Hjälpmedel på lika villkor. Kartläggning av landstingens och regionernas tillhandahållande av hjälpmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpmedel på lika villkor. Kartläggning av landstingens och regionernas tillhandahållande av hjälpmedel"

Transkript

1 Hjälpmedel på lika villkor Kartläggning av landstingens och regionernas tillhandahållande av hjälpmedel

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kontigo AB: Jenny Halldén, Göran Hallin, Johanna Jupiter, Therese Olmsäter Ansvarig handläggare vid Hjälpmedelsinstitutet: Nina Lindqvist URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-format på Hjälpmedelsinstitutets webbplats,

3 Förord Jämlikheten inom hälso- och sjukvården är en fråga som ofta diskuteras. Vem får hjälpmedel och vem får inte? Ser villkoren för hjälpmedel likadana ut om man bor i Kiruna eller Malmö? Är regionala skillnader rimliga, eller behövs det nationella riktlinjer för hjälpmedel? De här frågorna har vi tagit fasta på och kommer att diskutera under det kommande året. Tanken är att den här undersökningen ska ligga till grund för samtal och fortsatt arbete kring tillgången till hjälpmedel i framtiden. Vi startar diskussionerna med temat Vart är vi på väg på våra seminarier under årets almedalsvecka i Visby. Undersökningen som presenteras i den här rapporten har genomförts av Jenny Halldén, Göran Hallin, Johanna Jupiter och Therese Olmsäter vid företaget Kontigo, som arbetar med kvalificerade analyser och utvärderingar inom de flesta politikområden. De har kartlagt regionala variationer för i tillgången till hjälpmedel. Resultatet visar på förhållandevis stora regionala skillnader när det gäller såväl villkor för att få hjälpmedel som kostnaderna för individen. Rapporten utgår från två fallbeskrivningar en sjuttonårig pojke med ADHD och en 45-årig kvinna med progredierande synskada - och deras hjälpmedelsbehov. Vi hoppas på många intressanta samtal om hjälpmedelsförsörjningen i landet! Sundbyberg, juni 2012 Hjälpmedelsinstitutet Jan Grönlund Direktör

4 Inledning Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vård och behandling ska erbjudas på lika villkor med likvärdigt bemötande till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, födelseland, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Ändå finns det enligt Socialstyrelsen betydande regionala skillnader såväl som olika typer av sociala skillnader i både hälsa och vård. Hjälpmedel tillhandahålls idag av olika aktörer. För hjälpmedel som förskrivs inom ramen för hälso- och sjukvården ansvarar landstingen (regioner). Skolorna är ansvariga för att anpassa lärsituationen och köpa in de hjälpmedel som behövs. Gränsdragningen kan emellertid se olika ut beroende på vilka överenskommelser som finns mellan kommuner och landsting. Arbetshjälpmedel tillhandahålls av Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan beroende på om personen är arbetslös eller har ett arbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan omfattas av nationella regelverk. Hjälpmedelsinstitutet har låtit göra en undersökning av hur reglerna ser ut i landstingen och om människor får de hjälpmedel de behöver. Komplexiteten i systemet innebär svårigheter att mäta och analysera villkoren. Undersökningen har därför haft två syften. Det första har varit att kartlägga regionala variationer vad gäller regler och avgifter för hjälpmedel i de olika landstingen. Det andra har varit att testa och utveckla en metod för att analysera villkoren i landstingen. Undersökningen utgår från två fiktiva fallbeskrivningar. Den första fallbeskrivningen handlar om en pojke på 17 år, med ADHD, dyslexi, koncentrations- och sömnsvårigheter. Han har behov av en avancerad elektronisk almanacka samt tyngdtäcke och ordbehandlingsprogram med inbyggd talsyntes. Den andra fallbeskrivningen handlar om en 45-årig kvinna med progredierande synskada och tilltagande problem med orientering i främmande miljöer. Hennes behov är ett elektroniskt orienteringshjälpmedel (GPS). För undersökningen anlitades företaget Kontigo AB. Resultatet från undersökningen kommer att diskuteras vid ett av våra seminarier under almedalsveckan i Visby 2012.

5 Resultat Kartläggningen visar att det är förhållandevis stora regionala skillnader i villkoren för att få hjälpmedel. Reglerna för förskrivning är inte likadana överallt, avgifterna som tas ut av hjälpmedelsanvändarna är olika i de olika landstingen och landstingen bestämmer själva vad de ska prioritera. Kartläggningen visar också att hjälpmedelssystemet inom Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är komplext. Reglerna och informationen om reglerna varierar mellan landstingen. För individen gör det skillnad om ett hjälpmedel är möjligt att förskriva eller inte. Drygt hälften av landstingen kan förskriva de flesta av hjälpmedlen i fallbeskrivningarna. I övriga landsting är det inte möjligt att förskriva något eller några av dessa hjälpmedel. För den 17-åriga pojken visar kartläggningen att kostnaden är mellan 0 kronor och kronor beroende på i vilket landsting han bor. Kostnaden varierar främst beroende på hur många och vilka hjälpmedel pojken måste köpa själv. För kvinnan med en synskada varierar kostnaden mellan 0 kronor och kronor i de olika landstingen. Skillnaden beror på om hjälpmedlet är förskrivningsbart eller inte. Det tycks finnas ett geografiskt mönster där storstadsregioner och andra tillväxtområden är mer generösa än mindre regioner. I kartläggningens båda fallbeskrivningar var det lättare att få hjälpmedel förskrivna i storstadsregionerna än i de allra minsta landstingen. Det visade sig även att avgifterna som individen betalar för besök och utprovning samt för att få tillgång till själva hjälpmedlet skiljer sig åt mellan landstingen. Om det finns ett högkostnadsskydd som täcker hjälpmedel eller inte har betydelse för variationen. Kartläggningen visade på ojämlika förutsättningar till information, då transparensen i många landstings villkor inte var optimal. Genomgången av information om hjälpmedel på landstingens webbplatser visade att villkoren som stod angivna för hjälpmedelssortimenten ofta inte stämde när uppgifterna sedan kontrollerades. Bland annat visade det sig att förskrivningsmöjligheterna var oklara. I många fall går det till exempel att efter särskild prövning, få förskrivet ett hjälpmedel som inte ingår i det upphandlade

6 sortimentet. I vissa fall råder också olika tolkningar av ansvarsfördelningen mellan landstingen och kommunerna (skolan). Diskussion Det kan finnas olika förklaringar till att landstingen inte hanterar villkoren för hjälpmedel på samma sätt. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi i den här undersökningen har valt att undersöka en av delarna i kedjan för hjälpmedel och habilitering/rehabilitering. Vi har begränsat undersökningen till två fallbeskrivningar. Valet av metod gör att vi i den här undersökningen inte kan rangordna landstingen. Däremot visar den tydligt att vilka hjälpmedel som tillhandahålls och priset som en individ får betala för dessa varierar stort beroende på var i landet hon eller han bor. För att kunna göra jämförelser mellan landsting behöver man ta hänsyn till vad som är förskrivningsbart, kostnader och gränsdragningar gentemot andra aktörer som exempelvis skola och arbetsliv. Det finns andra aspekter som kan påverka vilka hjälpmedel som är förskrivningsbara och vad som förskrivs, utöver det som kom fram i undersökningen. Olika förskrivare kan tolka och bedöma behov på olika sätt. Det kan också vara så att insatser inom habilitering/rehabilitering kan förstärka likaväl som motverka beslut om hjälpmedel. I intervjuer med företrädare för landstingen nämns att olika intresseorganisationer kan vara olika starka i olika delar av landet, att det i de små landstingen kan ha saknats efterfrågan av de studerade hjälpmedlen eller att vissa hjälpmedel är mer användbara i vissa miljöer. Det komplexa systemet tillsammans med bristen på tydlighet kan få till konsekvens att tillgången till hjälpmedel blir än mer ojämlik för dem med sämre resurser att efterfråga, skaffa information och ställa krav. Det geografiska mönstret med storstadsregioner och landsting i tillväxtområden är intressant och det behövs mer kunskap och analyser om detta.

7 Förslag För att få en mer detaljerad och rättvisare bild av regionala variationer när det gäller tillgång till hjälpmedel föreslår författarna att modellen med behovsbedömda fallbeskrivningar utvecklas och utvidgas. Genom att analysera villkoren för ytterligare åtta till tio fallbeskrivningar kan man få fram ett mer tillförlitligt underlag. Med ett sådant förfarande skulle eventuella snedvridande effekter av enstaka hjälpmedel försvinna. Vi skulle få en mer samlad bild av kostnadsvariationen och lättare att jämföra landstingen. Hjälpmedelsinstitutet avser att fortsätta uppmärksamma och diskutera dessa frågor under hösten Bilaga På följande sidor presenteras undersökningen i sin helhet.

8 Hjälpmedel på lika villkor? Kartläggning av landstingens och regionernas tillhandahållande av hjälpmedel Stockholm 20 juni 2012 Jenny Halldén, Göran Hallin, Johanna Jupiter, Therese Olmsäter

9 Sammanfattning Frågan om jämlikhet inom hälso- och sjukvården är på nytt aktuell. Tillgängligheten till hjälpmedel är en viktig del i denna fråga. Villkoren för att få de hjälpmedel vi behöver varierar enligt tidigare studier mellan olika sjukvårdshuvudmän (hädanefter benämnda landsting). Variationen i villkoren skapas både genom medvetna skillnader (i förskrivningsregler, prioriteringar och avgifter) och genom en omedveten variation i hur reglerna tolkas i förskrivningsprocessen. I denna rapport har vi fokuserat på den delen i den regionala variationen som har sitt ursprung i regler och avgifter. Kontigo har haft Hjälpmedelsinstitutets uppdrag att kartlägga den regionala variationen i villkor vad gäller tillgången till hjälpmedel. Uppdraget har genomförts genom att utgå från två fiktiva personbeskrivningar och deras bedömda hjälpmedelsbehov (i rapporten kallade fallbeskrivningar). Uppdragets syfte har varit att skapa en nationell bild över den regionala variationen utifrån dessa två fallbeskrivningar. Ett ytterligare syfte har varit att bidra till att utveckla en metod för att analysera och mäta de regionala skillnaderna i villkoren när det gäller hjälpmedel. Undersökningen har genomförts i olika steg. I ett första steg har de två fallbeskrivningarna utformats i samråd med uppdragsgivaren. Därefter har information från alla landsting sökts via tillgängliga webbplatser om möjligheterna och villkoren för att förskriva de hjälpmedel som slagits fast som behov i fallbeskrivningarna. Insamlad data har därefter presenterats för kontaktpersoner vid samtliga landsting som har gått igenom, korrigerat och kvalitetssäkrat de nätbaserade uppgifterna. Denna procedur ledde till att flera av de ursprungligen insamlade uppgifterna kunde revideras och kompletteras. I kartläggningen har vi för det ena fallet en pojke på 17 år, med ADHD, dyslexi, koncentrations- och sömnsvårigheter och i behov av Elektronisk almanacka avancerad, typ Handi, Tyngdtäcke och Ordbehandlingsprogram med inbyggd talsyntes kunnat konstatera en regional variation på mellan 0 kronor och drygt kronor. För det andra fallet en 45-årig kvinna med progredierande synskada med tilltagande problem med orientering i främmande miljöer och som sedan tidigare har flera hjälpmedel kan vi konstatera att variationen är mellan 0 kronor och knappt kronor. Med andra ord så visar studien på förhållandevis stora regionala skillnader i villkoren för att komma åt hjälpmedlen. De stora skillnaderna förklaras till övervägande del av huruvida det är möjligt att förskriva olika hjälpmedel eller inte. Om detta inte är möjligt har kostnaden för att skaffa in hjälpmedlet räknats som en kostnad för individen. Drygt hälften av landstingen kan förskriva de flesta av hjälpmedlen för de två fallbeskrivningarna. I övriga landsting är det inte möjligt att förskriva något eller några av de bedömda behövda hjälpmedlen. Hjälpmedel på lika villkor? 2 (31) Kontigo AB

10 Skillnader i villkoren skapas, om än i betydligt mindre grad, också av olika avgifter, såsom avgifter för besök och utprovning, men även avgifter för att få tillgång till själva hjälpmedlet. Här har frågan om huruvida det finns ett högkostnadsskydd som täcker hjälpmedel betydelse för variationen. Kartläggningen av de två fallbeskrivningarna indikerar att det i dessa fall är lättare att få hjälpmedel förskrivna i storstadsregionerna än i de allra minsta landstingen. Olika förklaringar kan finnas till landstingens olika hanteringar av villkoren för hjälpmedel, några som nämns i intervjuerna är bl.a. att olika intresseorganisationer kan vara olika starka i olika delar av landet, att det i de små landstingen kan ha saknats en efterfrågan av de studerade hjälpmedlen eller att vissa hjälpmedel är mer användbara i vissa miljöer. Studien visar också på att transparensen i villkoren inte är optimal. I ett stort antal fall stämde inte hjälpmedelssortimenten på hemsidan med de villkor som slutligen visade sig gälla. Bland annat är frågan om förskrivningsmöjligheterna oklar, då man i många fall kan få en förskrivning efter enskild prövning även av hjälpmedel som inte ingår i det upphandlade sortimentet. I vissa fall råder också olika tolkningar av ansvarsfördelningen mellan landstingen och kommunerna (skolan). En bristande tydlighet kan få konsekvenser i form av att tillgången till hjälpmedel blir än mer ojämlika beroende på individernas resurser att efterfråga, skaffa information och ställa krav. För att få en mer detaljerad och också rättvisare bild av den regionala variationen i villkoren för tillgång till hjälpmedel föreslår Kontigo att modellen med fiktiva personbeskrivningar och deras bedömda hjälpmedelsbehov utvecklas och utvidgas. Genom att analysera villkoren för ytterligare 8 10 sådana fallbeskrivningar skulle ett underlag kunna skapas som möjliggör att räkna ut den genomsnittliga åtkomstkostnaden för hjälpmedel i de olika landstingen. Genom detta förfarande skulle vi få en mer samlad bild av kostnadsvariationen som bättre låter sig jämföras landstingen emellan. Hjälpmedel på lika villkor? 3 (31) Kontigo AB

11 Innehåll Sammanfattning...2 Innehåll Inledning Bakgrund Kontigos uppdrag Metod och materialinsamling Internetbaserad kartläggning Kvalitetssäkring av data Lärseminarium och avstämning med Hjälpmedelsinstitutet Avgränsningar och förtydligande av uppdrag Fallbeskrivningar där landstinget bär ansvar för förskrivning Kort om behovsbedömning Avgränsningar kopplade till förskrivningsprocessen Tidigare utredningar och kartläggningar inom området Disposition Kartläggning Fallbeskrivning 1: pojke 17 år Förskrivning av de tre hjälpmedlen Kostnader för pojken och hans föräldrar Sammanställning av fallbeskrivning Fallbeskrivning 2: kvinna 45 år Förskrivning av hjälpmedlet Kostnader för kvinnan Något mer om hjälpmedelsavgifterna Sammanställning av fallbeskrivning Regionala skillnader i förskrivning av hjälpmedel Möjligheten att förskriva hjälpmedel skapar störst skillnad Hjälpmedelsavgifternas konstruktion och storlek liksom högkostnadsskyddet medför skillnader Betydelsen av tydlig information och en rättvis tolkning av reglerna Geografiska mönster utifrån kartläggningen Avslutande reflektioner En liten kartläggning inom ett komplext område Metod för analys och mätning av förskrivning av hjälpmedel Ett typkostnadsindex Hjälpmedel på lika villkor? 4 (31) Kontigo AB

12 Bilaga 1. Litteraturförteckning Hjälpmedel på lika villkor? 5 (31) Kontigo AB

13 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den senaste tiden har frågan om jämlikhet inom hälso- och sjukvården aktualiserats på nytt (se t.ex. Socialstyrelsen Ojämna villkor för hälsa och vård, ). Inom området har bl.a. regionala skillnader uppmärksammats, men också skillnader i hälsa och tillgången till hälso- och sjukvård mellan olika grupper av människor. Frågan om hjälpmedel är en särskild del av denna problematik och även den har studerats i flera olika sammanhang (se t.ex. SOU 2011:77, Hjälpmedelsinstitutet 2011, Förändring av landstingens regelverk för hjälpmedel, en kartläggning.). Frågan om hjälpmedel är komplex och avgörs av flera olika faktorer: Nationella lagar, förordningar och föreskrifter Regionala regler och prioriteringar Individuella bedömningar och tolkningar av regelverken Hjälpmedel ska enligt Hjälpmedelsinstitutet: Förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga Förbättra eller bevara funktion eller förmåga Kompensera försämrad eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. I Sverige idag använder närmare 10 procent av befolkningen hjälpmedel för att kompensera en funktionsnedsättning. Vid behov av hjälpmedel vänder sig patienten till vårdcentral eller förskrivare. Villkoren för att komma åt de hjälpmedel man behöver varierar både som en följd av regler och prioriteringar mellan de enskilda landstingen 1 och som en följd av att olika förskrivningsansvariga tolkar regelverken olika. Variationer kan även uppstå till följd av olika tolkning kring ansvarfördelning mellan kommuner och landsting. I figuren nedan illustrerar vi de tre led som producerar regionala skillnader i tillgången till hjälpmedel: för det första i skillnader i regelverken över vilka hjälpmedel som kan förskrivas och vilka förutsättningar som gäller för förskrivning, (vid olika behov och/eller diagnoser), för det andra en behovsbedömning inom förskrivningsprocessen och för det tredje av landstingen beslutade taxor, avgifter och avgiftsbegränsningar. I regelverken och taxorna finns en medveten eller avsiktlig variation landstingen emellan, medan bedömningarna inom förskrivningsprocessen (i den mån här finns en variation) är både oavsiktlig och oönskad. Tillsammans skapar dessa tre faktorer en regional variation i villkoren för tillgång till hjälpmedel. 1 Vi använder i denna rapport benämningen landsting som samlat namn för sjukvårdshuvudmännen (landsting och regioner) Hjälpmedel på lika villkor? 6 (31) Kontigo AB

14 Figur 1: Regionala skillnader i hjälpmedelstillgång i tre led I dagsläget har många landsting infört, eller är på gång att införa, beslutsstöd som ett led i att ge förskrivarna instrument för mer likvärdiga bedömningar på individnivå. Beslutstödet underlättar behovsbedömningen av ett hjälpmedel och som förskrivare kan beslutstödet användas som ett verktyg för att bedöma behov av och fatta beslut om hjälpmedel. Förhoppningen är att genom införandet av beslutstöd skapa ökade förutsättningar för att i den enskilda behovsbedömningen ha samma grund för beslut i de olika landstingen. 1.2 Kontigos uppdrag Utifrån denna bakgrund har Hjälpmedelsinstitutet anlitat Kontigo AB för att genomföra en kartläggning av variationen i villkor när det gäller tillgängligheten till hjälpmedel mellan olika delar av landet. I uppdragets förutsättningar ingick att utgå från fallbeskrivningar av fastställda diagnoser och bedömda hjälpmedelsbehov, dvs. utifrån det som i figuren ovan beskrivs som den avsiktliga variationen. Fallbeskrivningarna har utarbetats av Hjälpmedelsinstitutet och presenteras i kapitel 2. Uppdragets syfte har således varit att kartlägga den regionala variationen i villkoren för att få tillgång till hjälpmedel. En viktig del i syftet har varit att få en nationellt heltäckande bild av variationen, dvs. att villkoren för samtliga landsting skall granskas. Inom ramen för de tillgängliga resurserna (tid och medel) har detta vägts mot hur många fall som har varit möjliga att analysera. Strävan efter att täcka in alla landsting innebar att vi var tvungna att begränsa oss till två fall, inom ramen för denna rapport. Ett ytterligare syfte har varit att bidra till att utveckla en metod för att analysera och mäta de regionala skillnaderna i villkoren när det gäller hjälpmedel Metod och materialinsamling Uppdraget inleddes genom en diskussion mellan Kontigo och uppdragsgivaren. I dessa diskussioner betonades som nämnts uppdragsgivarens önskan om en nationellt heltäckande kartläggning. Här diskuterades också andra begränsningar av uppdraget och hur de olika fallbeskrivningarna skulle se ut och skapas. I detta skede deltog även flera experter inom uppdragsgivarens organisation. Hjälpmedel på lika villkor? 7 (31) Kontigo AB

15 1.2.2 Internetbaserad kartläggning Utifrån de framtagna fallbeskrivningarna genomförde sedan Kontigo internetsökningar som stöd för en inventering av villkoren i alla landsting. Inventeringen syftade till att undersöka ett antal parametrar gällande villkoren för åtkomsten av hjälpmedlen i de olika landstingen. Inventeringen syftade till att för de båda fallbeskrivningarna besvara följande frågor i samtliga landsting: Är det möjligt att förskriva de föreslagna hjälpmedlen? Utgår det en besöksavgift? Finns det ett högkostnadsskydd avseende besök inom hälso- och sjukvården? Utgår det någon hjälpmedelsavgift för att få tillgång till det förskrivna hjälpmedlet? Finns det något högkostnadsskydd för hjälpmedel? Om något/några av hjälpmedlen inte är möjliga att förskriva i landstinget, hur mycket skulle det kosta för patienten att själv bekosta inköp av motsvarande hjälpmedel i handeln? Vilken är den totala kostnaden för patienten? Det kan här vara viktigt att lite tydligare beskriva vad en hjälpmedelsavgift kan bestå av. En hjälpmedelsavgift kan i vissa fall utgå för hyra av hjälpmedel under en begränsad tid. Efter detta återlämnas hjälpmedlet. I de fallexempel som denna studie baseras på är dock alla förskrivna hjälpmedel bedömda såsom varaktiga behov. Därmed förskrivs inte hjälpmedlen för en begränsad period. Avgifter kan emellertid ändå finnas. Det kan handla om rena avgifter för att tillhandahålla hjälpmedel. Ofta fortsätter då hjälpmedlet att ägas av landstinget och hjälpmedlet ses som ett lån. I andra fall kan en avgift, motsvarande en viss del av hjälpmedlet, utgå. Ofta övergår då sedan hjälpmedlet i patientens ägo efter leverans. I vissa fall utgår även avgifter för underhåll och reparation av hjälpmedlen löpande under åren. I beräkningarna i denna studie har vi inte inkluderat avgifter för underhåll och reparation i hjälpmedelsavgifterna, utan bara själva kostnaderna för tillhandahållande och/eller lån av hjälpmedel. Detta eftersom de föreslagna hjälpmedlen inte kan anses kräva löpande underhåll. Internetsökningarna gjordes med hjälp av ISO-nummer och ett antal sökord på landstingens och Hjälpmedelscentralernas hemsida. Möjligheten att hitta fullständig information skiljde sig åt markant mellan de olika landstingen. I vissa landsting var det relativt lätt att hitta den information som eftersöktes (framförallt Blekinge har en mycket användarvänlig hemsida). I andra landsting var det desto svårare att hitta korrekt information. I vissa landsting fanns inte fullständiga sortimentsförteckningar tillgängliga på hemsidan, i vissa landsting användes andra beteckningar än de vedertagna ISO-numren och i vissa landsting saknades lättillgänglig information om besöks- och hjälpmedelsavgifter. Sökningarna blev enklare efterhand som konsultteamet fick rutin gällande var informationen fanns att hitta, samt gällande vilka sökord som var mest funktionella i sammanhanget. Men sammantaget visade vårt arbete på Hjälpmedel på lika villkor? 8 (31) Kontigo AB

16 stora variationer i transparens och tydlighet rörande vilka villkor som gäller för åtkomst av hjälpmedel Kvalitetssäkring av data I nästa steg kontaktades alla landsting via e-post, och konfronterades då med den internetbaserade informationen om villkoren för hjälpmedelsåtkomst. I denna kontakt inkluderades även frågor kring de uppgifter som efter internetsökningarna var oklara och kontaktpersonen ombads säkerställa korrektheten i de framtagna uppgifterna. I vissa fall besvarades frågorna per e-post och i andra fall fördes en diskussion kring fallbeskrivningarna per telefon. I vissa landsting var det enkelt för landstingen att besvara frågorna, men i andra är regelverket mer komplicerat och det krävdes en diskussion för att säkerställa att informationen blev korrekt. Som exempel kan nämnas då ett hjälpmedel ej är förskrivningsbart enligt ordinarie sortiment, men kanske ändå kan förskrivas efter en ansökan och enskild prövning. I några landsting var det även viktigt att diskutera besöksavgifterna för olika typ av sjukvårdsbesök. Ett område som särskilt uppmärksammats har varit huruvida det utgår särskilda s.k. utprovningsavgifter för hjälpmedlen eller ej. Alla landsting utom ett har besvarat och godkänt våra kostnads- och villkorssammanställningar kring de två fallbeskrivningarna. En övervägande del av landstingen har varit mycket behjälpliga i detta arbete. Flera har visat intresse för uppdraget och varit nyfikna på hur vi uppfattat den information som funnits tillgänglig t.ex. på landstingens hemsidor. Emellertid har ett fåtal landsting varit svåra att få kontakt med och har inte självmant återkommit med svar. Konsultteamet har därför i vissa fall haft något svårare att få fram korrekt information. I slutänden har vi ändå lyckats i vårt arbete att skapa en nationellt heltäckande och kvalitetssäkrad kartläggning av de två fallen, med undantag för ett landsting. I några landsting har det varit svårt att hitta rätt person att tala med gällande de efterfrågade uppgifterna och i några fall har det tagit något längre tid att få tag på uppgifter från Syncentralen, bland annat för att det i vissa landsting inte funnits tillgänglig information om synhjälpmedel på hemsidorna. Internetundersökningen och kvalitetssäkringen har genomförts i maj och juni Lärseminarium och avstämning med Hjälpmedelsinstitutet Efter kartläggningsfasen sammanställdes den framtagna informationen och presenterades för några av Hjälpmedelsinstitutets experter inom området. Under mötet diskuterades de preliminära resultaten och expertgruppen gavs tillfälle att ställa frågor och utveckla resonemang. Därefter genomfördes en liknande muntlig redovisning för ytterligare representanter från Hjälpmedelsinstitutet. Redovisningen fungerade som en avstämning och som en möjlighet för deltagarna att komma med kommentarer inför författandet av slutrapport. Hjälpmedel på lika villkor? 9 (31) Kontigo AB

17 I slutskedet har också det samlade resultatet från uppdraget presenterats för uppdragsgivaren. 1.3 Avgränsningar och förtydligande av uppdrag Fallbeskrivningar där landstinget bär ansvar för förskrivning Ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel är fördelat på olika aktörer. Förutom landstingen har också kommunerna (bl.a. genom skolan) ett ansvar. Därtill har även arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett ansvar. Gällande hjälpmedel som hanteras av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan så omfattas de av nationella regelverk. Denna kartläggning utgår från två fiktiva fallbeskrivningar, där landstingen har ansvaret för förskrivning av hjälpmedel. Det betyder att vi inte har varit i kontakt med kommuner, utan bara landsting. Hälso- och sjukvårdens ansvar omfattar sådana hjälpmedel som patienten behöver för att i dagligt liv fungera i sin miljö eller för vård och behandling 2 och i båda fallen har det ordinerats hjälpmedel till hemmet. Dock finns det även inom dessa två fall vissa gränsdragningsproblem mellan aktörerna. Frågan gällande vilken huvudman som har huvudansvaret för att tillhandahålla hjälpmedlet kan då uppkomma. Exempel på gränsdragningsproblem som kan uppstå är hjälpmedel som sjukvårdshuvudmannen ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen, och i de fall skolan ska bistå med hjälpmedel till skolelever. I kartläggningen har det visat sig att gränsdragningar mellan landstingets och skolans ansvar tolkats något olika i de olika landstingen Kort om behovsbedömning För att en patient ska kunna förskrivas ett hjälpmedel måste först en behovsbedömning genomföras. I behovsbedömningen ska hälsotillståndet identifieras inför steget att ta fram en planering av hur problemet ska åtgärdas. Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och integreras i den samlade bedömningen. Förskrivaren ska också göra en bedömning av hur vissa omgivningsfaktorer kan påverka ett visst hjälpmedel. Det kan t.ex. handla om att det måste finnas anhöriga till stöd för att ett visst hjälpmedel skall vara möjligt att förskriva. I alla landsting finns regionala och lokala regelverk för hjälpmedelsförskrivning, som bl.a. innehåller kriterier för förskrivning. Dessa regelverk är styrande för vad som sedan kan förskrivas och är därför av stor betydelse för den enskildes möjlighet att få ta del av ett visst hjälpmedel. När behovsbedömningen är genomförd och hjälpmedel bedömts som en riktig åtgärd kan valet av väg till hjälpmedel beslutas. Det finns då olika vägar att få tillgång till hjälpmedel: Förskrivning av hjälpmedel förskrivningsprocessen påbörjas 2 Se Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet, 2011 Hjälpmedel på lika villkor? 10 (31) Kontigo AB

18 Fritt val av hjälpmedel egenvårdsbeslut i de landsting som erbjuder detta 3 Egenansvar då patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar är han/hon hänvisad till att själv köpa produkten inom sitt egenansvar. Detta kan ske efter rådgivning från förskrivaren I denna studie har uppdraget begränsats till att undersöka huruvida hjälpmedlen i de två fallbeskrivningarna är förskrivningsbara i landstingen, samt den totala kostnaden för patienten Avgränsningar kopplade till förskrivningsprocessen Kortfattat kan förskrivningsprocessen sägas innehålla följande steg: Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt Eventuellt specialanpassa produkten Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Skillnader i utfallet av hjälpmedelsvillkoren för individen kan uppkomma på flera sätt. I denna studie begränsar vi oss emellertid till sådana skillnader som beror på variationer i regelverk, regionala prioriteringar och avgifter. Uppdraget specificeras i punkterna nedan: Skillnader i landstingens regelverk, dvs. i utformningen av regionala och lokala regler och prioriteringar gällande vad som är ett förskrivningsbart hjälpmedel i landstinget (eller kommunen). Skillnader kan också uppstå genom överenskommelser och utformning av ansvarsfördelning mellan landsting och kommun. Kostnader för besöksavgifter, hjälpmedel etc. d.v.s. genom att landstingen har olika regelverk för vilka kostnader som ska belasta patienten under förskrivningsprocessen. Det kan handla om skillnader gällande besöksavgifter och högkostnadsskydd avseende besök inom hälso- och sjukvården, om huruvida en hjälpmedelsavgift tas ut av förskrivande huvudman och om det finns ett högkostnadsskydd för hjälpmedelsavgifterna, om det tas ut någon avgift för service och underhåll av hjälpmedlen och om patienten får betala för sjukresor eller inte. För att förenkla har dock avgifter för sjukresor undantagits uppdraget (detta genom instruktion från Hjälpmedelsinstitutet). 3 Fritt val av hjälpmedel är ett komplement till vanlig förskrivning av hjälpmedel. Fritt val innebär att patienten, av förskrivaren, får en rekvisition på anvisat belopp och hjälpmedel. Därefter är det patienten som inhandlar, äger och ansvarar för hjälpmedlet. Idag erbjuds Fritt val av hjälpmedel i Sörmland, Stockholm, Kronoberg och Uppsala, samt för hörapparater i Region Skåne. Se Hjälpmedelsinstitutets hemsida Hjälpmedel på lika villkor? 11 (31) Kontigo AB

19 Andra led i förskrivningsprocessen som kan skapa skillnader är exempelvis i själva tolkningen av regelverken, vilket innebär att skillnader kan uppstå i den enskilde förskrivarens tolkning av patientens behov i relation till de regionala regelverken. 4 Under behovsbedömningen finns det en risk att förskrivaren påverkas av vissa normer och föreställningar gällande vem som ska och bör förskrivas ett visst hjälpmedel. Det kan t.ex. vara relaterat till patientens kön, ålder, etnicitet etc. En möjlighet är också att förskrivaren påverkas av personliga erfarenheter och egenskaper, vilket också kan påverka förskrivningen av hjälpmedel och skapa skillnader. Det är viktigt att betona att denna typ av skillnader, som innefattar ett tolkningsutrymme för förskrivaren, inte berörs i denna studie. Det skulle vara ett uppdrag som i sig skulle kräva en helt annan typ av materialinsamling än den som genomförts inom ramen för uppdraget. Studien tar enbart upp skillnader i villkoren som enkelt kan uttryckas i en kostnad för den enskilde. Det finns också andra typer av skillnader i villkoren för tillgången till hjälpmedel, främst i form av olika kvalitativa skillnader, såsom t.ex. vilken typ av träning i användning av hjälpmedel och uppföljning som erbjuds patienten, eller hur personal vid särskilda boenden, dagcenter och hemtjänsten medverkar till att hjälpmedlen används på rätt sätt och till att åtgärda mindre fel. Det kan också vara så att förskrivaren bedömer att andra produkter uppfyller behoven. En ytterligare kvalitativ aspekt, som ändå knyter an till kostnadsbilden, är skillnader kopplade till hur budgeten påverkar möjligheterna att förskriva hjälpmedel. I några landsting kan hjälpmedel enligt regelverken förskrivas, men det kan ändå finnas ett begränsat budgetutrymme som kan göra att många kan få vänta på sin förskrivning till budgetutrymme finns (t.ex. nästföljande år). Detta är också en kvalitativ aspekt av variationerna, som dock inte inkluderats i vår kartläggning här. Därmed kan vi med hjälp av kartläggningen inte göra anspråk på att utgöra en komplett kartbild över förskrivningens regionala variationer. Vi kan endast uttala oss om en del av de olika moment i tillgången till hjälpmedel där regionala skillnader skapas. 1.4 Tidigare utredningar och kartläggningar inom området Det har tidigare genomförts en mängd utredningar och kartläggningar gällande regionala skillnader i hjälpmedelsförskrivningar. Exempel på tidigare genomförda utredningar och kartläggningar inom området är exempelvis Förändringar av landstingens och kommunernas regelverk och förskrivning av hjälpmedel mellan åren , framtagen av Hjälpmedelsinstitutet. Under våren 2011 genomförde Hjälpmedelsinstitutet även en kartläggning av förändringar av landstingens regelverk rörande hjälpmedel. I denna kartläggning fick alla landsting en riktad fråga rörande trehjulig elrullstol/ scooter. Kartläggningen visade att en trehjulig elrullstol/ scooter kan förskrivas i alla landsting, förutom två. 4 Som redan nämnts har dock flera landsting infört, eller är på väg att införa, beslutstöd för att på så vis skapa ökade förutsättningar för mer likvärdiga bedömningar på individnivå. Hjälpmedel på lika villkor? 12 (31) Kontigo AB

20 Andra rapporter som tagits fram är exempelvis Hjälpmedelscentralerna i Sverige Kartläggning av hjälpmedelscentralernas/ motsvarandes verksamhet, 2007, Hjälpmedelsinstitutet, som kartlagt hjälpmedelscentralernas verksamhet avseende organisation, omfattning, ansvarsfördelning, samt hur beslut fattas om vilka hjälpmedel som kan förskrivas. Vidare beskrivs och analyseras utvecklingen inom hjälpmedelsområdet i rapporten Hjälpmedel prioriteringar och individuella behov, 2006, Hjälpmedelsinstitutet. Under 2007 utsåg Samarbetsrådet för hjälpmedel i Västra Götalandsregionen arbetsgruppen Bidragssystem peruker att undersöka förutsättningar för att ändra förskrivning av peruker till möjligheten att ge patienten bidrag när hon eller han införskaffar peruk själv. Detta uppdrag har avrapporterats i rapporten Bidragssystem för peruker, postischer, toupéer och ögonfransar och ögonbryn, 2008, Samarbetsrådet för hjälpmedel. 1.5 Disposition Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel två presenteras de två fallbeskrivningarna samt resultatet av den kartläggning Kontigo genomfört i landets landsting. I kapitel tre redogörs för de regionala skillnader i förskrivning av hjälpmedel som kan påvisas utifrån de två fallbeskrivningarna i föregående kapitel. I slutkapitlet (kapitel fyra) förs ett resonemang kring vilken typ av slutsatser som kan dras utifrån kartläggningens resultat, samt hur en mer heltäckande analys och också kanske mer rättvisande bild, skulle kunna genomföras och presenteras i framtiden. Hjälpmedel på lika villkor? 13 (31) Kontigo AB

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Förskrivnings- processen

Förskrivnings- processen Förskrivnings- processen September 2012 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- vårdinsats Patientens totala situation ska analyseras Behoven

Läs mer

Juridiken kring hjälpmedel

Juridiken kring hjälpmedel Juridiken kring hjälpmedel vem ansvarar för vad? D I NA JACOBSON I SAMARBET E MED H JÄLPMEDELSCENTER B L EKINGE K A R L S K R O N A D E N 2 3 M A J 2 0 1 8 Halvdagens innehåll Hälso- och sjukvårdens reglering

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel

Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Maj 2011 Handbok Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Förskrivaren ska kunna förstå och tillämpa Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel så att patienten möter samma förutsättningar

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss

Läs mer

Remiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43

Remiss av Betänkandet  På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43 Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-24 Handläggare Annica Dominius Telefon: 0850836237 Till Äldrenämnden den 19 september Remiss av Betänkandet " På lika villkor!

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN 13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN 2016-4403 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2016-4403

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland

Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland RUTIN 1 (1) Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland När det kommer till er kännedom att person folkbokförd på Gotland ska flytta till annan kommun/landsting/region och har personliga

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Funktionshinder uppstår när miljön inte anpassats för den som har en funktionsnedsättning.

Funktionshinder uppstår när miljön inte anpassats för den som har en funktionsnedsättning. Hjälpmedel Bilaga 1. till KPR120425 Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel är produkter som är avsedda för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedel kan också vara metoder och ny teknik.

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Förslag om justerade egenavgifter, kostnadsersättningar och högkostnadsskydd för sjukresor i de fyra nordligaste regionerna

Förslag om justerade egenavgifter, kostnadsersättningar och högkostnadsskydd för sjukresor i de fyra nordligaste regionerna Förslag om justerade egenavgifter, kostnadsersättningar och högkostnadsskydd för sjukresor i de fyra nordligaste regionerna Norra sjukvårdsregionförbundet, den 1 oktober 2019 Henric Fuchs Kollektivtrafik-

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

På lika villkor! läs rapporten (gäller digital version) Delaktighet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen, SOU 2017:43

På lika villkor! läs rapporten (gäller digital version) Delaktighet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen, SOU 2017:43 Kalmar län 2 Inledning Neurorapporten 2017 belyser hjälpmedel ur ett användarperspektiv. En bred medlemsenkät visar hur medlemmarna runt om i landet upplever sin hjälpmedelssituation. Ansvaret för hjälpmedelsförsörjningen

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Erika Sigvardsdotter Doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga

Läs mer

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013 Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

YTTRANDE. På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

YTTRANDE. På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) YTTRANDE Dnr S2017/03349/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 26 oktober 2017 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? VI FRÅGADE 1 607 ARBETSTERAPEUTER SOM FÖRSKRIVER KOGNITIVA HJÄLP- MEDEL OM DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT SKAPA EN JÄMLIK TILLGÅNG TILL KOGNITIVT STÖD. HÄR ÄR

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden

VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Innehåll De sex sjukvårdsregionerna Grunden för Samverkansnämnderna s ledamöter, ersättare och tjänstepersoner s roll och uppgifter Samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen och Utomlänsvård inom tandvården

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1. 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag

Läs mer

1 (5) Vår beteckning

1 (5) Vår beteckning Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Läs mer

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse

Läs mer

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Vårdindikatorn primärvård

Vårdindikatorn primärvård Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig

Läs mer

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Allmänna anvisningar. Anvisning Regiongemensamma dokument. för hjälpmedel i Region Gotland. Allmänt. Hjälpmedel

Allmänna anvisningar. Anvisning Regiongemensamma dokument. för hjälpmedel i Region Gotland. Allmänt. Hjälpmedel Regionstyrelseförvaltningen RSF, Socialförvaltningen SOF, Regionövergripande Anvisning Regiongemensamma dokument Allmänna anvisningar för hjälpmedel i Region Gotland Allmänt Hjälpmedelsguiden ger allmän

Läs mer

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 1 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 2 Riksavtalets regler om remiss Kapitel 2 reglerar när hemlandstinget initierar

Läs mer

Kommittédirektiv. Fritt val av hjälpmedel. Dir. 2011:7. Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011

Kommittédirektiv. Fritt val av hjälpmedel. Dir. 2011:7. Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011 Kommittédirektiv Fritt val av hjälpmedel Dir. 2011:7 Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på hur ett system för fritt val av hjälpmedel

Läs mer

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

Förutsättningar för lyckade förskrivningar Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en

Läs mer

Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning

Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-13 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Att förskriva

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Välkomna till. Framtidens roll som förskrivare

Välkomna till. Framtidens roll som förskrivare Välkomna till Framtidens roll som förskrivare Framtidens roll som förskrivare Program 09.00 09.15 Inledning och presentation 09.15 09.30 Fika 09.30 10.00 Fritt val av hjälpmedel 10.00 12.00 Förskrivarens

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare i Sverige. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetsgivare

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare i Sverige. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetsgivare Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare i Sverige Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen Förskrivning av TENS-stimulator som personligt hjälpmedel TENS Transkutan Elektrisk Nervstimulering 1. Omfattning 1.1 Indikationer 1(5) 2008-0-19 TENS kan förskrivas för personer med långvariga eller akuta

Läs mer

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3 Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon en kartläggning av landstingens informations- och utbildningsinsatser samt budgetbeslut Max blev döv på grund av en pneumokockinfektion vid

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Resultat kundundersökning

Resultat kundundersökning Resultat kundundersökning Övergång från allround till komfortrullstol för vuxna användare Maj 2018 Bakgrund och frågeställningar Vi ville förstå hur behoven för komfortrullstolar ser ut idag. Vi ville

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Välkomna till Förskrivarutbildning

Välkomna till Förskrivarutbildning Välkomna till Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-25 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Hjälpmedel definition Författningar

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-20 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 På lika

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

FÖRSLAG PÅ NY ERSÄTTNINGSMODELL OCH NY TILLHÖRIGHET FÖR HJÄLPMEDELSOMRÅDE PERUKER

FÖRSLAG PÅ NY ERSÄTTNINGSMODELL OCH NY TILLHÖRIGHET FÖR HJÄLPMEDELSOMRÅDE PERUKER 1 (5) Hjälpmedelscentrum Liselotte Eriksson, Hjälpmedelsstrateg FÖRSLAG PÅ NY ERSÄTTNINGSMODELL OCH NY TILLHÖRIGHET FÖR HJÄLPMEDELSOMRÅDE PERUKER Sammanfattning Det finns ett stort behov av att mer genomgripande

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 2/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-01-26 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 01/

Ekonomi Nytt. Nr 01/ Ekonomi Nytt Nr 01/2018 2018-01-26 Dnr SKL 18/00576 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer

Läs mer

Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer

Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer Regeringsbeslut II:6 2014-03-27 S2014/2933/FST (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 22018 103 15 Stockholm Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Utvecklingen i riket och länen

Utvecklingen i riket och länen Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller

Läs mer