Klimatexperter vid Uppsala universitet. Kontaktpersoner vid Uppsala universitet för:
|
|
- Sebastian Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatexperter vid Uppsala universitet Världens blickar är nu riktade mot Köpenhamn och klimatmötet som pågår där. Vid Uppsala universitet finns klimatforskare inom många olika discipliner. I listan nedan finns kontaktuppgifter till några av dem. Kontaktpersoner vid Uppsala universitet för: Arkeologi Biologi Didaktik Ekologi Energi Genusvetenskap Geovetenskap Grön kemi Juridik Kostvetenskap Kulturantropologi och etnologi Sociologi Statsvetenskap Uppsala centrum för hållbar utveckling, CSD Uppsala, Cemus Kontakt: Lars Löfquist, e-post: lars.lofquist@csduppsala.uu.se Centrum för biologisk mångfald (CBM) Ett nationellt centrum för forskning om biologisk mångfald. Arbetet går ut på att initiera och samordna forskning, utbildning och information med sikte på att bevara, restaurera samt hållbart nyttja biologisk mångfald i Sverige.
2 Arkeologi Projektet Urban mind I projektet arbetar forskare inom en rad inriktningar från olika länder. Projektet initierades i Uppsala. Undersöker hur klimatet påverkade civilisationer i det förflutna, till exempel klimat- och miljöfaktorer betydelse för kollapsen av de egeiska palatscivilisationerna under sen bronsålder och effekterna av medeltidens varma period (Medieval Warm Period) och lilla istiden (Little Ice Age). Projektets hemsida: Projektets kontaktpersoner: Gullög Nordquist: Paul Sinclair: Gullög Nordquist, professor vid institutionen för arkeologi och antik historia Gullog.Nordquist@arkeologi.uu.se Ämnesområde: Hur klimatförändringar bidragit till samhällens uppgång och nedgång, från antiken till modern tid. Specialist på grekisk bronsålder. Michael Lindblom, institutionen för arkeologi och antik historia michael.lindblom@antiken.uu.se Ämnesområde: Forskar bland annat om det stora vulkanutbrottet på Santorini under grekisk bronsålder. Detta har förekommit i Atlantisdiskussioner och diskussioner om klimatpåverkan. Är även involverad i undersökningar av stalagmiter i Grekland för att bestämma forntida klimat. Biologi Thomas Jaenson, professor vid institutionen för evolution, genomik och systematik Thomas.Jaenson@ebc.uu.se Ämnesområde: Klimatförändringarna förändrar insekters villkor. Växthuseffekten har t.ex. gjort klimatet gynnsammare för fästingarna. Thomas Jaenson är en av Sveriges ledande experter på fästingar, myggor och andra insekter.
3 Didaktik Leif Östman, professor i didaktik Leif.Ostman@did.uu.se Ämnesområde: Forskar kring lärandet om hållbar utveckling. Hur människor tar till sig och använder moderna idéer om hållbar utveckling. David O. Kronlid David.Kronlid@did.uu.se Ämnesområde: Klimatetik och klimaträttvisa: Hur påverkas människors grundläggande förmågor, t ex mobilitet, lek, lärande av klimatförändringar? Studerar IPCC och klimatsårbara områden. Klimatdidaktik: vilka didaktiska utmaningar medför klimatförändringar och hur kan skolan i Sverige och Afrika möta dessa? Petra Hansson Petra.Hansson@did.uu.se Ämnesområde: Utbildning för hållbar utveckling: Hur kan litteraturundervisning användas för att bemöta de didaktiska utmaningar som en ökad och spridd klimatsårbarhet, krav på neddragning av växthusgasutsläpp och krav på anpassning medför för elever och lärare? Ekologi Håkan Rydin, professor vid institutionen för ekologi och evolution , Hakan.Rydin@ebc.uu.se Ämnesområde: Torv, mossor och hur kväveföroreningarna kan göra så att en myr övergår från att binda koldioxid till att bli en källa för utsläpp.
4 Lars Tranvik, professor i limnologi (sötvattensekologi), institutionen för ekologi och evolution Lars.Tranvik@ebc.uu.se Ämnesområde: Vattenrening. Anpassningen av den svenska dricksvattenförsörjningen till klimatförändringarna. Sjöar och vattendrags betydelse för kolets omsättning i land hav och atmosfär som i sin tur påverkar klimatet. Mats Björklund, professor i zooekologi vid institutionen för ekologi och evolution mats.bjorklund@ebc.uu.se Ämnesområde: Leder ett projekt som simulerar olika klimattrender i laboratorium med hjälp av en bönvivel. Energi Ane Håkansson, professor vid avdelningen för tillämpad kärnfysik Ane.Hakansson@fysast.uu.se Ämnesområde: Kärnkraft, fjärde generationens reaktorer, kan kärnavfall ses som en resurs? Ann Magnusson, institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap Ann.Magnuson@fotomol.uu.se Ämnesområde: Att framställa solbränslen, framtidens bränsle, direkt från de outtömliga resurserna solenergi och vatten. Solenergi som energikälla och vatten som råvara är resurser som är tillräckliga för att fullt ut ersätta de fossila bränslena. Forskningen syftar till att utveckla effektiva metoder för att framställa solbränslen genom s k artificiell fotosyntes.
5 Stenbjörn Styring, professor i molekylär biomimetik Stenbjorn.Styring@fotomol.uu.se Ämnesområde: Att framställa solbränslen, framtidens bränsle, direkt från de outtömliga resurserna solenergi och vatten. Solenergi som energikälla och vatten som råvara är resurser som är tillräckliga för att fullt ut ersätta de fossila bränslena. Forskningen syftar till att utveckla effektiva metoder för att framställa solbränslen genom s k artificiell fotosyntes. Peter Lindblad, professor i mikrobiell kemi peter.lindblad@fotomol.uu.se Ämnesområde: Att framställa solbränsle direkt från solenergi och vatten gfrån fotosyntetiska mikroorganismer, cyanobakterier och grönalger. I forskningen utvecklas, med molekylärbiologi och syntetisk biologi, fotosyntetiska mikroorganismer som effektivt och direkt kan producera och utsöndra ett lämpligt bränsle. Kristina Edström, professor i oorganisk kemi Kristina.Edstrom@mkem.uu.se Ämnesområde: Tillhör forskargrupp som upptäckt ett nytt katodmaterial till litiumjonbatterier. Ger billigare, effektivare och mer miljövänliga batterier med högre lagringsförmåga. Kan få stor betydelse för hybridbilar. Josh Thomas, professor i fasta tillståndets elektrokemi Josh.Thomas@mkem.uu.se Ämnesområde: Tillhör forskargrupp som upptäckt ett nytt katodmaterial till litiumjonbatterier. Ger billigare, effektivare och mer miljövänliga batterier med högre lagringsförmåga. Kan få stor betydelse för hybridbilar.
6 Mats Leijon, professor i elektricitetslära Mats.Leijon@Angstrom.uu.se Ämnesområde: Vågkraft, marin strömkraft. Verksam inom Centrum för förnybar elenergiomvandling. Emilia Lalander, institutionen för teknikvetenskaper, Elektricitetslära Emilia.Lalander@angstrom.uu.se Ämnesområde: Marin strömkraft Marcus Berg, institutionen för teknikvetenskaper, Elektricitetslära Marcus.Berg@Angstrom.uu.se Ämnesområde: Vindkraft Marika Edoff, institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets elektronik Marika.Edoff@angstrom.uu.se Ämnesområde: Solenergi, solceller, tunnfilm Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi anders.hagfeldt@fki.uu.se Ämnesområde: Solcellsteknik. Forskar om Grätzel-cellen (kallas även nanostrukturerad eller färgämnessensiterad solcell). Den härmar fotosyntesen i gröna växter. Kjell Aleklett, Professor i fysik vid institutionen för fysik och astronomi kjell.aleklett@fysast.uu.se Ämesområde: Leder forskargrupp inom globala energisystem studerar olja-, naturgas-, och kolfyndigheter över världen. Företrädare för den internationella organisationen ASPO (Association for the Study of Peak oil.& Gas).
7 Olivia Langhamer, institutionen för teknikvetenskaper, elektricitetslära Ämnesområde: Har studerat vågkraftprojekt där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Detta har ökat den biologiska mångfalden visar hon. Filosofi Folke Tersman, professor i praktisk filosofi Folke.Tersman@filosofi.uu.se Ämnesområde: Har skrivit en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat. Genusvetenskap Måns Andersson, Centrum för genusvetenskap Mans.Andersson@gender.uu.se Ämnesområde: Genusperspektiv på klimatförändringar vilka påverkar miljön mest? vilka råkar mest illa ut i klimatrelaterade katastrofer? Geovetenskap Lennart Bengtsson, gästprofessor Lennart.Bengtsson@met.uu.se Ämnesområde: Möjligheten att förutspå klimatförändringar via modeller. Hur förändringar i atmosfärens ozonlager påverkar klimatet. Modellering av extrema händelser i klimatet. Menar att trots fortsatt ökning av koldioxiden och andra växthus gaser i atmosfären är deras inverkan på klimat och miljö fortfarande ringa jämfört med klimatets naturliga variation.
8 Veijo Pohjola, professor i naturgeografi Veijo.Pohjola@geo.uu.se Ämnesområde: Studerar Arktis glaciärer och hur glaciärer ger kunskap om hur vi påverkar klimatet och hur klimatet påverkar oss. Studerar också historiska klimatförändringar genom iskärnor och klimatförändringar på den geologiska tidsskalan. Ann-Sofi Smedman, professor i meteorologi Ann-Sofi.Smedman@met.uu.se Ämnedområde: Vad som händer med haven vid ett varmare klimat. Utbytet av koldioxid mellan hav och ovanliggande atmosfär. Anna Rutgersson, docent i meteorologi Anna.Rutgersson@met.uu.se Ämnesområde: Utbytet av koldioxid mellan hav och ovanliggande atmosfär. Vågornas effekt på atmosfären, modellering av atmosfär/klimat särskilt interaktion mellan hav och atmosfär. Conny Larsson, docent i meteorologi Conny.Larsson@met.uu.se Ämnesområde: Väder Auli Niemi, professor i grundvattenmodellering Auli.Niemi@geo.uu.se Ämnesområde: Forskar om lagring av koldioxid i djup berggrund. Detta minskar de atmosfäriska utsläppen av koldioxid och växthuseffekten.
9 Grön kemi Charlotta Turner, institutionen för fysikalisk och analytisk kemi Ämnesområde: Hur avfall från jord- och skogsbruksprodukter kan innehålla värdefulla kemiska föreningar som kan tas tillvara på ett effektivt och miljövänligt sätt. Juridik Gabriel Michanek, professor i miljörätt vid Juridiska institutionen Gabriel.Michanek@jur.uu.se Ämnesområde: Det rättsliga genomförandet av energi- och klimatpolitiska mål, där det ofta finns en konflikt med andra rättsliga miljömål, inte minst för skyddet för natur- och kulturvärden. Jan Darpö Jan.Darpo@jur.uu.se Ämnesområde: Juridiskt ansvar för förorenade områden, naturvård och ersättningsrätt, miljöstraffrätt, miljöprocess. Kostvetenskap Iwona Kihlberg, institutionen för kostvetenskap Iwona.Kihlberg@ikv.uu.se Ämnesområde: Ekologisk och kravmärkt mat. Kulturantropologi och etnologi Hugh Beach, professor i kulturantropologi Hugh.Beach@antro.uu.se Ämnesområde: Globalt miljötänkande (global environmentalism) och ursprungsbefolkningars rättigheter. Samer.
10 Sociologi Eva Sandstedt, professor i sociologi Verksam vid sociologiska institutionen och Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) , , Eva.Sandstedt@ibf.uu.se Ämnesområde: Urbanitet och klimat, samhällsplanering, hållbar utveckling, hållbart boende, ensamboende, kollektivhus Statsvetenskap Hans Blomkvist Hans.Blomkvist@statsvet.uu.se Ämnesområde: Energipolitik i Indien, speciellt förnyelsebar energi (särskilt bioenergi). I forskningsprojektet deltar även forskare från andra discipliner. Katrin Uba Katrin.Uba@statsvet.uu.se Ämnesområde: Energipolitik i Sverige och Spanien, speciellt förnyelsebar energi och intressegruppers roll i forumlering av energipolitik. Jörgen Ödalen Jorgen.Odalen@statsvet.uu.se Ämnesområde: Klimatflyktingar och deras rättigheter. Institutionella lösningar på klimatflyktingproblematiken. Aaron Maltais Aaron.Maltais@statsvet.uu.se Ämnesområde: Den globala uppvärmningen och staters etiska överväganden. Är det möjligt att vi har en plikt att gå samman med andra i ett globalt politiskt samarbete som begränsar de enskilda staternas självbestämmanderätt.
11 Christer Karlsson Ämnesområde: Internationell klimatpolitik. EU:s roll i de internationella förhandlingarna inom ramen för FN:s klimatkonvention, samt unionens eget klimatarbete internt. Charles Parker Charles.Parker@statsvet.uu.se Ämnesområde: Internationell klimatpolitik. EU:s roll i de internationella förhandlingarna inom ramen för FN:s klimatkonvention, samt unionens eget klimatarbete internt.
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Energiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Hållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
hållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016
Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016 Om schemat Det här är det schema som gäller för kursen. Tider, platser och innehåll kan komma att ändras under kursens gång, så se till att vara
Tips på forskare vid Uppsala universitet sommaren 2012
Tips på forskare vid Uppsala universitet sommaren 2012 Observera att även forskarna på denna lista är lediga under delar av sommaren. Vissa finns tillgängliga även under sin ledighet medan andra inte gör
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Forskare och praktiker som medverkar i boken
Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
BIOLOGI I VATTENMILJÖER
BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016
Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016 Om schemat Det här är det schema som gäller för kursen. Tider, platser och innehåll kan komma att ändras under kursens gång, så se till att vara
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå
1 (7) 2018-02-28 Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med 2021-02-28 Huvudområde Astronomi Grundnivå Beräkningsteknik (Huvudområdet avvecklat
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Grundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets
Nationell förteckning över forskningsämnen (giltiga ämneskoder) Vetenskapsområde
2008-06-03 Forskn-ämnen o vetensk-omr, SCB maj-07 HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP 1101 Religionsvetenskap/teologi Bibelvetenskap/exegetik Islamologi 1111 Filosofiämnen Logik Praktisk filosofi 1112 Arkeologiämnen
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt
Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt 20180814 INLEDNING Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Sverige har länge varit ett föregångsland i det globala miljö- och klimatarbetet.
Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Fysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå
1 (5) 2015-12-16 Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med 2018-02-28 Grundnivå Huvudområde Astronomi Beräkningsteknik om examen inom huvudområdet
Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå
1 (7) 2017-06-30 Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med 2018-02-28 Grundnivå Huvudområde Astronomi Beräkningsteknik om examen inom huvudområdet
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?
Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer
GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan
Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag
Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN
Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Människan, resurserna och miljön
Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related
Energikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Ämnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Mjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Om klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Hållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
För lite eller för mycket olja?
För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)
Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor
Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt
Energi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Inledning: Våra utgångspunkter
Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft
Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och