TJÄRA I FINLAND. Sammanfattning av seminarium Nordic Tar network oktober 2017 Finland

Transkript

1 TJÄRA I FINLAND Sammanfattning av seminarium Nordic Tar network oktober 2017 Finland

2 2

3 Seminarium om tjärbränning i Finland okt 2017 Innehållsförteckning Nordic Tar network 4 Nätverkets andra träff Orivesi klockstapel 4 Keuruu gamla kyrka 5 Hautaterva 6 Andra tjärtillverkare i Finland 8 Finska anvisningar om tjära 8 Registrering av tjära i REACH i Finland 9 BILAGA (1) Program (2) Deltagarlista (3) Restaureringen av Orivesi klockstapel, sammanfattning (4) Anvisningar för tjärning av spåntak Kyrkostyrelsens formulär nr 11/2017 (5) Meddelande om registrering i REACH 3

4 Nordic Tar network Den oktober anordnades den andra träffen i det nordiska nätverket om tjära, Nordic Tar network. Nätverket har startat upp under 2017 och har under tre år fått ett långsiktigt nätverksbidrag från Nordic Culture Point för att anordna träffar i Sverige, Norge och Finland. Två gånger per år kommer träffar att anordnas i de tre länderna. Det första året genomförs träffar i Sverige och Finland. Det nordiska nätverk om tjära har till syfte att möjliggöra träffar i de tre nordiska länderna mellan hantverkare, producenter, återförsäljare, kulturmiljövårdens organisationer, fastighetsägare, fastighetsförvaltare, utbildningsinstanser och föreningar. Det finns bland dessa grupper olika erfarenheter och kunskaper gällande bland annat kvaliteter på tjära, hantverksprocesser förknippade med framställningen av tjära och metoder för tjärstrykning. För att komma vidare med de många frågor och oklarheter som finns är det av betydelse att olika erfarenheter och kunskaper identifieras, kartläggs och dokumenteras mellan olika yrkesgrupper och mellan de olika länderna. Vid träffarna kommer olika produktionsanläggningar besökas liksom intressanta restaureringsobjekt där tjärningsarbeten planeras, pågår eller har genomförts. Målet är att vid projektets slut ha etablerat en plattform för att söka stöd från internationella fonder för vidare kunskapsuppbyggnad. Nätverkets andra träff 2017 Det andra träffen i nätverket ägde rum i Finland. Huvudmål för besöket var tjärtillverkaren Hautaterva som har sin produktion nära staden Saarijärvi ca 34 mil norr om Helsingfors, ungefär på samma breddgrad som Vasa. Måndagen den 23 okt träffades deltagarna i Helsingfors. En buss hämtade upp kl. 11 på Mannerheimplatsen i centrala Helsingfors. Därefter fortsatte bussen till flygplatsen för att hämta upp ytterligare deltagare som kom med flyg från Stockholm och Oslo (program bil 1, deltagarlista bil 2). Orivesi klockstapel Det första besöket gjordes vid klockstapeln i Orivesi som är byggd Taken restaurerades 2004 av Tom Nylund på Nykarleby Spåntak. Planering och projektering gjordes av Arkitektkontoret Antti Pihkala (se dokumentation i bilaga 3). Klockstapeln är i sin bas fyrkantig och övergår sedan till en åttkantig form i klockvåningen genom det första takets konstruktionen. Den vertikala klockvåningen kröns av en kupol med spira. Tom Nylund och Antti Pihkala berättade kort om vilka arbeten som utförts. Södra, västra och östra sidans lägre takfall lades helt om med nytt spån. En stor del av de befintliga spånen var tidigare omlagda och hade en klart sämre kvalitet än originalspånen. Norra sidan, som var i bäst skick och som hade en spåntäckning med en högre grad originalspån, lagades med gamla spån som återanvändes från de andra takfallen. Vid restaureringen hittades näverflak i varje spånskift på de ställen där det fanns originalspån. De har antagligen lagts som ett extra skydd för att förhindra vattengenomträngning mellan spånen. På kupolen finns ännu idag bevarade originalspån längst ned där solen inte kommer åt att bryta ned veden. Vi gick upp i klockstapeln för att bl.a. titta på nedtagna originalspån och nyare spån som sparats. De är ca cm långa och har en relativt enhetlig bredd mellan cm breda. Visytan har varit 4

5 Seminarium om tjärbränning i Finland okt 2017 mellan cm enligt uppmätningarna gjorde vid restaureringen. På de nedtagna spånen går det att se att det har fastnat näver i tjäran. Det verkar som att spånen har varit tjärdoppade, men inte i hela sin fulla längd utan främst så att visytan täcks. En del av spånen är jämntjocka från basen och en bit över visytan och har endast kilform den sista tredjedelen av spånet. Kilformen är gjord med yxa. Det syns på baksidan av spånet att den jämntjocka delen är hyvlad. Dessa olika spår antyder att de här spån skulle kunna vara tillverkade av brädor. Underlagstaket består av snedfasade brädor. Vid kupolen syntes det från insidan att det låg näver kvar mellan spånskiftena. Keuruu gamla kyrka Det andra besöket gjordes vid Keuruu gamla kyrka. Här har Julius Kotivuori, som tidigare ägde företaget Vanhat Talot Oy som bland annat har tillverkat och lagt många spåntak i Finland och Sverige, stått för renoveringar och underhåll under en 20-årsperiod. Kyrkan är byggd helt och hållet i trä 1759 av byggmästare Antti Hakola. Den består av ett långhus med ett tresidigt avslutat kor, två sidoarmar, ett smalare torn i väst och en smalare sakristia i öster. Fasaderna är brädklädda och takfallen är täckta av stavspån. Alla takfall har lagts om efter 1980 med sågad spån. Det fanns troligen inte några originalspån kvar vid den senaste omläggningen. De är mycket branta takfall på långhus, kor och sidoarmar. Dessa har en mönsterläggning med romber skapat genom en kombination av rakt avslutade spån och spetsigt avslutade spån. På sakristian är taket rundat. På detta takfall finns endast spetsiga spån. Längst ned mot takfot finns en rad av rundade spån. Det finns två höga spiror som är klädda med spån och dessa är troligen original. Julius har använt finsk dalbränd tjära från östra Finland de gånger han har gjort tjärstrykningen. Församlingen kan själv ha köpt tjära från företaget Hautaterva när de låtit någon annan göra tjärningen. Han berättade också om takets struktur och att i dessa trakter så brukade man lägga näver mellan spånen (jmf. Orivesi klockstapel). Alla planerare/projektörer vill ändå inte följa den traditionen. (arkitekt Ulla Rahola i Keuruu kyrkas renovering). Spåntaken på Keuruu gamla kyrka. 5

6 Seminarium om tjärbränning i Finland okt 2017 Inne i kyrkans sakristia fanns att kyrkomuseum och på väggen mot koret var några äldre spån uppspikade. I den gamla kyrkan har man inga uppvärmningsanläggningar. Den nya tegelkyrkan kompletterades Hautaterva På tisdagen besöktes tjärproducenten Hautaterva och ägaren Topi Hakkarainen visade runt i produktionsanläggningen. Topis far grundade företaget Från början var tjärdalen som de använde rund i likhet med traditionella finska tjärdalar, men den hade betonggolv. Produktionen har efter hand utvecklats för att bli mer automatiserad. Anläggningen består idag av en lutande ränna med betonggolv och betongväggar som staplas med tjärved. Den övre kortsidan är öppen. Rännan har använts i ungefär 18 år. Den höga värmen har gjort att betonggolvet har behövts göras om några gånger. Idag bränner företaget ca 10 ton tjära per år. En bränning ger ca 1 ton eller 1100 liter tjära och Topi gör 10 bränningar om året. Tjärdalen staplas med ca 40 kubik ved, vilket således ger ca liter tjära per kubik ved. Topi säljer tjäran för 10 per liter. Stubbarna samlas in från statliga skogar på en radie av ungefär 30 km från anläggningen. Det finns en del gamla skogar kvar så träden kan vara över 100 år gamla ibland och stubbarna kan ha stått upp emot 50 år eller mer. De brutna stubbarna ligger ungefär 6 år kvar i skogen innan de transporteras till tjärbränningen. Topi uppskattar att stubbarna kommer att räcka till produktionen minst under hans livstid. Topi betalar 7 för en kubik ved. När stubbarna transporterats till anläggningen läggs de upp i ett lager under ett högt plåttak. Där finns stubbar lagrade för ungefär ett års produktion. Stubbarna klyvs ned till mindre delar i en hydrauliskt driven sax och de mindre bitarna transporteras vidare på ett band till en mellanlagring i ett flyttbart hjulförsett tält. Det sker ingen särskild rensning av fetved från sämre ytved vid klyvningen i mindre bitar. Innan tjärveden börjar staplas i rännan täcks golv och väggar med masonit. Staplingen görs helt för hand. Om Topi arbetar ensam tar det en vecka att stapla. Han måste vara noggrann vid staplingen för att få det tätt och inte för mycket luftrum men också för att tjäran lätt ska rinna på tjärrännans botten ned mot avtappningen i rännans slut. När allt är staplat så läggs ett lager med 10 cm halm ovanpå tjärveden och ovanpå det ett lager våt jord för att täta. Jorden återanvänds från tidigare bränningar. Tjärdalen tänds på i den övre änden och brinner sakta från en kortsida till den andra. Under själva bränningen så används en hydrauliskt driven vält som är fast monterad för att packa ihop veden allt eftersom. Vältningen sker automatiskt men kan också skötas manuellt vid behov. I överkant på cementväggen i den nedre kortändan av tjärrännan finns en öppning som leder till en skorsten. Där går rökgaserna ut och skorstenen gör att det blir ett självdrag i tjärveden genom den packade veden i tjärrännan. Skorstenen är ca 8 m hög. När tjäran börjar rinna är temperaturen ca 350 grader. Topi har inte mätt värmen inne i veden. Bränningen tar ca 4-5 dagar. 6

7 Seminarium om tjärbränning i Finland okt 2017 Hautatervas tjärränna under pågående tjärbränning. Vid den nedre kortändan av tjärrännan finns ett uppsamlingsrum för tjäran. Tjäran droppar först ned i ett mindre kärl och leds sedan vidare till ett lite större kärl i samma rum. Här sker en första avskiljning av kondensvatten och andra flyktiga komponenter från tjäran. Det sker genom att kärlet hettas upp indirekt genom en oljebrännare som är monterad i anslutning till kärlets botten. Efter den första upphettningen hettas tjäran upp ytterligare en gång när den förs i en loop genom ett stålrör, som är kopplat till en annan oljebrännare, och sedan sprutar tillbaka in i stålkärlet. Detta gör att ytterligare oönskade ämnen dunstar bort. Dessa processer försäkrar att tjäran får en enhetlig komposition. Från kärlet pumpas tjäran vidare till en större tank. All tjära från en bränning samlas i samma kärl. I slutet av bränningen så kommer ca 100 kg tjära ur de rökgaser som avleds och kondenseras direkt från tjärrännan. Denna tjära blandas med den övriga tjäran i ståltanken. Denna sista del av processen liknar mer en retortbränning. Efter avslutad bränning pumpas tjäran till ett eller fler lagringskärl. 7

8 Seminarium om tjärbränning i Finland okt 2017 Tjärveden brinner från den öppna kortänden av tjärrännan till den andra. Ovanpå tjärveden ligger ett tjockt lager av halm och gammal blöt kol och jord från tidigare tjärbränningar. Andra tjärtillverkare i Finland Med vid studiebesöket på Hautaterva var ytterligare ett antal finländska tjärproducenter som bränner tjära i traditionell tjärdal. I kommunen Kuhmo i landskapet Kajanaland i östra Finland produceras bland annat tjära av Lentiiran Terwa Ky. Där brändes den största tjärdalen i modern tid år Tjärdalen var 23 m i diameter och gav liter tjära (se bilder på terva.fi). Ytterligare en producent kom från norra Finland. Flera av tjärtillverkarna använder katad stamved i produktionen och blandar denna med ved från stubbar. Katningen går till så att man det första året barkar trädet så långt man når från marknivå. Det andra året kliver man upp på en pall och barkar ytterligare någon meter. Det tredje åren går man upp på en stege och barkar en tredje gång ännu högre upp. Barkningen görs i maj månad. På den norra sidan av trädet lämnas en obarkad rand på ca 10 cm kvar. Efter det sista årets barkning får trädet stå 3-4 år innan det fälls. Det är endast den katade veden som sedan används i tjärdalen. Stammen klyvs i mindre träbitar som är ca cm långa. Finska anvisningar om tjära Kyrkostyrelsen och Museiverket har tillsammans producerat en ny anvisning om tjära som getts ut Anvisningen bygger på de senaste årens utvärderingar av tjärningar som gjorts i ett finskt tjärprojekt. Till anvisningen finns en blankett som ska fyllas i vid tjärning. Antti Pihkala berättade om anvisningen och delade ut den till deltagarna. Kommentarer och synpunkter får mycket gärna lämnas till någon av författarna till anvisningen. (bilaga 4) 8

9 Seminarium om tjärbränning i Finland okt 2017 Registrering av tjära i REACH i Finland Under bussresan till Helsingfors berättade ordförande Juha Pyötsiä i föreningen Eläköön Terva, på svenska Leve tjäran, om det pågående arbetet med att registrera den finska tjäran i REACH. Registreringen görs för tillverkning mellan 1-10 ton tjära. Finansiering av registreringen är organiserad av föreningen Leve tjäran. Konsulten Linnunmaa Oy har gjort färdigt de flesta proverna som krävs. Den slutgiltiga registreringen ska vara gjord 1 juni Det är bara tre mindre företag med i registreringen och Hautaterva är ett av dessa. (bilaga 5) Gruppfoto framför Keuruu gamla kyrka. 9

10 BILAGA 1 NORDIC TAR NETWORK inbjuder till träff om TJÄRA och TJÄR- BRÄNNING I FINLAND oktober 2017 Vi besöker Hautaterva, en av de finländska producenterna av tjära, och några kyrkomiljöer längs vägen mellan Helsingfors och Saarijärvi. Det finns plats för 50 deltagare vid träffen. Länk till anmälan finns på sista sidan. KEURUU GAMLA KYRKA

11 PROGRAM MÅNDAG 23 OKTOBER Resan till Saarijärvi avgår från centrala Helsingfors och hämtar sedan upp resenärer på flygplatsen Samling utanför Museet för nutidskonst Kiasma, Mannerheimplatsen 2, för avfärd med buss mot Saarijärvi Stopp vid Helsinki-Vantaa flygplats för att hämta upp deltagare som kommer med flyg från Oslo och Stockholm kl , och under förmiddagen Lunch Tervamiilu Avfärd mot Orivesi. I bussen berättar bl.a. Antti Pihkala om den nya anvisningen om tjärning av kyrktak som har tagits fram av kyrkostyrelsen och Museiverket Besök vid Orivesi klockstapel byggd Klockstapeln är byggd av Matti Åkerblom som var en känd byggmästare i Finland under denna tid och som byggde flera kyrkor. Klockstapeln restaurerades 2004 och tjäras kontinuerligt Besök vid Keuruu gamla kyrka byggd Kyrkan är byggd av Antti Hakola, också en av den tidens främsta byggmästare. Julius Kotivuori har varit ansvarig för tjärningen av kyrkans spåntak de senaste 20 åren och berättar på plats om detta Middag i Keuruu gamla prästgård av Pappilan pidot Körtid till Summassaari Framme i Summassaari och incheckning på spahotellet.

12 TISDAG 24 OKTOBER Frukost på hotellet Utcheckning och avfärd med buss Besök hos tjärtillverkare Topi Hakkarainen och företaget Hautaterva Hautaterva är den största producenten av tjära i Finland idag. De producerar strax under 10 ton per år. ÄgarenTopi Hakkarainen kommer i samband med besöket att starta upp en tjärbränning. Läs mer om företaget på Avfärd och lunch på vägen mot Helsingfors Stopp vid flygplatsen för avlämnande av deltagare som ska flyga till Oslo eller och till Stockholm 18.55, eller ORIVESI KLOCKSTAPEL

13 PRAKTISK INFORMATION RESA TILL OCH FRÅN HELSINGFORS Programmet är anpassat efter flygavgångarna från Oslo och Stockholm. Gemensam buss avgår utanför museet Kiasmas huvudingång vid Mannerheimplatsen 2, Helsingfors, måndagen den 23 oktober kl för den som kommer med färja till Helsingfors eller redan befinner sig i Helsingfors. Bussen passerar flygplatsen Helsinki-Vantaa och hämtar upp de resenärer som anländer till terminal 1 med flyg från Oslo med SAS kl eller till terminal 2 med Finnair Från Stockholm anländer SAS 9.40 samt till terminal 1 och Finnair till terminal 2. Information om vart bussen stannar kommer att skickas ut veckan innan seminariet. Den gemensamma bussen kommer tisdag 24 oktober att lämna av resenärer vid Helsinki-Vantaa flygplats mellan i tid för flyget till Oslo med Norweigan från terminal 2. Till Stockholm går flyg med Norweigan och med SAS och Bussen anländer till centrala Helsingfors omkring den 24 oktober. BOENDE I träffen ingår en hotellnatt mellan måndag-tisdag på Summassari spahotell utanför Saarijärvi. Se hemsida ANMÄLNINGSLÄNK Via denna länk gör du din anmälan till träffen: NORDIC TAR NETWORK Syftet är att i nätverket dela kunskaper och utbyta erfarenheter mellan de nordiska länderna och mellan olika yrkesgrupper och kompetenser. Under perioden planeras sex träffar att genomföras. Läs mer om nätverket på

14 BILAGA 2 Christina Persson Antikvarie Hantverkslaboratoriet christina.persson@conservation.gu.se Ole Jørgen Schreiner Snekker Norsk Folkemuseum Ole.Jorgen.Schreiner@norskfolkemuseu m.no Maria Lantto Stiftsantikvarie Strängnäs stift maria.lantto@svenskakyrkan.se Dag Forssblad Stiftsantikvarie Strängnäs stift dag.forssblad@svenskakyrkan.se Frode Falkenhaug Slöjd & Formkonsulent Gotlands Museum frode.falkenhaug@gotlandsmuseum.se Pär Malmros Byggnadsantikvarie Gotlands Museum par.malmros@gotlandsmuseum.se Carin Jakobsson Ordförande Samfälligheten Gotlands kyrkor carin.jakobsson@telia.com Monica Syversen Ljussättare Ardre Soide Gotland monica.syversen@gmail.com Vidar Henden Daglig leder Møretyri AS post@moretyri.no Staffan Classon Tjärhandlare Claessons Trätjära AB staffan@claessons.com Juha Pyötsiä Ordförande i Leve Tjäran Pensionär juha.pyotsia54@gmail.com förening Ilkka Pollari konsult Skoude ilkka.pollari@skoude.net Merete Winness Leder for museums- og eiendomsavdelingen Fortidsminneforeningen mw@fortidsminneforeningen.no Elisa Heikkilä specialforskare Museiverket elisa.heikkila@museovirasto.fi Ole Harald Flåten Prosjektleder Stiftelsen Oseberg Vikingarv ole.harald@sagaoseberg.no Harri Metsälä specialsakkunnig Museiverket harri.metsala@nba.fi Tom Nylund Spåntaksentreprenör Nykarleby Spåntak info@spantak.fi Daniel Wikström Fastighetschef Pedersörenejdens kyrkliga daniel.wikstrom@evl.fi samfällighet Antti Pihkala överarkitekt Kyrkostyrelsen, Finska kyrkan antti.pihkala@evl.fi Trond Borsheim Halskar Saga Oseberg t.borsheim@hotmail.com Jani Puhakka Conservator Museiverket jani.puhakka@museovirasto.fi Fredrik Löthgren Byggnadsvårdare Karlskoga Fönsterhantverk AB f.lothgren@icloud.com Daniel Eriksson Byggnadsvårdare Bygg och Hantverk i Karlskoga AB info@lobergsfalla.com Esa Heikkinen Pro Agria Kainuu esa.heikkinen@proagria.fi (Lantbruksförbundet) Topi Heikkinen tjärproducent Lentiiran Terwa sales@lentiira.com Markku Sutinen tjärproducent Ari Westersund tjärproducent ari.westersund@gmail.com Pekka Saatsi arkitekt Erkki Pöyskö tjärmästare Tuopi Hakkarainen tjärproducent Hautaterva info@hautaterva.net

15 BILAGA 3 Orivesi Bell Tower, built in Shingles partly original, partly renewed in Restoration

16

17

18 Builder Mats Åkerblom. Both the Church and the belltower vere completed in The church was destroyed in a fire In 1958.

19 The turnip-like shape of the tower is typical for the region. Åkerblom built also the Church of Ruovesi (1776), Kuorevesi (1779), Kurtu (1781) and Pihlajavesi (1782).

20 The drawings were madein in connection with the planning of the repair of the shingle roof. Also the photos of the roof were taken prior to the repairs. All the oldest parts of the shingle roof, such as the dome base, were not in need of repair (A). The wood material of the more recent parts of the roof was clearly of a more inferior quality (B).

21 Installing of new shingles in Contractor Tom Nylund / Nykarleby Spåntak AB

22 Oriveden tapuli katon eri-ikäisten osien värierot ovat tasoittuneet Photos and drawings By Antti Pihkala, Main source: Antti Pihkala, Paanukatot Suomen kirkoissa ja tapuleissa, Oulun yliopisto, Arkkitehtuurin osasto A 49, Oulu antti.pihkala@evl.fi

23 BILAGA 4 Kyrkostyrelsens cirkulär nr 11/ ANVISNING FÖR TJÄRNING AV SPÅNTAK 2017 Allmänt Denna anvisning är avsedd för aktörer som äger en byggnad med spåntak, som planerar ett tjärningsprojekt eller som ansvarar för underhållet av spåntak, för att användas vid förberedelse av ett tjärningsprojekt på ett skyddat objekt eller ett objekt som stöds med Kyrkostyrelsens byggnadsunderstöd. Anvisningen kan också tillämpas andra motsvarande byggnader med spån- eller brädtak. Anvisningen har utarbetats av intendent Anu Laurila och byggnadskonservator Jani Puhakka på Museiverket och överarkitekt Antti Pihkala på Kyrkostyrelsen. Utredning av bakgrundsinformation om tjärningsprojektet Som utgångspunkt för arbetet rekommenderas en utredning av takets kondition, struktur och byggnadshistoria. När man känner taket och dess historia är det lättare att planera och genomföra arbetet och nå ett hållbart resultat. Utredningen kan göras som ett separat arbete, även om det inte är aktuellt att tjära taket. Utredningen ska presentera takets historia, eventuella åldersvariationer på olika delar av taket och omfattningen på tjärningsprojektet (uppgifter om ytan, särskilda egenskaper som t.ex. antalet och kvaliteten på ornament, utsprång, vimpelstänger, takåsar eller fogar). Man behöver utreda när taket har byggts och möjligen vem som gjort det, när det har tjärats, vilka produkter som har använts och andra aspekter som inverkar på takets skick och den kommande behandlingen. Takytans struktur (1, 2 eller 3 lager), eventuell underlagstäckning, brädfodring och metoden för fastsättningen av spånen påverkar hållbarheten. I en noggrannare utredning finns det också skäl att dokumentera spånens storlek och form, träslag, materialkvalitet (t.ex. täthet, radiell riktning) och framställningssätt (kluvna, hyvlade, täljda, sågade). Information om eventuella jämförbara objekt kan också skrivas in i bakgrundsutredningen. Om man sparar fragment, gammal spån, spikar eller andra delar ska viktig information om dem, inklusive var de förvaras, antecknas i bakgrundsutredningen. Utredningen kan senare kompletteras med fakta som upptäcks under själva tjärningen (se kapitlet Tjärning). Bedömning av renoveringsbehovet

24 Om taket är i sådant skick att det förutsätter renovering före eller i samband med tjärningen är det bra att ta in en konditionsbedömning i bakgrundsutredningen. Konditionsbedömningen kan vid behov delas upp per takdel, helst med hjälp av överskådliga scheman. Takets struktur kan presenteras med ritningar eller fotografier. Vanligtvis behövs inte ritningar med måttangivelser, om inte omfattande delar av taket ska förnyas. Kärnfrågan i utredningen är huruvida taket kan underhållas och om det fortfarande står sig med enbart tjärning. Den som utarbetar utredningen ska ge sin egen bedömning av behovet av tjärning och de faktorer som utifrån utredningen inverkar på ett lyckat tjärningsprojekt. Exempel på iakttagelser och bedömning av takets skick: - ytbehandlingens skick på takets olika delar eller sidor - för varje takdel eller taksida en angivelse av huruvida över hälften av spånen är i gott skicka och om ytan suger upp eller stöter ifrån sig tjäran (orsaken till bortstötningen bör utredas) - är spånen i dåligt skick, finns det underlagstäckning - skador på taket, läckor och orsaken till läckage - om taket har behandlats med något annat än tjära (t.ex. kreosot, stenkolstjära) eller spånen består av tryckimpregnerat trä hålls tjäran inte på. Det lönar sig i så fall inte att slösa pengar på tjärning utan är bättre att börja förbereda ett nytt tak. Arbetsbeskrivning När man planerar tjärstrykning av ett spåntak ska takets tekniska funktion och dess estetiska och byggnadshistoriska värde samordnas. Planen görs upp enligt beställarens tidsschema och andra önskemål, vid behov med förhandlingar med myndigheterna, till exempel Museiverket. Det lönar sig att låta en kunnig planerare eller byggherre göra upp planer och andra dokument. Planeraren eller byggherren kan då också övervaka tjärningen. Som dokumentmallar, för exempelvis entreprenadprogram, rekommenderas RT-blanketter som är försedda med de ramvillkor som lagar och avtalsvillkor ställer. Inköp av tjära förutsätter att man ber tjärproducenter om anbud. Utöver anbudsförfrågan, bakgrundsutredningen och arbetsbeskrivningen rekommenderas att beställaren också ger entreprenörerna en särskild anbudsblankett som underlättar jämförelsen av anbuden. Arbetsinstruktionerna kan ändras och kompletteras bara genom överenskommelser och godkännande vid gemensamma arbetsplatsmöten. Allmänna frågor att ta upp i arbetsbeskrivningen: Bakgrund (vid behov mer detaljerad utredning) - inledning, spåntakets omfattning och egenskaper och målet med arbetet - sammanfattning av åtgärder som hör till entreprenaden, livscykelöversikt, behov av att bibehålla värdefulla egenskaper hos taket Entreprenörprogram (som separat dokument) - entreprenadens form och tidpunkt, dokumentens prioritetsordning och förhållande till de allmänna avtalsvillkoren (YSE) - tidsschema för arbetet och arbetsplatsmöten

25 - parternas ansvar och skyldigheter; t.ex. mängden tjära och inköp av tjära (beställaren/entreprenören) - entreprenadens summa, delbetalningar, dröjsmålspåföljder - tillstånd, behov av utlåtanden, arbetskraft, övervakning och dokumentation - personalrum och lagerutrymmen - försäkringar, garantier Säkerhet (separat arbetarskyddsbilaga) - avgränsning av arbetsplatsområdet, inhägnad - rivning och tillvaratagande; damm, buller och avfall - ställningar, lyft- och takarbete - skydd av byggnadens övriga delar - brandfrågor och brandskydd Tjära Tjäran kan köpas in av antingen församlingen eller entreprenören. För tjärningen används inhemsk fullvärdig furutjära. Från och med juni 2018 ska producenter och importörer, vars produktion eller import av tjära överstiger ett ton (1 000 kg) per år, ha produktregistrering enligt EU:s REACH-förordning. Byggherren (övervakaren) kan vid behov ta prover av alla tjärpartier som levererats till byggarbetsplatsen. Församlingen sparar proverna. Användning av pigment i tjäran (t.ex. rödmylla, kimrök) kan fastställas i arbetsbeskrivningen eller beslutas vid ett arbetsplatsmöte. Pigment kan användas om de ingår i takets ytbehandlingstradition, annars inte. Tjäråtgången beror i hög grad på kvaliteten på de spån som ska bestrykas. Det går åt cirka en liter per två eller tre kvadratmeter eller cirka ett halvt kilo per kvadratmeter. Förarbeten Omfattningen på det förberedande arbetet beror på takets egenskaper, förhållandena och arbetets omfattning. Det rekommenderas att tjärstrykning görs i början eller mitten av sommaren. Tjärning på hösten bör undvikas, eftersom den relativa luftfuktigheten då är som högst. Det rekommenderas att tjärningen utförs vid en relativ luftfuktighet på högst 80 procent och en temperatur på minst +10 grader. Spånen måste vara helt torra när arbetet inleds. Tjärningsdagen samt dagen innan och följande dag bör vara regnfria. Kontrollera med en fuktmätare att ytan är torr. Fuktighetsgraden på spån som ska tjäras ska som regel vara under 18 procent. Om fuktighetsgraden överstiger 25 procent lönar det sig inte att göra tjärstrykningen. I sådana förhållanden hålls inte tjäran på den fuktiga ytan utan börjar inom kort rinna av. Gamla, gistna, grånade och mossbelupna spån ska helst stålborstas före torrputsning. Det är inte nödvändigt att använda tryck- eller annan vattentvätt, eftersom detta kan skada taket eller fukta underlaget i onödan. Löst damm och löv rensas från spånens yta genom torrputsning. Om man förnyar spån kan de förbehandlas genom att man sänker ner dem i eller bestryker dem med uppvärmd tjära.

26 Vi rekommenderar att tjäran värms upp före strykningen. Syftet med det är att få bort orenheter ur tjäran. Tjäran kan kokas ihop till cirka grader 4 8 timmar före användningen. Tjäran behöver förvärmas för att underlätta strykningen. Upphettningen ska göras på ett säkert och kontrollerat sätt i ett kärl som gör det möjligt att reglera och mäta temperaturen. Denna åtgärd kräver certifikat för heta arbeten. Tjärstrykning Tjäran blir lätt att stryka på när den värms upp (40 50 grader). Tjäran ska inte tunnas ut med till exempel terpentin, eftersom det gör att den fäster sämre och får sämre hållbarhet. Tjäran lyfts upp på taket i små uppvärmda satser. Tjära för en taksida åt gången värms upp och rörs sedan om så att den håller jämn kvalitet och ton under tjärningen av hela taksidan. Den stryks på spånytan omedelbart med början från takets övre kant. Tjära stryks på så länge ytan drar i sig. Som redskap kan man använda en pensel med långa och mjuka strån av så hög kvalitet som möjligt. Penseln kan fästas på ett kvastskaft. Vi rekommenderar inte att man pumpar upp tjäran på taket och inte heller att man låter den rinna ner längs med taksluttningen. Samtidigt som man bestryker spånen ger man akt på deras skick och meddelar omedelbart allvarliga brister till övervakaren. Bakgrundsutredningen kan ännu kompletteras i detta skede, om det framkommer ny information om taket, till exempel via personintervjuer, spår av tillverkaren som hittas i taket eller andra iakttagelser från byggplatsen. I samband med tjärningen kan man också kontrollera åskledarna. Tjäran går inte nödvändigtvis ihop med metaller. Tjäran ser inte ut att bilda skyddande oxidering på kopparyta. Det rekommenderas inte att man använder kyrkans rännor för att samla upp överlopps tjära och man bör vara aktsam med takplåt vid tjärningen. Efter tjärningen En andra strykning kan göras om ytan förutsätter det, dvs. om tjärytan har blivit matt eller spånen har dragit i sig tjäran. Det förutsätter att väderförhållandena är lämpliga och ytan tillräckligt torr. Erfarenheten visar att en andra strykning har kunnat göras tidigast fyra veckor efter den första. Om det trots skyddsåtgärder skvätter tjära på väggar, trappor eller fönster hör det till entreprenaden att tvätta bort den. Tjärning hör till kyrkans underhållsprogram. Beroende på takets ålder och egenskaper kan tjärningsintervallet vara mellan ett och fem år. När det bildats en skyddande tjärhinna på taket kan tjärningsintervallen som regel förlängas. Övervakning Det är övervakarens uppgift att aktivt sköta kontakterna mellan församlingen eller byggherren, entreprenören, planeraren och myndigheterna. Övervakaren kan också, med fullmakt från beställaren, agera byggherre. Det är bra att ingå ett övervakningsavtal enligt Rakennustietos modell. Övervakarens yrkesskicklighet påverkar hur väl tjärningen lyckas. Övervakaren säkerställer att arbetet utförs enligt planerna

27 För arbetet används det bifogade övervakningsschemat, som fylls i regelbundet under projektets gång. Det ifyllda schemat lämnas till beställaren. Övervakarens uppgifter under entreprenaden - kontrollera att arbetet utförs i enlighet med arbetsbeskrivningen och andra dokument - sammankalla till arbetsplatsmöte vid behov - sköta protokoll och granskningsdokument - hålla koll på tidsschemat - följa upp att skydd, ställningar och andra arrangemang på arbetsplatsen följer överenskommelser och avtal - vid behov ta prover under arbetets gång Rapportering till beställaren när entreprenaden avslutats - arbetsskeden och förhållanden under tjärningsprocessen samt tjäråtgång på de olika delarna av taket skrivs in i arbetsplatsprotokollet - de olika arbetsskedena fotograferas; vi rekommenderar en dagboksliknande redogörelse över arbetet - de olika skedena av arbetet dokumenteras (förhållanden, arbetssätt, hantering av tjäran, åtgång, övriga anmärkningar och eventuella undersökningar av gammal ytbehandling) - granskningar inom garantitiden ordnas Närmare information: Överarkitekt Antti Pihkala, , antti.pihkala(at)evl.fi Intendent Anu Laurila, , anu.laurila(at)museovirasto.fi KYRKOSTYRELSEN Jukka Keskitalo Leena Rantanen Bilaga: Övervakningsschema för tjärningsprojekt ISSN

28 ÖVERVAKNING AV TJÄRNINGSPROJEKT dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 Inspektioner utfört anmärkningar datum, kl. datum, kl. datum, kl. datum, kl. övervakare Dokument avtal planer personal Yttre förhållanden temperatur luftfuktighet väder övriga anmärkningar om förhållandena (vind, blomning etc.) Ytans egenskaper träslag tillverkningsmetoder tidigare ytbehandling fästning av takspån kondition renhet temperatur träytans fuktighet Arbetsplatsen säkerhet (skyddsutrustning, lyftanordningar, ställningar, tillstånd) arbetsplatsen: logistik, avfall, pausutrymmen, vatten, skyltar, avgränsning skydd av objektet arbetsplatsmöte tillsynsbesök slutbesiktning överenskommelse om garantibesiktning Tjärningsarbetet anmärkningar om tjärans kvalitet: utseende, lukt, viskositet etc. föruppvärmning av tjäran tjärningsredskap tjärningsmetod åtgång / per takdel, per dag? impregnerande tjärning underhållstjärning tjärningsomgångar per takdel; vid behov ritning dokumenterande fotografier dagligen Fortsatta åtgärder Finns det en överenskommelse om regelbunden inspektion? Hur förebyggs slitage på takets yta? Har det gjorts upp en långtidsplan för tjärningen? När tjäras taket nästa gång? övervakarens underskrift:

29 BILAGA 5 Nordic Pine Tar Consortium Consortium Manager Linnunmaa Ltd. Collecting of pine stumps (photo: hautaterva.net) Key information on pine tar REACHregistration One substance - one registration is the basis of the REACH-registration protocol and therefore the information needed for registration is gathered jointly in Nordic Pine Tar Consortium. Everyone manufacturing or importing 1 tonnes or more / year needs to analyse their own substance in order to ascertain substance sameness and also submit their own dossier. According to the substance identification profile for Pine tar it is A complex combination distillate produced from Pinus sylvestris L. by a traditional kiln or retort process. Name: Tar, Pinus sylvestris Synonyms: Pine tar (Pinus sylvestris L.), Nordic Pine Tar Contact Aleksis Ahvensalmi Consortium Management aleksis.ahvensalmi@linnunmaa.fi Marjo Pusenius Senior Specialist marjo.pusenius@linnunmaa.fi Greta Waissi Chemical Safety Specialist greta.waissi@linnunmaa.fi Eläköön terva -association (photo: kuviasuomesta.fi) NORDIC PINE TAR CONSORTIUM The REACH registration was made possible by volunteer work and fund raising of Finnish registered association "Eläköön terva". LINNUNMAA LTD. Länsikatu Joensuu Eläköön terva -association Linnunmaa Ltd.

30 Pine tar is made using traditional kiln methods (photo: hautaterva.net) Registration on progress Identified uses and safe use The registration dossier includes information about the identified uses and risk management measures for the substance. Pine tar is used mainly in tree care, but also other uses such as shoe polishing and pet care are covered. Extensive laboratory analyses assigned Several laboratory analyses concerning the physico-chemical, toxicological and ecotoxicological properties of the pine tar were conducted by European laboratories on the assignment of the Nordic Pine Tar Consortium. Substance Specific Identification drives the registration Classification As a part of the REACH-registration and according to CLP regulation the registrants have prepared classification for the pine tar. Classification and guidance on safe use are based on the laboratory analyses and risk assessments done during the registration process. Pinewood (photo: kuviasuomesta.fi) The tar, Pinus sylvestris, is a mixture of resin and fatty acids, and decomposition products of these acids and the wood itself. Manufacturing methods covered by REACH-registration The traditional manufacturing method is a kiln made of stone or wooden stocks. Another manufacturing method is the retort process where the kiln is a closed iron basin called retort ("tar oven"). The kiln is heated externally without letting the pine wood inside the retort to burn. The tar is produced by the high temperature carbonization of pine wood in anoxic conditions. Pine tar is used in tree care (photo: hautaterva.net)