Fact Sheet. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter

Transkript

1 Europeiska kommissionen Generaldirektorat för jordbruk Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter Fact Sheet Mjölkproduktionen svarar för nästan 18% av det totala värdet på gemenskapens jordbruksproduktion och utgör därmed den dominerande jordbruksverksamheten i Europeiska unionen, som trots en minskning av sina marknadsandelar förblir världens största producent av mjölkprodukter. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken som följer av Agenda 2000 har inte inneburit några djupgående förändringar för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter, som inrättades 1968 och reviderades grundligt redan 1984 genom införandet av mjölkkvoter respektive 1987 genom en minskning av de offentliga interventionerna. De förändringar som har beslutats för att säkerställa sektorns jämvikt och konkurrenskraft gäller främst en gradvis minskning av de institutionella priserna från och med år 2005, vilket delvis kommer att kompenseras genom direkta utbetalningar till producenterna. En revidering av systemet med mjölkkvoter bör genomföras 2003, inför avskaffandet av systemet efter Beskrivningen av reformen av den gemensamma organisationen av martnaden på de följande sidorna grundar sig på förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj Beskrivningen av systemet med mjölkkvoter grundar sig på förordning (EG) nr 1256/1999 av den 26 juni 1999 om ändring av förordning (EG) nr 3950/92. De viktigaste principerna för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken Målet med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken som beslutades vid Europeiska rådets möte i Berlin den mars 1999 är att förbereda det europeiska jordbruket inför de interna och externa utmaningar som man kommer att stå inför i början av 2000-talet. På längre sikt skapar de reformer som genomförs i dag gynnsamma förhållanden för en tillnärmning av kandidatländernas jordbruksekonomier, vars anpassning kommer att underlättas genom finansieringen av så kallade strukturella föranslutningsåtgärder. Att möta nya utmaningar Jordbruksmarknaderna påverkas allt mer av ekonomins globalisering. Reformen bör ge det europeiska jordbruket bättre möjlighet att delta i denna process och att styra produktionen mot den faktiska efterfrågan, samtidigt som man tar hänsyn till konsumenternas krav på kvalitet. Den sänkning av interventionspriserna, särskilt för spannmål och nötkött, som planeras inom ramen för reformen kommer att medföra sänkta marknadspriser, vilket kommer att stärka jordbruksproduktionens konkurrenskraft och främja en anpassning till efterfrågan. Ökningen av de direkta utbetalningarna till jordbrukarna per hektar eller per djur kommer att bidra till att garantera en bibehållen och jämn inkomstnivå för jordbrukarna. Åtgärderna för att främja landsbygdens utveckling utgör numera den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare. De är avsedda att förbättra den ekonomiska och sociala integrationen av alla landsbygdsområden. I detta syfte har ett särskilt regelverk införts för att underlätta användningen av de landsbygdsutvecklingsinstrument som inriktar sig på jordbruksverksamheter, men även på ekonomisk diversifiering i landsbygdsområdena. Bland dessa instrument har åtgärderna för ett miljövänligt jordbruk betonats. Reformen syftar även till att främja miljövänligare produktionsmetoder. Detta skall uppnås genom att utbetalningen av det direkta stödet görs beroende av att miljökrav uppfylls. Reformen främjar ett mer konkurrenskraftigt jordbruk som också tar större hänsyn till miljön. Den är också ytterligare ett steg i riktning mot en politik som inriktar stödet på jordbrukarna snarare än produkterna, och som kompenserar jordbrukarna inte endast för deras produktion utan också för det extra värde som de tillför samhället. Reformen kommer dessutom att utgöra grunden för unionens ståndpunkt i den multilaterala handelsrunda som inleddes i början av år 2000 inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). När reformen genomförs kommer de nationella myndigheterna att få större utrymme att göra egna bedömningar, för att närma den gemensamma jordbrukspolitiken till medborgarnas konkreta verklighet och särskilt jordbrukarnas verklighet. Samtidigt som man respekterar gemenskapskriterierna för att undvika snedvridning av konkurrensen kommer utbetalningen av en del av det direkta stödet att anpassas enligt nationella kriterier, eller också kommer den att decentraliseras och delas upp i nationella anslag som medlemsstaterna förvaltar enligt sina egna behov. Denna mer flexibla politik ger möjlighet att hantera mycket olika situationer. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter 1

2 Den nya gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter Priser Interventionspriserna för smör och skummjölkspulver kommer att sänkas med 15% i tre lika stora steg från och med regleringsåret 2005/2006 (se tabell nedan). Denna ändring kommer att bidra till att främja konsumtionen på den inre marknaden och öka konkurrenskraften hos unionens mjölkproducenter på de internationella marknaderna. För mjölk (3,7% fett) kommer prisstödet fortsättningsvis att basera sig på riktpriset (se sidan 8). Interventionssystem Samtidigt som prisstödet minskas gradvis genom reformen, bibehålls intervention som ett medel att stabilisera marknadspriserna och därigenom garantera jordbrukarnas inkomster. Systemet omfattar interventionsköp av smör och skummjölkspulver (produkterna bör uppfylla de villkor som fastställs i förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden) samt stöd till privat lagring. Om priserna på smör i en eller flera medlemsstater sjunker till en nivå som är lägre än 92% av interventionspriset (se tabell nedan) under en representativ period, skall interventionsorganen genomföra uppköp genom anbudsinfordran i de berörda medlemsstaterna. Det uppköpspris som kommissionen fastställer skall inte vara lägre än 90% av interventionspriset. Interventionssystemet skall tillämpas på ett sådant sätt att smöret behåller sin konkurrenskraft på marknaden, att den ursprungliga smörkvaliteten i möjligaste mån bevaras och att lagerhållningen sköts på ett så rationellt sätt som möjligt. Beträffande skummjölkspulver skall det köpas upp till interventionspris av det interventionsorgan som varje medlemsstat utsett. Interventionspriset skall vara lika med det pris som gäller den dag produkten tillverkas (produkten skall levereras till den lagerlokal som interventionsorganet utsett). Kommissionen får tillfälligt upphöra med uppköpen så snart de kvantiteter som erbjuds för interventionsköp mellan den 1 mars och den 31 augusti varje år överstiger ton. Interventionsorganet får i detta fall göra uppköp genom öppen stående anbudsinfordran. Stöd får beviljas till privat lagring av vissa mjölkprodukter, om pris- och lagerutvecklingen visar en allvarlig obalans på marknaden som kan minskas genom säsongslagring. Berörda produkter (noggranna villkor finns i förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden) är smör, grädde 1, skummjölkspulver 2 och vissa ostar (Grana Padano, Parmigiano Reggiano, Provolone, lagringsbeständig ost och ost av fårmjölk eller getmjölk). Stödbeloppet bestäms med hänsyn till lagringskostnaderna och den förutsebara utvecklingen av marknadspriserna. Om det är nödvändigt på grund av marknadssituationen får kommissionen besluta om att åter släppa ut en del av eller hela den lagrade kvantiteten på marknaden. 1 Detta gäller grädde som är framställd direkt och uteslutande av mjölk. 2 Detta gäller komjölk som producerats i gemenskapen. Mjölk och mjölkprodukter: interventionspris eller riktpris 1 per 100 kg (euro) Regleringsår / / / / Smör: interventionspris 328,20 311,79 295,38 278,97 Skummjölkspulver: interventionspris 205,52 195,24 184,97 174,69 Mjölk (3,7% fett, fritt levererad till mejeri): riktpris 30,98 29,23 27,47 25,72 1 Dessa priser kan ändras vid jordbruksministrarnas möte i rådet. Prissystemet fastställs utan att detta påverkar tillämpningen av systemet med tilläggsavgifter när det gäller mjölkkvoterna. 2 Regleringsåret för mjölk börjar löpa den 1 juli varje år och slutar den 30 juni följande år. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter 2

3 Direkta utbetalningar till producenter 1 Kalenderår Mjölkbidrag: euro/ton 3 & 4 5,75 11,49 17,24 Maximalt totalt mjölkbidrag + tilläggsbidrag: euro/ton 3 13,9 27,8 41,7 Arealersättning: per hektar permanent betesmark 5 högst 350 euro för år 2005 och därpå följande år 1 Beloppen kan ändras på grundval av produktionens, produktivitetens och marknadernas utveckling. 2 De direkta utbetalningarna till producenterna görs i allmänhet mellan den 16 oktober det berörda kalenderåret och den 30 juni följande år. 3 Individuell referenskvantitet i ton (den kvantitet mjölk som finns tillgänglig på företaget den 31 mars det berörda året). 4 Om summan av de individuella kvantiteterna den 31 mars överstiger summan av de totala kvantiteter som fastställts för en medlemsstat (artikel 3.2 i förordning (EEG) nr 3950/92), skall denna på grundval av objektiva kriterier vidta nödvändiga åtgärder för att i enlighet därmed minska det totala antalet bidragsberättigande individuella referenskvantiteter på sitt territorium för kalenderåret i fråga. 5 Detta avser den areal som finns tillgänglig för producenten under det berörda året. Denna areal bör inte användas för att uppfylla kraven på djurtäthet (artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött). För denna areal får ansökan inte ha lämnats in för samma år inom ramen för stödsystemen för vissa jordbruksgrödor och torkat foder, inte heller inom ramen för gemenskapens stödsystem för andra permanenta grödor eller trädgårdsväxter. Direkta utbetalningar till producenterna För att begränsa inverkan av den planerade sänkningen av interventionspriserna och därigenom bidra till att stabilisera jordbruksinkomsterna kommer gemenskapen att finansiera direkta utbetalningar till producenterna från och med regleringsåret 2005/2006 (se tabell nedan). Dessa direkta utbetalningar kommer att vara av två slag: dels fast ersättning (mjölkbidrag), dels ytterligare ersättning. Mjölkbidraget kommer att beviljas per kalenderår, per företag och beroende på den individuella referenskvantiteten. Medlemsstaterna kommer att kunna bevilja ytterligare utbetalningar inom sitt territorium, sammanlagt uppgående till de belopp som fastställts för varje land beroende på dess andel av den totala gemenskapsproduktionen (se tabell nedan: nationella anslag). Denna bestämmelse gör det möjligt för medlemsstaterna att anpassa sig mer flexibelt till mjölkproduktionens krav, som varierar betydligt inom unionen. Utbetalningarna kommer att göras i enlighet med objektiva kriterier, som särskilt innefattar produktionsstrukturer och produktionsvillkor, för att säkerställa att producenterna behandlas lika och undvika att marknadsbalansen och konkurrensvillkoren störs. De ytterligare utbetalningarna omfattar följande: Tilläggsbidrag, som får beviljas endast som ett tilläggsbelopp per bidragsbelopp per ton mjölkprodukter. Arealersättning som beviljas per hektar permanent betesmark. Ytterligare utbetalningar: nationella anslag (miljoner euro) Kalenderår /... Belgien 8,6 17,1 25,7 Danmark 11,5 23,0 34,5 Tyskland 72,0 144,0 216,0 Grekland 1,6 3,3 4,9 Spanien 14,4 28,7 43,1 Frankrike 62,6 125,3 187,9 Irland 13,6 27,1 40,7 Italien 25,7 51,3 77,0 Luxemburg 0,7 1,4 2,1 Nederländerna 28,6 57,2 85,8 Österrike 7,1 14,2 21,3 Portugal 4,8 9,7 14,5 Finland 6,2 12,4 18,6 Sverige 8,5 17,1 25,6 Förenade kungariket 37,7 75,4 113,1 Totalt 303,6 607,2 902,6 Saluföring De ovan beskrivna interventionsmekanismerna kompletteras av en serie stöd till saluföring, för att främja en balanserad förvaltning av marknaden för mjölk och mjölkprodukter samt en stabilisering av priserna inom denna sektor. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter 3

4 De produkter som berättigar till dessa stöd innefattar skummjölk och skummjölkspulver 1 avsedda att användas som foder, om dessa produkter uppfyller vissa normer. Stödbeloppen fastställs med hänsyn till faktorer såsom interventionspriset för skummjölkspulver, utvecklingen av tillgången på skummjölk och skummjölkspulver, utvecklingen av priset på kalvar och av marknadspriserna för konkurrerande proteinkällor jämfört med skummjölkspulver. Stöd får även beviljas för skummjölk som producerats i gemenskapen och förädlats till kasein eller kaseinater, eller för försäljning av grädde, smör eller koncentrerat smör till lägre priser (särskilt till ideella institutioner och organisationer samt producenter av bakverk och glass), eller för leverans av förädlade mjölkprodukter till skolor. Systemet med mjölkkvoter Systemet med mjölkkvoter har sedan 1984 bidragit till att reglera sektorns produktion samtidigt som det har tryggat möjligheten till produktion i samtliga områden i unionen. Eftersom reformen av den gemensamma organisationen av marknaden, när det gäller priserna och de direkta utbetalningarna, är planerad att börja tillämpas från och med regleringsåret 2005/2006, har det nuvarande systemet med mjölkkvoter förlängts för perioden april 2000 mars Systemet kommer dock att revideras under 2003 på grundval av en rapport från kommissionen, för att det skall kunna avskaffas efter Reformen av den gemensamma organisationen av marknaden kommer att genomföras utan att det påverkar beslut om tilldelning av särskilda tilläggskvoter för mjölkprodukter. Kvoterna kommer att ökas med ca 2,4%, delvis genom särskilda nationella anslag och delvis genom en linjär ökning med 1,5%. Bestämmelserna om förvaltningen av kvoterna har ändrats, framför allt för att se till att stödet beviljas till de effektivaste mjölkproducenterna och till nya producenter. Systemet för Handel med tredje land I den nya förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter aktualiseras handeln med tredje land, särskilt med hänsyn till de avtal som ingåtts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguay-rundan. Kommissionen får vid förvaltningen av de tullkvoter som följer av avtalen använda både metoder som tillämpats tidigare (fördelning av kvoterna beroende på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer, fördelning i proportion till de kvantiteter som begärs i ansökningarna, eller fördelning med hänsyn till traditionella handelsflöden) och andra lämpliga metoder, utan att det påverkar de rättigheter som följer av avtalen. Målet bör vara att tillfredsställa försörjningsbehoven på gemenskapsmarknaden och att se till att stärka denna marknads jämvikt. Beträffande exportbidragen fastställs de av kommissionen antingen med regelbundna intervall eller genom anbudsinfordran för de produkter för vilka detta förfarande tidigare har föreskrivits. 1 Kärnmjölk och kärnmjölkspulver betraktas i detta fall som skummjölk och skummjölkspulver. Mjölkkvoter: totala referenskvantiteter per medlemsstat (1999/2000) 1 (ton) Medlemsstater Fördelning Direktförsäljning Belgien (2,7%) (10,5%) Danmark (3,8%) 708 (0,0745%) Tyskland (24,0%) (6,0%) Grekland (0,5%) 696 (0,0731%) Spanien (4,7%) (6,8%) Frankrike (20,5%) (27,3%) Irland (4,5%) (0,6%) Italien (8,4%) (14,3%) Luxemburg (0,2%) 951 (0,1%) Nederländerna (9,5%) (5,1%) Österrike (2,2%) (12,7%) Portugal (1,6%) (2,3%) Finland (2,1%) (0,6%) Sverige (2,8%) (0,2%) Förenade kungariket (12,4%) (13,4%) 1 För mjölkkvoter sträcker sig året från den 1 april till den 31 mars. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter 4

5 Krav på miljövänlighet, anpassning av utbetalningarna Systemen med direkta utbetalningar till producenterna fastställs i gemensamma bestämmelser i den nya övergripande förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken, förordning (EG) nr 1259/1999. I dessa bestämmelser föreskrivs att medlemsstaterna skall definiera de miljöåtgärder som det är lämpligt att jordbrukarna genomför, och att möjligheten skall införas att göra utbetalningarna beroende av att allmänna eller särskilda miljökrav iakttas eller att jordbrukarna förbinder sig till miljöåtgärder. Dessutom föreskrivs möjligheten att anpassa utbetalningarna till företagen, beroende på antalet anställda i företaget eller dess allmänna lönsamhet. De medel som inte betalats ut till följd av att miljökrav inte uppfyllts eller att utbetalningarna anpassats, kommer medlemsstaterna att förfoga över som ett tilläggsstöd från gemenskapen för finansiering av miljövänligt jordbruk, beskogning av jordbruksområden, kompensationsbidrag till mindre gynnade områden eller områden med miljöbetingade begränsningar samt förtidspensionering. Kvalitetsmärkning: skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning, garanterad traditionell specialitet Mjölkprodukterna, särskilt ost, svarar för en betydande del av de hundratals produkter som har registrerats under de gemenskapsmärken som inrättades 1992 för att öka jordbruksprodukternas kvalitet och värde och därigenom bidra till att stärka konkurrenskraften hos det europeiska jordbrukets livsmedelsproduktion. Det rör sig om produkter som tillverkas med erkänd skicklighet och vars produktions-, bearbetningsoch förädlingsskede är kopplade till ett speciellt geografiskt område (skyddad ursprungsbeteckning), eller åtminstone ett av dessa skeden (skyddad geografisk beteckning), eller produkter som är speciella till följd av en produktionsmetod eller en traditionell sammansättning utan att vara kopplade till ett särskilt område (garanterad traditionell specialitet). En ny avsättningsmöjlighet: ekologiskt jordbruk Inom ekologiskt jordbruk använder man en produktionsmetod som fäster maximal vikt vid att skydda miljön och djurens välfärd. Det ekologiska jordbrukets produkter erhålls utan gödningsmedel, syntetiska bekämpningsmedel, antibiotika, tillväxthormoner eller genetisk manipulering. Med en tillväxttakt på 25% per år i Europeiska unionen, en odlingsareal som har mer än fördubblats på fem år (från ca ha år 1993 till nästan ha år 1997) och gynnsamma utsikter för de kommande åren utgör det ekologiska jordbruket en växande marknad som speglar utvecklingen av konsumenternas förväntningar och oro. För mjölk och mjölkprodukter finns numera en till konsumenterna riktad gemenskapsgaranti för ekologiskt odlade produkter: gemenskapens regelverk, som tidigare har begränsat sig till vegetabiliska produkter, har ändrats för att omfatta produkter av animaliskt ursprung (förordning (EG) nr 1804/1999). Dessutom antogs ett europeiskt märke för biologiska produkter i februari, Förenkling Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken åtföljs av omfattande insatser för att förenkla jordbrukslagstiftningen. Bestämmelserna i den nya grundförordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter var tidigare spridda i nio förordningar. I grundförordningen fastställs riktpriser och interventionspriser för flera år. Tillämpningsförordningarna har samordnats och i möjligaste mån förenklats. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter 5

6 Mjölk och mjölkprodukter: typer av produktion Den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter gäller följande produktkategorier: Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel. Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel. Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte smaksatta eller innehållande frukt eller kakao. Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel som inte nämns eller är inbegripet någon annanstans. Smör och fett av mjölk; bredbara smörfettsprodukter med en fetthalt av mer än 75 viktprocent men högst 80 viktprocent. Ost och ostmassa. Laktos och laktossirap utan tillsats av aromämnen eller färgämnen och innehållande minst 99 viktprocent laktos, uttryckt som vattenfri laktos beräknat på torrsubstansen. Laktossirap med tillsats av aromämnen eller färgämnen. Beredningar som används som foder. Olika produkters andel av EU:s sammanlagda jordbruksproduktion (1998) Mjölk: 18% Nötkött/kalvkött: 10,1% 2. Griskött: 10,0% 3. Färska grönsaker: 9,4% 4. Spannmål (utom ris): 9,2% 5. Vin och druvmust: 6,6% 6. Fjäderfä: 5,4% 7. Övrigt: 31,3% 2 Mjölk: andel av den sammanlagda nationella produktionen i varje medlemsstat (1998) Nederländerna: 22,3% Danmark: 24,2% Förenade kungariket: 22,8% Finland: 38,1% Irland: 34,7% Belgien: 15,3% Frankrike: 16,5% Portugal: 14,8% Sverige: 34,9% Tyskland: 26,4% Luxemburg: 45,4% Österrike: 22,0% Italien: 11,8% Spanien: 7,8% Grekland: 13,4% Källa: Generaldirektoratet för jordbruk Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter 6

7 Gemenskapsmarknadens situation och framtidsutsikter År 1998 uppgick produktionen av komjölk till ungefär 120,5 miljoner ton (som jämförelse: 72 miljoner i USA), varav den största delen (75%) producerades i fem medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket, Nederländerna och Italien). I gemenskapen fördelar sig mjölkens användning i olika produkter enligt följande: konsumtionsmjölk (29 miljoner ton), ost (6,7 miljoner), smör (1,8 miljoner), skummjölkspulver (1,1 miljoner), helmjölkspulver (0,9 miljoner). När det gäller exporten är unionen fortfarande världens största exportör med 15 miljoner ton (mjölkekvivalent), medan importen uppgår till 3,6 miljoner och konsumtionen inom unionen till 111 miljoner (varav ungefär 10 miljoner används för subventionerade ändamål och 7 miljoner inom jordbruket). Situationen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter har försämrats något sedan början av 1998, främst på grund av den stagnerade efterfrågan på de internationella marknaderna till följd av den ekonomiska krisen i Ryssland, Asien och Sydamerika. Exporten av mjölkpulver påverkades först och därefter exporten av ost i slutet av Trots att unionens interna konsumtion har utvecklats ganska stadigt, har marknadspriserna för de flesta mjölkprodukter börjat sjunka och man har tvingats genomföra interventionsköp för att stödja marknaden. När det gäller skummjölkspulver började de offentliga lagren fyllas redan i början av I september 1998 uppgick lagren till ton och i oktober 1999 till ton. De offentliga smörlagren som var försumbara i början av 1999, uppgick till endast ton i oktober, vilket är ett strikt minimum om man skall kunna behålla en tillräcklig manövermarginal för att förvalta marknaden på lämpligt sätt. Konsumtionen per invånare uppvisar mycket olika tendenser för olika mjölkprodukter: ökning för en del produkter (ost, grädde), stagnation för andra (konsumtionsmjölk, koncentrerad mjölk) och till och med en nedgång för vissa (skummjölkspulver, smör). På lång sikt (2005/2006) förutspås en kraftigt ökad världshandel samtidigt som unionens marknadsandelar troligen kommer att minska för ett stort antal mjölkprodukter. Dessutom förutspås en strukturell förändring som karakteriseras av att de mjölkproducerande företagen i gemenskapen blir allt större, vilket i sin tur medför ökade mjölkkvantiteter. Även om de mest konkurrenskraftiga producenterna har en avsevärd rörelsemarginal, är möjligheten att köpa eller hyra kvoter utan alltför stora kostnader mycket viktig för nya företagare och för producenter som vill öka sin produktion. Revideringen av kvotsystemet 2003 och reformen av den gemensamma organisationen av marknaden från och med 2005 torde leda till ökad jämvikt på marknaden och bättre exportutsikter för den europeiska mjölksektorn. Konsumtionen av smör och ost i EU (tusental ton, ) Mjölk och mjölkprodukter: andel som exporteras fördelat på olika regioner i världen (mjölkekvivalent, 1998) Smör Ost Kanada: 2,2% EFTA: 1,9% Östeuropa + OSS: 11,2% Övriga länder: 10,7% USA: 3,9% Australien: 13,2% Nya Zeeland: 23% EU: 33,9% Källa: Generaldirektoratet för jordbruk Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken: mjölk och mjölkprodukter 7

8 Liten ordlista Interventionspris: - För smör: det pris på grundval av vilket interventionsorganen inom ramen för ett öppet anbudsförfarande köper in erbjudna kvantiteter som uppfyller de föreskrivna kvalitetskraven, förutsatt att interventionen inte avbryts. - För skummjölkspulver: det pris till vilket interventionsorganen i medlemsstaterna är förpliktade att för offentlig lagring (= interventionsköp) köpa in kvantiteter som uppfyller de föreskrivna kvalitetskraven och som producenterna bjuder ut under interventionsperioden, förutsatt att inköpen inte avbryts. Riktpris för mjölk som levererats till mejeri och som innehåller 3,7% fett: det pris som man försöker uppnå för all mjölk som säljs av producenterna på gemenskapsmarknaden och de externa marknaderna under regleringsåret för mjölk. Mjölkkvoter: de produktionsvolymer för mjölk som fördelas mellan medlemsstaterna, och mellan producenterna (individuella kvoter) inom varje medlemsstat, i syfte att uppnå jämvikt mellan utbud och efterfrågan och att begränsa produktionsöverskottet i gemenskapen. Om den nationella kvoten överskrids måste den berörda medlemsstaten betala en tilläggsavgift som sedan krävs in enligt nationella förfaranden från de producenter som har bidragit till att kvoten överskridits. Import- och exportlicens: dokument som utfärdas av medlemsstaterna till sökande inom gemenskapen och som krävs för all import till eller export från gemenskapen. En förteckning över produkter för vilka exportlicens krävs liksom licensernas giltighetstid fastställs av kommissionen. Importtull (betalas av importören i gemenskapen): föreskrivs för mjölk och mjölkprodukter vid handel med tredje land enligt vad som följer av internationella handelsavtal. Tullsatserna i gemensamma tulltaxan tillämpas för mjölkprodukter. För att förebygga de negativa effekterna på gemenskapsmarknaden av import av vissa produkter, får en tilläggstull åläggas för importen i fråga på grundval av cif-importpriserna för det aktuella partiet (CIF: Cost, Insurance, Freight, dvs. kostnad för produkten + försäkring + transportkostnad). I detta fall skall de tullkvoter som fastställts genom internationella avtal öppnas för berörda tredje land och förvaltas av kommissionen så att all diskriminering av berörda aktörer undviks. Exportavgift (betalas av exportören i gemenskapen): kan beslutas av kommissionen under exceptionella omständigheter (om försörjningen inom EU hotas) för att stabilisera prisutvecklingen och säkerställa jämvikten på den inre marknaden. Exportbidrag (betalas till exportören i gemenskapen): avsett att utjämna skillnaden mellan de europeiska priserna och världspriserna för att säkerställa jämvikt på gemenskapsmarknaden. För att fastställa exportbidragens nivå beaktar kommissionen både faktorer såsom de fördelaktigaste saluförings- och transportkostnaderna och internationella avtal. I dessa avtal fastställs gränser både för exportbidragens volym och budget. För fördelningen av kvantiteter som berättigar till exportbidrag skall den metod användas som är bäst lämpad med hänsyn till produkternas art och situationen på den aktuella marknaden och som ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till förvaltningskraven. Exportbidragen är desamma för hela gemenskapen, men får variera beroende på bestämmelseort, om situationen på marknaden gör detta nödvändigt. Exportbidraget utbetalas efter framläggande av bevis om att produkterna har sitt ursprung i gemenskapen och att de har exporterats från gemenskapen. Ytterligare information Ytterligare information om den gemensamma jordbrukspolitiken och reformen av den finns på Internet på webbplatsen för Generaldirektoratet för jordbruk. < Webbplatsen är särskilt användbar om man vill få tag på följande förordningar: Den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter: (EG) nr 1255/1999. Gemensamma bestämmelser för system för direkt stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (horisontell förordning): (EG) nr 1259/1999. Finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken: (EG) nr 1258/1999. Stöd till utveckling av landsbygden: (EG) nr 1257/1999. Mjölkkvoter: (EG) nr 1256/1999 om ändring av förordning (EEG) nr 3950/92. Kvalitetsbeteckningar: (EEG) nr 2081/92 och 2082/92. Förteckningen över produkter finns att tillgå på webbplatsen < Ekologiskt jordbruk: (EG) nr 1804/1999. Europeiska kommissionen Generaldirektorat för jordbruk Ansvarig utgivare: Stella ZERVOUDAKI, EK Generaldirektorat för jordbruk. Kommissionen ansvarar inte för texterna i denna skrift. För övriga upplysningar: Rue de la Loi 200, B-1049 Bryssel - Belgien - Kontor: L/130-4/148A Telefon: direktanknytning (+32-2) , växel (+32-2) Fax: (+32-2) Telex: COMEU B Internet: < Tryckt på återvunnet papper 3. utgåva - 11/99