990 års nivå, cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden, resor med kollektivtrafiken (Sveriges Ekokommuner, Sekom), energieffektivisering i kommunens byggnader, andel förnybar energi i kommunens fordon, koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil. Aktuella länkar inom målområdet Kör snålt för miljön, film: Elbil Sverige: Greencharge Sydost: Gröna Bilister: Solenergi: Energieffektivisering: Spara energi: Eksjö Energi: Eksjö kommun, energi och klimatplan: 12

13 Markanvändning och samhällsbyggande Målområdet Markanvändning och samhällsbyggande bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Frisk luft. Mål Vi ska planera och bygga kommunen på ett långsiktigt hållbart sätt och med en effektiv hushållning med naturresurser. Delmål Vi ska bygga ut Eksjö stads bostadsbebyggelse inom en radie av tre kilometer från Stora Torget, i syfte att öka förutsättningarna för gång- och cykeltrafik, om möjligt lokalisera ny bostadsbebyggelse i mindre tätorter och på landet till områden med närhet till kollektivtrafik eller servicefunktioner, erbjuda möjlighet att bo sjönära i områden som behöver ökat befolkningsunderlag för att kunna upprätthålla servicefunktioner (skolor, förskolor, butiker med mera). Nya strandtomter ska dock ej förekomma, säkra tillgång till rekreationsmark i anslutning till tätorterna och utveckla de kvaliteter som finns i dessa områden, i syfte att främja god folkhälsa, värna om och förbättra befintliga grönområden i tätorterna. Gröna stråk i stadsmiljön och ut i närområden ska inte brytas, följa den antagna dagvattenpolicyn. Hanteringen av dagvatten i nya områden ska bli ett positivt inslag i stadsmiljön, främja användning av resurssnåla och förnyelsebara material i byggandet, säkerställa tillgången till kommunägd mark i strategiska lägen, för att skapa möjlighet till bebyggelse i önskade lägen, eftersträva variation i upplåtelseformer, bostadsstorlekar och boendemiljöer. understödja möjlighet att bedriva stadsnära odling, säkerställa kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, slå vakt om kommuninvånarnas tillträde till ej bebyggda strandområden, arbeta förebyggande med riskanalys för klimatförändringar, säkerställa att översvämnings- och andra klimataspekter beaktas vid bebyggelse i närhet av vatten. inventera och riskklassa förorenade områden och utföra inventeringar som ger vägledning för fortsatta åtgärder. 13

14 Nuläge Redan i dagsläget pågår arbete med att planera och bygga för ett långsiktigt hållbart samhälle. En mycket viktig åtgärd har varit utbyggnaden av fjärrvärme i Eksjö, Ingatorp och Mariannelund. På olika sätt pågår arbete med energieffektivisering. Åtgärder vidtas för att förbättra situationen vad gäller påverkan från enskilda avlopp. Kommunen har inte tillräcklig markreserv i strategiska lägen. Insatser behövs för att förvärva mark antingen för framtida exploatering eller för att ha som bytesmark. För Eksjö stad har en grönplan upprättats som syftar till att säkerställa grönområden likväl som att ge möjligheter för utveckling och expansion. I kommunen finns förorenade områden som undersökts och klassats i riskklass 1 (mycket stor risk) före detta sulfitfabriken i Mariannelund och Sannebo Trä i Hult. Kommunen driver frågan om undersökningar och eventuella åtgärder tillsammans med länsstyrelsen genom bidrag från Naturvårdsverket. Kommunen har under senare år, särskilt 2007 och 2012, drabbats av översvämningar med betydande skador på byggnader som följd. Vid byggnation av nya områden måste kommande klimatförändringar beaktas. För att bevaka alla vattenrelaterade planeringsfrågor finns en särskild vattengrupp tillsammans med Emåförbundet. Förbundet har även initierat att ta fram en hydrologisk modell för hela Emån, med användning av den nya nationella höjddatamodellen. En sådan modell kan utgöra underlag för upprättande av en klimatanpassningsplan. Kommunen har för flera år sedan tagit principbeslut om att trä ska främjas som byggnadsmaterial. Under de senaste åren har kommunen medverkat i projektet Trästad 2012, som nyligen avslutats. Det bör vara en intention att arbeta vidare med dessa frågor. Regionförbundet har nyligen tagit fram en träpolicy. Kommunen bör också medverka i arbetet med Träregion Småland. Medborgare kan bidra genom att välja energieffektiva lösningar vid bostadsbyggande, välja förnyelsebara material i samband med byggande och renovering, lokalisera bebyggelse så att transportarbetet minimeras, markägare kan anlägga våtmarker som översvämningsbuffert på lämpliga platser. Indikatorer för uppföljning gröna stråk, orörda sådana vid exploatering, bostadsbyggande andel inom tre kilometer, antal genomförda klimatanpassningsåtgärder. Aktuella länkar inom målområdet Eksjö kommuns översiktsplan: Länsstyrelsens Klimatarbete: Vid ny bebyggelse följs dagvattenpolicyns grundprinciper. Däremot har vi inte lyckats utforma dagvattenhantering så att det blir ett positivt inslag i olika områden. I befintlig bebyggelse är det väsentligt svårare att uppnå dagvattenpolicyns intentioner. 14

15 Åtgärder markanvändning och samhällsbyggande Ansvar Miljönytta Resurs Arbeta i enlighet med översiktsplan antagen hösten 2013 Sbu/ Sbs 2 (+) Detaljplaner upprättas med utgångspunkt i delmålen Sbu/Sbs 2 Planavtal eller särskilt anslag Markförvärv utifrån översiktsplanen Sbu/Sbs 2 Investeringsanslag i budget Riktlinjer för bostadsförsörjning aktualiseras Sbu/Sbs i samråd med Ebo, övr. sektorer 1 (+) Skötselplan för grönområden upprättas Sbs/Skog och park 2 (+) Arbeta enligt antagen dagvattenpolicy. Dagvattenfrågan ska komma in tidigt i planprocessen. Sbs, EE 1 (+) Utvecklingsstrategi för Skedhult Sbu/Sbs 1? Medverkan i arbete med Träregion Småland Sbs 2? Revidering av kommunens kulturminnesvårdsprogram Sbs 1 + Upprätta klimatanpassningsplan Sbs/Eksjö Energi 2? Klimatanpassningsåtgärder genomförs 2? I dialog med markägare verka för anläggande av våtmarker som översvämningsbuffert. Sbs 2? Förorenade områden ska inventeras och riskklassas. Sbs 3 ++ inventering Därefter beslutas om eventuella saneringsåtgärder eller ++++ sanering andra skyddsåtgärder utifrån spridningsrisk och risk för människors hälsa. 15

16 Hälsa och friluftsliv Målområdet Hälsa och friluftsliv bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen Säker strålmiljö, God bebyggd miljö samt de nationella folkhälsomålen Miljöer och produkter, Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel. Mål Vi ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Delmål Vi ska underlätta för människor att vara fysiskt aktiva, arbeta för trygga, säkra och tillgängliga miljöer, se till att alla medborgare beaktas vid planering, utformning och förvaltning av den byggda miljön, stödja förutsättningar för fritids- och kulturaktiviteter, arbeta för att byggnader där människor vistas långvarigt har en utförd radonmätning och att åtgärder vidtas vid behov. Nuläge Miljöproblemen handlar inte bara om överlevnad i en hotfull värld utan även att må gott i vardagen. I naturen kan vi återhämta oss utan någon som helst ansträngning. Därför är upplevelserika naturområden, gärna i närheten av där man bor, viktiga för välbefinnandet. Kommunen har avsatt ett kommunalt naturreservat, Klinten. Arbete pågår med hur de tätortsnära rekreationsområdena Skedhult, Skidstugeområdet och Skåneskogen ska säkerställas. Dessa anläggningar har förutom för kommuninvånarna även ett stort värde för turismen. De tätortsnära rekreationsområdena är en stor tillgång både ur fritids- och hälsosynpunkt då motion och att vara i rörelse är en viktig hälsofaktor. Viktiga naturområden är de som binder samman tätortens inre delar med de naturområden som finns utanför staden. Naturmöten har många positiva effekter för hälsan. Att vistas i naturen reducerar stress och med stress sammanhängande sjukdomar. Kommunens tätorter är väl tillgodosedda vad gäller närströvområden. Behovet består främst i att säkerställa deras kvalitet och tillgänglighet. Bygger man prome- 16

17 nadstråk, cykelvägar och naturstigar i närheten av bostadsområdena leder det till att fler cyklar och går. Det finns strövstigar och strandpromenader kring flera av våra tätorter och vandringsleden Höglandsleden sträcker sig genom kommunen i väst-östlig riktning. Trygghet är en viktig faktor för att öka människors fysiska aktivitet. Åtgärder som belysning, buskbeskärning, fartdämpande åtgärder och minskade sociala oroligheter är viktiga för den upplevda tryggheten. Tillgänglighet till skugga i offentliga miljöer är mycket viktigt då risken för hudcancer och malignt melanom ökar med mängden solstrålning man utsätter sig för. Det är lämpligt att vid lekplatser, parker, sittplatser och på skolgårdar ha tillgång till skugga i samband med lek och vila. Att arbeta med miljöfrågor och att arbeta pedagogiskt utomhus ger många fördelar jämfört med det traditionella arbetssättet i klassrum. Naturen förbättrar inlärningsförmågan, förbättrar minneskapaciteten och koncentrationsförmågan, ger friskare och lugnare barn med färre sjukdagar i skolan. Att barn arbetar med miljöfrågor och tidigt i livet får lära sig att leva hållbart är en mycket viktig bidragande faktor till en långsiktig förändring. Åtgärder hälsa och friluftsliv Planer och policys I kommunen finns en Grön Flagg-certifierad förskola, förskolan Fröhuset. De arbetar mycket med odling, kompostering och sopsortering. De köper även in ekologiska livsmedel i stor utsträckning. I Sverige är idag fler än skolor och förskolor, cirka 8 procent, certifierade enligt Grön Flagg. I så gott som alla småhus och lägenheter eller lokaler med markkontakt finns risken att radonhalten är förhöjd. Eksjö kommun är inget högriskområde för radon men trots detta förekommer byggnader med höga radonvärden. Radon varken luktar, syns eller känns. Det enda sättet att ta reda på om det finns radon i ett hus är att mäta. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att radon i bostäder orsakar 500 lungcancerfall per år i Sverige. Radonhalten i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål bör mätas och åtgärder vidtas om mätresultatet överstiger 200 Bq/m3. I kommunen finns ett folkhälsoråd, vars syfte är att medverka till en långsiktig och hållbar samhällsutveckling och tillsammans med andra aktörer främja en god hälsa för invånarna i Eksjö kommun. Folkhälsorådets arbete grundar sig på de elva nationella folkhälsomålen samt delar av de nationella miljömålen. Arbetet bedrivs Ansvar Miljönytta Resurs Säkerställa och utveckla friluftsområdena Skedhult, Klinten, Skidstugan samt Skåneskogen Sbs 2 ++ Skapa trygga och säkra skolvägar för barn Sbs, EE 1 ++ Prioritera barn och ungdom vid ekonomiskt stöd och upplåtande av lokaler och anläggningar Sbs 1 (+) Samordna och stödja arbetet för de skolor och förskolor som Grön Flaggcertifieras Bus/Sbu 1 + Fysiska åtgärder Skapa attraktiva parker, lekplatser och skolgårdar som passar för lek, rörelse och utomhuspedagogik Ekfab 1 (+) Anlägga bilfria gång- och cykelbanor samt cykelparkeringar i anslutning till skolor, arbetsplatser och kollektivtrafik Sbs 2 ++ Kontinuerligt informera fastighetsägare om radonmätningar och bidrag Sbs 1 (+) Aktivt arbeta med att radonmätningar genomförs i lokaler där kommuninvånare vistas långvarigt Sbs 1 (+) Skapa tillgång till skugga i offentliga miljöer Sbs, EE

18 utifrån verksamhetsplan och handlingsplaner antagna av kommunstyrelsen. De folkhälsomål som främst berörs i detta program är: miljöer och produkter, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel. Medborgare kan bidra genom att cykla och gå till arbete, skola och andra aktiviteter. Använd muskelkraft i stället för fossil kraft! utnyttja närheten och möjligheten till naturupplevelser och friluftsliv, göra radonmätningar i fastigheter och vid behov vidta åtgärder. Uppföljning Indikatorer finns för att bedöma närhet, tillgänglighet, användbarhet. Närhet lokalpark, offentligt grönområde, bollspel, lekplats (inom 200 meter), promenad- och/eller cykelstråk (med eller utan asfalt inom 500 meter). Tillgänglighet cykelvägnätets omfattning, antalet kilometer cykelvägar i kommunen, andelen gång- och cykelpassager (inklusive övergångsställen) inom huvudvägnätet med högre tilllåten hastighet än 30 km/tim, enkelt avhjälpta hinder. Användbarhet andelen förskolor och grundskolor i kommunen som har en attraktiv gård för lek och rörelse, andelen offentliga lekplatser i kommunen som har en attraktiv lekmiljö, andelen gång- och cykelvägar med belysning. Aktuella länkar inom målområdet Folkhälsorådet, Eksjö kommun: Folkhälsoinstitutet: 18

19 Biologisk mångfald Målområdet Biologisk mångfald bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Mål Vi ska värna och utveckla den biologiska mångfalden. Delmål Vi ska undvika att medvetet föra in främmande djur och växter (arter, raser, och populationer) i kommunen, ge alla människor möjlighet till nära kontakt med naturen och ge kunskap om vikten av den biologiska mångfalden, uppmärksamma naturens ekosystemtjänster naturens gratistjänster som har betydelse för människans välbefinnande (ex. ekologiska samspel, pollinering och biologisk kontroll av skadegörare, genetiska resurser hos vilda arter). Nuläge Inom kommunens gränser hittar du det säregna småländska landskapet en blandning av skog, öppna landskap, sjöar och vattendrag. Det finns fortfarande naturskogar av vildmarkskaraktär som ger skogens växt- och djurarter ett skydd. Bergarter som är rika på mineraler påverkar växtligheten och floran blir artrikare. Tack vare brukandet av åker och äng har värdefulla odlingsmiljöer bevarats i odlingslandskapet. Odlingsrösen, stenmurar, öppna diken och åkerholmar är inte bara kulturhistoriskt värdefulla miljöer utan även livsmiljöer för många växter och djur. Naturliga slåtter- och betesmarker är de mest art- och variationsrika miljöer vi har. Kommunen är rik på sjöar och vattendrag. Källflödena till Emån är relativt opåverkade. Sjöarna i den östra delen av kommunen är näringsfattiga medan de i den västra är mer påverkade, dels av basiska bergarter, dels av näringsutsläpp från jordbruk och bebyggelse. Detta speglar också den biologiska mångfalden i vattnet. Strömlevande öring är vanlig i vattendragen. Andra intressanta arter är rödingen i Mycklaflon, flodpärlmusslan och Smålands landskapsdjur utter, som blir alltmer talrik i fiskrika vatten. Den biologiska mångfalden är basen i hela ekosystemets uppbyggnad. Försvinner arter påverkas hela systemet. Eksjö kommun har 11 naturreservat, 1 naturminne ( Eksjö-eken ) och 20 Natura 2000-områden. 19

20 Naturreservaten är skyddsvärda och värdefulla naturmiljöer för den biologiska mångfalden och friluftslivet. Naturreservatet Klinten är kommunägt. Natura 2000-områdena har pekats ut av EU med viktiga bevarandevärden för den biologiska mångfalden. Det finns 11 biotopskydd avsatta genom Skogsstyrelsens försorg ofta utgörs de av relativt små arealer skog med unika värden. Ytterligare ett sätt att säkerställa och skydda natur är att upprätta naturvårdsavtal med markägare. Begreppet nyckelbiotoper används inom skogsbruket för att uppmärksamma särskilt värdefulla biotoper. Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter eller åtgärder för att gynna andra fredade arter finns framtagna för ttill exempel utter, tjockskalig målarmussla, större vattensalamander, barbastell, flodkräfta, mosippa och sjönajas. Till åtgärdsprogrammen finns ofta kopplat särskilda medel för att kunna göra nödvändiga insatser. Inventeringar och utredningar om olika arter och områden görs regelbundet. Sverige upprättar liksom i många andra länder förteckning över hotade och sällsynta växt- och djurarter (rödlista). Olika typer av åtgärder för att gynna floran och faunan görs kontinuerligt i kommunen (ängsslåtter, borttagande av vandringshinder, bevarande av döda träd/ trädkyrkogård ). Åtgärder biologisk mångfald Ansvar Miljönytta Resurs Ta fram parkplaner utifrån biologisk mångfald senast 2014 HIA, Sbs 1 (+) Biotopförbättrande åtgärder i vattendrag. Sbs 1 ++ Informera om vikten av bevarandet av arter och mångfald Sbs 2 (+) Anordna guidningar för allmänheten på myrmark eller annan våtmark Sbs 1 (+) Vid vägprojekt uppmärksamma vägkanternas betydelse för den biologiska mångfalden och bevarandet av kulturvärden. Sbs, EE

21 Medborgare kan bidra genom att skapa miljöer i trädgården som tilltalar exempelvis insekter, igelkottar och vattenlevande djur, sätta upp fågel- och fladdermusholkar, skapa bisamhällen, hävda ängsmark genom lieslåtter, respektera allemansrätten. Miljöorganisationer kan bidra genom att informera om vikten av bevarandet av arter och mångfald, inventera växter och djur. Indikator för uppföljning andel skyddad natur (Sveriges Ekokommuner, Sekom), andel FSC-certifierad skog (Sekom), tillgänglighet, enkelt avhjälpta hinder. Aktuella länkar inom målområdet Artportalen: Om vikten av biologisk mångfald: Biodiverse, gratis tidskrift: Länsstyrelsen, Djur & Natur: 21

22 Jord och skog Jord Målområdet Jord (Odlingslandskapet) bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Mål Åkermark inom Eksjö kommun brukas på ett långsiktigt hållbart sätt. All jordbruksmark hålls i ett sådant skick att den långsiktigt kan nyttjas för produktion av livsmedel. Delmål Vi ska ha permanenta skyddszoner utmed känsliga småbiotoper och vattendrag, ge flora och fauna som naturligt hör hemma i odlingslandskapet möjligheter att fortleva i livskraftiga bestånd (jämför Skog), bruka minst 50 procent av kommunens jordbruksareal ekologiskt, vi bör inte bebygga jordbruksmark där alternativ finns. Nuläge Jordbruket i kommunen är av stor betydelse för kommunens näringsliv samt utgör grund för en levande landsbygd. Den är en förutsättning för bevarande av den landskapsbild som så starkt förknippas med Småland. Detta främst genom betesdrift. Jordbruket i kommunen är i grunden baserat på småskalighet. I dagsläget finns cirka 100 mjölkkoenheter i Eksjö kommun. Jordbruket generellt är på väg åt två håll. Några få gårdar gör stora satsningar, bygger ut, arrenderar mer mark och utvecklas. Dessa, nästan alltid mjölkgårdar, är viktiga för bygden eftersom de utgör grunden för jordbruksföretagandet. I Jönköpings län har vi fortfarande ett mycket småskaligt jordbruk med en medelareal på cirka 20 hektar. Uppfattningen om att mindre jordbruk läggs ner och att gårdarna blir allt större stämmer inte riktigt. 22

23 EU-stödet till jordbruket kan vara en del av förklaringen till att antalet jordbruksföretag på senare år inte minskat. I våra bygder kan man ofta skaffa sig utkomst på relativt nära håll och kombinera arbetet på gården inklusive skogen med lönearbete hos till exempel farmartjänst eller maskinringen. En annan utveckling är, särskilt när det kommer en ny generation på gården, kompletterande produktion på gården i form av turism, småskalig förädling med mera. Ett sådant komplement är att anlägga dammar för fiskproduktion under kontrollerade former. Odling av fisk kan ske både för utsättning och för konsumtion. I dagsläget kan man få stöd till anläggande av odlingsdammar men också ekonomisk hjälp till förädling, gårdsförsäljning med mera. För att kunna driva långsiktigt hållbara odlingar utgår även stöd till vattenbruksformer som skyddar och förbättrar miljön. En del av EU-stödet är inriktat på ekologisk odling och många jordbrukare vill idag producera utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det gäller såväl åkerbruket som betesdriften. Ur miljö- och klimatsynpunkt är det ekologiska jordbruket mindre resurskrävande än det konventionella. Bland annat odlas fodret till djuren nästan helt på den egna gården vilket minskar behovet av transporter. Man kan dessutom KRAV-certifiera sin produktion genom avtal med särskilda villkor. KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat. Märkningen har ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Kontroll av att reglerna följs görs årligen. Idag finns ett stort utbud av KRAV-certifierade produkter som tas fram av jordbrukare och företag och saluförs genom butiker, restauranger med flera. Jordbrukare kan bidra genom att bedriva jordbruk EU-ekologiskt och/eller enligt KRAV, minimera läckage av näringsämnen från jordbruk och gödsel, bevara befintliga diken och småvatten i odlingslandskapet öppna, ha en odlingsfri zon närmast vattendrag, anlägga dammar för näringsreduktion och fiskproduktion. Medborgare kan bidra genom att Indikatorer för uppföljning andel ekologiskt odlad åker enligt EU:s regler (Sveriges Ekokommuner, Sekom). Aktuella länkar inom målområdet KRAV: EU-ekologiskt jordbruk: Rapport om anläggande av våtmark/damm: handla ekologisk och närproducerad mat, äta mer vegetariskt, välja kött från djur som betat naturbetesmarker. Åtgärder jord Ansvar Miljönytta Resurs I kommande arrendeavtal ställa krav på ekologiskt jordbruk på kommunens mark. Sbs 2 (+) Verka för ekologiskt jordbruk på icke-kommunal mark. Sbs 2 (+) Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende natur, kultur och friluftsliv på kommunens mark. Sbs 1 + Informera om stöd till anläggande av dammar för näringsreduktion och fiskproduktion. Sbs 1 (+) 23

24 Skog Målområdet Skog bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen Bara naturlig försurning, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Mål Skogen ska brukas så att växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser och med livskraftiga bestånd samt att skogsmarkens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv bevaras och utvecklas. Delmål Vi ska ha permanenta skyddszoner utmed känsliga småbiotoper och vattendrag (jämför Jord), ge flora och fauna, som naturligt hör hemma i skogen, möjligheter att fortleva i livskraftiga bestånd, värna skogens kulturmiljö och sociala värden, öka intresset för skogar med höga sociala värden avseende friluftsliv och kulturmiljö. Nuläge I Sverige har skogen spelat en viktig roll i den ekonomiska utvecklingen de senaste 100 åren och varit starkt bidragande till dagens välfärd. Över tid har skogen och skogsmarken fått allt fler användningsområden, vilket lett till ett allt mer intensivt nyttjande, både som råvarukälla och för andra verksamheter. Det har givit upphov till intressekonflikter och i dag är frågan om skogens nyttjande mer aktuell än någonsin. I skogsvårdslagens portalparagraf anges att produktionsmålet och miljömålet ska ha lika stor vikt. Det mesta av våra skogar är i dag certifierade enligt FSC och/eller PEFC. Det innebär att de områden med högst naturvärden undantas från vanligt skogsbruk, minst 5 procent ska avsättas för detta ändamål. Efterhand som den mogna produktionsskogen omvandlas till planteringar som begränsar användningen av skog för frilufts- och rekreationsändamål ställs krav på att skydda skogsmiljöer. Skogen utgör i dag cirka 75 procent av kommunens totala yta och är kommunens viktigaste naturresurs. I Eksjö har skogsråvaran en stor betydelse för skogsnäringen med förädling i de många sågverken och i småhustillverkningen. När det gäller den kommunala skogen så upprättades en grön skogsbruksplan 2009 för de 1300 hektar som kommunen äger, därav är cirka 20 procent skyddad och undantagen från vanligt skogsbruk. Hela arealen är certifierad enligt både FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). I det kommunala reservatet Klinten ingår 70 hektar skog som förvaltas enligt särskild skötselplan. Ur ett kommunalt perspektiv har skogen blivit en resurs vad gäller rekreation, särskilt den skog som ligger tätortsnära. Det ställs större krav på att skydda skogsområden i närheten av tätorterna för att främja friluftslivet och stimulera kommuninvånarna att röra sig i skog och mark. 24

25 Utvecklingstendenser Så länge det sker en generell tillväxt i världen kommer produktion och konsumtion av råvaran i skogen att öka globalt. Likaså spås att efterfrågan på skogsråvara i Sverige kommer att öka med anledning av klimat- och energikrav (skogsbränslen, drivmedel). Skogen ger även en mängd kollektiva varor och tjänster som ingår i de nationella miljömålen. Exempel på sådana varor är kollagring, rekreationsvärden, biologisk mångfald, jakt och fiske. Det uppstår därmed en konkurrens mellan renodlade marknadsvärden och de sociala värden som omfattas av miljömålen. Sveriges ambitiösa målsättningar att skydda skog har satts dels för att utgöra en kolsänka dels för att inte utarma den biologiska mångfalden i skogsmiljöer. Skogsägare kan bedriva miljöcertifierat skogsbruk, öka mängden död ved på land och i vatten, öka inslagen av lövträd, lämna brandfält intakta. Medborgare kan bidra genom att köpa miljömärkta trävaror (märkta FSC), respektera allemansrätten. Indikatorer för uppföljning andel skyddad natur (Sveriges Ekokommuner, Sekom). andel FSC-certifierad skog (Sekom). Kommunalt skogsinnehav Åtgärder skog Ansvar Miljönytta Resurs Öka arealen skyddad skog. Sbs 2 (+) Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog. Sbs 1 + Öka intresset för skogar med höga sociala värden har en hälsobefrämjande roll. Sbs 2 (+) Bevara och utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö. Sbs 1 + Introducera och utveckla alternativa brukningsformer för skogen i lämpliga bestånd. Sbs 1 (+) 25

26 Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten Målområdet Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker samt Ett rikt växtoch djurliv. Mål Kommunens sjöar och vattendrag samt viktiga grundvattenförekomster ska skyddas. God ekologisk och kemisk status ska vara uppnådd i de flesta av våra sjöar, vattendrag och våtmarker år Inget vatten ska försämras. Delmål Vi ska kontinuerligt minska näringstillförsel och spridning av miljögifter till sjöar och vattendrag, leverera ett gott dricksvatten inom verksamhetsområdena, minimera störningar i den kommunala vattenförsörjningen, säkra tillgång till reservvattentäkter, fastställa verksamhetsområden för vatten och avlopp (spill- och dagvatten) och hålla dem aktuella, minimera de enskilda avloppens bidrag till övergödningen av kommunens sjöar och vattendrag. Påverkan på speciellt känsliga eller värdefulla miljöer ska inte vara märkbar. Nuläge På Sydsvenska höglandet finns upprinnelsen till många källsjöar och små vattendrag. Några av Emåns källflöden finns inom Eksjö kommun och verksamheter som jordbruk, skogsbruk, vägtrafik, dagvatten och annan verksamhet i dess närhet riskerar att påverka dessa små vattendrag. Kommunen har därför ett särskilt ansvar för dessa biotoper och den biologiska mångfald som är knuten till dem eftersom de är unika ur ett sydsvenskt perspektiv. De små biotoperna får en allt större roll i bevarandet av växter och djur eftersom många små områden ökar det genetiska underlaget och säkerställer friska bestånd av olika arter. Försurningen är ett allvarligt miljöproblem som får effekter på den biologiska mångfalden i mark och vatten men påverkar även skogsproduktion, jordbruk, fiske och dricksvattenkvaliteter. Eksjö kommun har haft en hög belastning av försurande ämnen och områdena norr om Bruzaholm i Brusaåns övre delar utgör ett försurningskänsligt område med svårvittrade bergarter och tunna marktäcken. Försurningen utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och mot ett uthålligt utnyttjande av skog och mark. Av det sura 26

27 nedfall som kommunen drabbas av är en stor del importerat. Kommunen genomför regelbundet kalkning i sjöar och våtmarker inom Brusaåns delnederbördsområde och i tillrinningsområdet till sjön Ögeln söder om Mariannelund enligt kalkningsstrategin. Flera vattendrag har en ökad näringsbelastning och källfördelning visar bland annat att enskilda avlopp står för en stor del av fosforläckaget. Kvävebelastningen kommer framförallt från reningsverk och jordbruksmark. Antalet enskilda avlopp i kommunen är cirka styck, varav cirka 70 procent anses vara bristfälliga. Miljöavdelningen har sedan 2006 arbetat med att ställa krav på icke godkända avloppsanordningar. Mycket av kommunens vattenarbete sker genom Emåförbundet. I kommunen finns en arbetsgrupp som ska bevaka och arbeta med vattenfrågor i kommunens alla verksamheter. Kommunerna har en viktig roll i genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten. Dels ansvarar kommuner för att miljökvalitetsnormerna för vatten följs upp, dels har man genom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram pekats ut som ansvarig för sju åtgärder. Arbetet med genomförandet av dessa åtgärder rapporteras årligen till vattenmyndigheterna. Eksjö kommun antog 2013 en VA-plan som omfattar målsättningar och strategier för VA-verksamhetsområden, dricksvattenförsörjning, spillvattenavlopp och dagvattenavlopp. Den behandlar bland annat omvandlingsområden och områden med samlad bebyggelse för enskilda avlopp där Länsstyrelsen förelagt kommunen att anordna allmän VA-anordningar. De verksamhetsområden som ska utökas eller revideras är Eksjö, Mariannelund, Bruzaholm, Hjältevad-Bellö, Hult, Höreda och Värne. VA-planen tar även upp kalkningsplanen samt arbetet med dagvatten i samarbete med Emå-förbundet. Åtgärder sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten Ansvar Miljönytta Resurs Utveckla prövning och planläggning så att EU:s miljökvalitetsnormer för vatten uppnås och inte överträds. TMn, Lst 3 (+) Kalkning enligt kalkningsplan. Planen revideras årligen. Sbs 2 Ca kr årligen Miljöavdelningens arbete med enskilda avlopp fortsätter vara prioriterat (fosforavskiljning). Minst 150 avloppsanordningar som bedömts bristfälliga åtgärdas varje år. TMn, Sbs 2 (+) Utbyggnad av och standardhöjning av kommunalt VA enligt antagen VA-plan. EE Genomförande av antagen VA-plan. EE Åtgärder i vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status: Ingarpasjön, Skiverstaån/Torsjöån, Smedhemsån. Sbs 1? 27