BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

Transkript

1 E N E N K E L H A N D B O K BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 1

2 Följande litteratur kan beställas från LOdistribution, tel , fax Bemanningsavtalet en enkel handbok 30 kr Enbart Avtal för Bemanningsföretagen Gratis Aktuell information om bemanningsavtalet finns på LOs hemsida Klicka på ordet bemanningsavtal 2 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

3 INNEHÅLL Bemanningsavtalet ett nytt avtal... 4 Motiv och omfattning... 8 När och hur gäller avtalet? Anställningsformer...12 Fackligt medlemskap...13 Löner...14 Arbetstider och ersättningar...18 Standardparagraferna Arbetsmiljö Vem företräder en medlem?...22 Försäkringar...24 Mer information...24 Avtalet för bemanningsföretagen...26 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 3

4 Bemanningsavtalet, ett nytt LOs SAMTLIGA 18 MEDLEMSFÖRBUND har tecknat ett nytt avtal för bemanningsföretagen, företag som hyr ut arbetskraft. Arbetsgivarorganisationen som tecknat avtalet är Tjänsteföretagens arbetsgivarförbund, TjfAg inom ALMEGA gruppen. Avtalet är ett normalt riksavtal och ger de anställda samma rättigheter och skyldigheter som andra anställda på arbetsmarknaden. Avtalet är unikt därför att det har antagits och gäller lika för alla LOs medlemsförbund. LOs medlemsförbund har därigenom alla fått ett nytt eget riksavtal som de bär. Avtalet garanterar personer som är inhyrda samma löneläge och samma anställningsvillkor som de anställda i kundföretaget. Avtalet ska därmed förhindra att det är billigare för en arbetsgivare att använda inhyrda. Avtalet ger också arbetsgivaren en rätt att hyra ut de anställda till alla olika typer av arbeten. Det betyder att det kan och ska tillämpas för alla arbeten där LOs medlemsförbund har rätten att teckna avtal. I praktiken gäller avtalet för alla arbetararbeten i Sverige. Det finns fyra begränsningar i arbetsskyldigheten: Den anställde ska ha den kunskap och de erfarenheter för arbetet som behövs. Arbetet får inte innebära risker för säkerhet och ohälsa. Arbetet får inte strida mot andra regler om vem som får utföra visst arbete. Arbetet får inte beordras utanför hemkommunen (Storstockholm) det kräver särskild överenskommelse. 4 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

5 ytt avtal Uthyrning, bemanning och pooler I början av 1990-talet förändrades lagen om arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft blev tillåtet. Sedan dess har branschen vuxit kraftigt och sysselsätter nu cirka personer, arbetare och tjänstemän. Bemanningsföretag arbetar med uthyrning och rekrytering främst i storstäderna. De största uthyrningsföretagen är Manpower, Proffice, Olsten personalkraft och Poolia. De flesta som blir uthyrda arbetar med kontorsoch ekonomitjänster, men allt fler arbetar också inom vård, handel och industri. En annan form av uthyrning är personalpooler. Här behåller personen sin anställning i sitt vanliga företag men lånas ut till en annan arbetsgivare. Poolen anställer inte, den förmedlar bara kontakten mellan den arbetsgivare som hyr ut och den som hyrt in arbete. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 5

6 En enkel handbok Den här handboken berättar i den första delen om det viktigaste innehållet i det nya avtalet Avtal för bemanningsföretag. Den här texten ersätter inte avtalet. Den följer inte strukturen i avtalet, och har utelämnat några avsnitt. I den andra delen av skriften finns avtalstexten som helhet. Några ord i avtalet Arbetsgivare är (bemannings-)företag som hyr ut arbetstagare och som är medlemmar i Tjänsteföretagens Arbetsgivareförbund, TjfAg eller som tecknat ett lokalt hängavtal på bemanningsavtalet. Arbetstagare är de anställda hos bemanningsföretaget. Kundföretag är det företag som som hyr in personal av uthyrningsföretaget. Utbokad innebär att arbetstagaren är uthyrd och arbetar på ett kundföretag. Kontrakt är överenskommelsen mellan bemanningsföretaget och kundföretaget om villkoren för uthyrningen. Bemanningsavtalet är det kollektivavtal som gäller för de anställda på bemanningsföretaget. Kollektivavtal hos kund är det kollektivavtal som gäller på kundföretaget för de som är anställda direkt på kundföretaget. Enskilt anställningsavtal är avtalet mellan den anställde och bemanningsföretaget om anställning. 6 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

7 Manpower hyr ut Siv Olsson som montör i en av AB FABRIKs butiker Då är Sivan arbetstagare hos Manpower. Manpower är arbetsgivare till Sivan. AB FABRIK är kundföretag till Manpower. Sivan har ett enskilt anställningsavtal med Manpower. Bemanningsavtalet är det kollektivavtal som gäller för Sivan. Manpower har ett kontrakt med AB FABRIK. Metall har ett kollektivavtal hos kund med AB FABRIK. Sivan är medlem i Transport. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 7

8 Motiv och omfattning LOs FÖRBUND HADE TVÅ huvudmotiv för att teckna detta nya kollektivavtal. Det ena är att de som arbetar på uthyrningsföretag ska skyddas av ett kollektivavtal. Därigenom garanteras anställningsvillkor som är lika alla andras villkor på arbetsmarknaden. Det andra motivet är att minska risken för konkurrens, social dumping, mellan olika grupper på en arbetsplats. Det ska inte löna sig att byta ut de egna anställda mot inhyrda som är billigare på grund av lägre lön eller sämre villkor. Därför garanterar bemanningsavtalet att de inhyrda ska ha samma villkor som i kollektivavtalet hos kunden och samma lön som de anställda på kundföretaget med motsvarande arbetsuppgifter. Bemanningsföretagen ser avtalet som ett sätt att bli mer accepterade på arbetsmarknaden och därigenom ökade möjligheter att växa. Dessutom erbjuder avtalet stora möjligheter för arbetsgivarna att använda de anställda inom olika områden. Tjänstemannaarbeten Avtalet gäller inte om den som är anställd på bemanningsföretaget utför tjänstemannaarbeten på kundföretaget. Då gäller istället ett avtal som tecknats mellan Handelstjänstemannaförbundet, HTF, och Tjänsteföretagens arbetsgivareorganisation. Mer information finns på HTFs hemsida Arbetsskyldigheten skillnad mot andra avtal En anställd på ett arbetareavtal har normalt en skyldighet att utföra alla arbetsuppgifter som avtalet omfattar. Arbetsgivaren kan inte beordra en anställd att utföra arbetsuppgifter som inte omfattas av avtalet. Arbetsskyldigheten är för arbetare mycket stor men ändå begränsad till det egna kollektivavtalets område. Bemanningsavtalet innebär en utvidgad arbetsskyldighet. Eftersom avtalet bärs av alla LOs förbund gäller bemanningsavtalet för alla de arbetsuppgifter som omfattas av LO-förbundens alla vanliga riksavtal. Den anställde har dock ingen skyldighet att utföra tjänstemannaarbeten, det vill säga arbeten som omfattas av något tjänstemannaavtal på arbetsmarknaden. Undantaget från arbetsskyldigheten i bemanningsavtalet är om den anställde har särskilda skäl att säga nej, såsom lång resväg till kundföretaget, allergier, trakasserier m.m. Den geografiska arbetsskyldigheten är begränsad till den anställdes kommun. I Stockholm är arbetsskyldigheten utvidgad till Stockholms kommun och angränsande kommuner. Hängavtal på bemanningsavtalet Om ett uthyrningsföretag inte är medlem i Tjänsteföretagens arbetsgivareförbund gäller inte bemanningsavtalet. Arbetsgivaren kan då teckna ett lokalt 8 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

9 Sivan kan vara på tre ställen: Sivan kan vara utbokad. När Sivan är uthyrd till AB FABRIK är hon utbokad. Sivan kan ha tid när hon inte är utbokad. Då kan hon till exempel gå en vidareutbildning som ordnas av Manpower eller utföra någon syssla på Manpowers kontor. Sivan kan också vara hemma i sitt hem på inte utbokad tid. hängavtal med en lokal facklig förbundsavdelning. LOs styrelse har beslutat att giltigheten för hängavtalet ska begränsas till det (de) avtalsområden som avdelningens förbund är bärare av. En blankett för hängavtal finns på LOs hemsida. EXEMPEL: Transports avdelning kan teckna ett lokalt hängavtal med ett bemanningsföretag som är giltigt på de arbetsplatser där deras terminalavtal gäller. Om samma bemanningsföretag därefter vill hyra ut truckförare till en verkstad måste bemanningsföretaget teckna ännu ett hängavtal med Metalls lokalavdelning. Om bemanningsföretaget vill kunna hyra ut till alla olika arbetararbeten måste det således teckna ett hängavtal med avdelningar tillhörande alla LO-förbund. Enklare för bemanningsföretaget är att istället söka medlemskap i den centrala arbetsgivarorganisationen Tjänsteföretagens Arbetsgivareförbund. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 9

10 När och hur gäller avtalet? AVTALET BEMANNINGSBRANSCHEN gäller från och med den 15 oktober 2000 till den 31 oktober Därefter gäller avtalet ett år i sänder. Avtalet innehåller två tidpunkter för lönerevision under fredsplikt, 1 juni 2001 och 1 juni Avtalet gäller på det enskilda bemanningsföretaget först efter att det skett en så kallad inkoppling. Det normala är att ett kollektivavtal träder i kraft och får omedelbar verkan för alla som arbetar i en bransch så snart avtalet skrivits på av de centrala parterna. Eftersom bemanningsbranschen är ny och även bemanningsavtalet är nytt har parterna kommit överens om en stegvis inkoppling. Det betyder att det är mycket viktigt att de lokala fackliga organisationerna, förbundens avdelningar, begär att avtalet ska kopplas in. Inkoppling sker för varje bolag för sig (eget organisationsnummer/ egen juridisk person). I en koncern med flera bolag krävs det således flera inkopplingar. Inkoppling hur går det till? Inkoppling kan bara ske vid bemanningsföretag som är medlemmar i Tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation TjfAg. Annars krävs det ett hängavtal. Inkoppling betyder att avtalet gäller inom ett enskilt företag först när det är inkopplat satt i kraft vid det företaget. Inkoppling sker genom att den ena parten begär detta. Det krävs ingen förhandling och den andre parten kan inte motsätta sig inkoppling. För varje bemanningsföretag ska det finnas ett ansvarigt fackförbund. Vilket förbund avgörs av den huvudsakliga verksamheten inom bemanningsföretaget. Om ett företag begär inkoppling sker följande: Företaget skriver till Tjänsteföretagens arbetsgivareförbund, TjfAg, och begär inkoppling till viss tidpunkt. Företaget levererar in uppgifter om huvudsaklig verksamhet samt uppgifter om lokala verksamhetskontor. TjfAg skriver till det fackförbund som svarar mot verksamhetens art. Det fackförbundet bekräftar inkopplingen eller överför ärendet till ett annat fackförbund som bättre svarar mot verksamhetens huvudsakliga inrikning. Detta förbund ansvarar då för inkopplingen. Om den fackliga organisationen begär inkoppling sker följande: Klubb/Avdelning skriver till sitt eget förbund. Förbundet skriver till TjfAg och begär information om verksamhetens art inom företaget. TjfAg översänder information till förbundet om verksamheten. Förbundet kontrollerar att verksamheten svarar mot sina verksamhetsområden och begär inkoppling. Om den huvudsakliga verksamheten bättre svarar mot ett annat förbunds anvarsområden överförs inkopplingen 10 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

11 dit. Detta förbund ansvarar då för inkopplingen. Vilka företag som är inkopplade och vilket förbund som är ansvarigt finns listat på LOs hemsida www. lo.se. Om Sivan vill att avtalet ska börja gälla på hennes bemanningsföretag ska hon gå till sin fackavdelning och kräva att de begär en inkoppling hos sitt förbund. Om bemanningsföretaget inte är medlem i arbetsgivareorganisationen ska det lokala facket begära hängavtal för de arbetsuppgifter Sivan utför som uthyrd. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 11

12 Anställningsformer I BEMANNINGSAVTALET är fast jobb tillsvidareanställning, den anställningsform som gäller. Reglerna är striktare än i Lagen om Anställnings Skydd LAS. När bemanningsavtalet är inkopplat får de som är anställda på viss tid vid nästa anställning endast erbjudas ett fast jobb en tillsvidareanställning. Orsaken är att avtalet tillåter endast en tidsbegränsad anställning. Visstid är undantag Den som ska anställas kan dock komma överens med sin arbetsgivare om en anställning för viss tid. Reglerna i LAS gäller då inte ( 5, 5a och 6 i lagen om anställningsskydd reglerna om tidsbegränsad anställning). I stället gäller reglerna om visstidsanställning i bemanningsavtalet. Det innebär att Sivan kan komma överens med sin arbetsgivare om en visstidsanställning. Men det finns starka begränsningar. Det kan bara ske en enda gång, det måste ske skriftligt och visstidsanställningen får inte vara längre än sex månader. Den första och enda visstidsanställningen kan pågå längre, upp till ett år, bara om den lokala fackliga organisationen avtalar om detta. Avtalet måste var skriftligt, annars gäller det inte. Anställningsbevis Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att överlämna ett skriftligt anställningsbevis senast den dag anställningen börjar. Arbetsgivaren ska också skicka en kopia av anställningsbeviset till ansvarigt fackförbunds lokalavdelning. Enligt lag, LAS, ska det skriftliga anställningsbeviset innehålla: Personlig lön, löneförmåner och tider för löneutbetalning. Semester, arbetsdagens och arbetsveckans längd. Tillämpliga kollektivavtal. Arbetsuppgifter och befattning. Datum när anställningen börjar. Om det är en tillsvidareanställning, de uppsägningstider som gäller. Om det är en visstidsanställning, datum när den börjar och slutar. Arbetsgivarens namn och adress. Den anställdas namn och adress. Arbetsplatsens adress. 12 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

13 Fackligt medlemskap GRUNDREGELN ÄR ATT varje facklig medlem kan och bör behålla sitt fackliga medlemskap i det nuvarande förbundet. Detta oberoende av om han eller hon är uthyrd till olika kundföretag där de anställda är medlemmar i ett annat förbund. Orsaken är att det inte är meningsfyllt att byta förbund, då de anställda i bemanningsföretagen ofta arbetar på olika kundföretag som ligger inom olika fackförbunds områden. Dessutom är anställningstiden på bemanningsföretagen ofta ganska kort. För den som är facklig medlem i ett förbund ska det således normalt inte ske ett byte av medlemskap vid anställning i ett bemanningsföretag. Den som inte är medlem i en facklig organisation kan söka medlemskap antingen i det förbund som organiserar medlemmarna på kundföretaget eller det ansvariga förbundet för bemanningsföretaget. Lista över vilket förbund som är ansvarigt för ett visst bemanningsföretag finns på LOs hemsida Inom LO finns det regler som förbunden har kommit överens om i de fall en person är utbokad en längre tid till en och samma arbetsplats. Det kan då vara lämpligt att byta facklig tillhörighet så att den som är uthyrd är medlem i samma fackförening som arbetskamraterna på kundföretaget. Dessa regler finns på LOs hemsida. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 13

14 Löner HUVUDREGELN I AVTALET är att den som är uthyrd ska ha samma lön som de anställda på kundföretaget. Principen lika lön för lika arbete gäller. I avtalet står att det ska utgå timlön/månadslön motsvarande det genomsnittliga förtjänstläget (tid + prestationslön) för jämförbara grupper hos kunden. Lönen gäller det arbete som utförs hos kundföretaget. Den personliga lönen är dock alltid garanterad. Undantag från denna huvudregel är ett litet uppdrag och bonus eller vinstdelning som beräknas på en mätperiod som är längre än 3 månader. Minimilöneavtal Avtalet är till alla delar ett minimilöneavtal. Det innebär att det genom lokal överenskommelse med den fackliga organisationen eller med den anställde är möjligt att träffa överenskommelse om högre lön, högre garanterad lön samt högre ersättningar. Personlig lön Vid nyanställning ska det ske en överenskommelse om en personlig lön. Det ska ske utifrån de principer som tillämpas inom bemanningsföretaget. Det kan vara en månads- eller en timlön. Den personliga lönen måste minst uppgå till de minimilöner som står i avtalet. Aktuella minimilöner och löneökningar finns på Den personliga lönen har betydelse i tre olika situationer: Den personliga lönen är garanterad vid lägre förtjänstläge hos kunden. Det betyder att om genomsnittsförtjänsten hos motsvarande grupper på kundföretaget är 94 kronor i timmen och den personliga lönen vid nyanställningen avtalades till 98 kronor i timmen ska 98 kronor utbetalas. Den personliga lönen utgår vid ej utbokad tid. Det gäller främst utbildningstid på bemanningsföretaget men även andra aktiviteter i bemanningsföretagets regi. Den personliga lönen utgår då en nyanställds första utbokning är ett litet uppdrag. Ett litet uppdrag Grundregeln är att vid uthyrning ska lönen vara minst lika den som arbetskamraterna har på kundföretaget. Det betyder att bemanningsföretaget måste ta reda på löneläget hos kundföretaget. För att förenkla vid ett litet uppdrag innehåller avtalet ett undantag från denna grundregel. Om det är ett litet uppdrag ska istället lönen vara minst lika med den anställdas eget genomsnitt under de senaste tre månaderna vid utbokad tid. Detta gäller även om utbokningen har varat bara en timme. Genomsnittet ska beräknas glidande. För oktober gäller således snittlönen juli, augusti och september. 14 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

15 När Sivan anställs på bemanningsföretaget ska hon och arbetsgivaren komma överens om en personlig lön. Den har betydelse i tre olika situationer. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 15

16 Löner, fortsättning För att reglerna om lön vid litet uppdrag ska få tillämpas måste tre villkor vara uppfyllda samtidigt. Uppdraget, kontraktet mellan bemanningsföretaget och kund, får inte vara längre än totalt tio arbetsdagar. Uppdraget får inte avse mer än 20 personer. Bemanningsföretaget får inte ha haft ett uppdrag hos denna kund, arbetsplats, under de senaste 12 månaderna. Om något av dessa tre villkor inte är uppfyllda ska grundregeln om minst lika hög lön som arbetskamraterna på kundföretaget tillämpas. Ett speciell situation är om en nyanställd blir utbokad första gången på ett litet uppdrag. Då finns inget tidigare genomsnitt. I stället ska lönen minst uppgå till den personliga lönen. Så fort den nyanställde har haft ett vanligt uppdrag, med lön som hos kundföretaget, gäller detta som snitt för kommande utbokningar i ett litet uppdrag. Bonus och andra rörliga lönedelar Grundregeln är att i lönen ska ingå alla former av rörliga lönedelar som finns på kundföretaget. Om de rörliga lönedelarna är svåra att fastställa vid utbokningen ska ett snitt av de rörliga lönedelarna hos kundföretaget de senaste tre månaderna betalas till den uthyrde. Från grundregeln finns ett undantag. Det gäller rörliga lönedelar som mäts över en tidsperiod som är längre än tre månader. Dessa behöver Grundregeln är att Sivan ska ha en lön som är minst lika hög som arbetskamraternas på kundföretaget. Om villkoren för ett litet uppdrag är uppfyllda ska lönen vara ett snitt av hennes lön de senaste tre månaderna. 16 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

17 enligt avtalet inte utbetalas till de anställda i bemanningsföretaget. Rörliga lönedelar som beräknas efter färdigställandet av ett speciellt objekt, vanligt inom byggbranschen, ska dock utbetalas till de som är uthyrda. Detta gäller oberoende av hur lång tid som objektet beräknas på och hur lång tid efter utbokningen som det fastställs. Garantilön I slutet av varje månad beräknas en garantilön. Garantilönen är 85 procent av genomsnittsförtjänsten under de senaste tre månaderna. För april är det januari till mars. Garantilönen jämförs sedan med utbetald lön under april. Om utbetald lön är lägre under april än garantilönen ska det ske en utfyllnad upp till garantilönen. Vid beräkningen av garantilönen och utbetald lön ska inte olika ersättningar såsom OB-tillägg eller övertid ingå. Jämförelsen gäller grundlönen under april jämfört med snittet på grundlönen januari till och med mars. Den 1 oktober 2002 höjs garantilönen till 90 procent av genomsnittsförtjänsten under den senaste tre månaderna. Höjningen gäller dem som varit anställda minst sex månader, övriga får 85 procent. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 17

18 Arbetstider och ersättningar NÄR DET GÄLLER ARBETSTIDER är huvudregeln att arbetstiderna är samma för de utbokade som för de anställda hos kundföretaget. Om det genom lokalt avtal finns undantag på kundföretaget från till exempel nattarbetsförbudet i arbetstidslagen, gäller detta undantag även de utbokade arbetstagarna. Ersättningar vid utbokad tid Vid arbete på ett kundföretag ska samtliga ersättningar utgå som finns i det centrala kollektivavtalet på kundföretaget. I en butik gäller OB-ersättningarna enligt Handels butiksavtal. I en verkstad gäller Verkstadsavtalets regler om ersättningar vid övertid. Lokalt överenskomna tillägg hos kundföretaget är inte garanterade enligt bemanningsavtalet. Undantaget är de fall där högre ersättningar än i riksavtalet gäller som ett resultat av en lokal överenskommelse på kundföretaget om avvikelser från riksavtalets regler om arbetstider. I detta fall ska bemanningsföretaget betala dessa tillägg till de anställda. Ett exempel kan vara lokalt överenskomna högre OB-tillägg på grund av att riksavtalet begränsar helgarbete men den lokala överenskommelsen tillåter arbete på helger. Det lokalt överenskomna OBtillägget ska då utgå även till de inhyrda. Arbetstid vid ej utbokad tid Ej utbokad tid avser arbetstid på bemanningsföretaget. Det gäller då oftast olika former av träning och utbildning. Ordinarie arbetstid för heltidsanställd är då 40 timmar per vecka. Observera att de ersättningar som bemanningsavtalet innehåller för OB och övertid endast gäller endast vid ej utbokad tid. När en anställd är utbokad gäller de ersättningar som står i riksavtalet som gäller på kundföretaget. 18 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

19 Standardparagraferna 7 13 PARAGRAFERNA 7 13 i bemanningsavtalet handlar om helglön, rese- och traktamentesersättningar, löneutbetalning, löneavdrg, permission, sjuklön och semester. Standardparagraferna innebär att om en fråga är reglerad här så gäller bemanningsavtalets regler även vid utbokning. Detta oberoende av riksavtalet hos kun-den. Det betyder att på dessa områden kan villkoren för de som är uthyrda skilja sig från de villkor som gäller för de anställda på kundföretaget. Om en fråga inte är reglerad i standardparagraferna så gäller alltid det som står i det riksavtal som gäller hos kunden. Orsaken till standardparagraferna är att förenkla administrationen på bemanningsföretaget. Det är rimligt med till exempel samma permissionsregler för alla anställda i bemanningsföretaget oberoende av vilka villkor som gäller hos olika kundföretag. Helglön Den som har timlön och är tillsvidareanställd har rätt till helglön. Även den som är visstidsanställd mer än tre månader har rätt till helglön. Helglön betalas för nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelfärdsdag, annandag pingst, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton. Reseersättning och traktamenten Dessa ersättningar utgår vid tjänsteresor. Restid som ger rätt till ersättning är den tid som går åt för resan. Restid under ordinarie daglig arbetstid räknas som arbetstid. Restidsersättning utgår för högst 6 timmar per kalenderdygn. Dessa ersättningar gäller tjänsteresor. Avtalet garanterar däremot inte någon ersättning för arbetsresor, resa mellan bostaden och arbetsplatsen. Här gäller, om inte annat överenskommits, begränsningen i arbetsskyldigheten till den kommun där den anställde är bosatt. Permission Permission är kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning ingår också nödvändiga resdagar. Permission kan beviljas för: eget bröllop, egen 50-årsdag, förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall, besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss, högst tre återbesök, nära anhörigs frånfälle, nära anhörigs begravning, plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig som bor i hemmet. Sjuklön Sjuklön betalas enligt lagen om sjuklön för lön som den anställde gått miste om på grund av sjukfrånvaro. Arbetstagaren måste omgående anmäla frånvaro för att BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 19

20 Standardparagraferna 7 13, fortsättning betalning ska utgå. Vid sjukfrånvaro längre än sju dagar krävs läkarintyg. Första frånvarodagen är karensdag. Sjuklönen utgörs från och med andra frånvarodagen av 80 procent av ordinarie månads- eller timlön, inklusive alla lönedelar och ersättningar för ordinarie arbetstid. Här gäller som underlag för sjuklönen den lön som den anställda har vid insjuknandet i normalfallet den lön som gäller på kundföretaget. Havandeskapslön Kvinnor som är tillsvidareanställda sedan minst ett år har rätt till havandeskapslön i samband med barnets födelse. - en månad för den som varit anställd mindre än två år - två månader för den som varit anställd längre tid. Havandeskapslönen utgör cirka 10 procent av månadslönen. Semester Semester utgår enligt lag. Semesterlön och semesterersättning utgår med 13,3 procent av semesterlöneunderlaget. Denna ersättning är något högre än den lagstadgade. Orsaken är att avtalet inte innehåller någon lägsta semesterlöneersättning per dag. Arbetsmiljö ALLA ARBETSGIVARE HAR enligt Arbetsmiljölagens 3 alltid ett arbetsmiljöansvar för de anställda. Bemanningsföretagen kommer inte ifrån sitt ansvar genom att hyra ut anställda till någon annan. Vid uthyrning av anställda är det viktigt att bemanningsföretaget är extra uppmärksam på deras totala arbetsbelastning. Bemanningsföretaget bör därför ha kontakt med de anställda när de är uthyrda. Om det behövs ska bemanningsföretaget ordna stöd och handledning. Bemanningsföretaget ska också tänka på att växla krävande uppdrag med lättare uppdrag. Arbetsmiljön är speciell för bemanningsföretag genom att arbetsgivare och arbetsledning inte finns i samma organisation. Det är därför viktigt att både arbetsledningen på kundföretaget och bemanningsföretaget har klart för sig 20 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

21 vilket arbetsmiljöansvar de har. Om ansvarsfördelningen är otydlig påverkar det arbetsmiljön och de anställda kan drabbas av arbetsskador. Både bemanningsföretag och kundföretag har ett ansvar för att de anställda får instruktioner för arbetet information om risker personlig skyddsutrustning. Bemanningsföretagets och kundföretagets ansvar för arbetsmiljön gäller samtidigt och parallellt. Om en olycka skulle inträffa kan straffansvar utkrävas hos både bemanningsföretag och kundföretag. Det bästa är om bemanningsföretaget och kundföretaget bestämmer i ett avtal hur de som är inhyrda ska få den information och den utrustning de behöver för sitt arbete. Bemanningsföretaget har ett ansvar för att: kontrollera vilket arbete som ska utföras hos kundföretaget vilken arbetsmiljö det finns hos kundföretaget se till att åtgärder vidtas för att de anställda inte ska råka ut för ohälsa eller olycksfall. ordna handledning eller stöd om det behövs, t ex när vid arbete inom sjukvård och omsorg, eller med våld- och hotutsatta arbetsuppgifter se till att de anställda har tillräckliga kunskaper för sina arbetsuppgifter. Om bemanningsföretaget kommer fram till att kundföretaget är en olämplig arbetsplats ska arbetsgivaren avstå från att placera de anställda där. Kundföretaget har ett ansvar för att vidta de skyddsåtgärder som krävs i det arbete de vill att de inhyrda personerna ska utföra (3 kap 12 AML) kundföretaget har i princip samma ansvar för inhyrda som för de anställda på kundföretaget. Skyddsombudets ansvar Skyddsombud från bemanningsföretaget har rätt till tillträde till kundföretaget enligt 6 kapitlet 10 AML. Skyddsombudet har samma rätt till tillträde som kundföretagets egna skyddsombud. Kundföretagets skyddsombud har inte rätt att företräda de som är inhyrda. Om de som är inhyrda utsätts för risker ska skyddsombudet på kundföretaget vända sig till bemanningsföretagets skyddsombud och be att de ingriper. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 21

22 Vem företräder en medlem? ANSTÄLLDA PÅ BEMANNINGSFÖRETAG arbetar på olika arbetsplatser med olika kollektivavtal som bärs av olika förbund. De är samtidigt medlemmar i flera olika fackförbund. Därför har LOs förbund kommit överens om hur en medlem ska företrädas. Utgångspunkten är att en medlem alltid ska förträdas av sitt eget fackförbund. Bemanningsavtalet innehåller inga möjligheter för en lokal klubb på bemanningsföretaget att förhandla och träffa avtal. Det är alltid en avdelning som har förhandlingsansvar. I alla frågor som rör enskilda anställningsförhållanden, tvist mellan medlemmen och bemanningsföretaget, ska medlemmen företrädas av sitt eget förbund. Det ska dock ske i samråd med ansvarigt förbunds lokalavdelning. I frågor som gäller gemensamma förhållanden på bemanningsföretaget, till exempel MBL-information, är ansvarigt förbunds lokalavdelning informationsmot-tagare samt förhandlingsanvarigt. I de fall en medlem är utbokad på en arbetsplats där ett annat förbund än det egna är bärare av kollektivavtalet ska medlemmen företrädas av detta förbund. Det kan ske genom delegation från medlemsförbundet till avtalsförbundet eller genom att förhandlingen sker gemensamt. ETT EXEMPEL: Sivan är medlem i Transport. Hon är anställd på ett bemanningsföretag där Handelsanställdas förbund är ansvarigt förbund. Handels lokalavdelning är då informationsmottagare enligt MBL. De förhandlar också om förändringar på hela bemanningsföretaget såsom omorganisationer och andra förändringar där arbetsgivaren har en förhandlingsskyldighet enligt MBL. I en tvist mellan bemanningsföretaget och Sivan som gäller bemanningsavtalet eller till exempel LAS ska hon företrädas av Transport. Transport ska då samråda med Handels lokalavdelning eftersom de har ett övergripande ansvar för bemanningsföretaget. Om Sivan är uthyrd till ett verkstadsföretag gäller de villkor som finns i Verkstadsavtalet och de lokala överenskommelser som finns på kundföretaget om lön. Vid en tvist på kundföretaget som gäller Sivans rättigheter i förhållande till villkoren på kundföretaget så ska Metalls lokalavdelning företräda Sivan. Det kan ske genom delegation från medlemsförbundet till avtalsförbundet eller genom att förhandlingen sker gemensamt. 22 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

23 Den förbundsavdelning där Sivan är medlem måste samråda, ge delegation eller samförhandla med andra förbunds avdelningar eftersom det är så många olika arbetsgivare inblandade vid uthyrning av anställda. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 23

24 Försäkringar BEMANNINGSFÖRETAGET ÄR SKYLDIGT att efter inkoppling teckna och vidmakthålla följande AMF-försäkringar: 1 Avtalspension SAF-LO 2 Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) 3 Avgångsbidragsförsäkring (AGB) 4 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) 5 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Mer information AKTUELLT MATERIAL finns på LOs hemsida klicka på ordet bemanningsavtal För tjänstemän gäller att Handelstjänstemannaförbundet, HTF, har tecknat ett avtal för bemanningsbranschen. Mer information på deras hemsida Följande arbetsmiljöregler gäller både bemanningsföretag och kundföretag: Internkontroll av arbetsmiljön, AFS 1996:6 Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2 Arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1 Kränkande särbehandling, AFS 1993:17 Belastningsergonomi, AFS 1998:1 Arbete vid bildskärm, AFS 1998:5 Ensamarbete, AFS 1982:3 Medicinsk kontroll av nattarbetande, AFS 1997:8 Första hjälpen och krisstöd, AFS 199 Arbetsmiljölagen, regler och informationsmaterial kan beställas från Arbetsmiljöverket Publikationsservice Internet: 24 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

25 Avtalet för bemanningsföretagen BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 25

26 AVTAL för BEMANNINGSFÖRETAG mellan Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och Svenska Byggnadsarbetareförbundet Svenska Elektrikerförbundet Fastighetsanställdas Förbund Försäkringsanställdas förbund Grafiska Fackförbundet Handelsanställdas förbund Hotell och Restaurang Facket Industrifacket Svenska Kommunalarbetareförbundet Svenska Lantarbetareförbundet Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Svenska Metallindustriarbetareförbundet Svenska Musikerförbundet Svenska Målareförbundet Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Skogs- och Träfacket SEKO facket för service och kommunikation Svenska Transportarbetareförbundet 26 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Anställning hos beställaren Anställning Arbetsledning föreningsrätt Arbetsmarknadsförsäkringar och övrigt Arbetsmiljöansvar Arbetstid Förhandlingsordning Garanterad lön och ersättning under ej utbokad tid Giltighetstid Helglön Ikraftträdande, information, medinflytande, fackligt arbete, organisationstillhörighet m.m Kompetensutveckling Löneavdrag vid frånvaro Löneutbetalning Neutralitet Permission Rese- och traktamentsersättningar Semester Sjuklön, havandeskapslön Tillämpningsområde ikraftträdande Bilaga 1 Ikraftträdande, information, medinflytande fackligt arbete, organisationstillhörighet m.m Bilaga 2 Kompetensutveckling BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 27

28 1 Avtalets tillämpningsområde ikraftträdande Mom 1 Tillämpningsområde m m Detta avtal gäller för företag som hyr ut arbetstagare (bemanningsföretag) och som är medlemmar i Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund samt deras anställda när de utför arbete för vilket något av Arbetstagareförbunden har avtalsrätten. Med undantag för de avtalsvillkor som finns intagna i 7-13 i detta avtal gäller följande: Under utbokad tid tillämpas för den anställde det, för det aktuella arbetet hos kunden, vid varje tidpunkt tillämpliga riksavtal avseende löner och allmänna anställningsvillkor. (Anmärkning: Detta avtal gäller inte då arbete utförs på entreprenad.) Mom 2 Ikraftträdande Efter en skriftlig framställning från någon av parterna ska kollektivavtalet börja tillämpas fr o m den första dagen i månaden efter den då framställningen görs (s k inkoppling). När inkoppling sker upphävs samtidigt samtliga mellan företaget och fackförbunden eventuellt direkt tecknade kollektivavtal. Avtalet ska gälla mellan de parter som anges i framställningen. Vid oklarheter rörande partsställningen ska inkopplingen föregås av överläggningar. (Processen beskrivs i bilaga 1.) 28 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

29 2 Arbetets ledning - föreningsrätt Mom 1 Arbetets ledning och fördelning Med iakttagande av lagar och författningar och detta avtals bestämmelser har arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och uppsäga arbetstagare samt att anställa arbetstagare oavsett om dessa är organiserade eller inte. Mom 2 Föreningsrätt Föreningsrätten ska av alla parter lämnas okränkt. Anmärkning: Arbetsgivaren kan utan att kränka föreningsrätten begära att en arbetsledare inte ska tillhöra samma fackliga organisation som arbetarna. 3 Anställning Mom 1 Anställningsformer Anställning gäller tillsvidare om inte annat avtalats enligt nedanstående: Istället för 5, 5a och 6 i lagen om anställningsskydd gäller följande: Mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan vid ett tillfälle överenskommelse träffas om anställning för viss tid. Sådant anställningsavtal ska vara skriftligt och får inte överstiga 6 månader, men kan uppgå till 12 månader om det godkänns av den lokala arbetstagarorganisationen. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 29

30 Visstidsanställning kan avbrytas i förtid med en ömsesidig uppsägningstid om 14 dagar. Därutöver kan avtal enligt lag träffas för vikariat, praktikarbete, feriearbete och med anledning av tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt. Mom 2 Anställningsbevis m m Arbetsgivaren ska senast vid anställningens tillträde till arbetstagaren överlämna ett anställningsbevis enligt 6 a LAS och en kopia ska sändas till det berörda arbetstagareförbundet. Arbetsgivaren ska inför varje nytt uppdrag informera arbetstagaren om de anställnings-, arbets- och arbetsmiljöförhållanden som råder hos beställaren. Mom 3 Driftsenhet Det kontor vid vilket arbetstagaren är anställd ska utgöra driftsenhet enligt 22, 25 och 25 a LAS. 4 Arbetstid Mom 1 Arbetstid under utbokad tid Under all tid då arbetstagaren är utbokad tillämpas de på den aktuella arbetsplatsen gällande arbetstidsbestämmelserna. Arbetstiden förläggs i enlighet med vad som gäller för motsvarande yrkesgrupper hos kunden. 30 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

31 I de fall kundens verksamhet genom lag eller kollektivavtal är helt eller delvis undantagen från nattarbetsförbudet är även motsvarande arbetsuppgifter som utförs av de utbokade arbetstagarna undantagna. Om lokal överenskommelse om avvikelse från arbetstidsbestämmelser träffats hos kund och detta resulterat i ersättning (tid eller pengar) utges motsvarande till anställda enligt detta avtal. Detta gäller dock inte om ersättningen ingår i det genomsnittliga förtjänstläget (T+P). Mom 2 Arbetstid under ej utbokad tid Ordinarie arbetstid uppgår för heltidsanställd till 40 tim per helgfri vecka i genomsnitt per 4-veckorsperiod. Efter lokal överenskommelse kan längre begränsningsperioder tillämpas. Under de perioder då arbetstagaren inte är utbokad förläggs ordinarie arbets- och utbildningstiden mellan och 17.00, om inte annat överenskommes lokalt. 5 Lön och ersättningar under utbokad tid Vid uppdrag som är längst 10 arbetsdagar och omfattar högst 20 personer, utbetalas arbetstagarens senaste genomsnittsförtjänst (T+P) under senast kända 3-månadersperiod, dock lägst med personlig lön, jämte tillägg och ersättningar enligt tillämpligt riksavtal. Ovan tillämpas inte om liknande uppdrag utförts hos kund (arbetsplats) under närmast föregående period om 12 månader. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 31

32 Vid annat fall utgår timlön/månadslön motsvarande det genomsnittliga förtjänstläget (T+P) för jämförbara grupper hos kund. Med P avses prestationslön, ackord, premielön, bonus samt provision. Den personliga timlönen/månadslönen enligt 6 mom 1 får inte underskridas. För fastställande av rörliga lönedelar (P) som beräknas i efterhand och med en beräkningsperiod maximalt upp till och med tre månader ska, om de lokala parterna inte är överens om annat, grundas på senast föregående kända mätperiod. Om detta skulle ge ett missvisande resultat kan de lokala parterna komma överens om annan mätperiod. 6 Garanterad lön och ersättning under ej utbokad tid Mom 1 Timlön/månadslön För vuxna arbetstagare avtalas en personlig månadslön/timlön enligt den lönepraxis som gäller hos bemanningsföretaget. Den personliga månadslönen/timlönen bekräftas i anställningsbeviset. Denna lön får för heltidsanställda inte sättas lägre än den minimilön som framgår av nedanstående. Lön per timme utgör månadslönen 174 Vid annan arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per kalenderår anpassas talet till detta timtal. 32 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

33 Månadslön Timlön Kvalificerade yrkesarbetare ,45 Yrkesarbetare ,58 Övriga ,83 Nyanställda 6 mån ,09 Minderåriga: 50 kronor/timme. Mom 2 Lön Under tid då arbetstagaren inte är utbokad, men arbetar eller deltar i beordrad utbildning utgår den personliga månadslönen/timlönen. Mom 3 Garanterad lön då arbetstagaren inte behöver stå till förfogande Under tid då arbetstagaren inte är utbokad, inte arbetar på bemanningsföretaget eller inte deltar i utbildning utgår garanterad lön per kalendermånad om 85 % av genomsnittsförtjänsten (T+P) under senaste 3-månadersperioden. Garanterad lön kan således maximalt uppgå till 85 % av genomsnittsförtjänsten (T+P), räknat för hel kalendermånad. Med verkan fr o m den 1 oktober 2002 höjs garanterad lön till 90 %. För att nå denna garanterade lön krävs en sammanhängande anställningstid i företaget om sex månader. Under de första sex månaderna uppgår den garanterade lönen till 85 %. Mom 4 Rätt att avböja uppdrag med bibehållna anställningsförmåner Om synnerliga skäl föreligger, t ex extremt lång restid, som inte är självförvållad med bristande kommunikationer, svåra BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 33

34 medicinska besvär t ex allergier eller arbetstagaren har blivit utsatt för trakasserier hos en tidigare beställare, kan arbetstagaren med bibehållna anställningsförmåner avböja ett erbjudet uppdrag. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall. Vid medicinska besvär kan arbetsgivaren begära att besvären styrks av läkarintyg. Mom 5 Tillägg för arbete på obekväm arbetstid Tillägg för arbete på obekväm arbetstid utgår med: måndag fredag ,00 kr måndag fredag ,00 kr lördag, Midsommarafton, Jul- och Nyårsafton samt söndagar och helgdagar ,00 kr Mom 6 Övertid och övertidsersättning Med övertid menas all den tid då arbetstagaren utför arbete utöver det gällande heltidsarbetstidsmåttet. För varje övertidstimme under helgfria måndagar fredagar betalar arbetsgivaren månadslönen i tillägg mellan kl För varje övertidstimme på annan tid utgår månadslönen i 72 tillägg. För anställd med timlön beräknas övertidsersättningen timlönen x BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

35 respektive timlönen x Ovanstående ersättningar inkluderar semesterlön. Endast fulla halvtimmar tas med i beräkningen. Övertidsarbete kan, efter överenskommelse, även kompenseras i form av ledig tid (kompensationsledighet), varvid varje övertidstimme mellan kl kompenseras med 1,5 timmar och varje övertidstimme under annan tid med 2 timmar. Protokollsanteckning: För det fall att en ny Arbetstidslag införs eller den nuvarande väsentligen förändras ska parterna uppta förhandlingar om eventuella anpassningar av 4. 7 Helglön Mom 1 Rätt till helglön Helglön utges vid tillsvidareanställning och vid sådana tidsbegränsade anställningar som pågår eller är avsedda att pågå längre tid än tre månader För att arbetstagaren ska ha rätt till helglön krävs att anställningen består efter helgen. Helglön betalas inte till arbetstagare, som är avlönad per vecka eller längre tidsenhet. För helg som infaller under semester utges helglön under nämnda förutsättningar. Under annan ledighet utges helglön under förutsättning att ledigheten varar högst fyra veckor. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 35

36 Arbetstagare som under ledighet överstigande fyra veckor bereds arbete i samband med helg, är inte berättigad till helglön. Helglön utges inte om frånvaro utan giltig orsak förekommit, helt eller delvis, under arbetsdag närmast före eller efter helgen. Helglön utges inte heller vid frånvaro utan giltig orsak under helgen avseende arbetstagare med ordinarie arbetstid på helgen. Vid semester och annan ledighet, förskjuts nämnda dagar i motsvarande mån. Mom 2 Helglönedagar Helglön utges för följande dagar: nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi Himmelfärdsdag, annandag pingst, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton. Detta gäller under förutsättning att dagen infaller på annan veckodag än lördag och söndag, Helglön utges inte för dag för vilken arbetstagaren fått eller kunnat få ersättning från allmän försäkringskassa. Uppbär arbetstagaren i samband med ledighet för studier statligt eller kommunalt studiebidrag för helglöneberättigad dag minskas helglönen med motsvarande belopp. Mom 3 Helglönens storlek Helglönen utgör arbetstagarens personliga lön, alternativt genomsnittliga förtjänst (T+P) multiplicerat med antalet ordinarie arbetstimmar per vecka, dividerat med 5,0. 36 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

37 För arbetstagare, med rätt till helglön, för vilken den genomsnittliga förtjänsten (T+P) inte kan beräknas, tillämpas den genomsnittliga förtjänsten (T+P) som arbetstagaren sannolikt skulle ha uppburit, om han utfört arbete under senaste beräkningsperiod. Helglönen per dag beräknas efter övergång från heltids- till deltidsarbete eller omvänt på följande sätt. Arbetstagarens personliga lön alternativt genomsnittliga förtjänst (T+P) multipliceras med 5,0 dividerade antalet ordinarie arbetstimmar i genomsnitt per vecka, som gällde för arbetstagaren under tiden närmast före helgen ifråga. Mom 4 Helglönens utbetalning Helglön utbetalas vid det avlöningstillfälle som avser den avlöningsperiod inom vilken första arbetsdagen efter helgen infaller. 8 Rese- och traktamentsersättningar Mom 1 Vid tjänsteresor utgår rese- och traktamentsersättningar med de av Riksskatteverket vid varje tidpunkt rekommenderade normalbeloppen. Mom 2 Beräkning av restid Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten. Restid som faller inom klockslagen för den BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 37

38 ordinarie daglig arbetstid som gäller för arbetstagaren räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagaren ordinarie arbetstid. Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, ska tiden klockan ej medräknas. Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej. Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller vid traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag. Mom 3 Restidsersättningen storlek Restidsersättning utges per timme med ett belopp motsvarande månadslönen genom 240 utom när resan har företagits under tiden från klockan fredag fram till klockan måndag eller från klockan dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till klockan dag efter helgdag, då ersättningen är månadslönen genom 190. Timlönen utgör 1/174 av arbetstagaren fasta kontanta månadslön inklusive förekommande ackordskompensation. Ovanstående ersättningar inkluderar semesterlön. Restidsersättningen utges för högst 6 timmar per kalenderdygn. 38 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

39 9 Löneutbetalning Lön betalas minst en gång per kalendermånad i efterskott om annat inte överenskommes lokalt. 10 Löneavdrag vid frånvaro När arbetstagaren är frånvarande minst en dag på grund av tjänstledighet, görs vid månadslön, löneavdrag enligt följande: - Under en period om högst 5 (6) *arbetsdagar görs för varje arbetsdag ett avdrag med 1/21 (1/25) * av månadslönen - under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar görs avdrag med dagslönen för varje ledig dag. Detta gäller även arbetstagarens arbetsfria vardagar och sön- och helgdagar. dagslön = den fasta kontanta månadslönen x Vid frånvaro del av dag avdrages månadslön per 174 timme * Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 39

40 11 Permission Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga resdagar. Permission kan beviljas i följande fall: eget bröllop egen 50-årsdag förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare eller av annan läkare som arbetsgivaren anvisat. Om den läkare till vilken arbetstagaren remitterats föreskriver återbesök beviljas permission för högst tre sådana återbesök nära anhörigs frånfälle nära anhörigs begravning och gravsättning plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig Som nära anhörig räknas make/maka, registrerade partnerskap, sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar samt mor- och farföräldrar. 40 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

41 12 Sjuklön, havandeskapslön Mom 1 Rätt till sjuklön Sjuklön utges enligt lagen om sjuklön för lön som den anställde gått miste om p g a sjukfrånvaron. Vid frånvaro på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada ska arbetstagaren omgående göra anmälan till arbetsgivaren. Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön för tid innan sådan anmälan gjorts. Arbetstagaren ska så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när han räknar med att kunna återgå i arbete. Sådant meddelande ska lämnas senast dagen före återgång. Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada. Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar han skulle ha arbetat. Vid frånvaro på grund av sjukdom som varar längre än sju dagar är arbetstagaren skyldig enligt lagen om sjuklön att uppvisa läkarintyg. Om arbetsgivaren så begär ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg från tidigare dag. Kostnaderna för begärt intyg betalas av arbetsgivaren. Har arbetsgivaren begärt intyg från viss läkare, är han inte skyldig att ersätta kostnaden för intyg från annan läkare. BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 41

42 Mom 2 Beräkning av sjuklön Sjuklön utges för sådan tid som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk. Den första sjukfrånvarodagen i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön. Mom.2.1 För månadsavlönade: För varje timme arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt nedan från månadslönen. Med månadslön avses den fasta kontanta månadslönen inklusive fasta tillägg. Under den första sjukfrånvarodagen i sjuklöneperioden görs avdrag med 100 % x månadslönen x x veckoarbetstiden och fr o m den andra sjukfrånvarodagen t o m den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden görs för varje sjuklöneberättigad dag avdrag per timme med 20 % x månadslönen x x veckoarbetstiden Dessutom utges fr o m den andra sjukfrånvarodagen t o m 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden sjuklön med 80 % av övriga lönedelar och ersättningar som avser ersättning för ordinarie arbetstid. 42 BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK

43 Sjukdomsfall längre än 14 kalenderdagar. Avdrag fr o m 15:e kalenderdagen Avdrag görs för varje kalenderdag frånvaron omfattar med månadslönen x Om frånvaro med kalenderdagsavdrag omfattar en hel kalendermånad görs i stället avdrag med hela månadslönen. Mom.2.2 För timavlönade Fr o m den andra sjukfrånvarodagen t o m 14:e kalenderdagen utgör sjuklönen för varje sjuklöneberättigad dag 80 % av arbetstagarens medeltimförtjänst. För arbetstagare med enbart timlön utgör sjuklönen 80 % av denna timlön. Dessutom utges fr o m den andra sjukfrånvarodagen t o m den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden sjuklön med 80 % av övriga lönedelar och ersättningar som avser ersättning för ordinarie arbetstid. Mom 3 Havandeskapslön En kvinnlig arbetstagare som är tjänstledig på grund av havandeskap eller i samband med barns födelse har rätt till havandeskapslön från arbetsgivaren om hon varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd samt - hennes anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten BEMANNINGSAVTALET EN ENKEL HANDBOK 43