Luftledningar Vibrationsdämpare

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE AFL, Anläggningar Förvaltning Ledningar VÅR BETECKNING TR DATUM SAMRÅD NT/,/ TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 3 Td FASTSTÄLLD Luftledningar Vibrationsdämpare Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på vibrationsdämpare för stålaluminiumlinor och linor av legerat aluminium enligt TR till luftledningar och omfattar utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att vibrationsdämpare uppvisar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd och ska användas vid inköp av vibrationsdämpare. Teknisk riktlinje för vibrationsdämpare med spiralinfästning för topplinor, se SvK TR (26)

2 Utgåva Ändringsnot Datum 1 (A) Byte av mall 09 / 07 / Byte av mall. Tabell 1 punkt 5 reviderad. Tabell 2 kod A1 och B1 utgår. Kapitel rev. Kapitel införd. 02 / 04 / Ny mall ny kapotelnumrering. Kapitel 7.1 antal provföremål reviderat. 09 / 06 / (26)

3 Innehåll 1 Referenser Omfattning Ordförklaring Beskrivning Krav Allmänt Material Ingående delar Klämma Skruv och mutter Bricka Insatsgänga Utförande Dämpare Klämma Linspår Dämparvikt Skruv och mutter Bricka Varmförzinkning Svetsning Märkning Mekaniska krav Dämpare Klämma Elektriska krav Korona Radiostörningar Dämpningskrav Dämpare (26)

4 5.6.2 Dämpningseffektivitet Dynamisk karakteristik Typkontroll Allmänt Dimensioner Zinktjocklek Dynamisk karakteristik Dämpningseffektivitet Dynamisk karakteristik efter utmattning Utmattning Dynamisk karakteristik efter utmattning Infästning av vikter till dämparlina Infästning av klämma till dämparlina Glidning Funktion Åtdragning Korona Stickprovskontroll Allmänt Dimensioner Zinktjocklek Dynamisk karakteristik Infästning av vikter till dämparlina Infästning av klämma till dämparlina Glidning Funktion Åtdragning Leverans Allmänt Dokumentation Sammanställningsritning Materialspecifikation Tillverkningsprocess (26)

5 8.2.4 Kvalitetssystem Monteringsanvisning Kontrollrapport Transport och lagring Montering Allmänt Uppsättning Hängkedja i raklinje Hängkedja i vinkel Spännkedja Tabeller...22 Tabell 1 Lina, dämpare och korona...22 Tabell 2 Antal dämpare per ledare och spann Figurer Figur 1 Tillförd vindenergi, teoretiskt beräknad Figur 2 Dämpningseffektivitetskurvor (exempel) Figur 3 Provspann Figur 4 Placering i hängkedja Figur 5 Placering i spännkedja (26)

6 1 Referenser Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger entreprenören att ofördröjligen påtala sådana förändringar. SS-ISO 272 Fästelement - Nyckelvidder för sexkantsprodukter - Metrisk serie. SS-EN ISO Fästelement - Fästelement av kolstål och legerade stål - Hållfasthetsfordringar - Del 1: Skruvar och pinnskruvar SS-EN SS-EN ISO 1461 Fästelement - Hållfasthetsfordringar - Del 2: Muttrar med metrisk ISO-gänga och specificerade värden på provbelastningar - Grov delning Oorganisk ytbeläggning - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder SS 2173 Fästelement - Planings och försänkningsdiametrar - Skruvar och muttrar med metriska ISO-gängor samt gängpressade skruvar SS-ISO 2178 SS-EN ISO SS-EN ISO SS-ISO 5455 Oorganiska ytbeläggningar - Omagnetiska beläggningar på magnetiska underlag - Bestämning av skikttjocklek - Magnetisk metod Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 1: Skruvar och pinnskruvar Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 2: Muttrar Ritningsregler - Skalor SS-ISO 7091 Fästelement - Rundbrickor - Metrisk serie Produktklass C SS-EN ISO 9001 SS-EN SS-EN SvK TR SvK TR SvK TR Ledningssystem för kvalitet Krav Kraftledningar - Isolator- och lintillbehör - Fordringar och provning Friledningar för starkström - Vibrationsdämpare av Stockbridge-typ - Fordringar och provning Tekniska riktlinjer - Linor Tekniska riktlinger Hänglinhållare och stödlinhållare Tekniska riktlinjer Skruvklämmor 6 (26)

7 SvK TR 08 Tekniska riktlinjer - Dokumentation Ref. 1 Guide on conductor self damping measurements. - Cigré SC22; Electra No. 62, pp 79-90, Ref. 2 Ref. 3 Guide on the measurement of the performance of aeolian vibration dampers for single conductors. Cigré SC22; Electra No. 76, pp 21-28, Transmission Line Reference Book - Wind-Induced Conductor Motion - Electrical Power Research Institute. 2 Omfattning Dessa bestämmelser gäller vibrationsdämpare av Stockbridge-typ för användning på stålaluminiumlinor och linor av legerat aluminium enligt SvK TR för luftledningar och omfattar utförande, kontroll och montering. Specifikationen avser att säkerställa att vibrationsdämpare uppvisar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd. Vibrationsdämparens funktion är att minska effekterna av vindinducerade vibrationer. För att säkerställa dämparens lämplighet har en serie bestående av tre kontroller sammanställts. Kontrollerna ska utföras på samma exemplar av dämpare. Den första kontrollen avser att fastställa dämparens dynamiska karakteristik. Den andra kontrollen avser att fastställa dämparens effektivitet och utförs på en ledare i ett provspann. Den tredje kontrollen avser att säkerställa att dämparen är tillräckligt effektiv under hela sin livslängd. Dämparen utsätts först för utmattning motsvarande linans beräknade livslängd. Sedan kontrolleras att dämparens dynamiska karakteristik inte signifikant försämrats efter utmattningsprovet. 3 Ordförklaring Tekniska termer och definitioner använda i dessa bestämmelser: Dämparlina Den del av dämparen som ansluter dämparvikterna till klämman. 7 (26)

8 Dämparvikt Den del av dämparen som sitter på vardera änden av dämparlinan. Klämma Den del av dämparen som fixerar dämparen till linan. Konstruktionsspänning Den högsta huvudspänning för vilken utrustningen är konstruerad. Konstruktionsspänning betecknas i detta dokument Um. Koronasläckspänning Den spänning där all synlig korona har upphört när spänningen sänks från en nivå med synlig korona. 4 Beskrivning Vibrationsdämpare ska vara av Stockbridge-typ och kunna användas för faslina och topplina. Dämpare består av en klämma och dämparlina med dämparvikter monterade i vardera ändar. Dessa vikter kan ha samma massa eller olika massa och kan ha symmetrisk eller asymmetrisk form. De kan även vara symmetriskt eller asymmetriskt placerade på dämparlinan. 5 Krav 5.1 Allmänt Dämpare ska klara de mekaniska påfrestningar som kan uppkomma vid transport, handhavande och montering vid temperaturer ner till -40 C, samt de mekaniska påfrestningar som kan uppkomma under ledningens livslängd inom temperaturintervallet -50 C till +100 C. 5.2 Material Ingående delar Alla i dämparen ingående delar ska vara tillverkade av metall. Delar som är av icke rostfritt stål eller järn ska vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO Zinkskiktets tjocklek ska uppfylla kraven enligt SS-EN ISO 1461 Tabell 2 och 3. 8 (26)

9 5.2.2 Klämma Klämma ska tillverkas av legerat aluminium innehållande max. 0,10 % Cu. Legeringen ska vara motståndskraftig mot korngräns-, skikt- och spänningskorrosion Skruv och mutter Skruv och mutter ska vara av rostfritt stål motsvarande kraven för kvalitet A2 80 enligt SS-EN ISO Hållfastheten ska vara enligt SS-ISO respektive SS-EN Bricka Bricka ska vara av rostfritt stål minst lika motståndskraftigt mot korrosion som kvalitet A2 enligt SS-EN ISO Bricka ska ha en hårdhet av min 240 HB Insatsgänga Insatsgänga ska vara av rostfritt stål lika motståndskraftigt mot korrosion som kvalitet A2 enligt SS-EN ISO Hållfastheten ska vara motsvarande den för skruv och mutter enligt Punkt Utförande Dämpare Dämpare ska vara utförd för att, med AUS-redskap, kunna monteras på och demonteras från spänningssatt ledning utan att helt separera de ingående delarna. Det ska vara möjligt att hänga dämparen på linan utan att dra åt klämman. Dämpare ska vara konstruerad för att undvika vattenansamling. Eventuella dräneringshål ska ha minst 6 mm diameter Klämma Klämma ska passa linor enligt SvK TR Linspår Linspår i klämma ska passa till lindiametern och vara fritt från ojämnheter och skarpa kanter. Icke metalliska material är inte tillåtna i linspår Dämparvikt Dämparvikt får inte, under några förhållanden, slå mot linan när dämparen är installerad Skruv och mutter Skruv och mutter ska ha metriska gängor M12 och 18 mm nyckelvidd enligt SS-ISO 272. För linor med diameter mindre än 17 mm kan metrisk gänga M10 och 16 mm nyckelvidd accepteras. 9 (26)

10 Skruv ska ha tillräcklig längd för att sluta utanför muttergängan. Urtag för skruvningsverktyg ska utföras enligt SS Bricka Bricka ska utföras enligt SS-ISO Klämma ska vara utrustad med bricka under skruvskaen och/eller muttern. Brickan ska vara konstruerad för att undvika krypning i klämman under brickan Varmförzinkning Varmförzinkning ska utföras efter att all maskinbearbetning, förutom kapning av dämparlinan, avslutats. Snittytorna på dämparlinan ska korrosionsskyddas Svetsning Svetsning är inte tillåten Märkning Klämman ska vara märkt med minst 3 mm höga, upphöjda eller nedsänkta tecken enligt följande: Tillverkarens firmamärke Typ- eller katalognummer Lindiameter Kvalitets märkning på skruv och mutter enligt SS-EN ISO 3506 Tillverkningsår 5.4 Mekaniska krav Dämpare Dämpare ska klara de mekaniska påfrestningar som kan uppkomma under hela dess livslängd Klämma Klämma ska ha tillräcklig klämkraft för att säkerställa dämparens läge på linan utan att skada linan eller orsaka förtida utmattningsskador på linan under klämman. Klämma med skruv M12 ska klara ett åtdragningsmoment av 110 Nm och klämma med skruv M10 ska klara ett åtdragningsmoment av 64 Nm utan att brott uppstår på ingående delar. 10 (26)

11 5.5 Elektriska krav Korona Dämpare för faslina ska vara fri från synlig korona vid en provspänning, fas-jord av: U m Provspänning = *1, 1 3 Där U m där 245 kv respektive 420 kv Radiostörningar Dämparen ska vara elektriskt ledande för att undvika radiostörningar. 5.6 Dämpningskrav Dämpare Dämpare ska, under den beräknade tekniska livstiden ge effektiv dämpning i temperaturintervallet -50 C till +100 C Dämpningseffektivitet Vid kontroll av dämpningseffektivitet ska den uppmätta, från vibratorn tillförda, energin vara större än den teoretiskt beräknade tillförda vindenergin inom frekvensintervallet 185/D Hz, dock lägst 8 Hz, till 1295/D Hz, där D är lindiameter i mm. Exempel på kurvor för dämpningseffektivitet ges i Figur Dynamisk karakteristik Dämparens dynamiska karakteristik ska inte uppvisa några signifikanta skillnader före och efter utmattning. En avvikelse av upp till ±20 % är acceptabel. 6 Typkontroll 6.1 Allmänt Om ej annat överenskommits utförs typkontroll enligt Punkterna på tre (3) provföremål. Samma dämpare ska användas för prov enligt Punkterna 6.2, 6.3, 6.4, 6.5 och 6.6. Typkontroll ska utföras på sådant sätt att tillvägagångssätt eller utrustning ej påverkar resultatet. 11 (26)

12 6.2 Dimensioner Kontrollen avser att kontrollera att dämparen dels uppfyller kraven enligt Punkt 5.3, dels överensstämmer med tillverkarens ritning med avseende på mått. 6.3 Zinktjocklek Kontrollen utförs enligt SS-ISO På varje provföremål utförs, beroende på storlek, tre till tio mätningar. Mätpunkterna ska vara jämnt och slumpmässigt fördelade över hela ytan. Kraven på minimum och medelskiktstjocklek enligt ska innehållas. 6.4 Dynamisk karakteristik Kontrollen avser att verifiera dynamisk karakteristik för varje dämpartyp. Dämparen monteras vertikalt på ett vibratorbord och vibreras med konstanta bordshastigheter på 0,05 m/s och 0,10 m/s inom frekvensintervallet 165/D Hz till 1480/D Hz, där D är lindiameter i mm. Frekvensen ska varieras antingen kontinuerligt med maximalt 0,2 dekader/minut eller stegvis med maximalt intervall på 1 Hz. Vid stegvis mätning ska vibrationen vara stabil vid varje steg. Följande ska uppmätas och redovisas i diagram som funktion av frekvensen inom det givna frekvensintervallet: Fυ (reaktionskraft) (N) ϕ (Fasförskjutning mellan reaktionskraft och hastighet) Pw (Energiabsorption i dämparen) (W) där Pw = 0,5 * Fυ * υ cosϕ (W) Fυ = reaktionskraft effektivvärde (N) υ = hastighet effektivvärde (m/s) ϕ = fasförskjutning (grader) 6.5 Dämpningseffektivitet Kontrollen avser att verifiera att dämparsystemet, dvs. dämpare monterad på lina, är tillräckligt effektivt för att skydda linan från utmattningsskador. 12 (26)

13 En kontroll med alternativa mätningar accepteras också. För beskrivning av denna kontroll ersätts fetstilta stycken med kursiva stycken markerade med Alt. Samma dämpare som kontrollerats enligt Punkt 6.2 ska användas. Kontrollen ska utföras på ett laboratoriespann med en minimum längd av 30 m. Provspannet ska anordnas enligt Cigré's riktlinjer, Ref. 1 och Ref. 2 samt Figur 3. Lina och linspänning ska väljas enligt Tabell 1. Efter överenskommelse, mellan tillverkare och beställare, kan annan lina och annan linspänning användas. Den alternativa linan ska ha lika eller mindre diameter, ska vara av samma grundkonstruktion, dvs. samma antal trådar, och ska ha samma karakteristiska impedans som lina specificerad i Tabell 1. Z = T * m (karakteristisk impedans) (kg/s) där T = linkraft (N) m = linans egentyngd (kg/m) Alla uppgifter motsvarande de som finns i Tabell 1 ska anges för alternativ lina. Efter att linan spänts ska en "mätklämma" monteras för att stöda linan i den ände där dämparen ska monteras. Mätklämman ska ha ett skarpt avslut, radie max 2 mm, och dess linspår ska vara exakt anpassat till lindiametern. Den ska inte användas för att upprätthålla linspänningen. Dämparen ska monteras på det avstånd från mätklämman som anges i Tabell 1. Trådtöjningsgivare ska monteras på linan på tre ställen i spannet, utanför mätklämman och på vardera sidan om dämparens klämma. Trådtöjningsgivarna, minst två på varje ställe, ska monteras på de två översta trådarna för att mäta den högsta spänningen på varje ställe på linan. Av denna anledning ska trådtöjningsgivarna monteras maximalt 2 mm från respektive klämmas kant. Alt Linans böjningsamplitud ska mätas på tre ställen i spannet, utanför mätklämman och på vardera sidan om dämparens klämma. Provspannet ska vibreras i stadiga vågor inom frekvensområdet 185/D Hz, dock lägst 8 Hz, till 1295/D Hz, där D är lindiameter i mm enligt Tabell 2. Energitillförseln vid varje egenfrekvens ska regleras till en töjning på 150 µm/m, topp-till-topp, i det mest påfrestade stället. 13 (26)

14 Alt Energitillförseln vid varje egenfrekvens ska regleras till en böjningsamplitud motsvarande en töjning på 150 µm/m, topp-till-topp, i det mest påfrestade stället. Böjningsamplituden på ett avstånd av 89 mm utanför mätklämman ska beräknas med formeln i EPRI boken. Ref. 3. Följande storheter ska mätas vid varje egenfrekvens: Energitillförseln från vibratorn Linans antinod amplitud topp-till-topp i en av de första fyra looperna närmast dämparen Töjningen i de tre mätpunkterna i provspannet Alt Böjningsamplituden i de tre mätpunkterna i provspannet Vindenergitillförseln ska beräknas enligt: P=f (Y/D) * D 4 * f 3 *L (W) P = beräknad vindenergitillförsel i W D = lindiameter i meter enligt SvK TR f = egenfrekvens i Hz Y = linans antinod amplitud topp-till-topp i meter f (Y/D) = en funktion av linans antinod amplitud topp-till-topp, uttryckt i lindiameter enligt Figur 1 L = spannlängd i m. Beräkningen ska göras för L = 370 m. Den uppmätta energitillförseln från vibratorn och den beräknade vindenergitillförseln ska uppfylla kraven enligt Punkt Kurvor med följande data avsatta mot frekvensen vid varje egenfrekvens inom det givna frekvensområdet ska presenteras: töjning i samtliga tre mätpunkter linans antinod amplitud topp-till-topp energitillförsel från vibratorn 14 (26)

15 beräknad vindenergitillförsel Alt Kurvor med följande data avsatta mot frekvensen vid varje egenfrekvens inom det givna frekvensområdet ska presenteras: töjning i samtliga tre mätpunkter linans antinod amplitud topp-till-topp energitillförsel från vibratorn beräknad vindenergitillförsel Dämpningseffektivitet kan alternativt utföras enligt SS-EN Avsnitt Dynamisk karakteristik efter utmattning Utmattning Samma dämpare som provats enligt Punkterna 6.2 och 6.3 ska användas. Dämparen monteras på ett vibratorbord och vibreras vertikalt 1x10 7 cykler vid den egenfrekvens som ligger närmast frekvensen 555/D Hz, där D är lindiametern i mm. Minimum topp-till-topp amplitud vid dämparklämman ska vara lika med linans antinod amplitud topp-till-topp mätt vid motsvarande egenfrekvens. Utmattning kan alternativt utföras enligt SS-EN Avsnitt vid den egenfrekvens som ligger närmast frekvensen 555/D Hz Dynamisk karakteristik efter utmattning Efter utmattning enligt Punkt ska dämparen ytterligare en gång kontrolleras med avseende på dynamisk karakteristik för att verifiera att den dynamiska karakteristiken hos varje dämpartyp är långvarig. Kontrollen utförs och resultatet redovisas enligt Punkt 6.4. Diagrammet ska vara i samma skala som för dynamisk karakteristik före utmattning. Dämparens dynamiska karakteristik ska uppfylla kraven enligt Punkt Dynamisk karakteristik kan alternativt utföras enligt SS-EN Avsnitt Infästning av vikter till dämparlina Kontrollen utföres enligt SS-EN Avsnitt Infästning av klämma till dämparlina Kontrollen utföres enligt SS-EN Avsnitt (26)

16 6.9 Glidning Kontrollen avser att verifiera att klämman inte glider på linan. Dämparen monteras på samma sorts lina som vid kontroll enligt Punkt Åtdragningsmomentet ska vara 60 Nm för skruv M12 respektive 35 Nm för skruv M10. En kraft, i linans riktning, ska anbringas på klämman. Kontrollen kan alternativt utföras enligt SS-EN Avsnitt 7.5, dock ska här angivna parametervärden användas. Ingen glidning får uppträda vid en anbringad kraft på minst 4 kn Funktion Kontrollen avser att verifiera att klämman inte skadar linan. Dämparen monteras på samma sorts lina som vid kontroll enligt Punkt 6.3. Åtdragningsmomentet ska vara 80 Nm för skruv M12 respektive 46 Nm för skruv M10. Okulärkontroll ska utföras, efter att klämman öppnats, för att kontrollera att linan inte är skadad eller deformerad, vilket skulle kunna orsaka förtida utmattningsskador på linan Åtdragning Kontrollen avser att verifiera att klämman har tillräcklig styrka. Klämman monteras på en stål- eller aluminium-stång med samma diameter som den lina klämman är konstruerad för. Åtdragningsmomentet ska vara enligt Punkt Brott får ej uppstå i någon av de i klämman ingående delarna och skruven ska var lätt att vrida med fingrarna Korona Kontrollen avser att fastställa koronasläckspänningen och utförs i ett helt mörklagt rum. Vid kontrollen rekommenderas användandet av antingen fältkikare med optisk prestanda på minst 7x50 eller bildförstärkare med förstärkning större än enligt SS-EN Dämparna ska monteras på linor eller stänger, med en diameter inom + 0,25 mm från lindiametern, arrangerat enligt Tabell 1. Endast ett dämpararrangemang av varje storlek behöver kontrolleras. Detta kan utföras på antingen dubbel- eller trippelledare. Dämparna utsätts för 50 Hz växelspänning. Koronasläckspänningen dokumenteras med färgfoto. Ett med synlig korona och ett vid koronasläckspänningen. Spänningsnivåerna anges på fotografierna. 16 (26)

17 Koronasläckspänningen ska överstiga den i Tabell 1 angivna spänningen. 7 Stickprovskontroll 7.1 Allmänt Stickprovskontroll utförs av tillverkaren på dämpare slumpvis uttagna från leveranspartiet. Antal provföremål ska tillhandahållas av tillverkaren utöver beställt parti utan kostnad för beställaren. Resultat från stickprovskontroll ska överensstämma med tillverkarens dokumentation vilken låg till grund för typgodkännande enligt Punkt 8. Antal provföremål framgår av nedanstående tabell. Partistorlek Antal provföremål N enligt överenskommelse 300 < N < N < N Provföremålen kontrolleras enligt Punkterna Dämpare som kontrollerats kasseras. Tillverkaren ska meddela beställaren när stickprovskontroll kommer att utföras. Protokoll från stickprovskontrollen ska arkiveras av tillverkaren och på anfordran uppvisas för beställaren. I det fall något provföremål icke uppfyller kraven ska omkontroll enligt nedan utföras. Om endast en dämpare eller del därav inte uppfyller kraven för stickprovskontroll ska nya provföremål motsvarande två gånger det ursprungliga antalet tas ut för kontroll. Om-kontrollen ska bestå av den eller de kontroller vilka icke uppfyllde kraven i ursprungliga kontrollen. Om två eller flera dämpare eller delar därav inte uppfyller kraven för stickprovskontroll, eller om någon inte uppfyller kraven vid om-kontroll, ska hela partiet anses icke uppfylla kraven. 17 (26)

18 Förutsatt att orsaken till fel kan bli klart identifierat kan tillverkaren sortera partiet för att avlägsna alla dämpare som inte uppfyller kraven. Det sorterade partiet ska därefter stickprovas. Antalet provföremål ska var tre gånger det ursprungliga antalet. Omkontrollen ska bestå av den eller de kontroller vilka inte uppfyllde kraven i ursprungliga kontrollen. Om någon dämpare eller del därav, av det sorterade partiet, inte uppfyller kraven för stickprovskontroll vid den utökade om-kontrollen, ska hela partiet anses icke uppfylla kraven. 7.2 Dimensioner Kontrollen utförs enligt Punkt Zinktjocklek Kontrollen utförs enligt Punkt Dynamisk karakteristik Kontrollen utförs enligt Punkt 6.4. Reaktionskraft och fasförskjutningen mellan reaktionskraft och hastighet ska mätas och uppritad mot frekvensen inom det givna frekvensintervallet. Motsvarande kurvor från typprovningen ska uppritas i samma diagram. 7.5 Infästning av vikter till dämparlina Kontrollen utföres enligt SS-EN Avsnitt Infästning av klämma till dämparlina Kontrollen utföres enligt SS-EN Avsnitt Glidning Kontrollen utförs enligt Punkt Funktion Kontrollen utförs enligt Punkt Åtdragning Kontrollen utförs enligt Punkt (26)

19 8 Leverans 8.1 Allmänt Före leverans ska vibrationsdämpare enligt dessa bestämmelser godkännas av beställaren. För godkännande ska tillverkaren visa att dämparen uppfyller bestämmelserna. Tillverkaren ska tillhandahålla dokumentation enligt Punkterna för godkännande. Godkännande av ritningar befriar ej tillverkaren hans ansvar för att dämparen uppfylller bestämmelserna. All dokumentation ska vara skriven på svenska eller engelska. 8.2 Dokumentation Generella krav för dokumentation, se SvK TR Sammanställningsritning Sammanställningsritning i minst två vyer i lämplig skala enligt SS ISO På ritningen ska anges: Typ- och/eller Katalognummer Huvudmått Linspårets mått med toleranser Max och min lindiameter för klämman Nyckelvidd för skruvar och muttrar Åtdragningsmoment All märkning Vikt Stycklista Materialspecifikation Beskrivning av material i ingående delar Tillverkningsprocess Beskrivning av tillverkningsprocess Kvalitetssystem Kvalitetssystem enligt SS-EN ISO Monteringsanvisning Monteringsanvisning på svenska eller engelska med erforderliga figurer. 19 (26)

20 8.2.6 Kontrollrapport Kontrollrapport enligt 6 och Transport och lagring Vibrationsdämparna ska förpackas på sådant sätt att de inte blir skadade eller nedsmutsade vid transport, byggnation eller lagring. 9 Montering 9.1 Allmänt Montering på ledare ska utföras enligt monteringsanvisning. Avstånd mellan hänglinhållarens centrum respektive spännlinhållarens mynning och dämpare ska vara enligt Tabell 1. När avslackning sker med skruvklämma, enligt SvK TR 05-15, placerad utanför spännlinhållarens mynning ska avståndet mellan skruvklämma och dämpare vara enligt Tabell 1. Avstånd mellan första och andra dämparen ska vara 1,0 meter. Se Figur 4 och 5. Dämpare enligt dessa bestämmelser ska användas vid nybyggnad, förstärkning och ombyggnad av ledningar. Antal dämpare enligt Tabell 2 baseras på användande av hänglinhållare enligt SvK TR I ledningar med dubbel- eller trippelledare ska alla spann förses med minst en dämpare per ledare. 9.2 Uppsättning Hängkedja i raklinje Antal dämpare per spann enligt Tabell 2 gäller för fas- och topplinor upplagda i hänglinhållare i raklinje och vinkel med en linjebrytningsvinkel < 10. När fas- eller topplina är belägen under trädtoppshöjd ska antal väljas enligt kod A2 eller B2. För lina som är belägen över trädtoppshöjd ska antal dämpare väljas enligt kod A2 eller B2. När det kan förväntas att kalhuggning kommer att utföras ska hänsyn härtill tas vid bestämmande av antalet dämpare Hängkedja i vinkel I vinklar med en linjebrytningsvinkel 10 monteras alltid minst en dämpare per lina på vardera sidan om hänglinhållaren då spannlängden överstiger 100 m när faslinan är större än 474 mm 2 respektive topplinan är större än eller lika med 142 mm 2. I öv- 20 (26)

21 rigt gäller antal enligt Tabell 2. När fas- eller topplina är belägen under trädtoppshöjd ska antal väljas enligt kod A2 eller B2. För lina som är belägen över trädtoppshöjd ska antal dämpare väljas enligt kod A2 eller B Spännkedja Vid avspänningar och skruvningskedjor monteras alltid minst en dämpare per lina då spannlängden överstiger 100 m och minst två dämpare då spannlängden överstiger 200 m när faslinan är större än 234 mm 2 respektive topplinan är större än eller lika med 142 mm 2. I övrigt gäller antal enligt Tabell 2. När fas- eller topplina är belägen under trädtoppshöjd ska antal väljas enligt kod A2 eller B2. För lina som är belägen över trädtoppshöjd ska antal dämpare väljas enligt kod A2 eller B2. 21 (26)

22 10 Tabeller Tabell 1 Lina, dämpare och korona (gäller även för Al-59 och AlMgSi lina) Koronaprov Lina Dämpare Placering 2) Avstånd till jord Provspänning Typ Dragkraft 1) Typ B min N m m kv 142 FeAl A 0, FeAl B 0, FeAl C 0, FeAl D 1, /98 FeAl E 1, /89 FeAl F 1, /102 FeAl G 1, ) Dragkraft i lina för kontroll av dämpningseffektivitet. 2) Avstånd mellan hänglinhållarens centrum respektive mellan yttersta del av spännlinhållare och klämmans centrum. Avstånd mellan mätklämmans yttre kant och dämparklämmans centrum för kontroll av dämpningseffektivitet. U 3) Provspänning = m *1, 1 3 4) Enkelledare. 5) Dubbel: Horisontella linor, 450 mm avstånd mellan linor upp till och med 32 mm diameter och 600 mm mellan linor med större diameter än 32 mm. Trippel: Likbent triangel med spetsen nedåt, 450 mm avstånd mellan linor upp till och med 32 mm diameter och 600 mm mellan linor med större diameter än 32 mm. 22 (26)

23 Tabell 2 Antal dämpare per ledare och spann Kod- Terräng- Spannlängd (m) Terräng Vegetation beteckning faktor < < > 550 Kuperad eller dalar parallellt med ledningen Annan vegetation från tät skog på ena sidan till öppen mark Antal dämpare per ledare och spann A2 0, Plan eller dalar vinkel-rätt mot ledningen Annan vegetation från tät skog på ena sidan till öppen mark B2 1, Sjö eller vattendrag C 1, (26)

24 11 Figurer Figur 1 Tillförd vindenergi, teoretiskt beräknad f(y/d) ,1 0,01 0,001 0, ,1 1 Y/D Y = linans antinode amplitud topp-till-topp [m] D = lindiameter [m] 24 (26)

25 Figur 2 Dämpningseffektivitetskurvor (exempel) Effekt (W) 185 / D eller 8 Hz 1295 / D Frekvens (Hz) Tillförd energi från vibratorn Beräknad tillförd vindenergi i spannet Figur 3 Provspann Mätklämma Trådtöjningsgivare Lågfriktions-infästning F Vibrator 25 (26)

26 Figur 4 Placering i hängkedja B 1 m Figur 5 Placering i spännkedja B 1 m 26 (26)