LAGERHÅLLNING FÖR 24-TIMMARS LEVERANS

Transkript

1 Examensarbete C-nivån (10 poäng) LAGERHÅLLNING FÖR 24-TIMMARS LEVERANS Reg.kod: Oru-Te-EXM080-M101/05 Samy Elnaggar Maskiningenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2005 Examinator: Sven-Erik Lundberg WAREHOUSING FOR 24 HOURS DELIVERY Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Sammanfattning Examensarbetet som redovisas här har som syfte att ta fram en metod som gör det möjligt för företaget Johnson Metall AB (JM) att lösa problemet med att uppnå högsta möjliga leveransberedskap och samtidigt minimera sina lagerkostnader. JM är ett företag som i huvudsak tillverkar stränggjutna produkter men kompletterar sitt utbud med produkter som köps in av andra producenter. Som ett led i examensarbetet har formulerats tre frågor angående den satsmängd som ska tillverkas av varje artikel, lämplig nivå för ett säkerhetslager för respektive artikel samt selektering av artiklar som av ekonomiska skäl antingen ska tillverkas eller köpas in av de 375 strängjutna standardartiklar som utgör företagets sortiment. Tillvägagångssättet i examensarbetet har bestått av dels en direkt empirisk undersökning av företaget, dels en teoretisk orientering i ämnet som lett till val av tillämplig teori. Slutsatsen är att det generellt bästa sättet att fastställa maximi- och minimilager är att följa efterfrågan på respektive artikel under minst ett års tid och tillämpa teorier för beräkning av prognos och optimal orderkvantitet. Enligt Wilsonformeln för optimal orderkvantitet kunde under ett visst år de mest respektive minst frekvent tillverkade artiklarna identifieras. Konkret har undersökningen bl a resulterat i selektering av 243 artiklar för egen tillverkning och 132 artiklar som bör köpas in. 1

3 Summary This graduation project aimed at designating a method for the industry - and particularly Johnson Metall AB (henceforth called JM) - to solve the problem of achieving the highest possible readiness for delivery from own stocks, while keeping the incurred warehousing costs at their minimum. JM is a company mainly producing continuous casting products. The company is sometimes recurring to the purchase of some of their standard articles, when in deficit at JM s warehouse, from other producers. During the course of the project work, three questions were formulated concerning the optimal size of the batch to be produced of every single article, the convenient level for the buffer stock of each article and the process of selecting among the 375 standard continuous casting articles which of them on economic grounds ought to be produced alternatively purchased from other producers. The project work consisted of a close examination of the company to find out about the empirical facts at hand and a survey of relevant theory. These two tasks ultimately resulted in the actual choice of the applicable method that can fulfill the original aim of the project. The conclusion reached is that the best way to establish a maximum and minimum inventory is to monitor the demand of an article during at least a year and apply theories for calculation of forecast and optimal order quantity. With the use of the Wilson formula for an optimal order quantity, the most respectively least manufactured articles during a specific year could be identified. This led, among other things, in the case of JM, to the selection of 243 articles to be manufactured and 132 articles to be purchased from other producers. 2

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformuleringar Nyckfull efterfrågan... 5 Brist på artiklar i lager... 5 Höga lagerkostnader Syfte och frågeställningar Avgränsning Metod Undersökning Information från anställda på företaget Kapacitet Datainsamling Val av metoder Källkritik Information från MoveX Företagets statistik mätningar under semestertiden Tillverkningsutrustning Induktionsugn Stränggjutning Metoder för lagerberäkning Prognossystem Lager Lagerhållningskostnader Ledtid Beställningspunkt Att bestämma optimal orderkvantitet Beställningssärkostnad Lagerhållningskostnad Att bestämma hur många gånger en artikel ska tillverkas per år Vid varierande efterfrågan Säkerhetslager Beräkning av säkerhetslager genom ledtiden Beräkning av säkerhetslager genom prognosfel Resultat Bestämning av optimal orderkvantitet och tiden mellan beställningarna Bestämning av optimala totala lagerkostnaden Bestämning av säkerhetslager Beräkning av säkerhetslager genom ledtiden Beräkning av säkerhetslager genom prognosfel Beräkning av säkerhetslager genom efterfrågan De artiklar som ska egentillverkas respektive köpas in Slutsatser

5 6.1 Optimal orderkvantitet för att få optimal lagerkostnad Säkerhetslager Vilka artiklar ska köpas in? Förslag Referenser Bilaga Variabellista Ordlista Disposition Rapporten är strukturerad enligt schemat nedan. För att undvika upprepningar och göra texten mer lättläst används förkortningar, vilka finns förklarade i ordlistan. I ordlistan förklaras även en del fackord. Observera att ordlistan kan vara öppnad medan man läser rapporten! 1. Inledning och porblem och presentation. 5. Resultat. 9. Bilagor. 2. Metod och teoretiska insamlingar. 6. Slutsatser. 11. Ordlista. 3. Teorier om tillverkningen. 7. Förslag. 4. Teorier om lagerberäkningar. 4

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Examensarbetet har gjorts vid Johnson Metall AB (JM) i Örebro. JM startade sin verksamhet i Örebro 1940 och har idag cirka 100 anställda. JM gjuter olika bronslegeringar för att tillverka bl a glidlager och ämnesrör genom centrifugal- eller stränggjutning. För denna tillverkning har JM en makinpark som består av tio induktionsugnar av olika storlekar, fyra gasolbrännare för varmhållning, två centrifugalgjutningsmaskiner för både horisontal- och vertikalställning samt fyra stränggjutningsmaskiner. För att behålla sina kunder samt tillfredsställa dem har företaget höjt servicenivån genom att erbjuda 24 timmars leveranstid. 1.2 Problemformuleringar Marknadsavdelningen eftersträvar att undvika kundernas missnöje vid brist på artiklar i lagret. Ett överfyllt lager innebär å andra sidan onödigt höga kostnader. Företagets ledning är medveten om att den metod som idag används för beräkning av den optimala lagerhållningskostnaden, inte alltid är tillförlitlig. Variationer i efterfrågan gör det svårt att beräkna den optimala lagerhållingsstrategin. De problem som kan uppstå är: Nyckfull efterfrågan på en del av sortimentet. Brist på artiklar i lager. Höga lagerkostnader Nyckfull efterfrågan Efterfrågan på en del av artiklarna har visat sig variera stort och nyckfullt då en viss artikel inte alls säljs vissa månader men säljs i stora kvantiteter andra månader. Ibland klarar företaget inte av att fylla på lagret tillräckligt snabbt och nödgas köpa artiklarna från andra tillverkare. Brist på artiklar i lager Företagets ledning är medveten om att säkerhetslagernivån är för låg, vilket gör att det uppstår brist på artiklar i lagret. Detta kan bland annat bero på att beställningsnivån är för låg med hänsyn till försäljningen under ledtiden. Höga lagerkostnader Företagets ledning är medveten om att de måste använda sig av något lämplig prognosverktyg för att förutsäga efterfrågan. Ett viktigt mål för verksamheten att samtidigt undvika onödigt höga lagerkostnader. täcka den varierande efterfrågan. 5

7 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att beskriva hur JM bäst kan balansera en hög servicenivå med en låg lagerkostnad. Syftet ska uppnås genom att ta fram ett konkret förslag på hur JM kan räkna fram ett minimilager för att kunna garantera korta leveranstider och ett maximilager för att minska sina räntekostnader. Centrala frågor är: Hur mycket ska tillverkas vid varje tillfälle för att uppnå optimal lagerkostnad? Vilka säkerhetslagernivåer är lämpliga för att kunna minimira kostnaderna? Hur många av de 375 stränggjutna standardartiklarna klarar företaget av att tillverka med tillräcklig lönsamhet samt vilka behöver köpas in från andra tillverkare? 1.4 Avgränsning Arbetet kommer enbart att gälla stränggjutna standardprodukter med löfte om 24 timmars leveranstid. 6

8 2 Metod Metod är en strategi för att angripa exempelvis en arbetsuppgift, men också en vägvisare för förklaring av hur ett resultat eller en slutsats har uppnåtts. Med stöd av nedanstående tre länkar beskrivs examensarbetets metodik. Undersökning Datainsamling Val av teorier 2.1 Undersökning För att få information om hur verksamheten fungerar, avseende stränggjutningsprocessen och för planering av tillverkningsmål, har en undersökning gjorts bland de anställda. Ingen djup undersökning har dock gjorts när det gäller maskinhaverier under tillverkningsprocessen. Tidsramen för examensarbetet har inte medgivit det Information från anställda på företaget Under gjutningsprocessen kan maskinhaverier uppstå och orsakerna kan vara olika. Inga noggranna undersökningar har gjorts av dessa haverier eftersom personalen utgått från att inte ens experter kan reda ut orsakerna till dessa. Variation i produktens kvalitet kan uppstå på grund av okända faktorer och inte alls på grund av en eventuell ökning av produktionstakten. Munstycken varierar vad gäller material kvalitet, dock haverier kan uppstå oavsett vilket munstycke som använts vid tillfället. De siffror som anges av MoveX för beräkning av säkerhetslager och optimala orderkvantiteter enligt produktions ledning är varande utan vetenskaplig grund. MoveX är ett dataprogram för produktstyrning. Nackdelen med MoveX är att det är för komplicerat för att brukas av företagets personal utan omfattande och återkommande utbildning. Å andra sidan kan det inte utan vidare brukas av personal inhyrd av MoveX som saknar omfattande kännedom om tillverkningsprocessen Kapacitet När det gäller stränggjutning är det alltid två parametrar som styr tillverkningskapaciteten: profilens form och tjocklek, t ex om det är fråga om stavar (massiva) eller rör (ihåliga). Den snabbaste stränggjutningen av gods ger 35 meter per timme. Den långsammaste ger en meter per timme. 2.2 Datainsamling Datainsamlingen har bland annat bestått av inhämtning av information om material, administration, produktion och lagerhållning. Följande beräkningsmetoder används generellt inom industrin: Optimal orderkvantitet, beräknas enligt Wilsonformeln. Detta är ett beräkningssätt för att minimera lagerkostnaderna. Beräkning säkerhetslager på olika sätt genom att: 1. Utgå från ledtiden för att styra tillverkningskapaciteten. 2. Räkna fram prognosfel. Detta är ett beräkningssätt för att få noggranna förutsägelser om framtidens efterfrågan. 3. Utgå från efterfrågan för att kunna möta kundens behov. 7

9 2.3 Val av metoder Val av metod har försvårats p g a att efterfrågemönstret inte entydigt kunnat identifieras. Detta med anledning av att det förekommer stora variationer i efterfrågan av de olika artiklarna från år till år. Det föreligger en svag ökning av efterfrågan på de flesta artiklarna, vilket kan tyda på en långsiktig trend. Efterfrågan av vissa artiklar är slumpmässig och andra visar ett konjunkturbestämt mönster. Vid tillverkning genom stränggjutning är det flera faktorer som spelar in. Detta innebär föroch nackdelar. Om det uppstår haverier vid tillverkning kan det bli brist i lagret vilket märks särskilt vid ökad efterfrågan. Om tillverkningskapaciteten är mindre än efterfrågan nödgas företaget göra inköp av färdiga stränggjutna material från andra tillverkare för att fylla på säkerhetslagret. Annars beräknas optimal orderkvantitet enligt Wilsonformeln, som studeras genomgående. 2.4 Källkritik Information från MoveX De resultat som skapas av MoveX är felaktiga enligt företagets personal. MoveX ger lägre siffervärde än vad som faktiskt uppstår i verkligheten, vilket kan leda till brist på artiklar i lagret och ökade kostnader Företagets statistik mätningar under semestertiden Det har under många år visat sig att antalet artiklar i lager sjunker drastiskt under semestertiden, vilket kan öka risken för lagerbrist. 8

10 3 Tillverkningsutrustning 3.1 Induktionsugn Induktionsugnen (högfrekvensugn) omges av en strömslinga. Genom slingan går en högfrekvent ström som orsakar elektriska virvelströmmar i stålbadet. Induktionsugnen används för omsmältning av skrot och för framtagning av legeringar (Brennert 1993:129). Slagg Stålbad Figur 1 Induktionsugn (Brennert 1993:129) 3.2 Stränggjutning Stränggjutning går till på så sätt att önskad legering smälts i en induktionsugn. Under processen gör man tester för att försäkra sig om att legeringen har de sammansättningar som förväntas. Därefter tappas den flytande legeringen genom en skänk till en gjutlåda. Den nu flytande legeringen passerar genom ett vattenkylt munstycke och då stelnar profilens utsida. Munstycket avgör profilens utseende. Allt eftersom profilen stelnat i munstycket dras ut med hjälp av utmatningsanordning. Efteråt riktas profilen och eventuell bearbetning görs. Figur 2 Stränggjutningsprocessen 9

11 4 Metoder för lagerberäkning I detta avsnitt återges och förklaras de metoder och beräkningar som brukats för att beskriva hur resultatet uppnåtts. 4.1 Prognossystem Prognossystem består av beräkningsresultaten i form av prognossiffror och prognosfel. Skillnaden mellan det uppnådda resultatet under en period och den beräknade prognossiffran för perioden är prognosfel (Persson/Virum 2003:198). 4.2 Lager Ett lager inrättas för att minska produktionkostnader och kunna ge bra service till kunderna. Detta är en förutsättning för genom kampanj vis tillverkning snabba och säkra leveranser. Lager dimensioneras storleksmässigt utifrån beslutade bedömningsgrunder (Lumsden 1998:239) Lagerhållningskostnader Lagerhållningskostnader är de kostnader som avser den fysiska lagringen, till exempel kostnader för lagerpersonal, lagerutrustning och lagerbyggnader. (Storhagen 2003:122) Ledtid Anskaffningtid, alltså tiden som går från beställning av nya artiklar tills det att dessa finns i lager Beställningspunkt Beställningspunkt är det lagersaldo som gäller i det ögonblick en beställning görs för påfyllning av lagret. Beställningspunkten definieras som summan av säkerhetslagret och efterfrågan under ledtiden. Tanken bakom detta är att säkerhetslagret helst inte ska behöva användas (Nordén 1983:34). Figur 3. Egen utveckling av figur 3.5 Nordén 1983:35. I figuren ovan visas olika efterfrågan. I B är efterfrågan större än i A. 10

12 4.3 Att bestämma optimal orderkvantitet Optimal orderkvantitet vid konstant efterfrågan kan beräknas med hjälp av kvadratrotsformeln, även kallad Wilsonformeln. Optimal orderkvantitet uppstår då summan av total beställningssärkostnad (se 4.3.1) och total lagerhållningskostnad (se 4.3.2) är lägst, vilket visas i figur 4. Statistik från JM visar att efterfrågan inte är konstant och därför måste efterfrågevärdet i formeln ändras kontinuerligt. Den optimala beställningskvantiteten utifrån Wilsonformeln visas nedan: Formel 2 (Lumsden 1998:239) Kostnad T : Total kostnad K T : Total lagerhållningskostnad L T : Total beställningssärkostnad S Beställningsärkostnad Q:Optimal orderkvantitet Figur 4 (Lumsden 1998:283 Figur13.3) T = T + T K S L Formel1 (Lumsden 1998:286) Wilsonformeln : Q opt R S = 2 I C Formel 2 (Lumsden 1998:288) Beställningssärkostnad 11

13 4.3.1 Beställningssärkostnad Beställningssärkostnad (S) är den engångskostnad som belastas varje beställning. Den är konstant och oberoende av beställningens storlek. Den beräknas erfarenhetsmässigt som ett genomsnitt av de faktiska kostnader som företaget har vid beställning, inköp eller tillverkning och utgår från kostnader av följande slag eller liknande: beställningsadministration datorkostnad dokumentation porto/telefon transportkostnad ankomstkontroll inkörning i lagret. Via formeln som visas nedan kan man räkna den totala beställningssärkostnaden (T S ) under viss period. Det görs genom att dela efterfrågan (R) med optimal orderkvantitet (Q opt ). Därefter multipliceras svaret med beställningsärkostnaden (S) (Lumsden 1998:286). T S = R Q opt S Formel 3 (Lumsden 1998:286) Lagerhållningskostnad Lagerhållningskostnaden är företagets kostnader för att lagerhålla artiklar. Exempel på kostnader är hyra av lagerlokal, försäkringskostnader, maskinkostnader, löner till lagerpersonal och räntekostnad avseende artiklar i lagret. Varje företag har sina egna kalkylberäkningar avseende lagerhållningskostnad (Nordén 1983:28,29). Räntesatsen för artiklarna i JMs lager har bestämts till 15 % (kalkylräntan). Det är viktigt att ha minimalt säkerhetslager för att minska räntekostnaderna. Den totala lagerhållningskostnaden kan räknas fram genom att ta hälften av optimal orderkvantitet för att få medellagret eftersom efterfrågan antas vara konstant. Sedan multipliceras medellagret med kalkylräntan och artikelns värde, vilket visas i formeln nedan (Lumsden 1998:287). T L Q = 2 opt I C Formel 4 (Lumsden 1998:287) 12

14 4.4 Att bestämma hur många gånger en artikel ska tillverkas per år Vid varierande efterfrågan Vid bestämning av optimal orderkvantitet med Wilsonformeln antas efterfrågan vara konstant. Om efterfrågan är varierande brukar efterfrågan approximeras till medelvärde. Enligt formeln nedan ska man kunna bestämma hur många gånger en artikel ska tillverkas per år. (Lumsden 1998:309) TBO = Q opt r Formel 5 Lumsden 1998:309 T S R Q = S opt T I C Q L = opt 2 Alternativ 1 väljs vid hög efterfrågan R Alternativ 2 väljs vid högt artikelvärde C Lagernivå Alternativ 1 : Lager påfyllning t.ex. 2 gånger per år Alternativ 2 : Lager påfyllning tex. 6 gånger per år 1 år Tid Olika beställningsfrekvenser Figur 5 Egen utveckling av Persson/Virum 2003:203 figur 8.9 Säkerhetslager 13

15 4.5 Säkerhetslager Säkerhetslager är till för att täcka efterfrågan om det uppstår störningar i produktionen samt under ledtiden i de fall där efterfrågan är varierande (figur 3) eftersom ej avklarad leverans inom avtalad tid kan resultera en förlorad kund, vilket är kontraproduktivt. (Nordén 1983:12) Beräkning av säkerhetslager genom ledtiden Säkerhetslager kan beräknas med av hjälp ledtiden. Ledtiden multipliceras med efterfrågan som är delad med antal arbetsveckor per år. Detta sätt att räkna på är realistiskt för företaget eftersom kapacitet innefattas i beräkningen av ledtiden (Storhagen 2003:89). SL = Ledtiden Formel 6 Storhagen 2003:89 Efterfrågan Arbetsveckor/år Beräkning av säkerhetslager genom prognosfel Ett annat sätt att beräkna säkerhetslager är genom prognosfel. Säkerhetslager ska då dimensioneras med hänsyn tagen till uppskattat prognosfel för kommande period. Detta med anledning av att säkerhetslagret oftast beräknas proportionellt mot förväntat prognosfel. Prognosfelen för flera perioder anges som standardavvikelse σ. Standardavvikelsen räknas ut genom att ta kvadratroten ur summan av kvadratfelen under en 12 månadersperiod dividerat med antal månader. För att få fram säkerhetslagret multipliceras standardavvikelsen med en säkerhetsfaktor som ger 98% leveranssäkerhet under ledtiden (Persson/Virum 2003:198,199). σ = SL = k σ Summan av kvadratfelen under en 12 månadersperiod Antal månader Formel 7 (Persson/Virum 2003:198,199) bilagan tabell 3. Om man utgår ifrån att leveranssäkerheten är 98 %, då blir säkerhetsfaktorn k = 2,05. Enligt normalfördelning Procentuella värdet k-värdet 95% 1,64 96% 1,75 98% 2,05 99% 2,32 Prognoser passar bra i följande fall: För större produktgrupper än för enskilda produkter. För längre perioder. För den närmaste framtiden. 14

16 5 Resultat I detta avsnitt beräknas och bestäms optimala orderkvantiteter, prognosfel och säkerhetslagerkostnaden för företaget JM. I förra avsnittet 4. Metoder för lagerberäkning anges referenser och förklaras ursprunget till de formler som här ska appliceras på artikel nr , enligt tabell 2 i bilagan. Artikeln är slumpmässigt vald. 5.1 Bestämning av optimal orderkvantitet och tiden mellan beställningarna För att bestämma tiden mellan beställningarna används Wilsonformeln, där optimal orderkvantitet bestäms med hänsyn till en viss period och efterfrågan under just den perioden. Se i formeln nedan hur man får fram tiden mellan beställningarna. R 5911 Kg / år Efterfrågan enligt tabell 2 i bilagan S 4000 SEK Beställningssärkostnaden (enligt JM) I 15 % Lagerhållningskostnaden* (enligt JM) C 29 Kr/kg Varans försäljningsvärde och i detta fall räknas per kg *) Lagerhållningskostnad i % är kalkylräntan som företaget använder sig av vid sina investeringskalkyler. Q opt = ,15 29 Då blir = = 683 [kg] Q TBO = r 2 R S = I C opt 2 R S = I C R = antal perioder 3297 [kg] som ska tillverkas två ggr , ,7 6 (var 6 : e månad) per år Tillämpning av formel 2 och 5 Resultatet avrundas nedåt för att få ett rimligt svar, då blir det var 6:e månad, vilket visar att det ska tillverkas 2 gånger per år. Där ser vi också att det är 683 kg mer än det som sålts. 5.2 Bestämning av optimala totala lagerkostnaden T K opt T S = = R Q opt 2 R S I C = 5911 S = kg, , [kg] T L Q = 2 opt 5911 I C = 0, [kg] 2 Tillämpning av formel 3 och 4 15

17 5.3 Bestämning av säkerhetslager Beräkning av säkerhetslager genom ledtiden Ledtiden är cirka 4 veckor enligt företaget JM. Beräkning av säkerhetslagret utgår från en årsförbrukning på 5911 kg. Antalet arbetsveckor är 45 per år SL = 4 525[ kg] 45 Tillämpning av formel Beräkning av säkerhetslager genom prognosfel Tabell 2 i bilagan visar artikelns data under ett år. Under avsnitt 5.1 Bestämning av optimal orderkvantitet och tiden mellan beställningarna har gjorts en beräkning som visar att det är 3297 [kg] som ska tillverkas per gång. Då efterfrågan är 5911 [kg] ska tillverkningen ske vid två tillfällen per år, alltså 2*3297 = 6594 [kg]. Tillverkningsmedelvärdet under årets 12 månader blir 6594/12 = 550 [kg] som är prognosen i tabell 3 i bilagan. Detta ger en standardavvikelse som beräknas enligt följande: σ = 394[kg] 12 SL = 2, [kg] Tillämpning av formel 7 Då säkerhetsfaktorn k = 2,05 enligt avsnitt Där σ är standardavvikelse och 808 [kg] skulle täcka behovet under en tvåmånadersperiod. 98% leveranssäkerhet innebär att en produkt från ett lager finns tillgänglig för leverans inom en viss tidsram vid 98 tillfällen av Beräkning av säkerhetslager genom efterfrågan För bestämning av säkerhetslager kan man också använda sig av variationsvärdet för de sålda produkterna under två på varandra följande månader och om det ligger vid ca 20% kan säkerhetslagret räknas fram genom att multiplicera efterfrågan med 20%. (0,2 * 5911) Denna metod för bestämning av säkerhetslager passar dock inte för produkter där variationen ligger långt från 20%. (Referens 6) 16

18 5.4 De artiklar som ska egentillverkas respektive köpas in. I tabellen nedan visas de artiklar som ska tillverkas inom JM respektive de som med för del köpas in. Enligt uppgift från JM är den egna maxkapaciten på stränggjutna standardartiklar 800 ton/år. Beräkningar enligt Wilsonformeln visar att cirka 910 ton behöver tillverkas för att uppnå optimal orderkvantitet, vilket innebär att minst cirka 110 ton behöver köpas. Genom att räkna bort de artiklar som JM tillverkar i kvantiteter med max 1,5 ton per år, kvarstår cirka 800 ton ( [kg] från tabellen) vilket JM:s gjutkapacitet klarar av. Detta visar vilka artiklar som ska tillverkas respektive köpas in. Det är lönsamt att sluta tillverka de artiklar som tillverkas minst av. Det skulle även innebära en besparing på verktygs- och verktygsbyteskostnaderna. Tabell 1 Artiklar som ska tillverkas och köpas. Legering Förmodade efterfrågan* Ska tillverkas Ska köpas Antal Kg Antal Kg Antal kg Summan *) Förutsatt att företaget har tillräckligt med tillverkningskapacitet. 17

19 6 Slutsatser Examensarbetet har eftersträvat att beskriva hur företaget Johnson Metall AB (JM) kan balansera hög servicenivå med låg lagerkostnad. Detta har uppnåts genom att ta fram ett konkret förslag på hur JM kan beräkna ett minimilager för att kunna garantera sina leveranstider och ett maximilager för att minska sina räntekostnader. Arbetet har inriktats på att ta fram förslag på hur många av de 375 stränggjutna standardartiklarna som företaget bör tillverka och vilka som bör köpas in. 6.1 Optimal orderkvantitet för att få optimal lagerkostnad Genom att räkna fram optimal orderkvantitet enligt Wilsonformeln har ett maximilager kunnat bestämmas. Vidare har det blivit det lättare att räkna fram antal gånger som en viss artikel behöver tillverkas per år för att förbättra lönsamheten. Företaget har ofta fått tillverka fler gånger än det som är ekonomiskt försvarbart. 6.2 Säkerhetslager Den varierande efterfrågan kräver att man bygger upp lager med en rullande kort planering för framtiden. För vissa produkter behövs ett säkerhetslager som tar hänsyn till att snabba svängningar kan förekomma. Täckning måste finnas för varan under ledtiden. För att uppnå detta krävs det minst två olika beräkningsmetoder för säkerhetslagret: Beroende på kundernas behov. Beroende på företagets tillverkningskapacitet. Säkerhetslagernivån kan variera (beroende på ledtiden) tex. före semesterperioden, eftersom ledtiden blir ofta förlängd under denna perioden. 6.3 Vilka artiklar ska köpas in? Genom beräkning av optimal orderkvantitet har de mest tillverkade respektive minst tillverkade artiklarna framräknats. På så sätt kan man fastställa vilka artiklar som ska tillverkas respektive köpas in. Se bilaga C: Tabell med kapacitetstak

20 7 Förslag Under arbetets gång har tankar väckts som inte riktigt kunde utvecklas inom ramen för detta arbete. Några av dessa tankar kan dock med fördel ligga till grund för framtida studier. 1. Att dela upp artiklarna i grupper beroende på åtgång, dvs. relationen mellan tillverkat antal och försäljningsfrekvens, enligt figur 6. En sådan uppdelning skulle kunna underlätta användning av olika analysmetoder för att få mer tillförlitliga resultat och en mer ekonomisk hantering. 2. Att djupgående studera förekommande tillverkningshaverier för att uppnå ett högre mått av kontroll över tillverkningskapaciteten särskilt för de produkter som har kort ledtid. Antal grupper E D F C G B H A Figur 6 Normalfördelning där antalet artiklar beroende av tillverkningsfrekvensen. I Frekvens 19

21 8 Referenser 1. Lumsden, K. (1998) Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur 2. Nordén, B. (1983) Inköps och lagerekonomi. Göteborg: IHM Läromedel AB 3. Storhagen, N. (2003) Logistik: grunder och möjligheter. Malmö: Liber AB 4. Brennert, S.(1993) Materiallära. Stockholm: Liber AB 5. Persson & Virum (2003) Logistik för konkurrenskraft. Stockholm: Liber AB

22 9 Bilaga Tabell 2 Artikel ; Tillverkningsdata under ett år. Grundenhet Art.nr Period Köpt Tillverkat Sålt KG KG KG KG KG KG KG KG KG KG KG KG Summan 5911 Tabell 3 Beräkning av standardavvikelse för artikel Efterfrågan Prognos Fel Kvadratfel σ Summan

23 10 Variabellista Variabel Förklaring C Artikelvärde är priset på varan per kilogram. EOK Ekonomisk orderkvantitet är den optimala köpta/tillverkade kvantiteten per beställning. I Lagerhållningskostnad i % är kalkylräntan som företaget använder sig av vid sina investeringskalkyler. R Efterfrågan är det antal artiklar sålda under t.ex. ett år. Genomsnittlig efterfrågan = antal sålda artiklar per år delat med tolv. r σ S SL TBO T K Q Opt Standardavvikelse Beställningssärkostnad är den kostnad som företaget belastar varje intern beställning. Säkerhetslager är minsta lager som ska täcka efterfrågan under ledtiden. Time Between Order tiden mellan order. Totalkostnaden är summan av den totala beställningsärkostnaden och den totala lagerhållningskostnad ( T L +T S ) Optimalorderkvantitet är den optimala köpta/tillverkade kvantitet som minimerar totalkostnaden för beställningssärkostnaden och lagerhållningskostnaden. 11 Ordlista Centrifugalgjutning: Centrifugalkraften utnyttjas vid rotation för att föra in smältan i kokillen. Induktionsugn, högfrekvensugn som omges av en strömslinga och användes för omsmältning av skrot. Ledtid är tiden från det att behovet uppstår till det att behovet uppfylls. MoveX är ett dataprogram för produktstyrning. Prognos är en beräkning av den framtida efterfrågan. Stränggjutning En industriell process där en flytande legering får passera genom ett munstycke vilket ger en metallprofil med munstyckets dimension och form. 22