Skulptural konstnärlig gestaltning för Lindeskolan i Lindesberg. Alladins lampa/den dansande Dervischen

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010

2 PROJEKT KONSTNÄR TITEL MATERIAL FASTIGHETSÄGARE PROJEKTLEDARE FOTO Skulptural konstnärlig gestaltning för Lindeskolan i Lindesberg Leo Pettersson Alladins lampa/den dansande Dervischen Målat rostfritt stål, aluminium, pigment, polyuretan LIBO Lindesbergsbostäder Marie Holmgren Johan Markusson Leo Pettersson /BUS 2010

3 Stockholm den 21 februari 2011 Dnr 18/2011:66 Till Regeringen Kulturdepartementet Stockholm Statens konstråd överlämnar härmed sin årsredovisning för verksamheten Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Mikael Adsenius Direktör 1 (50)

4 INLEDNING FÖRORD Statens konstråd redovisar verksamheten utifrån tre verksamhetsgrenar. Den första är Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar Byggnadsanknuten konst, Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (nytt uppdrag 2010) och Konstansökningar (myndigheternas ansökan om konstkollektioner). Den andra verksamhetsgrenen är Förmedling som innefattar Konstpedagogik, Press/Media, Publikationer och webb. Den tredje är Tillsynsverksamhet i enlighet med förordning SFS nr: 1990:195 om vård av statens konst. Statens konstråd har from 2010 ett nytt uppdrag. Uppdraget, Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, kan kortfattat beskrivas som ett samarbete mellan Statens konstråd, Arkitekturmuseet, Boverket och Riksantikvarieämbetet. Genom ett gemensamt arbete ska konstens och andra gestaltningsområdens roller stärkas i samhällsutvecklingen och ambitionen är att skapa en helhetssyn kring gestaltningsfrågor i offentliga miljöer. I denna årsredovisning har myndigheten bedömt det som viktigt att beskriva hur arbetet startats upp, hur det organiserats och genomförts tillsammans med de ovan nämnda myndigheterna. Det nya uppdraget innebär att konstnärer kan få uppdrag där den konstnärliga kompetensen tas i anspråk på många olika vis och därmed kan konstnärsrollen breddas och uppdragen bli fler. Statens konstråds tidigare uppdrag, att samverka utanför de statliga miljöerna med kommuner, landsting och med övriga icke statliga aktörer kring konstnärlig gestaltning har utgått from De projekt som beslutats 2009 och tidigare genomförs och avslutas som planerats och redovisas som tidigare. Statens konstråds uppdrag att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön är ständigt utmanande och spännande. Konsten i alla dess former speglar samhället över tid och blir en del i det framtida gemensamma kulturarvet. I årsredovisningen redogörs för konstnärer som erhållit skissuppdrag och konstnärer som blivit kontrakterade för gestaltningsuppdrag. Den inköpta konsten redovisas fördelad på olika kategorier och därutöver redogörs för hur myndigheten arbetar med övergripande mål utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt barn- och ungdomsperspektiv anlitades 36 konstnärer i någon form av uppdrag och konstverk av 193 konstnärer har köpts in till statliga miljöer därtill ska räknas 17 konstnärer som är eller blir engagerade inom det nya uppdraget av samverkansparter. Mikael Adsenius Direktör 2 (50)

5 INNEHÅLL INLEDNING 2 RESULTATREDOVISNING 5 VERKSAMHETSGRENAR 6 KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN 7 Byggnadsanknuten konst 7 Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer 15 Konstansökningar 18 FÖRMEDLING 21 MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 27 TILLSYNSVERKSAMHETEN 29 REDOVISNING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2010 OCH PERSONALSAMMANSÄTTNING 35 FINANSIELL REDOVISNING 41 RESULTATRÄKNING 42 BALANSRÄKNING 43 ANSLAGSREDOVISNING 44 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 45 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 46 3 (50)

6 4 (50)

7 RESULTATREDOVISNING 5 (50)

8 VERKSAMHETSGRENAR Statens konstråds verksamhet redovisas utifrån tre verksamhetsgrenar: Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, Förmedling och Tillsynsverksamhet. Dessa verksamhetsgrenar motsvarar prestationstyper för myndighetens verksamhet. Tabell 1 Kostnader samt inköpt konst fördelade på verksamhetsgrenar (belopp i tusental kronor) Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (brutto) Förmedling Tillsynsverksamhet Intäkter fördelade på verksamhetsgrenar (belopp i tusental kronor) Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Förmedling Tillsynsverksamhet Intäkter av anslagsfinansierad verksamhet TKR Intäkter av anslag Årets anskaffningar av inköpt konst redovisats mot Statskapital Årets kapitalförändring gentemot balanserad kapitalförändring Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning Minskning av semesterlöneskuld som ej belastat anslag (intjänad före 2009) Anslagsförbrukning KOMMENTAR Kostnader utgörs av kostnader som bokförts på respektive konst- eller förmedlingsprojekt. Exempel på sådana kostnader är arvoden för skiss och uppdrag till konstnärer enligt kontrakt, inköp av konst, projektledar- och konsulttid (arbetstid och restid) inom projekt och konstansökningar, arvoden inom förmedlingsverksamheten samt andra kostnader i anslutning till trycksaker och pedagogisk verksamhet. Orsaken till att redovisningen inte täcker tre år beror på att kostnaderna 2008 och tidigare fördelats annorlunda än 2009 och framåt. Från och med 2009 ersatte Statens konstråd regleringsbrevets två verksamhetsgrenar (som utgått) med de ovan nämnda tre prestationstyperna. Statens konstråd ska i sin årsredovisning redovisa: för vilka ändamål och på vilka villkor Statens konstråd tar emot bidrag eller sponsormedel andelen bidrag respektive andelen sponsormedel av den totala intäkten De intäkter som finns i verksamheten är relaterade till samfinansiering av projekt eller intäkter för utfört arbete kring omhängning av konstkollektioner på statliga myndigheter (självkostnad). Statens konstråd har därutöver mottagit kr i bidrag från Riksantikvarieämbetet för forskning gällande uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. 6 (50)

9 KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN Mål Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön, detta sker bland annat genom att myndigheten beställer och förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Statens konstråd kan även medverka till att konst tillförs andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. BYGGNADSANKNUTEN KONST Antal konstprojekt RESULTAT Antal konstprojekt fördelade på statligt respektive icke-statligt lokalbruk samt andra relevanta kategorier i förhållande till målet. Tabell 2 Antal avslutade projekt fördelade på kategorier Statligt lokalbruk Domstolar 5 1 Polis, häkte, kriminalvård 1 4 Universitet, högskolor och andra skolor Övriga myndigheter Icke-statligt lokalbruk Bostadsföretag 1 1 Kommuner och landsting Summa Tabell 3 Antal nyanmälda projekt fördelade på kategorier Statligt lokalbruk Domstolar 1 4 Militära myndigheter 1 5 Polis, häkte, kriminalvård Universitet, högskolor och andra skolor Övriga Icke-statligt lokalbruk Bostadsföretag 1 Kommuner och landsting 7 7 Övriga 1 Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer Skolmiljöer, bostadsområden, stadsmiljöer och infrastruktur Komplexa stadsmiljöer och landskap i större skala Summa (50)

10 KOMMENTAR Statligt lokalbruk Avslutade och nyanmälda projekt beskriver slutpunkter och startpunkter i processer kopplade till ny- och ombyggnation för statliga verksamheter. I allmänhet sträcker sig byggprocesser över en tidsperiod på två till fyra år. Vid nybyggnad och ombyggnad för myndigheter och utlandsmyndigheter (t.ex. ambassader, konsulat och residens) engageras Statens konstråd, likaså vid omflyttningar av myndigheter samt när andra fysiska byggnadsrelaterade ändringar i den statliga förvaltningen genomförs. Icke-statligt lokalbruk Inom det icke statliga området har fem projekt avslutats under Statens konstråd har prioriterat samarbeten som rör barn och ungdomars miljöer. Under 2010 började Statens konstråd att arbeta med ett nytt uppdrag, Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, detta är förklaringen till att det inte finns några nyanmälda projekt inom det icke-statliga området i resultattabellen. Samverkansprojekten redovisas separat i avsnittet Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Kostnader per projekt RESULTAT Kostnader per projekt, med angivande av konstens andel av totalkostnaden och kostnadsfördelningen mellan Statens konstråd och fastighetsägaren. (Enligt villkor för anslag 28:15, belopp i tusental kronor) Tabell 4 Statligt lokalbruk Universitet och högskolor Ort Uppsala Skövde Karlshamn Karlskrona Lund Luleå Uppsala Myndighet Byggnadsanknuten konst Inköpt konst Övriga kostnader Kostnad totalt Andel konst Extern finansiering Uppsala universitet Pedagogikum % Högskolan i Skövde Gothia Science Park % Blekinge Tekniska Högskola % 250 Blekinge Tekniska Högskola % Lunds universitet Biologicentrum % Luleå tekniska universitet % Uppsala universitet, studenthälsan % Summa % 250 Polis, häkte och kriminalvård Ort Härnösand Malmö Östersund Myndighet Kriminalvården/ Anstalten Saltvik Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Jämtlands län Byggnadsanknuten konst Inköpt konst Övriga kostnader Kostnad totalt Andel konst % % Extern finansiering % 200 Kumla Anstalten Kumla % Summa % (50)

11 Övriga myndigheter Ort Sollentuna Myndighet Domstolsverket Attunda tingsrätt Byggnadsanknuten konst Inköpt konst Övriga kostnader Kostnad totalt Andel konst % Extern finansiering Sundbyberg Svenska kraftnät % Stockholm Jernhusen % 250 Malmslätt Flygvapenmuseum % Summa % 250 Summa statligt lokalbruk i förhållande till tidigare år Byggnadsanknuten konst Inköpt konst Övriga kostnader Kostnad totalt Andel konst Extern finansiering % % % 554 Icke statligt lokalbruk Kommuner Ort Verksamhet Byggnadsanknuten konst SK-finansiering Övriga kostnader Kostnad totalt Andel konst Extern finansiering Torsby Frykenskolan % 300 Malmö Citytunneln % 7050 Hagfors Älvstranden % 280 Lindesberg Lindeskolan % 1000 Bostadsföretag Summa % 8630 Ort Malmö Verksamhet Byggnadsanknuten konst SK-finansiering Övriga kostnader Kostnad totalt Andel konst Extern finansiering Bostadsområdet Hammarspark % 500 Summa % 500 Summa icke statligt lokalbruk i förhållande till tidigare år Byggnadsanknuten Kostnad Andel Övriga kostnader Extern finansiering konst totalt konst % % % (50)

12 Summa total i förhållande till tidigare år Byggnadsanknuten konst Inköpt konst Övriga kostnader Kostnad totalt Andel konst Extern finansiering % % % 4679 Byggnadsanknuten konst beställs genom uppdrag för statlig miljö. Inköpt konst köps in i Sverige och placeras enbart inom statliga myndigheter. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av projektledar- och konsultkostnader samt reskostnader. Andel konst är kostnader för byggnadsanknutna och inköpta verk i förhållande till projektomkostnader. Extern finansiering anger samarbetspartens andel av kostnader för konsten i samfinansierade projekt. KOMMENTAR Statens konstråd helfinansierar projekt inom statligt lokalbruk. I samfinansierade projekt inom icke-statligt lokalbruk har grundprincipen varit delade kostnader. Samverkansprojekt inom det icke statliga området har administreras lokalt av samarbetspartnern. Beslut om vilken/vilka konstnärer som skall få skissinbjudan och uppdrag har fattas på plats ute i landet. Projektledarna arbetar med komplicerade och ibland tidskrävande projekt där projektomkostnaderna kan bli något högre än planerat. Tidsplan för byggnation och förutsättningar i byggprocessen kan förändras underhand vilket inte Statens konstråd kan påverka. Statens konstråd verkar aktivt för att bevaka att konstens del av den totala budgeten för den konstnärliga gestaltningen inte understiger 90 %. Statens konstråd bedömer att verksamheten som bedrivs, och som inte är bidragsgivande utan ger konstnärer arbete, är viktig för yrkesverksamma konstnärer och menar att staten är en förebildlig uppdragsgivare för konstnärlig gestaltning. Ibland kan kvalitetskravet kräva mer tid för att resultatet skall bli beständigt över tid. Statligt lokalbruk Projekt initieras av fastighetsägaren genom en initialhandling till Statens konstråd så tidigt som möjligt under byggnadsprojekteringen. En av Statens konstråds projektledare får i uppdrag att utreda förutsättningarna. En sakkunnig kommitté (samrådsgrupp) bildas bestående av arkitekt, fastighetsägare/byggherre och representanter för den statliga verksamheten som skall bedrivas (brukarna), med Statens konstråds projektledare som sammankallande. Projektledaren formulerar i samråd med den sakkunniga kommittén en kravspecifikation. Statens konstråd fattar efter samråd med den tillsatta gruppen beslut om skissuppdrag och genomför granskning av skissförslagen. Dessa måste därefter godkännas skriftligt av både fastighetsägare och brukare före kontraktsskrivning med konstnären. Utan dessa godkännanden genomförs inte förslagen. Projekttiden/byggtiden för byggnadsanknuten konst är oftast mellan två till fyra år. Projektledaren kan även ansvara för att sammanställa konstkollektioner av inköpt konst i samråd med berörda parter, ibland stora kollektioner på verk eller mer, som placeras i samband med ny- eller ombyggnation för statlig verksamhet. Den inköpta konsten/konstansökningarna kommer framöver att helt skiljas från redovisningen av byggnadsanknuten konst, just nu befinner vi oss i en övergångsperiod där vissa konstkollektioner redovisas i detta avsnitt och andra under Konstansökningar, konstkollektioner till statliga myndigheter. Ägandet av den beställda konsten och därmed vårdansvaret övergår till fastighetsägaren sedan det beställda gestaltningen slutbesiktigats och kvitterats av mottagaren. Fastighetsägaren får skötsel- 10 (50)

13 instruktioner och information om sitt fortsatta ansvar för konstverket. Myndigheten tar över ansvaret för placerad inköpt konst som skall registreras och årligen inventeras av myndigheten. Icke-statligt lokalbruk Samverkan med icke statliga parter regleras i samarbetsavtal och fördelningen av de ekonomiska insatserna varierar mellan Statens konstråd och samarbetsparten, mark- eller fastighetsägaren (kommuner, landsting, bostadsföretag etc.). Statens konstråd tar inte över samarbetspartens kostnader, men kan genom samverkan stärka den konstnärliga ambitionen och den konstnärliga kvaliteten genom att tillföra ökade resurser och kompetens till den planerade insatsen. Här utvecklas också nya former för samarbeten mellan konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter. Från och med 2010 har inga nya samverkansprojekt i enlighet med det tidigare uppdraget som utgick 2010 startats upp. De projekt som beslutats 2009 eller tidigare genomförs och avslutas som planeras och redovisas som tidigare. Se vidare Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Konstnärer som anlitats RESULTAT Tabell 5 Konstnärer som fått skissuppdrag, statliga projekt Magnus Alexandersson Göteborg; Kriminalvården, Nya häktet Ullevi Park Bigert & Bergström (Lars Bergström och Mats Bigert) Stockholm; Stockholms Centralstation, övre hallen Carl Boutard Lund; Lunds universitet, Arkitekturskolan Stina Ekman Uppsala; Sveriges lantbruksuniversitet, Campus Ultuna, Corson Bengt-Åke Hellman Stockholm; Domstolsverket, Regeringsrätten, Kammarrättens hus och Sparreska Palatset Lotta Hannerz/Johannes Heldén/Eva Hild (parallellt uppdrag) Stockholm; Regeringskansliet, Kvarteret Loen Helena Isoz Stockholm; Gymnastik- och idrottshögskolan Torgny Larsson och Hans Petersson Stockholm; Regeringskansliet, kulvertsystem Tilda Lovell Stockholm; Dans- och cirkushögskolan, cirkusutbildning Kristina Matousch Solna; Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet, Folkhälsohuset Jussi Niva Solna; Karolinska Institutet, nybyggnad av aula, bibliotek och administrativa lokaler Fredrik Norén Växjö; Linnéuniversitetet, hus J Anna Persson Göteborg; Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg SIMKA (Simon Häggblom och Karin Lind) Södertälje; Kriminalvården, anstalten Hall Annika Svensson Solna; Skatteverket 11 (50)

14 Konstnärer som fått skissuppdrag, icke statliga projekt akcg (Anna Kindgren och Carina Gunnars) Karlstad; Våxnäs bostadsområde Bengt Jahnsson-Wennberg Hagfors; Älvstranden Utbildningscentrum Tomas Saraceno Gustavsberg; Värmdö kommun Tabell 6 Konstnärer som fått kontrakt, statliga projekt Lisa Gerdin Linköping; Linköpings universitet, friidrottsarena på Campus Valla Elisabeth Henriksson Östersund; Polismyndigheten, SOS Alarm, Räddningstjänsten och Tullverket Eva Hild Stockholm; Regeringskansliet, kvarteret Loen Daniel Jensen Lund; Arkivcentrum Syd Michael Johansson Karlskrona; Försvarsmakten, Dyk- och Navalcentrum Britta Kjellgren Jäger Kumla; Kriminalvården, kriminalvårdsanstalten Kumla Maria Koolen Hellmin Lidingö; Linköpings universitet, Carl Malmsten Furniture Studies Robert Lucander Uppsala; Sveriges Lantbruksuniversitet Fredrik Norén Växjö; Linnéuniversitetet, hus J Anna Persson Göteborg; Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg SIMKA (Simon Häggblom och Karin Lind) Södertälje; Kriminalvården, kriminalvårdsanstalten Hall Annika Svensson Solna; Skatteverket Christine Ödlund Norrköping; Linköpings universitet, Visualiseringscenter Konstnärer som fått kontrakt, icke statliga projekt akcg (Anna Kindgren och Carina Gunnars) Karlstad; Våxnäs bostadsområde Pärra Andreasson Halmstad; Halmstad kommun, Hallägraskolan Viel Bjerkeset Andersen Säffle; Säffle kommun, Musikskola/Kulturhus Bengt Jahnsson-Wennberg Hagfors; Älvstranden Utbildningscentrum Kristoffer Zetterstrand Vallentuna; Vallentuna kommun, Bibliotek/Kulturhus Cecilia Ömalm Krajcikova Vallentuna; Vallentuna kommun, Bibliotek/Kulturhus 12 (50)

15 Tabell 7 Slutbesiktigade färdigställda konstverk, statliga projekt Christian Andersson Pendulum, aluminium, plast, lackfärg, programmerad servomotor Christian Pontus Andersson A Joyful Troop of Perfection, with Crying Sensitive Hearts, gjuten bemålad plast, wiresystem Åsa Maria Bengtsson Den Kaordiska Balansen, gjuten bemålad aluminium, ljus, video Thomas Broomé Hålla handen, brons, anodiserad aluminium, natursten Linn Fernström Vargstyrning, olja på vägg Petter Hellsing Samtidsmönster, jaquardväv med applikationer Elisabeth Henriksson Living together, glasinstallation Kristina Jansson Skin Graph, olja och urfrästa spår på kalksten och diabas Luleå; Luleå tekniska universitet, skulptural gestaltning på vägg i Andrummet Uppsala; Uppsala universitet, Motionsanläggning Campus 1477, skulptural gestaltning i luftrum i entré Sollentuna; Domstolsverket, Attunda tingsrätt, skulptural gestaltning i entré och ljusgårdar Karlshamn; Blekinge Tekniska Högskola, Campus Karlshamn, skulptur på Hellerströmska Torget Karlskrona; Blekinge Tekniska Högskola, interiört måleri på vägg Malmslätt; Flygvapenmuseum, ridå i hörsal Östersund; Polismyndigheten, SOS Alarm, Räddningstjänsten och Tullverket, interiör gestaltning i entré och restaurang Härnösand; Kriminalvården, kriminalvårdsanstalten Saltvik, interiör gestaltning på vägg i huvudpassage Karin Jaxelius Luftkropp, keramik, stålkonstruktion Kristina Jensner Eldon Syntes, silikonmonterade bilder på glas i ljuslåda och måleri på vägg runtomkring Britta Kjellgren Jäger Inrainbow, bemålat laminerat glas, termoplast Tamara Malmeström de Laval Love Conquers All, ljuslådor med färgfoto på backlitfilm, väggmålningar i akryl- och väggfärg, objekt i plast Frida Oliv Evolution, olja på mdf Niklas Seglevi Everyday Poems, olja på mdf, vinylfärg på vägg Rachel Whiteread Grid 6 (Five Chairs), armerad genomfärgad betong Sofia Änghede Det mörka rummet - En studie i ljus i tre delar, silikonmonterat fotografi bakom glas Malmö; Polismyndigheten i Skåne, polishus i Toftanäs, interiör gestaltning i luftrum i entré Uppsala; Uppsala universitet, Pedagogikum, interiör gestaltning i etré Kumla; Kriminalvården, kriminalvårdsanstalten Kumla Härnösand; Kriminalvården, kriminalvårdsanstalten Saltvik, exteriör gestaltning vid entré Lund; Lunds universitet, Biologicentrum, interiör gestaltning i korridorer och fikarum Skövde; Högskolan i Skövde, interiör gestaltning i entré och trapphus Stockholm; Kungsbrohuset, exteriör gestaltning på torg Sundbyberg; Svenska kraftnät, kontorshus, fotografisk gestaltning i entré 13 (50)

16 Slutbesiktigade färdigställda konstverk, Icke statliga projekt Marie Dahlstrand Gryningsland, akryl och olja på mdf Bengt Jahnsson-Wennberg Fortsättning följer, olja på duk och pannå, olja på diverse material (bland annat möbler och heltäckningsmatta) Johan Paalzow Gulliver, aluminium och polyester Leo Pettersson Aladdins lampa/den dansande Dervischen, målat rostfritt stål, aluminium, pigment, polyurethan Helena Roos...spild mjölk med Rosalie, mdf, lackfärg, plåt, fluorescent färg Tania Ruiz Gutiérrez Annorstädes, Elsewhere, Ailleurs, videoinstallation Lindesberg; Lindeskolan, arenahallen, interiör gestaltning i entré Hagfors; Älvstranden Bildningscentrum, interiör gestaltning i trapphus och bibliotek Malmö; Hammars Park, exteriör skulptural gestaltning i bostadsområde Lindesberg; Lindeskolan, exteriör skulptural gestaltning Torsby; Fyrkenskolan, interiör gestaltning på väggar i ljusgård Malmö; Citytunnelstationen, videoprojektioner på väggar vid plattform KOMMENTAR Statens konstråd ger arbetstillfällen till konstnärer över hela landet genom skissuppdrag och uppdrag för genomförande av konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet. Verksamheten är av stor betydelse för professionellt yrkesverksamma konstnärer. Konstnärer får erfarenheter som kan ligga till grund för att få andra uppdrag av beställare runt om i Sverige. Beslut om skissuppdrag och godkännande av skiss inom det statliga området sker efter beredning i projektmöte. Projektledarna har då diskuterat och förankrat förslagen i respektive samrådsgrupp där den mottagande parten deltagit i beredningen av förslagen. Samrådsgruppen är oftast sammansatt av fastighetsägare, arkitekt och brukarrepresentanter. Samrådsgruppen diskuterar projektets förutsättningar och formulerar vilka konstnärliga kvaliteter som krävs för den specifika platsen. Inom det icke statliga området fattas beslut om skissuppdrag och genomförande av den samarbetande parten. Många konstnärer får uppdrag i projektverksamheten kring beställd konst och 2010 har 24 konstnärer erhållit skissuppdrag, 20 i statliga projekt, fyra i samarbetsprojekt. Statens konstråd har under 2010 skrivit kontrakt med 14 konstnärer i statliga projekt och samarbetsparter har skrivit kontrakt med sju konstnärer. Totalt har 36 konstnärer fått uppdrag. Verksamheten har resulterat i att 22 konstnärliga gestaltningar har blivit klara 2010, 16 i statliga projekt och sex i samarbetsprojekt. 14 (50)

17 SAMVERKAN OM GESTALTNING AV OFFENTLIGA MILJÖER Visionen för uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer är att utveckla nya arbetsformer och processer för konstnärers medverkan i planering och utformning av offentliga miljöer som långsiktigt ger invånarna i Sverige ökad tillgång till goda gestaltade byggnader, platser och landskap. Interorganisatorisk samverkan Statens konstråd (SK) har i nära samverkan med Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Boverket (BV) och Arkitekturmuseet (AM), skapat ett gemensamt styrdokument för att reglera ekonomi, tidplan samt intern och extern organisation. Uppdraget kommer att genomföras i projektform år och därefter utvärderas i en forskningsrapport och utställning på Arkitekturmuseet. Internorganisationen består av myndighetsövergripande Styr- Projekt- och Kommunikationsgrupper för styrning och projektledning av uppdraget. Extern organisation består av Arbetsgrupper för genomförande av samverkansprojekt om gestaltning av offentliga miljöer samt KTH, Institutionen för samhällsplanering och miljö, som har fått i uppdrag att följeforska kring arbetsprocesser och resultat i genomförda samverkansprojekt. SK, RAÄ, BV och AM har enats om att övergripande mål för uppdraget är: 1. Metodutveckling Utveckling av teorier, metoder och arbetsformer som främjar ett helhetsperspektiv och stärker samverkan mellan konstnärer, myndigheter och professioner som arbetar med utvecklingen av den fysiska offentliga miljön. 2. Goda exempel Genomförande av samverkansprojekt som i praktiken visar hur ovan nämnda metodutveckling kan stärka konstnärlig gestaltning av offentliga områden, platser eller byggnader. 3. Kommunikation Sprida kunskap om den metodutveckling som har tillämpats och de resultat som har uppnåtts i samverkansprojekten till konstnärer, myndigheter och professioner som arbetar med utvecklingen av den fysiska offentliga miljön. Vid utformningen av uppdragets mål och inriktning har SK, RAÄ, BV och AM analyserat och vägt samman vilka delar av myndigheternas kompetenser som är relevanta för uppdraget. Dessa kan sammanfattas i områdena konstnärlig gestaltning (SK), offentliga miljöer (RAÄ), samverkansprocesser (BV) och kommunikation (AM). Genom att väga samman myndigheternas olika perspektiv har en stark interorganisatorisk samverkan kunnat uppnås. Utlysningar Våren 2010 gjorde SK en första utlysning, riktad till både kommuner, landsting, regioner och privata fastighetsbolag, för intresseanmälningar angående samverkan om gestaltning av offentliga miljöer inom ramen för plan- och byggprocesser vid utformning av skolmiljöer, bostadsområden, stadsmiljöer och infrastruktur. Hösten 2010 gjorde SK en andra utlysning med fokus på konstnärlig gestaltning inom ramen för planprocesser vid utformning av landskap i större skala och komplexa stadsmiljöer. Även RAÄ, BV och AM har medverkat till att sprida utlysningarna. Totalt 24 intresseanmälningar inkom. Intresseanmälningar och framtagande av fördjupade handlingar Samtliga intresseanmälningar som inkom har beretts av Projektgruppen och beslutats av Styrgruppen. De intresseanmälningar som bifölls har utretts av respektive samverkansparts Arbetsgrupp genom framtagande av fördjupade handlingar, utifrån förutbestämda frågeställningar definierade av SK, RAÄ, BV och AM. Arbetsgruppen har bildats av samverkansparten, generellt med en arkitekt som ordförande, och med övriga nyckelpersoner som antikvarier, landskapsarkitekt, ljuskonsult, teknisk projektledare, ingenjörer kulturchefer etc. SK:s konsult har 15 (50)

18 ingått i Arbetsgruppen som expert på konstnärlig gestaltning och bistått kommunen i framtagandet av handlingarna. Inkomna fördjupade handlingar har beretts av Projektgruppen inför Styrgruppens beslut om avslag eller bifall för avtal om samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Avgörande för Styrgruppens beslut om samverkan har varit förutsättningarna för olika konstnärens medverkan i utformningen av platsen, byggnaden eller landskapet genom en aktiv medverkan i hela plan- och byggprocessen. Dessutom har särskild hänsyn tagits till vilken grad av samråd med barn, boende och andra som kan uppnås. Maximalt 50 % av kostnaden för konstnärens medverkan har beviljats varje enskilt samverkansprojekt. Samverkansprojekt Samverkansavtal för totalt nio samverkansprojekt har upprättats enligt tabell nedan. I dessa projekt kommer totalt 17 konstnärer att engageras som konsulter inom området konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. Innan konstnärerna anlitas upprättar samverkansparten specifika kravspecifikationer i dialog med SK:s konsult för att säkerställa rätt konstnärlig kompetens. Ytterligare fem samverkansprojekt kommer sannolikt att upprättas under 2011, där fem till åtta konstnärer kommer att anlitas som konsulter i planeringsprocesser för utformning av offentliga miljöer. Orust kommuns fördjupade handlingar som framtagits för samverkan om gestaltning av den nya färjeterminalen Tuvesvik på Lavön utanför Orust är ett bra exempel på den metodutveckling som kommer bedrivas i samverkansprojekten: Intentionen är att föreslaget samverkansprojekt kring ett offentligt gestaltningsuppdrag skall leda till att erfarenheterna arbetas in i nya kommunala rutiner för hanteringen av framför allt offentliga byggprojekt men egentligen av alla projekt som påverkar den gemensamma bebyggelsemiljön. Följeforskning KTH kommer inom följeforskningen särskilt studera vilka nya roller som konstnärer får i varje samverkansprojekt samt vilka nya resultat som kan uppnås genom konstnärers medverkan. När konstnärer idag anlitas för offentliga uppdrag är dessa som regel separerade från den egentliga plan- och byggprocessen, genom vilken den huvudsakliga utformningen av platser, byggnader och landskap äger rum. Tyngdpunkten i forskningsuppdraget är därför att kartlägga och analysera de nya processer och arbetsmetoder som utvecklas i samverkansprojekten och hur de kan stärka olika konstnärers medverkan som konsulter och experter på konstnärlig gestaltning i plan- och byggprocessens olika faser. Tabell 8 Samverkansprojekt relaterade till skolmiljöer, bostadsområden, stadsmiljöer och infrastruktur Samverkanspart Ort/kategori Samverkansprojekt Beslut om framtagande fördjupade handlingar Beslut om samverkan Antal konstnärer som anlitas som konsulter Utlysning våren skolmiljöer, bostadsområden, stadsmiljöer och infrastruktur Bengtsfors kommun Helsingborgs stad Karlskrona kommun Kiruna kommun Krokoms kommun Bengtfors / stadsmiljö Helsingborg / stadsmiljö Karlskrona / stadsmiljö Kiruna / stadsmiljö Krokom / skolmiljö Miljörum EKA Avslag Oceanpiren Bifall Bifall Hoglands park / Stortorget Stadsomvandling / Gruvstadspark i Kiruna C Sånghusvallens skola och Ås nya skola Avslag Bifall Bifall Bifall Bifall En konstnär av Helsingborgs stad Fyra konstnärer av Kiruna kommun Tre konstnärer av Krokoms kommun Beslutad SK finansiering (50)

19 Lerums kommun Lerum /skolmiljö Nya skolan Gråbo Bifall Avslag Lysekils Bostäder AB Lysekil / bostadsområde Badhusberget Bifall Bifall En konstnär av Lysekils bostäder AB 400 Nora kommun Nora / infrastruktur Resecentrum Bifall Bifall Tre konstnärer av Nora kommun 1055 Nynäshamns kommun Nynäshamn / skolmiljö Vanstaskolan Bifall Bifall En konstnär av Nynäshamns kommun 139 Orust kommun Henån / infrastruktur Projekt 3A: Ny färjeterminal i Tuvesvik, Lavön Bifall Bifall Två konstnärer av Orust kommun 400 Stena Fastigheter Uppsala/ bostadsområde Kvarngärdet, bostadsområde Bifall Bifall En konstnär av Stena Fastigheter 400 Södertälje kommun Värnamo kommun Åmåls kommun Södertälje / bostadsområde Värnamo / stadsmiljö Åmål /stadsmiljö Kv Lejonet och Mälareparken Avslag Gummifabriken Bifall Bifall Kulturmagasinet f.d. Gamla Kyrkan Bifall En konstnär anlitas som konsult av 580 Värnamo kommun Utgår p.g.a. ändrade förutsättningar i Åmåls kommun Tabell 9 Samverkansprojekt relaterade till komplexa stadsmiljöer och landskap i större skala Samverkanspart Ort/kategori Samverkansprojekt Beslut om framtagande fördjupade handlingar Beslut om samverkan Utlysning hösten 2011 komplexa stadsmiljöer och landskap i större skala Linköpings kommun, Botrygg Bygg, HSB Östergötland, JM AB, Kärnhem Östergötland, Riksbyggen och Stångåstaden Kalmar kommun Länsstyrelsen i Dalarna Motala kommun Linköping / komplex stadsmiljö Kalmar / komplex stadsmiljö Bostadsområde Övre Vasastaden Kv Valnötsträdet Bifall Bifall Beslut fattas av Styrgruppen 2011 Beslut av Styrgruppen 2011 Utgår p.g.a. ej Siljansområdet / landskap i större skala Siljansområdet Bifall inkomna fördjupade handlingar Motala / landskap i större skala Motala ström Bifall Beslut av Styrgruppen 2011 Sundbybergs stad Sundbyberg / komplex stadsmiljö Rissne- Hallonbergen-Ör Bifall Beslut av Styrgruppen 2011 Vadstena kommun Varbergs stad Vindkraftbolaget VindIn AB Västerbottens läns landsting Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning Vadstena / landskap i större skala Varberg / landskap i större skala Lysekil / landskap i större skala Umeå / komplex stadsmiljö Norberg / komplex stadsmiljö väg 50 i Omberg- Tåkerområdet Träslöv Vindpark Preem Lysekil Stråket 2 Prostudden, Norbergs kommun Bifall Bifall Bifall Avslag Avslag Utgår p.g.a. ej inkomna fördjupade handlingar Utgår p.g.a. ej inkomna fördjupade handlingar Utgår p.g.a. ej inkomna fördjupade handlingar 17 (50)

20 KONSTANSÖKNINGAR Mål Att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag interiört och exteriört i byggnader och miljöer som nyttjas av statliga myndigheter. RESULTAT Under 2010 har 165 konstansökningar genomförts och inom ramen för dessa har totalt 1748 konstverk placerats på statliga myndigheter till ett sammanlagt värde av 9744 tkr. Detta är den högsta siffran någonsin i Statens konstråds verksamhet sedan starten Bland konstansökningarna märks universitet och högskolor, domstolar, polisstationer, fängelser, ungdomshem, försäkringskassor, arbetsförmedlingar, ambassader samt en rad andra statliga förvaltningsmyndigheter, statliga stiftelser och statliga affärsverk. Diagram 1 Antal placerade konstverk i konstansökningar avslutade Diagram 2 Värde i tusental kronor för placerade konstverk i konstansökningar avslutade tkr tkr tkr tkr INKOMNA KONSTANSÖKNINGAR Antalet inkomna konstansökningar har ökat från 125 ärenden år 2009 till 130 ärenden år Ökningen är marginell men speglar dock tendensen att allt fler myndigheter upptäcker möjligheten att vid ombyggnad eller flytt få konstkollektioner som är sammansatta av Statens konstråd med hänsyn till byggnadens arkitektur och inredning samt myndighetens verksamhet. 18 (50)

21 Ambitionen är att tillgodose samtliga ansökningar om konst som inkommer från statliga myndigheter. Väntetiden innan dessa ansökningar påbörjas bör inte överstiga sex veckor och de ska slutföras inom ett år. I vissa fall styrs dock ansökan av yttre faktorer som ombyggnad, flytt eller liknande och den kan därför pågå längre än ett år. Av årets avslutade konstansökningar är genomsnittstiden för att genomföra en konstansökan 11,6 månader, medianen är nio månader. Från och med 2011 omorganiseras arbetet med konstkollektioner för statliga myndigheter och nya konsulter upphandlas. Ett starkare kundperspektiv implementeras i verksamheten vilket bl.a. kommer att innebära kortare väntetider för de myndigheter som ansöker om konst. Tabell 10 Antal inkomna, avslutade, pågående och väntande konstansökningar Ärendestatus År 2009 År 2010 Inkomna Avslutade Pågående* Väntande** 0 2 * Inkomna konstansökningar som saknar avslutningsblankett ** Inkomna konstansökningar som ej är fördelade till projektledare avser utlandsmyndigheter, som fördelas efter överenskommelse med UD Diagram 3 Antal konstansökningar inkomna under år 2010 fördelade på myndighetsområden Justitiemyndigheter Utbildningsmyndigheter Arbetsmarknadsmyndigheter Utlandsmyndigheter Finansmyndigheter Regeringskansliet Sociala myndigheter Näringsmyndigheter Försvarsmyndigheter Övriga myndigheter INKÖPT KONST Tabell 11 Antal av Statens konstråd inköpta konstverk under år 2010 fördelade på kategorier Teknik Antal % Kostnad Måleri Skulptur Konsthantverk Grafik Teckning Fotografi Övrigt (Video) Summa: (50)

22 Det kan konstateras att måleri utgör den största kategorin inköpta konstverk. Efterfrågan på unika verk (ej upplagebaserad konst) är stor vid genomförande av konstansökningarna vilket styr inköpen av nya konstverk. LAGERSTÄLLDA KONSTVERK Statens konstråds lager innehåll 6067 lagerställda konstverk per den sista december 2010, vilket är en ökning med 22 % jämfört med samma tidpunkt år 2009 då 4977 konstverk var lagerställda. Orsaken till ökningen är att 3347 konstverk returnerades från myndigheter, vilket innebär en ökning av returnerade konstverk med 55 % (se diagram 8). Orsaken till ökningen av lagerställda konstverk är returer av grafisk konst. Antalet grafiska verk i arkiv uppgår till 3493 konstverk, vilket utgör 58 % av den totala mängden lagerställda konstverk. På grund av att utformningen av statliga myndigheters lokaler under senare år har förändrats genom öppna planlösningar, utan korridorer och enskilda tjänsterum, finns det inte längre möjlighet att placera grafik i samma utsträckning som när inköpen gjordes under 1960-, 70- och 80-talen. Statens konstråd kommer under 2011 undersöka alternativa möjligheter att placera den grafiska konsten inom andra offentliga verksamheter i samhället. Vid inköp av konst till statliga myndigheter ska det vid inköpstillfället finnas en bestämd placering. Målsättningen är att nyinköpta konstverk inte ska lagerhållas. Sedan 2007 har antalet lagerställda nyinköpta konstverk minskat från 159 konstverk 2008 till 106 konstverk Statens konstråd verkar aktivt för att nyinköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år ska integreras i konstansökningar under Tabell 12 Antal lagerställda konstverk (inklusive returer) År Antal verk Tabell 13 Antal inköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år utan placering på myndigheter År Antal verk (50)

23 FÖRMEDLING Mål Statens konstråd har till uppgift att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Konstpedagogik Det konstpedagogiska uppdraget på Statens konstråd innebär att utveckla metoder i syfte att skapa vägar mellan publiken och den offentliga konsten. Utmaningen ligger i att använda de pedagogiska verktyg som är inarbetade och koppla till nytänkande för att nå målgrupper och väcka medborgarnas intresse. Under året har vi utvecklat satsningar på webbsidan med exempelvis konstnärsintervjuer och filmer från invigningar. De pedagogiska sidorna på webben ska utökas och skapa mer interaktion. Det uppsökande arbetet prioriteras vilket innebär att möta nya grupper för att samtala kring samtidskonstens skiftande uttryck och på så sätt sprida kunskap om konstens roll för en god samhällsmiljö. De byggnadsanknutna konstprojekten är utgångspunkten för den konstpedagogiska verksamheten. Det senaste året har konstansökningar av inköpt konst till statliga arbetsplatser ökat vilket inneburit fler satsningar på visningar och konstnärssamtal. KONSTVISNINGAR OCH SAMTAL För publiken sker den första kontakten med konsten vid invigningen av verket. För Studenthälsan i Uppsala var exempelvis konstnären Christian Pontus Andersson SKYPE-uppkopplad från Kina. I vanliga fall är konstnären fysiskt på plats och till publikens förfogande. Antalet ansökningar om att få konstkollektioner till arbetsmiljöer på statliga myndigheter har ökat och satsningen på förmedlingen av konsten på arbetsplatsen har efterfrågats i allt större omfattning. Visningar och samtal har ökat med 50 % sedan Visningarna ger tillfälle till fördjupade samtal om konsten som finns i människors närhet och vardag. Konstvisningar har skett bland annat på Regeringskansliet i Malmö, Polisen i Eksjö, Rådhuset i Stockholm, Inspektionen för arbetslöshetskassan i Stockholm, Göteborgs tingsrätt, Swedac, World Trade Center i Stockholm och på Försäkringskassan i Sundbyberg. Att hålla intresset för konsten levande över tid är värdefullt och underlättas av att texter kring verket finns tillgängliga, t.ex. på arbetsplatsens intranät. SEMINARIER För tredje året i rad bjöd Nätverket för Konst och publik (KOP) till konferens. Temat var The Art of Having an Audience och ägde rum på Moderna Museet i Stockholm den maj. Konferensen erhöll medel från Nordisk Kulturfond. Huvudtalare var Ann Bamford Not the Usual Participants och Damien Whitmore Branding Culture- Strategies for Building Audiences. Det fanns ett tydligt nordiskt perspektiv såväl bland föreläsare som deltagare. Formen för konferensen har också utvecklats till mer aktiviteter som involverar de deltagandes åsikter i form av So far där en inbjuden deltagare gör ett kort personligt inlägg. Konferensen som hade 18 stycken föreläsare, med sju olika hemländer, lockade 145 deltagare. Dokumentationen från de tre årens konferenser ligger på Statens konstråds hemsida. KOP drivs av Nationalmuseum, Moderna Museet, Riksutställningar, Region Västra Götaland, Region Skåne och Statens konstråd med uppgift att verka för att konst och publikfrågor ges fokus och belyses från olika positioner. Inför 2011 har initiativet att inbjuda till seminarium överlämnats till Norsk Publikumsutvikling där två av KOPs medlemmar ingår i arbetsgruppen. Riksutställningar är samordnare för KOPs fortsatta arbete. Medlemmarna konsulteras ofta för seminarier och föredrag. På ICOMs vårmöte 2011 arrangerar KOP en programpunkt med Nicola Jennings. Statens konstråd deltar också i externa seminarier. Under 2010 deltog vi i sex seminarier om jämställdhetsintegrering och mångfaldsarbete i samband med myndighetens egen verksamhet kring dessa frågor. 21 (50)

24 FÖRELÄSNINGAR Konst i i offentliga rummet är är ett ett hett debattämne i i kommuner och regioner och förs då då ofta i i ekonomiska termer. Lika ofta ifrågasätts konstens uttryck och valet av av konstnär, eller kanske vem som bjuder in in konstnär. Statens konstråd har en en arbetsprocess för för byggnadsanknuten konst som många vill vill ta ta del del av. av. Inbjudan att att föreläsa kommer främst från högskoleutbildningar men även från kommuner och konstinstitutioner. Även klasser från grund- och gymnasieutbildningar vill vill diskutera konstens roll i i offentliga rummet. Under året har Statens konstråd föreläst på på Valands konsthögskola, HFF Göteborg, Konstfack, Linköpings universitet, Värmlands konstmuseum, för för Västmanlands samtliga kommuner, chefsadministratörer på på UD UD och för för flera skolklasser. Tabell Antal seminarier, samtal och visningar År År 2009 År År 2010 Seminarier och föreläsningar Visningar av av konst Nya uppdraget föreläsningar Publikationer RESULTAT Tabell Titel Sidantal Upplaga Katalog Statens konstråd 2009 ISSN Catalogue The National Public Art Art Council ISSN Redovisning i i bild och text av av beställda konstverk färdigställda under Redaktör: Anna Nyström Engelskt supplement Årskatalog KOMMENTAR Årskatalogen, med presentation av av samtliga färdigställda beställda konstverk under ett ett verksamhetsår, är är ett ett av av de de viktigaste instrumenten för för att att presentera Statens konstråds verksamhet. Katalog innehåller introduktionstexter, fördjupningstexter, fotografier och fakta kring de de olika konstprojekten. Två fördjupningstexter fokuserade på på att att beskriva processen och det konstnärliga innehållet i i några av av de de kollektioner med samtidskonst som färdigställts under Årskataloger och andra publikationer kan beställas på på webben och även köpas på på t.ex. konstmuseer, kulturhus och i i bokhandeln. Längre och kortare texter kring beställda konstverk produceras av av informationsenheten, men även externa skribenter anlitas. Målgruppen är är en en intresserad allmänhet och brukare/besökare av av det offentliga rum där konstverket är är placerat. Presentationstexter produceras även för för enstaka konstverk och placerade konstkollektioner som informativt och pedagogiskt stöd i i anslutning till till avslutade konstansökningar. Utställning i i samband med tävling Tävling Linköping 2010 var var en en öppen tävling för för en en konstnärlig gestaltning av av ytterområdet vid vid en en ny ny friidrottsanläggning i i Linköping. Arrangörer var var Statens konstråd, Akademiska Hus Öst AB AB och Linköpings kommun. De De inlämnade förslagen presenterades i i Statens konstråds Art Art Lounge september 44 oktober. Första priset tilldelades Lisa Gerdins förslag Rumtid, som kommer att att utföras under De De tre tre prisvinnande förslagen visades efter utställningen även på på konsthallen Passagen i i Linköping (50)

25 Press och media Press och media informeras om Statens konstråds projekt och verksamhet genom pressmeddelanden, pressträffar och kontinuerlig personlig kontakt via myndighetens press- och medieansvarige. Pressmeddelanden och pressbilder finns tillgängliga på webbplatsens pressrum fick Katharina Grosses förslag till konstgestaltning för stationshuset i Vara stor uppmärksamhet i pressen likaså Tania Ruiz Gutiérrez stora videogestaltning Annorstädes för Citytunneln i Malmö. Den placerade konsten i EU-ministern Birgitta Olssons tjänsterum uppmärksammades med ett längre nyhetsinslag i SVT:s Kulturnyheterna och i en stor artikel i Svenska Dagbladet. Många artiklar i lokalpressen beskrev det nya uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer och portfoliovisningen för konstnärer som arrangerades i Kalmar. RESULTAT Diagram 4 Pressklipp med artiklar om Statens konstråd Storstadspress* Lokalpress Fackpress Totalt antal pressklipp** 2009: : 293 *Med storstadspress avses regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. * Med storstadspress avses **Pressklipp med längre text om Statens konstråd. Pressklipp där Statens regionerna konstråd bara i Stockholm, nämns, Göteborg t.ex. när konstnärer är inköpta av Konstrådet räknas inte med i denna statistik. och Malmö. **Pressklipp med längre text om Tabell 16 Statens konstråd. Pressklipp där Statens konstråd bara nämns, Medverkande i Kvällsprogram på Statens konstråds Art Lounge Datum t.ex. när konstnärer är inköpta av May Bente Aronsen, konstnär, och Love Jönsson, kritiker och lärare vid HDK Konstrådets räknas 23.2 inte med i denna statistik. Johanna Tymark, konstnär, och Sinziana Ravini, kritiker och curator 16.3 Daniel Diaz, Ossian Eckerman, Arvid Wretman, konstnärer, och Jacob Kimvall, doktorand vid konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 30.3 Kristina Jansson, Tamara Malmeström De Laval, konstnärer, och Marianne Jonsson, projektledare Statens konstråd 20.4 Anne Beate Hovind, projektledare Bjørvika Utvikling AS, Oslo 28.9 Gert Wingårdh, arkitekt Maria Lantz, lektor på Konsthögskolan i Stockholm 9.11 Total deltagare under fem programkvällar: (50)

26 Publik verksamhet i Art Loungen Sju kvällsprogram har under 2010 arrangerats på Statens konstråds Art Lounge. Vårens tema var Offentlig konst i dolda rum och höstens tema var Tre perspektiv på offentlig konst och arkitektur. Till flertalet kvällsprogram bjöds även en samtalspartner in för att samtala kring det aktuella konstprojektet tillsammans med konstnär och deltagande publik. Kvällsprogrammen är till för att ge möjlighet till fördjupning och diskussion kring pågående eller nyligen avslutade konstprojekt och är öppna för allmänhet. Flera av programkvällarna har videodokumenterats och publicerats på Konstrådets webbplats. UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING TILL KONSTNÄRER För utställningar gäller det kontrakt för uppdrag som tecknas mellan Statens konstråd och respektive konstnär, där rätten regleras för att ställa ut skisspresentationsmaterialet. Vid programaktivitet, seminarium, visning eller i samband med utställningsmontering där konstnären personligen medverkar utgår särskild ersättning. ARKIV FÖR KONSTNÄRER SOM SÖKER UPPDRAG Professionellt verksamma konstnärer i Sverige som är intresserade av att göra offentliga gestaltningar på uppdrag av Statens konstråd kan lämna in cv, fotografier av verk/projekt, kataloger och digitalt material. Materialet är tillgängligt inte bara för Statens konstråds projektledare utan också andra beställare och en intresserad allmänhet. Konstnärsarkivet finns i Statens konstråds Art Lounge. Antalet ansökningar om uppdrag ökar och visar på ett tilltagande intresse från konstnärer. RESULTAT Tabell 17 Ansökan om uppdrag Antal konstnärer som sökt uppdrag * 292 Totalt antal konstnärer som sökt uppdrag de senaste tre åren: 730 *under 2009 arrangerades inget portfolioprojekt. Invigningar Invigningen är ett tillfälle att fokusera på konstens betydelse för miljön och för dem som ska ta del av den. Det är också under invigningen som konsten symboliskt lämnas över till fastighetsägaren och brukarna. Under 2010 har 25 byggnadsanknutna konstverk invigts runt om i Sverige. Invigningarna ser olika ut, främst beroende på var den sker och vilken typ av konst som invigs. Konstnären finns på plats liksom projektledaren och en representant från Statens konstråd. Exempel på invigning: Den 12 juni 2010 invigdes Petter Hellsings ridå Samtidsmönster för Flygvapenmuseum i Linköping. Det skedde i samband med invigningen av det nyrenoverade och utbyggda museet. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth invigde museet. Ceremonin pågick under hela dagen, på förmiddagen för inbjudna gäster och på eftermiddagen för allmänheten. RESULTAT Tabell 18 Invigningar 2010 Statliga miljöer 18 Samverkan med kommuner 7 I tabellen för de invigda byggnadsanknutna konstprojekten ingår inte de återinvigningar eller invigningar av inköpt konst som har gjorts under året. I samband med invigningar hålls också ofta visningar, föreläsningar och seminarium, dessa finns inte med i den övriga statistiken. 24 (50)

27 Webb, bild och IT Statens konstråds webbplats följer rekommendationer från World Wide Web Consortium, W3C. I stället för anpassning till de för tillfället mest populära webbläsarna kan myndigheten koncentrera utvecklingen på funktioner och innehåll som kommer publiken till del, och vara säkra på att informationen finns tillgänglig för så många som möjligt. Webbtjänster och sociala medier är viktiga för myndighetens kommunikation. Detta syns inte minst på att ungefär 20 % av webbplatsens besökare kommer från hänvissningswebbplatser och då ligger Facebook, Twitter och Wikipedia bland topp tio (se diagram). 69 organisationer och personer följer verksamheten på Twitter. Kanalen används för att informera om händelser, kvällsprogram etc. För Facebook är siffrorna ca 1000 medlemmar i Statens konstråds grupp och den nyligen uppstartade Facebooksidan har dryg 400 medlemmar. Diagram 5 Direkt trafik 18% Sökmotorer 62% Hänvisningswebbplatser 20% Exempel på besökstoppar vid vissa aktiviteter: Tävling Linköping, 10 juni augusti 2010 (jämfört med samma period 2009): Besöken ökade med 117 % Sidvisningar ökade med 107 % Genomsnittstiden på webbplatsen ökade med 44 % Avvisningsfrekvensen ökade dock med 5 % Hösten 2010 lanserade Statens konstråd ett nytt intranät i systemet Alfresco, byggt på öppen programvara och öppna standarder. Med val av ett web 2.0-aktigt system och hög användarinteraktion redan från start kunde kostnader för installation och driftsättning hållas till ett minimum. En policy för myndighetens närvaro i sociala medier är baserad på E-delegationens motsvarande policy som är under arbete. Det medarbetarcentrerade arbetssättet är ett steg i riktningen mot utvecklingen av myndighetens e-förvaltning i linje med E-delegationen betänkande (Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, 2009). Antalet prenumeranter på Statens konstråd nyhetsbrev ökar. Nyhetsbreven genererar också besökstoppar på när de skickas ut var det de två nummer av nyhetsbrevet som uppmanade att delta i Tävling Linköping som drog överlägset mest besökare till webbplatsen, tätt följt av nyhetsbrev med annonsering av programkvällar. 2010: prenumeranter 1070, 13 nyhetsbrev 2009: prenumeranter 850, 12 nyhetsbrev 2008: prenumeranter 552, 15 nyhetsbrev 25 (50)