CoPraNet Sverige. Ett levande nätverk av aktiva kustintressenter

Transkript

1 CoPraNet Sverige Projektrapport, hösten 2006 Ett levande nätverk av aktiva kustintressenter Det har nästan gått tre år sedan starten av Coastal Practice Network. Nätverket skapades för att försöka överbrygga klyftan mellan planerare, förvaltare och akademin i Europa. Det hela började med en vision om att skapa ett europeiskt nätverk av kustintressenter, som ett forum att utveckla och utbyta information om goda exempel i kustområden. Dessutom ville man försöka minska klyftan mellan planerare, förvaltare och forskningsvärlden. Idén föddes under INTERREG IIC-projektet Quality of Coastal Towns, som pågick under Ett av dess främsta mål var att komma på lösningar och rekommendationer för hållbar turismutveckling i kustområden, vilka i sin tur skulle kunna praktiseras på andra håll i Europa. Utvecklingen av ett omfattande europeiskt nätverk skulle på ett enklare sätt kunna utbyta kunskap och dela med sig av sina erfarenheter, och därmed möjliggöra att informationen blev förbättrad och enklare att implementera. kustturismdestinationer och en guide om kusterosion och kustförvaltning på flera språk. Nätverket har bidragit till en mer hållbar turismutveckling i Europa, en bättre balans av den ekonomiska utvecklingen i olika europeiska regioner, samt införandet av mer hållbara metoder för förvaltning av kuster och förhindrande av erosion. CoPraNet har delvis finansierats av INTERREG IIIC, och projektets totala budget (inklusive partners egen finansiering) har varit 1.8 miljoner Euro. Projektet avslutas 31 december Viktiga mål och insatser Coastal Practice Network (CoPraNet) startade i januari De huvudsakliga aktiviteterna inom projektet har varit att främja integrerade förhållningssätt inom kustförvaltning och planering (ICM), med särskild betoning på att utveckla en kvalitetsmärkning för hållbara Stora delar av nätverket på en workshop på Gran Canaria. Foto: ICCM CoPraNet / EUCC PO Box EE Leiden, Netherlands Tel: Fax: Sid 1

2 KONFERENSER OCH WORKSHOPS Genom att överföra praktiskt användbara metoder från en region och introducera dem till andra kan man utjämna den socioekonomiska balansen mellan kustområden i Europa, och till viss del också förbättra regionala ekonomier. I CoPraNet har den drivande kraften för att utbyta kunskap och erfarenheter framförallt skett på internationella konferenser och workshops. Därtill har ett antal studiebesök skett. Arrangemangen har organiserats av nätverkets partners, med fokus på olika teman Integrerad kustförvaltning: Pilotstudier. Orsaker och lösningar på problem med kusterosion. Arrangerades i Down (Nordirland) Littoral 2004: Hållbara kuster: Förenande av vetenskap och politik. Internationell konferens i Aberdeen (Skottland) Nationalparkers roll inom hållbar turism, i relation till en generell ekonomisk återuppbyggnad. Arrangerades i Sefton (Merseyside, England) 2005 Hållbar turism och marina skyddsområden, med fokus på ekoturismaktiviteter i Natura områden. Arrangerades på Fuerteventura (Spanien) ICCCM2005. Internationell konferens om kustens bevarande och förvaltning vid Atlanten och Medelhavet. Arrangerades i Tavira (Portugal) Hållbar kustförvaltning, med fokus på strandens exploatering och privata entreprenörers roll i utvecklingen. Arrangerades i Zandvoort (Nederländerna) Allmänhetens deltagande i planeringsförfarandet. Genomfördes på ön Sifnos (Grekland) Planering, implementering och bevakning av kustskydd. Arrangerades i Sefton (England) Natura 2000 i realiteten i kustområden. Arrangerades i Stepnica (Polen) Hållbar kustoch turismförvaltning, ingick som en del av Hållbar turism och kustförvaltningsveckan på Gran Canaria (Spanien) 2006 Allmänhetens uppfattning om förändrade kuster för ett förbättrat ICM. Arrangerades i Cork Irland) Intresseorganisationers och lokala myndigheters olika roller vid planering av hållbar turismutveckling. Arrangerades på den grekiska ön Samothraki Ett avslutande CoPraNet-evenemang, där hela nätverket samlas i Baie de Somme (Frankrike) för att diskutera Europeiska och franska kuster ur ett förvaltningsperspektiv Alla möten har varit välbesökta med ett genomsnitt på 300 konferensdeltagare och 50 deltagare på workshops. Under hela projektet har partners även genomfört bilaterala utbytesbesök och/ eller studiebesök till kustregioner som har kunnat förse dem med goda exempel och värdefulla erfarenheter. CoPraNet-workshop på Sifnos, Grekland. Foto: Michalis Theodoropoulus Sid. 2

3 FLERSPRÅKIG INFORMATIONSCENTRAL Den flerspråkiga informationscentralen är en av huvudprodukterna från CoPraNets aktiviteter. En viktig funktion är att nå ut till andra intresserade genom att dela med sig av bra exempel på god kustförvaltning och genom detta få ett utbyte av information. För att underlätta detta har projektet skapat en flerspråkig hemsida för att nå utanför engelskspråkiga regioner. Idag finns hemsidan på följande språk: danska, engelska, franska, grekiska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska. Detta är resultatet av ett engagerat nätverk, med önskan om att informationen ska få en så stor spridning som möjligt både lokalt, regionalt och nationellt.. Hemsidan består av: en databas över goda exempel inom hållbar turism, bland annat genom utvecklingen av kvalitetsmärkningen QualityCoast; en mångspråkig guide för strandförvaltning och kusterosion, bland annat med klimatförändringens inverkan i ett regionalt sammanhang; en ordlista för ICM; alla CoPraNets nyhetsbrev; och andra aktiviteter inom programmet. Adressen till hemsidan är Databas över goda exempel Över hela Europa försöker kustregioner och lokala myndigheter utveckla sin ICM-planering för att bidra till en hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Goda exempel som utvecklas i en del av Europa kommer dock sällan till kännedom för andra regioner, ofta på grund av bristande information. För att delvis lösa problemet har CoPraNet skapat en databas över goda exempel inom kustförvaltning. Partners har lagt upp fallstudier och projekt som har varit lyckade i sina områden, för att sprida kunskap och dela med sig av sina erfarenheter i syfte att undvika att på nytt uppfinna hjulet. Dessutom finns en ICM-databas med fallstudier som framförallt fokuserar på erosionsfrågor. Denna bygger på det tidigare EG-projektet EUROSION, vilket utvecklade generella rekommendationer för kusterosionsförvaltning. Nätverket har utbytt kunskap och goda exempel på lokal, kusterosionsförvaltning för att kunna utveckla mer specifika rekommendationer. Lokala myndigheter kommer i framtiden ha möjlighet att översätta dessa för att använda dem i den egna lokala kustplaneringen. Sid. 3

4 Kvalitetsmärkningen QualityCoast Under de senaste 15 åren har flera försök gjorts för att skapa indikatorer för hållbar utveckling inom kustförvaltning, t.ex. Blå Flagg och EcoTrans. Dessutom har lokala Agenda 21-initiativ fungerat som inspiration för ett flertal försök att utveckla kvalitetsmärkningsprogram för hållbar utveckling inom turismdestinationer. Trots detta saknas det gemensamma normer för hur man ska kunna mäta prestationer inom hållbar utveckling i turismdestinationer vid kustområden. QualityCoast-programmet är avsett att fungera som ett komplement till andra märkningar. Genom att använda redan förekommande insatser och pågående internationellt arbete har CoPraNet partners samarbetat och tagit fram en transparant internationell kvalitetsmärkning för turismdestinationer, för att erbjuda besökarna bra information om resmålet på ett tydligt och objektivt sätt. Kvalit smärkningen QualityCoast står för en kommun eller regions vilja att framhäva natur, landskap, bärkraft, kulturarv och andra aspekter av hållbar turism i sin marknadsföring gentemot nationella och internationella b ökare. Syftet med programmet är att turisten ska bli välinformerad om resmålets sociala och ekonomiska aspekter samt dess naturtillgångar, och i längden att turisten vill stödja och värdesätta integriteten hos lokalbefolkningen genom att delta i evenemang som bevarar det naturliga och kulturella arvet. Besökarna kan också stödja den lokala ekonomin genom att inhandla lokalt producerade varor, stödja de småföretag som är miljömedvetna, och använda minsta möjliga mängd av icke förnyelsebara resurser. Zandvoort i Nederländerna är den första kommun som fått kvalitetsmärkningen QualityCoast. Foto: EUCC - The Coastal Union Genom att delta i QualityCoast förbinder sig en kommun eller region att erbjuda en objektiv och sanningsenlig information kring utvalda indikatorer för dess tänkbara besökare och andra intresserade. Detta kan användas som en del av kommunens/ regionens informationsstrategi. Sid. 4

5 Kustförvaltningsguide Trots att naturliga processer alltid har påverkat och förändrat våra kustlandskap har den ökade inverkan från människan snabbt förvärrat situationen. En fjärdedel av Europas kustlinje eroderar för närvarande, och lokala och regionala myndigheter står inför stor förstörelse och risker i sina kustregioner. Situationen kommer att förvärras i och med en stigande havsnivå och ett förväntat ökat antal och frekvens av stormar och svallvågar. Erosion och översvämningar i ekonomiskt viktiga kustområden förväntas öka markant under detta sekel. Kustförvaltningsguiden har därför utarbetats som ett verktyg för kustförvaltaren och utvecklats för att förena interregionala erfarenheter med framtiden i sikte. Den omfattar bland annat rekreation, turism, flora och fauna liksom erosion och strandskydd. Här finns goda exempel från hela Europa och den är en ämnesomfattande och Kusterosion på Jylland, Danmark. Foto: Karin Johansson enkel referensguide till de fallstudier av goda exempel som finns i projektets databas. Guiden är tänkt att användas av de som förvaltar kustområden på en daglig basis, men även andra med ett intresse av kustförvaltning, som till exempel medborgare och politiker, har nytta av den. Integrerad kustförvaltning har vi verkligen ett val? CoPraNets partners har tagit fram en broschyr om integrerad kustförvaltning, där man poängterar vikten av att förvalta våra kustområden på ett hållbart och integrerat sätt. Syftet med broschyren är att förse politiker och andra intressenter med realistiska argument om varför man bör använda ICM i Europa hur ICM kan skapa nya arbetstillfällen, minimera de effekter naturkatastrofer har, bevara och återskapa djur- och Integrerad kustförvaltning har vi verkligen ett val? naturliv samt bidra till en positiv ekonomisk utveckling. Broschyren presenterar många goda exempel från olika delar av världen där ICM redan har en viktig roll och positiv effekt på kustförvaltning, den sociala välfärden hos kustkommuner liksom de naturliga habitaten och landskapen vid kusten. CoPraNet Coastal Practice Network North East South West Varför är ICM framgångsrikt? Vad behövs? Hur kan ICM hjälpa oss in i framtiden? 5000 exemplar av broschyren har distribuerats genom nätverket. Den har översatts till flera språk (portugisiska, spanska och svenska) och sammanfattande versioner finns på grekiska och nederländska. På sätt sprids budskapet ytterligare. En digital version av den engelska broschyren finns att ladda ner på CoPraNets hemsida. Sid. 5

6 ICM ordlista CoPraNet har sammanställt en ordlista över begrepp som förekommer inom integrerad kustförvaltning. Syftet med ordlistan är att kustförvaltare, forskare, professionella, och studenter bättre ska förstå innebörden av olika kustrelaterade termer. Ordlistan består av mer än 1000 tekniska termer, med definitioner, förklaringar och illustrativt material där det behövs. Några av uttrycken har länkar till relaterade hemsidor. Hjälpdisk Frågor om CoPraNet eller ICM kan ställas till den elektroniska hjälpdisken som etablerats. Adressen dit är Kustförvaltare på ön Sherkin i grevskapet Cork, Irland. Foto: Jeremy Gault CoPraNet nyhetsbrev Två gånger om året har CoPraNet distribuerat ett nyhetsbrev, vilket handlat om utvecklingen inom projektet under de senaste sex månaderna, samt referat till workshops och konferenser som genomförts och partnerpresentationer. Det har först publicerats som en internationell utgåva på engelska. Därefter har varje utgåva översatts, fått extra material om lokala händelser tillagt och getts ut i berörda regioner/länder. Alla nyhetsbrev som producerats finns att ladda ner från projektets hemsida. Sid. 6

7 MOT FRAMTIDEN Då projektet Coastal Practice Network närmar sig sitt slut pågår diskussionen om hur man ska fortsätta det viktiga arbete som påbörjats. Nätverkets partners har märkt att de skillnader i regional kustutveckling som tidigare fanns har minskat, genom att bringa samman kollegor med olika erfarenheter till ett nätverk som omfattar forskning, rådgivning och implementerande organisationer. Som ett resultat i detta stödjer nätverket aktivt en rad nya initiativ, t.ex. ENCORA ett europeiskt nätverk för utbyte av kunnande och erfarenheter om kustprocesser inom forskning, planering och praktiskt genomförande. Projektet är delfinansierat av EU:s sjätte ramprogram. På ett eller annat sätt kommer CoPraNets nätverk att fortsätta. Exempelvis har det redan på Irland och Grekland bildats nationella coastal practice networks. Behovet att överbrygga gapet mellan planerare, förvaltare och forskare finns fortfarande. Ett integrerat förhållningssätt för att utveckla turismdestinationer i kustområden på ett hållbart sätt är nödvändigt. Det är för framtiden, för våra barn och vår jord som detta betydelsefulla arbete måste fortsätta. Barn runt om i världen njuter av våra vackra och värdefulla stränder Foto: Chungmei Cheng, EUCC - The Coastal Union, Karin Johansson Sid. 7

8 PARTNERS CoPraNet partners består av 21 deltagare från 11 länder, och omfattar regionala och lokala myndigheter (9 st.), statliga institutioner (2), universitet och högskolor (6) samt intresseorganisationer (4). Ledare EUCC The Coastal Union (Nederländerna) Regionala och lokala myndigheter Storstrøms kommun (Danmark) Sefton Metropolitan Borough Council (Storbritannien) Zandvoorts kommun (Nederländerna) Samothraki kommun (Grekland) Down District Council (Nordirland, Storbritannien) Stepnica kommun (Polen) Càlvia kommun (Mallorca, Spanien) Ministry of the Interior of the State Schleswig-Holstein (Tyskland) CCDR-C Regional myndighet för centrala Portugal Statliga institutioner Institutet för marina vetenskaper på Kanarieöarna (Spanien) Nationella institutet för kustoch marinförvaltning RIKZ (Nederländerna) Universitet och högskolor Coastal & Marine Resources Centre, University College Cork (Irland) University of Aberdeen (Skottland, Storbritannien) Coastal Management Research Centre COMREC, Södertörns högskola (Sverige) Institute of Hydraulics and Water Resources IHRH/FEUP (Portugal) IHE Delft (Nederländerna) University of Littoral (Frankrike) Intresseorganisationer Mediterranean SOS Network (Grekland) WL Delft Hydraulics (Nederländerna) Rivages de France (Frankrike) EUCC The Coastal Union (Nederländerna) En av CoPraNets avsikter har varit att utöka nätverket ytterligare med associate partners, för att förverkliga europeiska kommissionens strävan att ha ett europeiskt nätverk med yrkesutövare inom kustfrågor. I dagsläget är ca 200 associated partners knutna till projektet. Gå med i nätverk du också och arb a för en uthållig kustförvaltning i Europa! CoPraNet Sverige görs av COMREC - Coastal Manegement Research Centre, vid Södertörns högskola. För mer information om COMREC, vänligen besök vår hemsida, eller skicka ett e-brev till comrec@sh.se. INTERREG IIIC är ett EU-program som hjälper Europas regioner att skapa nätverk för att samarbeta kring gemensamma projekt. Genom att dela kunskap och erfarenheter möjliggör det för involverade regioner att utveckla nya lösningar till ekonomiska, sociala och miljörelaterade utmaningar. Det pågår 264 INTERREG IIIC projekt som innefattar mer än 2600 lokala och regionala aktörer från 50 länder. 20 % av dessa kommer från nya EU-medlemsstater. Sid. 8