Östgötens hälsa Östgötens förtroende för vården. Rapport 2007:10. Folkhälsovetenskapligt centrum

Transkript

1 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:10 Östgötens förtroende för vården December 2007 Elisabeth Wärnberg Gerdin Tommy Svensson Madeleine Borgstedt-Risberg Folkhälsovetenskapligt centrum

2

3 Östgötens förtroende för vården Rapport 2007:10 Linköping december 2007 Elisabeth Wärnberg Gerdin Tommy Svensson Madeleine Borgstedt-Risberg -I-

4 -II-

5 Förord Detta är den tionde rapporten som utges från Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, med data från befolkningsenkäten Östgötens hälsa I rapporten kan man läsa om vilka faktorer som östgötarna själva tycker har påverkat deras förtroende för länets hälso- och sjukvård och tandvård i positiv respektive negativ riktning. Uppdraget med att göra en enkät som beskriver östgötens hälsa, kommer från hälsooch sjukvårdsnämnden vid Landstinget i Östergötland. I nämndens styrkort framgår vikten av att främja befolkningens hälsoutveckling, bland annat genom att förstå och synliggöra olika gruppers livsvillkor och behov. Landstingets roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet står också i fokus. Rapporten är i första hand tänkt som ett underlag för landstingspolitikernas arbete med behovsanalyser och styrdokument, men vår förhoppning är att den också väcker intresse bland personer verksamma inom vården, och bland dem som har ett allmänt intresse för frågorna. De tidigare rapporterna från Östgötens hälsa 2006 är en deskriptiv rapport som övergripande beskriver befolkningens hälsa, en metodrapport, en rapport om levnadsvanor och östgötarnas motivation till att förändra dessa, en rapport om vårdbehov och önskemål och synpunkter på vården samt fyra kommunrapporter: Allmänna frågor, Hälsa, Vård och förtroende samt Levnadsvanor och förändringsbenägenhet. Rapporterna kan läsas på vår hemsida: Linköping december 2007 Helle Noorlind Brage Produktionsenhetschef, projektledare Elisabeth Wärnberg Gerdin Produktionsenhetschef Vi vill säga varmt tack till Helle Noorlind Brage för synpunkter på manuset och till Christina Aldin för förtjänstfullt arbete med rapportens layout. Ett särskilt tack vill vi också rikta till alla de östgötar som med egna ord beskrivit sina uppfattningar om förtroende för vården. Linköping i december 2007 Elisabeth Wärnberg Gerdin, Tommy Svensson och Madeleine Borgstedt-Risberg -III-

6 -IV-

7 Sammanfattning Syfte, bakgrund och metod Syftet med rapporten är att beskriva och analysera befolkningens uppfattningar om vad som påverkar förtroendet för tandvård och hälso- och sjukvård i Östergötland. I Östergötlands befolkningsenkät 2006 fick östgötarna svara på fyra frågor om vad som påverkat deras förtroende för tandvården och hälso- och sjukvården positivt och negativt. När östgötarna, med sina egna ord, svarar på dessa frågor vet vi inte vilken innebörd de lägger i ordet förtroende. Vi vet därmed inte heller om deras uppfattningar om vad som avses med förtroende motsvaras av innebörden i ordet när Landstinget i Östergötland använder det i formuleringen En god hälso- och sjukvård skapar trygghet och förtroende (Landstingets treårsbudget ). Analysen av de öppna svaren blir därför intressant av det skälet att den ger oss både en bild av hur östgötarna uppfattar innebörden av ordet förtroende för hälso- och sjukvård respektive tandvård och kunskap om vad som påverkar förtroendet. Denna kunskap är dessutom särskilt intressant just nu, hösten 2007, när de öppna jämförelserna av hälso- och sjukvården visar att det finns brister i patientförtroende för vården i Östergötland. De öppna svaren analyserades med en kvalitativ ansats. De analyserades induktivt, vilket innebär att materialet har talat för sig själv och att resultaten har vuxit fram ur svaren utan några, i förväg formulerade, antaganden. Detta har påverkat förtroendet för vården Bilderna av vad som har påverkat östgötarnas förtroende för vården domineras sammanfattningsvis av uppfattningar om personalen, organisatoriska frågor, vård och behandling samt ekonomi. Ur svaren framträder även andra kategorier som dock har mindre antal utsagor. Vi vill understryka vikten av att också dessa uppfattningar, som svarar för en liten andel av svaren, behöver beaktas för att få en grundlig förståelse av vad som påverkar förtroendet. Uppfattningar om personalen, organisatoriska frågor och ekonomi dominerar utsagorna för tandvården Bilden av vad som har påverkat östgötarnas förtroende för tandvården positivt domineras kvantitativt av uppfattningar om personalen och organisatoriska frågor. Negativt har förtroendet för tandvården påverkats av huvudsakligen uppfattningar om organisatoriska frågor och ekonomi. De vanligaste uppfattningarna om personalen handlar om personalen generellt, om bemötande/omhändertagande och om yrkesskicklighet. I mindre antal förekommer uppfattningar om delaktighet och information. De organisatoriska frågornas positiva inverkan på förtroendet handlar till övervägande del om tillgänglighet, alternativet privat tandvård och kontinuitet. -V-

8 Uppfattningar om kallelser samt organisatoriska och politiska förutsättningar nämns också, men i mindre omfattning. De organisatoriska frågornas negativa påverkan på förtroendet för tandvården domineras av uppfattningar om bristande tillgänglighet och kontinuitet. Även här finns uppfattningar om uteblivna kallelser samt organisatoriska och politiska förutsättningar i begränsat antal. Uppfattningar om ekonomi handlar om höga kostnader. Uppfattningar om personalen, organisatoriska frågor samt vård och behandling dominerar bilden av vad som påverkat förtroendet för hälso- och sjukvården Bilden av vad som har påverkat östgötarnas förtroende för hälso- och sjukvården positivt domineras av uppfattningar om personalen och organisatoriska frågor, men också om vård och behandling. Uppfattningar om personalen domineras av utsagor om bemötande/omhändertagande. Generella synpunkter om personalen och synpunkter om yrkesskicklighet förekommer i mindre omfattning och uppfattningar om information och delaktighet i ännu mindre omfattning. Inom uppfattningar om organisatoriska frågors positiva inverkan dominerar tillgänglighetsfrågor. Den faktor som klart dominerar bilden av vad som påverkat för hälso- och sjukvården negativt är uppfattningar om organisatoriska och politiska förutsättningar. Förutom dessa kvantitativt dominerande faktorer uttrycker östgötarna uppfattningar om att media, miljön, vårdens opålitlighet och den egna tandhälsan har påverkat förtroendet. Några uppfattningar om den egna hälsans betydelse för förtroendet för vården framkommer inte. -VI-

9 Innehållsförteckning INLEDNING OCH SYFTE... 3 BAKGRUND... 4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN... 4 LANDSTINGETS TREÅRSBUDGET... 4 ÖPPNA JÄMFÖRELSER... 5 ÖSTERGÖTLANDS BEFOLKNINGSENKÄT VÅRDBEHOV, VÅRDUTNYTTJANDE OCH SYNPUNKTER PÅ VÅRDEN... 6 METOD... 7 FRÅGEFORMULÄRET... 7 Urval... 7 Registerdata... 7 Svarsfrekvens... 7 Bortfall... 8 De svarandes representation för demografiska variabler... 8 Öppna frågor om förtroende... 8 ANALYSMETOD... 8 Tillförlitlighet...10 RESULTAT DETTA PÅVERKAR FÖRTROENDET FÖR TANDVÅRD OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Allmänt positiv respektive negativ Uppfattningar om personalen Uppfattningar om vård och behandling Uppfattningar om organisatoriska frågor Uppfattningar om ekonomi Uppfattningar om specifika eller namngivna vårdenheter Uppfattningar om den egna tandhälsan, media, miljö och opålitlighet EN SAMMANFATTANDE BILD AV DOMINERANDE UPPFATTNINGAR NÅGRA AVSLUTANDE REFLEKTIONER METODREFLEKTION FORTSATTA ANALYSER KÄLLOR BILAGA 1 Kodningsschema -1-

10 -2-

11 Inledning och syfte Tillit, tilltro, förtröstan, anseende, uppskattning och goodwill är alla synonymer till förtroende ( Vad som påverkat förtroendet för tandvården och hälso- och sjukvården fick östgötar möjlighet att berätta om i den befolkningsenkät som genomfördes 2006 (1). När östgötarna, med sina egna ord, svarar på frågorna vet vi inte vilken innebörd de lägger i ordet förtroende. Vi vet därmed inte heller om deras uppfattningar om vad som avses med förtroende motsvaras av innebörden i ordet när Landstinget i Östergötland använder det i formuleringen En god hälso- och sjukvård skapar trygghet och förtroende (2). En kvalitativ innehållsanalys av de öppna svarsalternativen blir därför intressant av det skälet att den ger oss både en bild av hur östgötarna uppfattar innebörden av ordet förtroende för hälso- och sjukvård respektive tandvård och kunskap om vad som påverkar förtroendet. Denna kunskap är dessutom särskilt intressant just nu, hösten 2007, när de öppna jämförelserna av hälso- och sjukvården (3) visar brister i just östgötarnas förtroende för sjukvården. Syftet med denna rapport är att övergripande beskriva och analysera befolkningens uppfattningar om vad som påverkar förtroendet för tandvård och hälso- och sjukvård i Östergötland. -3-

12 Bakgrund Mål och visioner för hälso- och sjukvården finns formulerade i olika styrdokument på nationell och lokal nivå. Hälso- och sjukvårdslagen respektive Tandvårdslagen styr ytterst och med utgångspunkt i den anger Landstinget i Östergötland sin riktning i Landstingets treårsbudget. Ytterligare exempel på styrmedel är de så kallade öppna jämförelserna, genomförda av Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen. Landstinget i Östergötland arbetar med styrning med utgångspunkt i östgötarnas behov. Kunskap om behoven kommer från, bland annat, befolkningsenkäten som denna rapport grundar sig på. Föreliggande rapport, Östgötarnas förtroende för vården, ger Landstinget i Östergötland kunskap om östgötarnas behov när det gäller förtroende, genom att beskriva de faktorer som skapar, respektive minskar, förtroendet för vården. Hälso- och sjukvårdslagen Landstingets uppdrag har sin utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagen, 2 och 2a (4). Lagen säger att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Lagen säger vidare att Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Treårsbudget för Landstinget i Östergötland Med utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagen har Landstinget i Östergötland formulerat visionen Bra vård och bättre hälsa i sin treårsbudget (2). För att så långt som möjligt uppnå denna vision har följande strategier formulerats i ett medborgarperspektiv: God och förbättrad hälsa Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Patienten ska ha en stark ställning Som bakgrund till vad Landstinget i Östergötland avser med förtroende framstår punkt nummer två som mest angelägen. Enligt Landstinget i Östergötland förutsätter en hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende att hälso- och sjukvården är god. Med god avses kunskapsbaserad, säker och effektiv vård som erbjuds med hög tillgänglighet och med patienten i fokus, vilket i ett medborgarperspektiv innebär: Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig när den behövs Väl samordnad hälso- och sjukvård kan möta komplexa behov Hälso- och sjukvården ska vara jämlik -4-

13 Landstinget ska utifrån gjorda behovsanalyser särskilt observera människor med behov av särskilda insatser i livets olika skeden Det måste finnas många olika möjligheter för medborgare och politiker att föra en respektfull dialog i hälso- och sjukvårdsfrågor Landstinget ska så långt lagstiftningen medger ta tillvara möjligheterna till finansiell samordning Prioriteringsarbetet kräver ödmjukhet Systematisk uppföljning är grunden för effektivisering Öppna jämförelser Enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården genomförda av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) finns det brister i östgötarnas förtroende för hälso- och sjukvård (2). De öppna jämförelserna grundar sig på Vårdbarometern, som är en rullande undersökning om svenskarnas kunskaper om, erfarenheter av och attityder till hälso- och sjukvården. Bakom Vårdbarometern står landsting och regioner i Sverige. Årligen telefonintervjuas ungefär 0,5 procent av den vuxna befolkningen i de landsting/regioner som deltar i undersökningen. Syftet är att ge politiker, tjänstemän och företrädare för vården en bild av hur den uppfattas av medborgarna (5) ( I intervjuerna ställs frågan: Hur stort eller litet förtroende har du på det hela taget för hur vård och behandling fungerar?(5. Mycket stort; 4. Ganska stort; 3. Varken eller; 2. Ganska litet; 1. Mycket litet; (-) Vet ej) och delas upp på Vårdcentraler/husläkarmottagningar/hälsocentraler, sjukhusen och privata specialistläkare/företagsläkare. Även här besvaras frågan med utgångspunkt i individernas egna uppfattningar om innebörden av förtroende. Östergötlands befolkningsenkät 2006 I befolkningsenkäten 2006 finns, förutom de frågor som analyseras i denna rapport, frågor om förtroende med fasta svarsalternativ. På frågan om förtroende för sjukvården svarar 13 procent av östgötarna att de har mycket stort förtroende medan 51 procent har ganska stort förtroende. Andelen som har mycket litet förtroende för sjukvården är 7 procent. Andelen personer med mycket stort förtroende för sjukvården är större i den äldsta åldersgruppen (65-84 år) jämfört med övriga åldrar. Minst förtroende för sjukvården i länet har kvinnor i åldrarna år. (1) Motsvarande svar för tandvården visar att 18 procent av östgötarna har mycket stort förtroende och 52 procent att de har stort förtroende. Mycket litet förtroende har 4 procent. Även för tandvården är det något fler äldre än yngre som anger mycket stort förtroende. Generellt sett är förtroendet något större för tandvården jämfört med sjukvården. -5-

14 Vårdbehov, vårdutnyttjande och synpunkter på vården I en fördjupningsstudie av befolkningsenkäten 2006, som redovisas i rapporten Vårdbehov, vårdutnyttjande och synpunkter på vården (6) fick östgötarna, med egna ord, ge synpunkter på vården. Här framkommer att de 507 personer, som har svarat, har synpunkter inom följande områden i fallande ordning: Allmänt nöjd/missnöjd med vården Tillgänglighet Vårdpersonal Behandling Landstinget som organisation I fördjupningsrapporten konstateras också att när östgötarna får ge allmänna synpunkter på vården blir det en övervikt av negativa synpunkter, vilket är vanligt vid öppna frågor (7). Samtidigt finns det även positiva synpunkter i de fritt skrivna kommentarerna. Som ytterligare fördjupning av befolkningsenkäten studeras i denna rapport vilka behov som behöver mötas för att östgötarna ska ha förtroende för den tandvård och hälso- och sjukvård som ges i länet. -6-

15 Metod De fyra frågor som analyseras i denna rapport ingår i Östergötlands befolkningsenkät 2006 (1). Befolkningsenkäten är en tvärsnittstudie, baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt, kommun-, ålders- och könsstratifierat urval om totalt personer i åldrarna år bosatta i Östergötland våren Studien är godkänd av etisk kommitté och genomfördes av Statistiska Centralbyrån (SCB). För en utförlig metodbeskrivning av befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 hänvisas till Wenemark (8). Frågeformuläret Frågeformuläret skickades ut den 1 mars Det omfattar frågor om bakgrund och hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D, SF-36), frågor om sjukdomar, tandhälsa, vårdbehov, alternativmedicin, förtroende för vården, levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, frågor om sömn och stress, förändring av och ansvar för levnadsvanor, sjukskrivning, coping och arbetsmiljö. Sammanlagt var det 22 sidor med 85 frågor och cirka 200 ställningstaganden. Urval Urvalsramen skapades från Registret över totalbefolkningen och består av personer i åldern år som var folkbokförda i Östergötland 31/ Urvalet var ett stratifierat slumpmässigt urval bestående av personer. Registerdata Ett antal registervariabler har hämtats från Registret över totalbefolkningen (17/2 2006) och från utbildningsregistret (1/5 2006). Det gäller kön, ålder, födelseår, civilstånd, medborgarskap, födelseland, invandringsår, föräldrarnas födelseland, yrke, utbildningsnivå samt en geografisk kod (NYKO). Svarsfrekvens Totalt besvarade personer enkäten och svarsfrekvensen uppgår till 54 procent. Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor är mellan 48 och 68 procent i de olika ålderskategorierna. För män varierar svarsfrekvensen mer. Bland åriga män är det endast 32 procent som svarat. Män år har den bästa svarsfrekvensen (70 %). Svarsfrekvensen i kommunerna varierar mellan 52 och 61 procent. Andelen svarande är högre bland personer födda i Sverige än bland personer födda i ett annat land. Det gäller såväl bland kvinnor som bland män. -7-

16 Sammanfattningsvis har kvinnor svarat i större utsträckning än män, äldre i större utsträckning än yngre, personer födda i Sverige i större utsträckning än personer födda i ett annat land och personer med hög inkomst i större utsträckning än de med låg. Bortfall I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om bortfallet är för stort eller om de som inte svarat på enkäten i relevanta avseenden skiljer sig från dem som svarat, kan de påverka svarens representativitet. För att till viss del kompensera för fel på grund av bortfallet görs en kalibrering av resultaten. Den vanligaste bortfallstypen (92 %) är de som inte hört av sig på något sätt. De svarandes representation för demografiska variabler Det är önskvärt i en enkätstudie att representationen av vissa demografiska variabler blir så lik den sanna som möjligt. Det gäller till exempel köns- och åldersfördelning, fördelning över födelseland och olika utbildningsnivåer och sysselsättningar. Bland de svarande är äldre, personer födda i Sverige, och gifta överrepresenterade medan unga, utrikes födda och ogifta är underrepresenterade. Öppna frågor om förtroende I den här rapporten redovisas analyserna av de fyra frågor, med öppna svarsalternativ, som handlar om vad som påverkat östgötarnas förtroende för tandvård och hälso- och sjukvård: Vad har påverkat ditt förtroende för tandvården i Östergötland positivt? Vad har påverkat ditt förtroende för tandvården i Östergötland negativt? Vad har påverkat ditt förtroende för hälso- och sjukvården i Östergötland positivt? Vad har påverkat ditt förtroende för hälso- och sjukvården i Östergötland negativt? Svaren har tolkats och analyserats kvalitativt se följande avsnitt Analysmetod och har sedan kvantifierats. Analysmetod De öppna svaren analyserades med en kvalitativ ansats. Analysen har varit induktiv, med inspiration av Hartman (9) och Patton (10). Detta innebär att materialet har talat för sig självt och att resultaten har vuxit fram ur svaren utan hänsyn till några, i förväg formulerade, antaganden. Vissa av svaren består av flera utsagor. En person har på frågan om vad som påverkat förtroendet för tandvården positivt svarat så här: Får kallelse 1 gång/år. Noggranna. Får komma när jag behöver. Trevligt bemötande ( ) 1. 1 Siffrorna inom parentes är svarsblankettens numrering, som anges för att citatet ska kunna återfinnas och kontrolleras -8-

17 Svaren arbetades igenom utsaga för utsaga. Ur varje utsaga letades fram ord eller fraser, som beskrev enskilda fenomen. Från dessa ord eller fraser formades kategorier, som i sin tur, tillsammans med liknande kategorier, skapade huvudkategorier. Detta kan exemplifieras genom att använda exemplet ovan: Får kallelse 1 gång/år. Noggranna. Får komma när jag behöver. Trevligt bemötande = olika ord/fraser som sedan tillsammans med liknande ord och fraser beskriver de enskilda kategorierna kontinuitet, yrkesskicklighet, tillgänglighet respektive bemötande/omhändertagande. Av dessa kategorier bildas huvudkategorier. Exempelvis formar kategorierna kontinuitet och tillgänglighet, tillsammans med liknande kategorier, den övergripande huvudkategorin organisation. Yrkesskicklighet och bemötande/omhändertagande är exempel på kategorier som bildar huvudkategorin personal. Detta arbetssätt exemplifieras i figur 1. Ord/fraser Ord/fraser Kategorier Huvudkategori Ord/fraser Kategorier Ord/fraser Får komma när jag behöver Lätt att komma till tandhygienist Kallelse 1g/år Samma tandläkare i 30 år Tillgänglighet Kontinuitet Organisation Figur 1. Arbetssätt vid kodning och kategorisering. Ett urval om cirka 10 procent av svaren analyserades och kodades först av en av författarna (EWG), som skapade ett första kodningsschema. Därefter kodade den andra författaren (TS) ett stickprov av dessa svar. Schemat reviderades något, varefter författarna gemensamt gick igenom det och ett urval av svaren i det första urvalet. I -9-

18 de fall där författarnas tolkningar skilde sig diskuterades en samsyn fram och ytterligare ett reviderat kodningsschema skapades. Ett nytt urval om 10 procent analyserades först av EWG och därefter gemensamt av EWG och TS. Genom detta skapades det slutliga kodningschemat (Bilaga 1). Totalt användes följaktligen cirka 20 procent av svaren för att skapa ett kodningsschema, som sedan användes för att kategorisera resten av svaren. Som en sista kontroll kontrollerade TS ytterligare ett urval av kodningarna. Resultaten av kodningarna har analyserats kvantitativt med hjälp av SPSS (version 15). Tillförlitlighet Resultaten i rapporten grundar sig på kvalitativa tolkningar av östgötarnas svar. Det kan därför finnas formuleringar och svar som skulle kunna ha tolkats och kodats annorlunda om någon annan genomfört analyserna. En bedömning av resultatens tillförlitlighet är därför nödvändig. Vi bedömer tillförligheten i våra tolkningar som god, dels genom den kontrollprocedur av kodningsschemat som beskrivs under Analysmetod, dels genom det faktum att vi varit två om en stor del av analysarbetet. Vidare kan konstateras att en övervägande del av svaren är kortfattade och därmed innebär mindre olika tolkningsmöjligheter. God datakvalitet kräver också att citat från respondenterna stöder resultat, analys och slutsatser. Detta krav tillgodoses i resultatredovisningen genom att exempel på hur olika svar kategoriserats återges som citat. Ytterligare ett kriterium på god forskningskvalitet är en perspektivmedvetenhet. Här kan konstateras att en av de författare som genomfört de kvalitativa analyserna (EWG) är anställd inom Landstinget i Östergötland. Sannolikt har denna förförståelse haft en viss påverkan på arbetet, exempelvis på den terminologi som använts. Att en av författarna inte är anställd vid landstinget kan förväntas ha balanserat denna påverkan i viss utsträckning. På grund av att resultaten trots allt är tolkningar och att vissa svar hamnar i gråzoner används, i denna rapport, de kvantitativa beräkningarna i huvudsak för att redovisa storleksordningar och relationer mellan de olika kategorierna. -10-

19 Resultat Antal personer som har svarat något på någon av frågorna är (66 % av de som har svarat på enkäten). Av dessa är (57 %) kvinnor och (43 % män). På någon av tandvårdsfrågorna har svarat medan har svarat något på hälsooch sjukvårdsfrågorna. Av dem som svarat på någon av frågorna bor (33 %) i centrala länsdelen medan (38 %) och (29 %) bor i östra respektive västra länsdelen. Flest svarande finns i åldersgruppen år, medan lägst antal svarande finns i åldersgruppen år. Varje svar kan innehålla flera utsagor. För tandvård återfinns positiva och negativa utsagor. För hälso- och sjukvård är motsvarande siffror respektive Några enstaka personer har givit fler utsagor inom samma kategori i sitt svar. Dessa har då räknats som en utsaga eftersom de ofta har ett starkt samband med varandra. Vissa av svaren har inte kategoriserats eftersom de bedömts svara på något annat än vad som efterfrågas. Svaren vet ej och motsvarande ingår inte heller i analyserna. Detta påverkar förtroendet för tandvård och hälso- och sjukvård Inledningsvis redovisas vilka övergripande områden, huvudkategorier, som östgötarna anser ha påverkat deras förtroende för vården. Storleksordningen mellan huvudkategorierna, fördelad på positiv och negativ påverkan på förtroendet för tandvård respektive hälso- och sjukvård, redovisas också. Med några få undantag, som också beskrivs, är det samma huvudkategorier som har påverkat både positivt och negativt. Efter denna redovisning beskrivs innebörden av varje huvudkategori, genom en redovisning av vilka kategorier som framträder inom varje huvudkategori. Innebörden av kategorierna illustreras med hjälp av citat. Vid varje citat anges om det är hämtat från frågan om vad som har påverkat förtroendet för tandvården positivt (tv+) respektive negativt (tv-) eller från frågan om vad som har påverkat förtroendet för hälso- och sjukvården positivt (hos+) respektive negativt (hos-). Inom parentes anges också svarsblankettens numrering för att citatet ska kunna återfinnas och kontrolleras. Avslutningsvis ges en sammanfattande beskrivning av vilka uppfattningar som kvantitativt dominerar de olika bilderna. -11-

20 Det som har påverkat förtroendet för vården är: En allmänt positiv/negativ inställning Uppfattningar om personalen Ospecificerat Yrkesskicklighet Bemötande/omhändertagande Information Delaktighet Uppfattningar om vård och behandling Generellt Specifika händelser eller sjukdomar Uppfattningar om organisatoriska frågor Tillgänglighet Kontinuitet Kallelser till vård Organisatoriska och politiska förutsättningar För tandvården framträder specifikt privat vård som en egen kategori Uppfattningar om ekonomi Uppfattningar om specifika eller namngivna vårdenheter Uppfattningar om miljön Dessutom tillkommer huvudkategorierna Den egna tandhälsan för tandvården positivt och negativt, Media för tandvården negativt och hälso- och sjukvården både positivt och negativt liksom Opålitlighet, för såväl tandvård som hälso- och sjukvård negativt. Storleksordningen mellan dessa huvudkategorier framgår av figur 2 a d. Här framgår att huvudkategorin personal har flest antal utsagor för att ha påverkat förtroendet för vården positivt. Bilden av vad som har påverkat förtroendet för tandvården negativt domineras av ekonomi och organisation, medan organisatoriska förutsättningar klart karaktäriserar bilden av vad som påverkat förtroendet för hälso- och sjukvården negativt. -12-

21 En genomgång av respektive huvudkategori följer efter figuren. Miljö Egen tandhälsa Enheter Ekonomi Allmänt positiv Ekonomi Enheter Miljö Media Allmänt positiv Organisation Organisation Personal Personal Vård och behandling Vård och behandling Figur 2a. Tandvård positiv. Figur 2b. Hälso- och sjukvård positiv. Egen tandhälsa Enheter Opålitlighet Allmänt negativ Media Personal Ekonomi Enheter Media Opålitlig Miljö Allmänt negativ Personal Ekonomi Vård och behandling Organisation Vård och behandling Organisation Figur 2c. Tandvård negativ. Figur 2d. Hälso- och sjukvård negativ. Allmänt positiv respektive negativ Vissa av svaren innehåller ingen precisering av vad som påverkat positivt respektive negativt utan ger ett intryck av att vara Allmänt positiva respektive negativa eller att den uppfattning respondenterna ger uttryck för inte har formats av vården i sig utan av exempelvis rykten. Huvudkategorin innehåller inga underliggande kategorier utan kan direkt illustreras med hjälp av följande citat: -13-

22 Jag har bara bra erfarenheter (tv ) Folktandvården (tv ) Hört av vänner (hos ) Frugans erfarenhet. Ger inte fem öre för sjukvården i [ ] (hos ) Uppfattningar om personalen Uppfattningar om personalen tar en tydlig utgångspunkt i personalens egenskaper och handlande. Huvudkategorin kan beskrivas med hjälp av kategorierna: o bemötande/omhändertagande o ospecificerat positiva/negativa uppfattningar o yrkesskicklighet o information/rådgivning o delaktighet Storleksordningen mellan dem återges i figur 3, där det bland annat framgår att bemötande/omhändertagande är den största kategorin för både tandvård och hälsooch sjukvård, såväl positiv som negativ påverkan. Personal Ospecificerat Yrkesskicklighet Bemötande/Omhändertagande Information Delaktighet Tandvård pos Tandvård neg HoS pos HoS neg Antal Figur 3. Fördelning av kategorier inom huvudkategorin Uppfattningar om personalen. -14-

23 Bemötande/omhändertagande Med bemötande/omhändertagande avses i de flesta fall personalens förhållningssätt i mötet med patienter och anhöriga, såväl i telefonkontakter som i vårdande/behandlande insatser. Hit räknas också uttalanden om omhändertagande. Följande citat är exempel på utsagor som tolkats som uppfattningar om bemötande/omhändertagande. Lugna människor som vet hur man tar hand om människor som tycker det är obehagligt (tv ) Dåligt bemötande vid ett tillfälle per telefon [ ] (tv ) [ ] blivit bemött med respekt och förståelse båda gångerna (hos ) Ibland känns det som man kommer och stör på vårdcentralen (hos ) Ospecificerat positiva/negativa uppfattningar Den näst störst kategorin inom huvudkategorin Uppfattningar om personalen, såväl negativ som positiv påverkan, är ospecificerade kommentarer, som exemplifieras av följande citat. I denna kategori är personalen i fokus för kommentarerna men uppfattningarna preciserar inte vad hos personalen som påverkat positivt respektive negativt. Jag har haft bra tandläkare (tv ) Känner lite si och så för barnens tandläkare på orten (tv ) Har en mycket bra läkare på vårdcentral (hos ) Viss personal har valt helt fel yrke (hos ) Yrkesskicklighet Kategorin yrkesskicklighet handlar om personalens kunnighet och sätt att utföra arbetet, vilket kan illustreras av följande citat. Har en mycket duktig tandhygienist (tv ) Hade en tandläkare som inte klarade av sitt jobb som hon gjorde i min mun (tv ) Dom vet vad dom gör (hos ) Inkompetenta människor inom sjukvården (hos ) -15-

24 Information/rådgivning Den näst minsta kategorin för samtliga frågor är information/rådgivning. Följande citat återges som exempel på sådana utsagor. Bra information om behandlingen som gjorts (tv ) [...] upplevde jag otydlig information och ändringar i behandlingen som drog ut på tiden (tv ) Förklarar för mig om mina besvär (hos ) Dålig information inför en operation. Fick inte inf. om något (hos ) Delaktighet Svar som tydligt handlar om delaktighet är få. Samtidigt kan vi konstatera att en del av de utsagor som finns under bemötande/omhändertagande eller information/rådgivning skulle kunna tolkas som uppfattningar om delaktighet. Följande citat återges som exempel på utsagor som finns i denna kategori. Samråd om behandlingen (tv ) Jag retar mig på att de inte frågar först om de ska ta röntgenbilder (tv ) Svårt att påverka så man får röntga ryggen (hos ) Uppfattningar om vård och behandling Till skillnad från huvudkategorin Uppfattningar om personalen utgår utsagor som hör till Uppfattningar om vård och behandling specifikt från vården och behandlingen och inte från personerna som utför handlingen. Samtidigt kan dessa utsagor i vissa fall vara möjliga att tolka som hörande till antingen Uppfattningar om personalen eller Uppfattningar om vård och behandling. I det stora material som dessa två huvudkategorier utgör torde enstaka tolkningssvårigheter inte ha någon avgörande betydelse. Huvudkategorin består främst av generella uttalanden om vård och behandling, men här återfinns också uppfattningar som grundar sig på speciella händelser eller sjukdomar. I figur 4 framgår storleksordningen mellan kategorierna. Flest utsagor inom denna huvudkategori är generella uttalanden. -16-

25 Vård/behandling generellt Händelser Tandvård pos Tandvård neg HoS pos HoS neg Figur 4. Fördelning av kategorier inom huvudkategorin Uppfattningar om vård och behandling. Generella uppfattningar Kategorin Generella uppfattningar är störst inom huvudkategorin Vård och behandling. Här finns utsagor som: Bra behandling (tv ) Felaktig behandling i munnen (tv ) Medicinsk behandling av min diabetes OK (hos ) Dålig uppföljning sedan jag fick min hjärninfarkt 1992 (hos ) Specifika händelser eller sjukdomar I en del av utsagorna specificeras om vissa händelser eller sjukdomar har påverkat förtroendet positivt eller negativt. Vissa av svaren innehåller utsagor där respondenten även preciserar på vilket sätt händelsen eller sjukdomen påverkat förtroendet. Denna precisering blir då en utsaga som också kodas under en annan kategori. I följande citat, som exemplifierar kategorin, framkommer även detta. Tandreglering för dottern (tv ) I samband med tandreglering på min son för ca 15 år sedan upplevde jag otydlig information (tv ) Bra vård under min cancersjukdom (hos ) Den behandling min hustru fick när hon fick cancer och sedan avled (hos ) -17-

26 Uppfattningar om organisatoriska frågor Huvudkategorin Uppfattningar om organisatoriska frågor kan beskrivas med hjälp av kategorierna: o Tillgänglighet o Kontinuitet o Kallelser till vård o Organisatoriska och politiska förutsättningar Dessa kategorier gäller för både tandvården och hälso- och sjukvården, såväl positivt som negativt. För tandvården framträder dessutom specifikt Privat vård som en egen kategori. Storleksordningen mellan dem återges i figur 5. Här framkommer att organisatoriska och politiska förutsättningar är den kategori där flest uppfattningar förekommer inom negativ påverkan inom hälso- och sjukvård. Tillgänglighet Privat vård Kontinuitet Kallelser Organisatoriska och politiska förutsättningar Tandvård pos Tandvård neg HoS pos HoS neg Antal Figur 5. Fördelning av kategorier inom huvudkategorin Uppfattningar om organisatoriska frågor. Tillgänglighet Med tillgänglighet avses här flera olika saker. Hit har kategoriserats svar om tillgång till vård vid behov, geografisk närhet, telefonframkomlighet, vårdköer, väntetider och tillgång till personal. Några av dessa aspekter beskrivs med hjälp av följande citat. Vid akut behov finnes tid (tv ) Svårt att ta sig fram via telefon (tv ) Mångfalden av specialiteter inom 10 mils avstånd (hos ) Svårt att byta/välja [vårdcentral] annan än där man blir listad (hos ) -18-

27 Kontinuitet Till kontinuitet har kategoriserats svar som handlar om regelbundenhet i besöksfrekvens och möjligheterna att träffa samma tandläkare/läkare vid olika vårdtillfällen. Detta är en relativt framträdande kategori för vad som påverkat förtroende för tandvården positivt, medan antalet utsagor för hälso- och sjukvården är färre. Några exempel på citat: Min tandläkare kallar mig varje år (tv ) Byte av tandläkare inom folktandvården (tv ) Diabeteskontroll 3 ggr/år (hos ) Har vid återbesök på US aldrig på 7 gånger haft samma läkare (hos ) Kallelser till vård Att bli kallad till vård har positiv betydelse för såväl tandvård som hälso- och sjukvård men har flest utsagor inom området tandvården positiv. Uteblivna kallelser har påverkat förtroendet negativt. Utsagor om kallelser görs ofta tillsammans med utsagor om kontinuitet, men förekommer även fristående, vilket illustreras av följande citat. Hjälp med att bli påmind när det är dags för tandläkarbesök och tandhygienist (tv ) Att dom inte har ringt upp mig (tv ) Förtroendet [ ] ökar om man bleve kallad någon gång för en genomgång (hos ) Ej blivit kallad för årlig kontroll pga 6 mån. försening på vårdcentralen (hos ) Organisatoriska och politiska förutsättningar Med organisatoriska och politiska förutsättningar menas övergripande uppfattningar om landstinget som politiskt styrd organisation, landstingledningen, omorganisationer samt uppfattningar om vårdflöden och ansvar för dessa. Denna kategori dominerar uppfattningarna som har påverkat förtroendet för hälso- och sjukvården negativt. Även om prioriteringsprogrammet är tufft, tycker jag det är bra att sådant tas upp (hos ) Ledning (hos ) Okunniga politiker som styr landstinget (hos ) Man bollas fram och tillbaka ingen vill ta ansvar (hos ) -19-

28 Privat vård På frågan om vad som har påverkat östgötarnas förtroende för tandvården positivt finns utsagor som kategoriserats som Privat vård. Vissa av svaren uttrycker tydligt att det är just det privata alternativet i sig som påverkat förtroendet i positiv riktning. I andra svar anges också vad i den privata vården som påverkat positivt. Dessa svar kategoriseras då också under en annan kategori, eftersom de visar på uppfattningar om vad som är viktigt i vården. Slutligen kan också vissa svar vara ett uttryck för att respondenten inte anser sig kunna uttala sig om den offentliga vården. De utsagor där detta framgår tydligt har uteslutits. Har privat tandläkare ( ) Har valt privattandläkare för att få bra vård ( ) Uppfattningar om ekonomi Uppfattningar inom huvudkategorin Ekonomi är vid sidan om uppfattningar om organisation de som dominerar bilden av vad som påverkat förtroendet för tandvården negativt (Se figur 2 c). Huvudkategorin finns även för de andra frågorna, men med färre antal utsagor. Till huvudkategorin ekonomi har kodats utsagor som exempelvis de som återges nedan. Att tandvården är gratis till den dag då jag är myndig (tv ) Inga kommentarer, förutom att det är alldeles för dyrt (tv ) Bra vård och billig (hos ) Otroligt dyrt med sjukvård för en student som lever på nudlar (hos ) Uppfattningar om specifika eller namngivna vårdenheter Uppfattningar om specifika eller namngivna vårdenheter hittas framförallt inom synpunkter om vad som har påverkat förtroendet för hälso- och sjukvården (figur 2). I vissa av utsagorna framgår också vilka särskilda faktorer hos de olika vårdenheterna som har påverkat förtroendet. Dessa utsagor blir då kategoriserade även i andra kategorier. Uppfattningar om den egna tandhälsan, media, miljö och opålitlighet Uppfattningar om den egna tandhälsan, media, miljön och om vårdens opålitlighet finns, men i mindre omfattning och i högst varierande grad för de olika frågorna. Den egna tandhälsan påverkar, av förståeliga skäl, förtroendet för tandvården. Uppfattningar om att media har påverkat förtroendet återfinns för alla frågor. Utsagor om vårdens opålitlighet återfinns, också det av förståeliga skäl, enbart för frågorna om vad som påverkat förtroendet negativt. -20-

29 Av figur 2 framgår storleksfördelningen mellan dessa 4 huvudkategorier och innehållet i dem illustreras av nedanstående citat. Har aldrig haft några större problem med mina tänder ( ) En TV-undersökning (tv ) Den mediala bevakningen och negativa rapporteringen om köer och nedskärningar (hos ) Rena lokaler (tv ) [ ] och usla väntrum för barnen (hos ) [ ] och man tror att de hittar egna fel och anledningar för att de ska få mer pengar (tv ) Min partner hörde av sig och blev lovad att de skulle ringa men de hörde aldrig av sig (hos ) En sammanfattande bild av dominerande uppfattningar Här ges en sammanfattning av vad som kvantitativt dominerar bilden av vad som har påverkat östgötarnas förtroende för vården. Vi vill dock understryka vikten av att också de uppfattningar som svarar för en liten andel av svaren behöver beaktas för att få en grundlig förståelse av vad som påverkar förtroendet. Bilden av vad som har påverkat östgötarnas förtroende för tandvården positivt domineras av uppfattningar om personalen och organisatoriska frågor, medan uppfattningar om organisatoriska frågor och ekonomi dominerar bilden av vad som påverkat förtroende för tandvården negativt. De vanligaste uppfattningarna om personalen handlar om personalen generellt, om bemötande/omhändertagande och om yrkesskickligheten. De organisatoriska frågorna som har påverkat förtroendet positivt handlar till övervägande del om tillgänglighet, alternativet privat tandvård och kontinuitet. De organisatoriska frågornas negativa påverkan på förtroendet för tandvården domineras av uppfattningar om bristande tillgänglighet och kontinuitet. Uppfattningar om ekonomi handlar om höga kostnader. Även bilden av vad som har påverkat östgötarnas förtroende för hälso- och sjukvården positivt karaktäriseras av uppfattningar om personalen och organisatoriska frågor, men också om vård och behandling. Samma uppfattningar dominerar bilden av vad som har påverkat förtroendet för hälso- och sjukvården negativt, men i annan storleksordning. Uppfattningar om personalen domineras av utsagor om bemötande/omhändertagande. Inom uppfattningar om organisationen har tillgänglighetsfrågor påverkat positivt medan både tillgänglighet och organisatoriska och politiska förutsättningar dominerar inom negativ påverkan. -21-

30 Avslutande reflektioner Dessa första övergripande analyser av befolkningens uppfattningar om vad som har påverkat deras förtroende för tandvård och hälso- och sjukvård i Östergötland visar att östgötarna lika gärna kunde ha svarat på frågan om vad som påverkar deras tillit, tilltro och förtröstan till, eller deras uppskattning av Landstinget i Östergötland och deras uppfattningar om landstingets anseende. Det östgötarna lägger i ordet förtroende omfattar delvis annat än det som beskrivs i Landstingets styrdokument. Resultaten är inte oväntade och de överensstämmer med vad andra studier kommit fram till, trots att fokus i dessa andra studier inte varit förtroende. När östgötarna lämnar synpunkter på vården i en fördjupningsstudie av befolkningsenkäten (6) framträder samma kategorier som i vår studie. Detsamma gäller i de fokusgruppsintervjuer som Brukardialogsberedningen 3 genomfört om tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (11). Även i andra studier där fokus är tillfredsställelse med vården kan liknande resultat hittas. Newsome och Wright (12) visar att de fem faktorerna teknisk kompetens, mellanmänskliga relationer, bekvämlighet, kostnader och utrustning är viktiga för att människor ska känna tillfredsställelse med vården. Vi kan därför konstatera att östgötarnas svar handlar om vad som påverkar om de är nöjda med vården oavsett vilken etikett de sätter på svaret. Put simply, care cannot be high quality unless the patient is satisfied (13). Detta är viktigt att beakta när visioner och mål formuleras och följs upp. En och samma faktor kan också påverka både positivt och negativt. Det intressanta är vad som faktiskt påverkar, oavsett om kunskapen ska användas till att förstärka det positiva eller åtgärda det negativa. Över hälften (66 %) av dem som besvarat enkäten har valt att med egna ord beskriva vad som har påverkat deras förtroende för vården. Vår bedömning är att detta är en relativt hög andel som visar på värdet av att låta människor uttrycka sina egna tankar. Att minst antal svarande finns i den yngsta åldersgruppen kan vara ett uttryck för att dessa har minst erfarenhet av vården. Våra analyser visar dock inte om fördelningen ser likadan ut för tandvården och hälso- och sjukvården. De sammanfattande huvudresultaten presenteras på sidan 20. Återigen vill vi understryka att samtliga kategorier, även de med litet antal utsagor, är viktiga för att få en grundligare förståelse för vad som påverkar östgötarnas uppfattningar om förtroendet för vården. Metodreflektion Bortfallet i enkäten kan anses betydande och i värsta fall kan det bidra till systematiska fel i skattningarna (8). Vidare har ytterligare ett antal personer, av de totalt som valde att besvara enkäten, valt att inte lämna några synpunkter på frågorna om vad som har påverkat deras förtroende för vården. Dessutom har inte alla som svarat på förtroendefrågorna svarat på alla fyra frågorna. Det innebär att generaliserbarheten av svaren är relativt låg och att resultaten i huvudsak enbart ger en förståelse av vilka faktorer som kan påverka förtroendet. -22-

31 Detta är dock väl förenligt med det huvudsakliga syftet med kvalitativa studier, som är att beskriva och förstå olika fenomen, snarare än att generalisera, förklara samband eller pröva hypoteser och jämföra grupper med varandra. Ur kvalitativ analyssynvinkel är det intressanta vilka kategorier materialet innehåller, inte hur dessa kategorier är kvantitativt relaterade till varandra. Eftersom befolkningsenkätens stora material bjuder på en unik möjlighet att kvantifiera kvalitativa data har vi dock valt att göra detta för att också få en översiktlig kvantitativ beskrivning av de kvalitativt skapade kategorierna. Det huvudsakliga syftet är emellertid fortfarande att skapa förståelse, inte att möjliggöra generalisering. Vi vet inte heller om östgötarna väljer att lämna det svar de tycker är viktigast eller det svar de kommer på först eller om de försöker svara så uttömmande så möjligt. Detta är dock av mindre betydelse i denna studie som syftar till att beskriva mångfalden av teman, mönster och uppfattningar. Studien kan följaktligen inte användas som en utvärdering av tand- respektive hälsooch sjukvård i Östergötland utan ska ses som en beskrivning av de olika upplevelser som östgötarna anser påverkar förtroendet för vården. Fortsatta analyser Denna rapport redovisar enbart en första teorilös, beskrivande analys av östgötarnas svar på frågor om vad som har påverkat deras förtroende för vården. För att komma vidare i tolkning och förståelse av svaren behöver fortsatta teorianknutna analyser göras. Det finns också flera andra angelägna analyser som är möjliga att fortsätta med delvis tack vare kvantifieringen av data. I de analyser som genomförts hittills har vi inte undersökt om de som svarar har besökt vården eller inte, det vill säga om de svarar utifrån ett patient- eller ett befolkningsperspektiv. Vi har heller inte undersökt vilka grupper som mera frekvent svarar på ett visst sätt. Brukardialogsberedningen tyckte sig se ett socioekonomiskt mönster i svaren. Visar sig detta även i ett större material? Eller finns andra mönster avseende kön, ålder, etnicitet, sjukdomsgrupper eller andra bakgrundfaktorer som är viktiga att beakta? Det är också angeläget att gå vidare med att jämföra resultaten från analyserna med hur termer och begrepp används i olika styrdokument. Menar östgötarna och landstinget samma sak med förtroende? En reflektion utifrån formuleringarna i Landstingets treårsbudget, som citerades inledningsvis i rapporten är att förtroende i viss mån betyder olika saker för landstingets politiker och Östergötlands befolkning. Innebär stort förtroende att man uppfyller målen i hälso- och sjukvårdslagen och Östergötlands treårsbudget? Eller anser befolkningen att andra mål ska vara uppfyllda för att man ska ha förtroende för vården? Vad kan skilda uppfattningar få för konsekvenser? Hur ska kunskaperna kunna användas i behovsanalyser? Avslutningsvis kan också konstateras att antalet utsagor i olika kategorier skiljer sig åt mellan tandvård och hälso- och sjukvård. Detta kan vara en startpunkt för en fördjupad analys av likheter och skillnader mellan tandvård och hälso- och sjukvård. -23-

32 Källor 1. Walter L, Noorlind Brage H. (2006). Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum. 2. Landstinget i Östergötland. (2007). Landstingets treårsbudget Landstinget i Östergötland Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. (2007). Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet: jämförelser mellan landsting Stockholm: Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. 4. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 5. Sveriges kommuner och landsting, Ipsos. (2007) Borgstedt-Risberg M, Stålhammar S. (2007). Vårdbehov, vårdutnyttjade och synpunkter på vården. Rapport 2007:2. Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum. 7. Socialstyrelsen. (2007). Hälso- och sjukvård Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen. 8. Wenemark M. (2006). Östgötens hälsa Metodrapport 1 metodbeskrivning. Rapport 2006:10. Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum. 9. Hartman J. (2005). Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. 10. Patton M Q. (2004). Qualitative methods & evaluation methods. London: Sage. 11. Brukardialogsberedning 3. (2007). Tillgänglighet, delaktighet och kvalitet. Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland. 12. Newsome PRH, Wright GH. (1999). A review of patient satisfaction: 1. Concepts of satisfaction. Br Dent J, 186, Vuori H. (1987). Patient satisfaction an attribute or indicator of the quality of care. Qual Rev Bull, 13,

33 Bilaga 1 Tandvård positiv Kod HUVUDKATEGORIER Kod KATEGORIER 11 Allmänt positiv 12 Personal 121 Ospecificerat 122 Yrkesskicklighet 123 Omhändertagande/Bemötande 124 Information 125 Delaktighet 13 Vård/behandling 131 Ospecificerat 133 Händelser 14 Organisation 142 Tillgänglighet 143 Organisatoriska och politiska förutsättningar 144 Privat vård 145 Kontinuitet 146 Kallelser 15 Ekonomi 16 Enheter 17 Egen tandhälsa 18 Miljö Tandvård negativ Kod HUVUDKATEGORIER Kod KATEGORIER 21 Allmänt negativ 22 Personal 221 Ospecificerat 222 Yrkesskicklighet 223 Omhändertagande/Bemötande 224 Information 225 Delaktighet 23 Vård/behandling 231 Ospecificerat 233 Händelser 24 Organisation 242 Tillgänglighet 243 Organisatoriska och politiska förutsättningar 244 Privat vård 245 Kontinuitet 246 Ej kallad 247 Organisatorisk nivå 25 Ekonomi 26 Enheter 27 Egen tandhälsa 29 Opålitlighet 20 Media

34 Hälso- och Sjukvård positiv Kod HUVUDKATEGORIER Kod KATEGORIER 31 Allmänt positiv 32 Personal 321 Ospecificerat 322 Yrkesskicklighet 323 Omhändertagande/Bemötande 324 Information 325 Delaktighet 33 Vård/behandling 331 Ospecificerat 333 Händelser 34 Organisation 342 Tillgänglighet 343 Utbud/Valfrihet 344 Organisatoriska och politiska förutsättningar 345 Kontinuitet 346 Kallad 35 Ekonomi 36 Enheter 37 Egen hälsa 38 Miljö 30 Media Hälso- och Sjukvård negativ Kod HUVUDKATEGORIER Kod KATEGORIER 41 Allmänt negativ 42 Personal 421 Ospecificerat 422 Yrkesskicklighet 423 Omhändertagande/Bemötande 424 Information 425 Delaktighet 43 Vård/behandling 431 Ospecificerat 433 Händelser 44 Organisation 442 Tillgänglighet 444 Organisatoriska och politiska förutsättningar 445 Kontinuitet 446 Kallad 45 Ekonomi 46 Enheter 47 Egen hälsa 48 Miljö 49 Opålitlighet 40 Media