Leg. läkare med specialist kompetens i foniatri. Hjälpmedel som överför luftrörelser i strupen till tal genom rörelser i gommen, tungan och munnen.

Transkript

1 RÖSTHJÄLPMEDEL RÖSTGENERATORER Leg. läkare med specialist kompetens i foniatri. Leg. logoped. Hjälpmedel som överför luftrörelser i strupen till tal genom rörelser i gommen, tungan och munnen. Person som inte har fungerande röstfunktion. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att kommunicera verbalt. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Vid batteribyte betalar brukaren själv, om det inte är specialbatterier. Hjälpmedelsanvisningarna

2 RÖSTHJÄLPMEDEL RÖSTFÖRSTÄRKARE Leg. läkare med specialist kompetens i foniatri. Leg. logoped. Hjälpmedel för att förstärka röstvolymen hos en person. Person med funktionsnedsättning som har nedsatt förmåga att producera ljud. Aktivitetsbegränsning som innebär nedsatt förmåga att producera ljud. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Vid batteribyte betalar brukaren själv, om det inte är specialbatterier. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Vissa av dessa röstförstärkare kan kompletteras så att de kan användas vid telefonering. Personer med talsvårigheter kan vara berättigade till telefoneringshjälpmedel. Kontakta Resurscentrum för kommunikation Dako, för frågor kring detta. Hjälpmedelsanvisningarna

3 22 12 HJÄLPMEDEL FÖR TECKNING OCH HANDSKRIFT SKRIVMASKINER Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Här ingår bl.a. manuella, elektriska, talande skrivmaskiner och punktskriftmaskiner samt skrivmaskiner med en minnesfunktion. Person med nedsatt finmotorik eller språklig funktionsnedsättning. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att skriva för hand. Möjliggöra och underlätta skriftlig kommunikation. Här avses ett tangentbord med ordbehandlingsprogram. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Nedsatt finmotorik som försvårar skrivande med penna. Finns tillgång till dator eller annan likvärdig teknik ska det väljas i första hand. Hjälpmedelsanvisningarna

4 22 12 HJÄLPMEDEL FÖR TECKNING OCH HANDSKRIFT PROGRAMVARA FÖR ORDBEHANDLING Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Programvara för att skriva, redigera och lagra text, som t.ex. layoutprogram och programvara för ordbehandling för alternativ styrning. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att producera, redigera och förmedla text. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att producera, redigera och förmedla text. Person ska ha behov av hjälpmedel för sin vardagliga kommunikation. Person ska kunna tillgodogöra sig grundläggande datorkunskap. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Programvara förskrivs enbart i kommunikativt syfte. Pedagogiska program, tränings-/spelprogram, program av allmän karaktär samt uppkoppling mot Internet omfattas inte av förskrivning. Uppgradering eller byte av programvara kan endast ske när detta ytterligare väsentligt underlättar förmågan att kommunicera. Råd i förskrivningsprocessen Utprovning Programvara för ordbehandling är ett program som behövs för att skriva. Det går att anpassa ordbehandlingsprogram till utseende och innehåll. Man kan t.ex. öka läsbarheten, förstora menyer och använda rättstavningsfunktion. Hjälpmedelsanvisningarna

5 22 12 HJÄLPMEDEL FÖR TECKNING OCH HANDSKRIFT På Hjälpmedelsinstitutets hemsida finns information om Aktiv med dator På hemsidan för Resurscentrum för kommunikation Dako, finns det information om inställningar för att göra datorn mer lättanvänd. Tips och idéer för Mac OS X, Skriften vänder sig till alla som behöver anpassa datormiljön individuellt i en Mac dator. I skolans värld kan det vara pedagoger, elever och it-tekniker. Tanken är att användaren ska kunna göra inställningarna själv. Hjälpmedelsanvisningarna

6 22 18 HJÄLPMEDEL FÖR ATT HANTERA LJUD-, BILD- OCH VIDEOINFORMATION UTRUSTNING FÖR ATT SPELA IN OCH ÅTERGE LJUD Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Hjälpmedel för att spela in och/eller spela upp ljud. Här ingår bl.a. spolbandspelare och alla andra typer av bandspelare, markergeneratorer och avmagnetiseringsapparater och digitala ljudinspelningsapparater och inspelning av ljud med datorer t.ex. minidisker, DAT, CD-spelare och Daisyspelare. Person som inte kan föra anteckningar med penna och papper eller till person med kognitiv funktionsnedsättning som stöd för minnet. Person ska kunna hantera spelaren självständigt och vara i behov av de specialfunktioner som produkten erbjuder. Person som inte kan läsa på konventionellt sätt. Möjliggöra för person att skriva egna anteckningar. Möjlighet att få digital uppspelning. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Spelare med Daisyfunktioner I första hand ska sortiment som finns i öppna handeln inklusive appar till mobiltelefon och surfplattor och datorprogram för Daisyskivor beaktas. Möjlighet finns oftast att låna och prova Daisyspelare på biblioteken. För person med specifika och/eller grava läs- och skrivsvårigheter som av skolan försetts med motsvarande utrustning ska utredning och bedömning av logoped vara genomförd före förskrivning. Hjälpmedelsanvisningarna

7 22 18 HJÄLPMEDEL FÖR ATT HANTERA LJUD-, BILD- OCH VIDEOINFORMATION Batterier erhålls vid utlämningstillfället. Därefter är det ett egenansvar. Hjälpmedelsanvisningarna

8 22 21 SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION BOKSTAVS- OCH SYMBOLSATSER/TAVLOR Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Hjälpmedel för närkommunikation i de fall tal inte är möjligt eller svårt. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att tala, uttrycka sig verbalt, uttrycka sig genom teckenspråk eller skriva. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att kommunicera tillfredsställande genom tal, tecken eller skrivna meddelanden. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Bokstavstavlor, symbolsatser och symboltavlor är avsedda att användas i stället för eller som komplement till det egna talet, skrivförmågan eller som stöd för minne och/eller struktur. Här ingår material för bild- och symbolkommunikation samt tillbehör. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Utprovning ska vara gjord för att rätt produkt ska förskrivas. Vid beställning av individuellt bildstöd se förskrivarstöd, Bildstöd t.ex. för skolor, boenden och dagligverksamhet kan inte förskrivas. Detta räknas som utrustning och undervisningsmaterial. Förbrukningsmaterial (uppmärkning, inplastning, kardborreband m.m.) tillhandahålls av behandlingsansvarig verksamhet. Hjälpmedelsanvisningarna

9 22 21 SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION HJÄLPMEDEL FÖR TALFLYT Leg. logoped i samråd med logoped på Resurscentrum för kommunikation Dako. Hjälpmedel för auditivåterkoppling av det egna talet (DAF). Person med talflytsproblematik. Person som har talflytsproblematik. Person ska i första hand ha provat behandling hos logoped. Före utprovningen ska persons hörsel och hörselgångar ha bedömts. Upplevd eller hörbar förbättring av talflyt och delaktighet. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Person som kan ha hjälp av talflytshjälpmedel är person med t.ex. stamning, Parkinson eller stroke. Uppföljning Uppföljning i samråd med logoped på Resurscentrum för kommunikation Dako, ca en månad efter förskrivning. Därefter ansvarar förskrivare för uppföljning. Brukaren ska av sin förskrivare uppmanas att se över sitt försäkringsskydd. Batterier är ett egenansvar. Hjälpmedelsanvisningarna

10 22 21 SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION SAMTALSAPPARATER Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. I samråd med hjälpmedelskonsulent eller Resurscentrum för kommunikation Dako. Elektroniska hjälpmedel som stöder närkommunikation. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att tala. Person som inte kan kommunicera tillfredsställande genom tal, tecken, symbol-/bildtavlor eller handskrivna meddelanden. Person med kognitiv funktionsnedsättning som har svårighet att strukturera vardagen. Person med motorisk funktionsnedsättning som inte kan använda andra styrsätt än ögonstyrning och inte kan ha ögonstyrningsenhet på sin egen dator. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Byte av förskriven samtalsapparat kan endast ske när detta ytterligare väsentligt förbättrar förmågan att kommunicera. Här ingår portabla och stationära digitala displayer och annan utrustning för presentation av inspelat och/eller syntetiskt tal. Förbrukningsmaterial som t.ex. papper, bläckpatroner och batterier bekostas av brukaren. Råd i förskrivningsprocessen Utprovning Utprovning av avancerade samtalsapparater ska ske i samråd med Resurscentrum för kommunikation Dako. Vid behov av hjälp vid utprovning ska alltid remiss skickas till Resurscentrum för kommunikation Dako, se hemsida, Hjälpmedelsanvisningarna

11 22 21 SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION Vid val av samtalsapparat bör man tänka på om samtalsapparaten ska vara bild- eller textbaserad eller ha ett tangentbord. Uppföljning ansvarar för uppföljning. Vid uppföljning utvärderas om hjälpmedlet uppfyller uppsatta mål och om eventuella korrigeringsåtgärder behöver göras. Det kan ta lång tid innan kommunikationshjälpmedlet fungerar fullt ut, och därför kan uppföljning behöva göras vid upprepade tillfällen innan ärendet kan avslutas. Hjälpmedelsanvisningarna

12 22 21 SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION PROGRAMVARA FÖR NÄRKOMMUNIKATION Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Programvara för att ta fram meddelande för närkommunikation. Person med funktionsnedsättning som har stor svårighet att tala. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att kommunicera tillfredsställande genom tal, tecken, bilder, symboler. Person med behov av hjälpmedel som stöd för sin vardagliga kommunikation. Dubbelutrustning Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Nej. Pedagogiska-, tränings- och spelprogram, program av allmän karaktär samt uppkoppling mot Internet omfattas inte av förskrivning. Uppgradering eller byte av programvara kan endast ske när detta ytterligare väsentligt förbättrar förmågan att kommunicera. Råd i förskrivningsprocessen Utprovning Utprovning av avancerade program ska ske i samråd med Resurscentrum för kommunikation Dako. Vid behov av hjälp vid utprovning ska alltid remiss skickas till Resurscentrum för kommunikation Dako, se hemsida, Uppföljning Vid uppföljning utvärderas om hjälpmedlet uppfyller uppgjorda mål och om ev. åtgärder behöver göras. Hjälpmedelsanvisningarna

13 22 21 SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION På Hjälpmedelsinstitutets hemsida finns information om Aktiv med dator På Hjälpmedelsinstitutets hemsida finns appar som ger stöd vid kognitiva eller kommunikativa svårigheter. Apparna är avsedda för smartphones och läsplattor. Hjälpmedelsanvisningarna

14 22 24 TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDEL FÖR ANDRA FORMER AV TELEKOMMUNIKATION STANDARDTELEFONER FÖR TELENÄTET BILDTELEFON Dubbelutrustning Leg. arbetsterapeut på Resurscentrum för kommunikation Dako, i samråd med leg. logoped eller leg. arbetsterapeut. Här ingår t.ex. stationära telefoner med eller utan bärbar lur, högtalande telefoner, bildtelefoner och videotelefoner, telex- och telefaxmaskiner och telefoner med inbyggda varselsignaler. Person med funktionsnedsättning som medför tal- eller språksvårighet. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att göra sig förstådd med tal via vanlig telefon och där bildtelefon väsentligt förbättrar kommunikationen. Möjliggöra och underlätta självständig distanskommunikation i realtid. Även anhörigutrustning kan förskrivas. Remiss ska skickas till Resurscentrum för kommunikation Dako, Staten anslår ett stimulansbidrag för alternativ telefoni (se SFS nr 2001:638 och SOFS 2002:2). För mer information se även: Råd i förskrivningsprocessen Brukaren ska ha ett alternativt kommunikationssätt. Detta kan vara till exempel mimik, gester, ljud eller bildkommunikation. För person med tal- och språksvårighet kan ett samtalshjälpmedel via högtalartelefon eller med telefontillkoppling vara ett alternativ. Samtalshjälpmedlet kan förskrivas som hjälpmedel för alternativ telefoni om det endast används vid telefonering. Hjälpmedelsanvisningarna

15 22 24 TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDEL FÖR ANDRA FORMER AV TELEKOMMUNIKATION STANDARDTELEFONER FÖR TELENÄTET FAX Dubbelutrustning Leg. arbetsterapeut på Resurscentrum för kommunikation Dako, i samråd med leg. logoped eller leg. arbetsterapeut. Här ingår t.ex. stationära telefoner med eller utan bärbar lur, högtalande telefoner, bildtelefoner och videotelefoner, telex- och telefaxmaskiner och telefoner med inbyggda varselsignaler. Person med funktionsnedsättning som medför tal- eller språksvårighet. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att göra sig förstådd med tal via vanlig telefon och där möjlighet att skicka skrivna meddelanden via fax väsentligt förbättrar kommunikationen. Möjliggöra och underlätta självständig distanskommunikation i realtid. Även anhörigutrustning kan förskrivas. Remiss ska skickas till Resurscentrum för kommunikation Dako, Staten anslår ett stimulansbidrag för alternativ telefoni (se SFS nr 2001:638 och SOFS 2002:2). För mer information se även: Råd i förskrivningsprocessen För person med tal- och språksvårighet kan ett samtalshjälpmedel via högtalartelefon eller med telefontillkoppling vara ett alternativ. Samtalshjälpmedlet kan förskrivas som hjälpmedel för alternativ telefoni om det endast används vid telefonering. Hjälpmedelsanvisningarna

16 22 24 TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDEL FÖR ANDRA FORMER AV TELEKOMMUNIKATION STANDARDTELEFONER FÖR TELENÄTET IR-STYRD TELEFON Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Här ingår t.ex. stationära telefoner med eller utan bärbar lur, högtalande telefoner, bildtelefoner och videotelefoner, telex- och telefaxmaskiner och telefoner med inbyggda varselsignaler. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att telefonera. Svår funktionsnedsättning i övre extremiteterna som medför att man inte klarar av att telefonera med vanlig telefon eller standard högtalartelefon. Möjliggöra självständig telefonering. Produkter i öppna handeln ska ha provats innan förskrivning sker. Hjälpmedelsanvisningarna

17 22 24 TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDEL FÖR ANDRA FORMER AV TELEKOMMUNIKATION TEXTTELEFONER Dubbelutrustning Leg. arbetsterapeut på Resurscentrum för kommunikation Dako, i samråd med leg. logoped eller leg. arbetsterapeut. Här ingår texttelefoner. Person med funktionsnedsättning som medför tal- eller språksvårighet. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att göra sig förstådd med tal via vanlig telefon och där texttelefon väsentligt förbättrar kommunikationen. Möjliggöra och underlätta självständig distanskommunikation i realtid. Även anhörigutrustning kan förskrivas. Remiss ska skickas till Resurscentrum för kommunikation Dako, Staten anslår ett stimulansbidrag för alternativ telefoni (se SFS nr 2001:638 och SOFS 2002:2). För mer information se även: Råd i förskrivningsprocessen Texttelefon begränsar vem man kan ringa till direkt och man måste ringa via förmedlingstjänst, För person med tal- och språksvårighet kan ett samtalshjälpmedel via högtalartelefon eller med telefontillkoppling vara ett alternativ. Samtalshjälpmedlet kan förskrivas som hjälpmedel för alternativ telefoni om det endast används vid telefonering. Hjälpmedelsanvisningarna

18 22 24 TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDEL FÖR ANDRA FORMER AV TELEKOMMUNIKATION TELEFONTILLBEHÖR Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Här ingår nummerslagningshjälpmedel. Person med svår funktionsnedsättning som rör kontroll över och koordination av viljemässiga rörelser. Aktivitetsbegränsning som innebär finmotorisk svårighet. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att genomföra koordinerade handlingar. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att genomföra telefonering. Möjliggöra hög grad av självständighet avseende telefonering. Behovet ska vara frekvent, det vill säga användas minst 3-4 gånger i veckan. Lösningar och produkter som finns att köpa i öppna handeln är ett egenansvar. Förskrivning avser anpassning till stationär telefon. Hjälpmedelsanvisningarna

19 22 24 TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDEL FÖR ANDRA FORMER AV TELEKOMMUNIKATION PORTTELEFONER Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Här ingår t.ex. porttelefonsystem som har en dörröppnande funktion och porttelefonförstärkare. Person med funktionsnedsättning som har stor svårighet att öppna ytterdörren till sin bostad. Funktionsnedsättning som gör att brukaren inte kan förflytta sig till ytterdörren inom rimlig tid eller låsa upp dörren inifrån med anpassat dörrvred. Möjliggöra att brukaren kan låsa upp ytterdörren själv. Av rumsenheterna kan det förskrivas flera. Vid förskrivning av porttelefon med elektrisk låsöppning ska bilaga 22:5, installation av porttelefon med elektrisk låsöppning, fyllas i och skickas med förskrivningen. Observera att här ingår inte fysisk öppning av dörren då detta handläggs via bostadsanpassning i brukarens kommun Råd i förskrivningsprocessen Porttelefonen kan regleras dels genom att använda de knappar som finns på rumsenheten dels genom att använda sig av en sändare. Denna behöver då programeras för tal samt öppningsfunktion. n ska uppmana brukaren att kontrollera att befintliga nycklar fungerar i det nya låset. För högtalarfunktion vid entrédörr till flerfamiljshus ska bostadsanpassningsbidrag sökas. Hjälpmedelsanvisningarna

20 22 24 TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDEL FÖR ANDRA FORMER AV TELEKOMMUNIKATION PROGRAMVARA FÖR TOTALKONVERSATION Leg. arbetsterapeut på Resurscentrum för kommunikation Dako i samråd med leg. logoped eller leg. arbetsterapeut. Programvara för kommunikation med text, rörlig bild och ljud simultant över internet. Person med funktionsnedsättning som medför tal- eller språksvårighet. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att göra sig förstådd med tal via vanlig taltelefon och där totalkonversationsenheten väsentligt förbättrar kommunikationen. Brukaren ska ha ett alternativt kommunikationssätt. Det kan vara t.ex. mimik, gester, ljud eller bildkommunikation. Möjliggöra och underlätta självständig distanskommunikation i realtid. Även anhörigutrustning kan förskrivas. Remiss ska skickas till Resurscentrum för kommunikation Dako se Staten anslår ett stimulansbidrag för alternativ telefoni (SFS nr 2001:638 och SOFS 2002:2) För mer information se även: Råd i förskrivningsprocessen Om brukaren inte har behov av textfunktion ska i första hand bildtelefon förskrivas. För person med tal- och språksvårigheter kan ett samtalshjälpmedel via högtalartelefon eller med telefontillkoppling vara ett alternativ. Samtalshjälpmedlet kan förskrivas som hjälpmedel för alternativ telefoni om det endast används vid telefonering. Hjälpmedelsanvisningarna

21 VARSELBLIVNINGSHJÄLPMEDEL UR OCH KLOCKOR Leg. arbetsterapeut. Hjälpmedel som mäter, visar och talar om vad klockan är. Person med kognitiv funktionsnedsättning som bidrar till stor svårighet att fokusera och vidmakthålla uppmärksamhet, tidsplanering samt begränsade minnesfunktioner. Kognitiv funktionsnedsättning som bidrar till stor svårighet att fokusera och vidmakthålla uppmärksamhet, tidsplanering samt begränsade minnesfunktioner. Stödperson krävs för att stötta brukaren i användandet av hjälpmedlet. Öka självständighet och delaktighet i vardagliga aktiviteter genom att kunna planera, uppfatta och ha kontroll över tid. Kan endast förskrivas för att kompensera nedsatta kognitiva förmågor och inte för kognitiv träning. Här ingår hjälpmedel som mäter, visar och talar om hur mycket klockan är samt hjälpmedel för tidsnedräkning. Hjälpmedlet kan vara bärbar eller stationär, med eller utan alarmfunktion. Byte av armband och standardbatterier är ett egenansvar. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm i vilken grad funktionsnedsättningarna begränsar personens aktivitet och delaktighet. Checklista för kognitiva hjälpmedel ska bifogas förskrivning av de hjälpmedel som inte förskrivs i websesam eller när hjälp med utprovning efterfrågas, se bilaga 22:3 checklista kognitionshjälpmedel. Hjälpmedelsanvisningarna

22 VARSELBLIVNINGSHJÄLPMEDEL ALMANACKOR, KALENDRAR OCH PLANERINGSSYSTEM Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedel för att lagra och organisera data över planerade aktiviteter. Här ingår även speciella kalenderprogramvaror. Person med kognitiv funktionsnedsättning, såsom nedsatt organisations-, planerings-, tidsplanerings-, minnes- och initiativförmåga. Kognitiv funktionsnedsättning, såsom nedsatt organisations-, planerings-, tidsplanerings-, minnes- och initiativförmåga Stödperson som lär sig hur hjälpmedlet används bör finnas. Han/hon ska ge stöd till brukaren och se till att hjälpmedlet används optimalt. Stödpersonen har kontakt med förskrivaren. Möjliggöra ökad självständighet genom att kunna planera och genomföra uppgifter och dagliga rutiner. Handdator med telefonfunktion får inte förskrivas som telefon. Ska handdator förskrivas ska det finnas behov av både auditivt och visuellt anpassat påminnelsestöd och behovet kan inte tillgodoses med enklare lösningar. Avser produkt som kan förskrivas om behovet inte kan tillgodoses med produkt i öppen handel. Mobiltelefon, surfplatta är egenansvar. När det gäller förskrivning av appar pågår ett approjekt under år För mer information se Hjälpmedelsanvisningarna

23 VARSELBLIVNINGSHJÄLPMEDEL Brukaren ska av sin förskrivare uppmanas att se över sitt försäkringsskydd, se övergripande riktlinjer 9:1. Det är kalendern som är huvudhjälpmedlet i de förskrivningsbara programvarorna. Dessa hjälpmedel kan inte förskrivas för att träna kognitiva funktioner. Om brukaren väljer att ha lösenord i sin handdator ska detta ske i överenskommelse med förskrivaren som dokumenterar lösenordet i journalen. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Checklista för kognitiva hjälpmedel, se bilaga 22:3, ska bifogas förskrivning av de hjälpmedel som inte förskrivs i websesam eller hjälp med utprovning efterfrågas. Bedöm även den motoriska-/finmotoriskaförmågan för hantering av hjälpmedel. Inhämta information om personen har tillgång till stödperson i sin omgivning. Se i första hand över om personen kan klara aktiviteter med ett tydligt, konkret och anpassat förhållningssätt. Till exempel med rutiner och strategier anpassade för personens dagliga aktiviteter eller med produkter från den öppna handeln. Gör en bedömning om personen behöver översikt över mer än en dag, behöver hjälpmedlet vara bärbart, behöver hjälpmedlet vara auditivt alternativt visuellt eller både och för att tillgodose personens behov. Ta reda på om personen använder telefon, sms, mms, internet, appar. Innan förskrivning av handdator eller produktlicens, prova att anpassa personens egen mobiltelefon. Hjälpmedelsanvisningarna

24 VARSELBLIVNINGSHJÄLPMEDEL Utprovning Inför utprovning av programvara, se förskrivarstöd Inför utprovning av veckoschema, se förskrivarstöd Vid utprovningen, börja med att introducera t.ex. kalenderfunktionen och lägg in några få aktiviteter och påminnelser som är positiva för personen. Börja inlärningen i en konkret situation där personen är motiverad att använda hjälpmedelet. Inlärningsprocessen kan vara lång och det kan krävas ett långsiktigt motivationsarbete för att se helheten och förstå syftet med hjälpmedlet och det kan krävas täta uppföljningar under igångsättningsfasen. Hjälpmedelsanvisningarna

25 VARSELBLIVNINGSHJÄLPMEDEL PERSONLIGA TRYGGHETS- OCH NÖDLARM Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Leg. läkare med specialkompetens i neurologi eller invärtesmedicin (gäller för anfallsalarm för epileptiker). Hjälpmedel som sätts igång antingen av användaren eller aktiveras automatiskt i händelse av en personlig nödsituation. Person med funktionsnedsättning som inte kan påkalla uppmärksamhet inom bostaden eller i dess omdelbara närhet. Person med epilepsi. Funktionsnedsättning som medför att man inte kan påkalla uppmärksamhet genom att göra sig hörd. Person med epilepsianfall. Möjligöra att påkalla uppmärksamhet inom bostaden eller i dess omedelbara närhet vid ett epilepsianfall eller annan nödsituation. Om larmet ska anslutas till annat larm i boendet bekostas anslutningen inte av sjukvårdshuvudmannen. Viktigt med regelbunden uppföljning och kontroll att systemet fungerar enligt bruksanvisning. På Socialstyrelsens hemsida finns information om larm, gandeomlas-larmochbalten Batterier är ett egenansvar. Hjälpmedelsanvisningarna

26 DATORER OCH TERMINALER STATIONÄRA DATORER Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. I samråd med hjälpmedelskonsulent eller Resurscentrum för kommunikation Dako. Stationära datorer. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att kommunicera och att datorn väsentligen ökar möjligheten till kommunikation. Aktivitetsbegränsning som medför stor svårighet att kommunicera och att datorn väsentligt ökar möjligheten till kommunikation. Person ska ha behov av datorbaserat hjälpmedel för sin vardagliga kommunikation, då behovet inte kan tillgodoses av enklare kommunikationshjälpmedel t.ex. bokstavstavla eller enklare samtalsapparat. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Behov av anpassad inmatningsenhet (styrsätt) samt programvara avgör valet av datorbaserat hjälpmedel. Dator kan förskrivas i stället för samtalsapparat vid betydande svårighet med närkommunikation där datorn väsentligt ökar möjligheten till kommunikation. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Innan förskrivning ska kartläggning vara gjord som visar att det föreligger stor svårighet att kommunicera och att datorn väsentligt ökar möjligheten till kommunikation. Efter kartläggning skickas remiss till Resurscentrum för kommunikation Dako enligt remissmall Hjälpmedelsanvisningarna

27 DATORER OCH TERMINALER Vid val av utrustning ska särskild hänsyn tas till om personen har successivt tilltagande funktionsnedsättning och behov av ytterligare anpassning kan förväntas. Pedagogiska program, tränings-/lekprogram eller program av allmän karaktär bekostas inte av sjukvårdshuvudmannen, inte heller nödvändig hårdvara och abonnemang för uppkoppling mot Internet (t.ex. modem, fiberswitch). Resurscentrum för kommunikation Dako ansvarar för installation och grundläggande information/instruktion av anpassad hård- och mjukvara till förskrivare, brukare och kringpersonal. ska uppmana brukaren att se över sitt försäkringsskydd. På Hjälpmedelsinstitutets hemsida finns information om Aktiv med dator Service Sjukvårdshuvudmannen svarar för underhåll och service av förskrivna datorer och anpassningar. Service och reparationer omfattar endast den maskinvara och/eller programvara som förskrivits. Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte åtgärder i programvara som brukare själv har installerat eller om egeninstallerade program stör den anpassning som sjukvårdshuvudmannen gjort. Förbrukningsartiklar t.ex. papper och bläckpatroner/toner är ett egenansvar. Hjälpmedelsanvisningarna

28 DATORER OCH TERMINALER Datoranpassning i skolan Det är skolhuvudmannens ansvar att tillhandahålla grundutrustning i skolan. Med grundutrustning avses dator, skärm, tangentbord, mus, högtalare/hörlurar och tillgång till färgskrivare. Se övergripande riktlinjer 10:3. Om en elev behöver en dator med så mycket anpassningar att den inte kan användas av annan elev utan omfattande ändringar kan datorn förskrivas som ett personligt hjälpmedel. Bedömning görs av förskrivaren. Avancerade styrsätt kan förskrivas till skolans dator. Ta hänsyn till anvisningar angående dubbelutrustning. Se Övergripande riktlinjer 3:14. Skolhuvudmannen ansvarar för datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt pedagogisk programvara och att ge lärare/annan ansvarig den utbildning och stöd som krävs för att klara den pedagogiska situationen kring hjälpmedlet. Hjälpmedelsanvisningarna

29 DATORER OCH TERMINALER BÄRBARA DATORER OCH HAND- OCH FICKDATORER Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. I samråd med hjälpmedelskonsulent eller Resurscentrum för kommunikation Dako. Datorer som kan fungera med batteridrift och därmed kan användas på valfria ställen. Här ingår även kommunikatorer i kombination med mobiltelefoner. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att kommunicera och att datorn väsentligen ökar möjligheten till kommunikation. Aktivitetsbegränsning som medför stor svårighet att kommunicera och att datorn väsentligt ökar möjligheten till kommunikation. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Behov av anpassad inmatningsenhet (styrsätt) samt programvara avgör valet av datorbaserat hjälpmedel. Dator kan förskrivas i stället för samtalsapparat vid betydande svårighet med närkommunikation där datorn väsentligt ökar möjligheten till kommunikation. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Innan förskrivning ska kartläggning vara gjord som visar att det föreligger stor svårighet att kommunicera och att datorn väsentligt ökar möjligheten till kommunikation. Efter kartläggning skickas remiss till Resurscentrum för kommunikation Dako enligt remissmall Hjälpmedelsanvisningarna

30 DATORER OCH TERMINALER Dator förskrivs enbart i kommunikativt syfte, då det till datorn behövs anpassade inmatningsenheter (styrsätt) och/eller speciella programvaror som inte finns i öppna handeln. Om personen har en egen dator sedan tidigare kan den anpassas enligt ovan. Vid val av utrustning ska särskild hänsyn tas till om personen har successivt tilltagande funktionsnedsättning och behov av ytterligare anpassning kan förväntas. Pedagogiska program, tränings-/lekprogram eller program av allmän karaktär bekostas inte av sjukvårdshuvudmannen, inte heller nödvändig hårdvara och abonnemang för uppkoppling mot Internet (t.ex. modem, fiberswitch). Resurscentrum för kommunikation Dako ansvarar för installation och grundläggande information/instruktion av anpassad hård- och mjukvara till förskrivare, brukare och kringpersonal. ska uppmana brukaren att se över sitt försäkringsskydd. På Hjälpmedelsinstitutets hemsida finns information om Aktiv med dator Service Sjukvårdshuvudmannen svarar för underhåll och service av förskrivna datorer och anpassningar. Service och reparationer omfattar endast den maskinvara och/eller programvara som förskrivits. Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte åtgärder i programvara som brukare själv har installerat eller om egeninstallerade program stör den anpassning som sjukvårdshuvudmannen gjort. Förbrukningsartiklar t.ex. papper och bläckpatroner/toner är ett egenansvar. Hjälpmedelsanvisningarna

31 DATORER OCH TERMINALER Datoranpassning i skolan Det är skolhuvudmannens ansvar att tillhandahålla grundutrustning i skolan. Med grundutrustning avses dator, skärm, tangentbord, mus, högtalare/hörlurar och tillgång till färgskrivare. Se övergripande riktlinjer 10:3. Om en elev behöver en dator med så mycket anpassningar att den inte kan användas av annan elev utan omfattande ändringar kan datorn förskrivas som ett personligt hjälpmedel. Bedömning görs av förskrivaren. Avancerade styrsätt kan förskrivas till skolans dator. Ta hänsyn till anvisningar angående dubbelutrustning. Se Övergripande riktlinjer 3:14. Skolhuvudmannen ansvarar för datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt pedagogisk programvara och att ge lärare/annan ansvarig den utbildning och stöd som krävs för att klara den pedagogiska situationen kring hjälpmedlet. Hjälpmedelsanvisningarna

32 INMATNINGSENHETER TILL DATORER TANGENTBORD Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Här ingår bl.a. punktskriftstangentbord. Person med motorisk eller kognitiv funktionsnedsättning som påverkar arm/hand motorik och/eller perception. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att använda ett standardtangentbord. Möjliggöra och underlätta att styra dator. Förskrivning avser hårdvara och mjukvara som möjliggör inträde till dator, t.ex. alfanumeriska tangentbord, förstorade och förminskade tangentbord, programvara som simulerar tangentbordet. Inmatningsenheter (styrsätt) som finns i öppna handeln omfattas inte av förskrivning. Hjälpmedelsanvisningarna

33 INMATNINGSENHETER TILL DATORER DATORMÖSS OCH MUSLIKNANDE ENHETER Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Här ingår bl.a. styrkulor, ljuspennor som ansluts till datorns musport och mussimulatorer och spelstyrspakar. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att tala, uttrycka sig genom teckenspråk och/eller skriva på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt rörlighet och/eller styrka i arm/hand. Funktionsnedsättning som medför stor svårighet att tala, uttrycka sig genom teckenspråk och/eller skriva på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt rörlighet och/eller styrka i arm/hand. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Förskrivning avser hårdvara och mjukvara som möjliggör inträde till dator, samt styrdon för alternativ inmatning i stället för tangentbord eller mus. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Kan förskrivas till person som inte kan använda befintligt styrsätt till dator. Innan förskrivning sker ska utredning föregå där det är klart att brukaren kommer att ha förmåga att använda utrustningen. I vissa fall ansvarar Resurscentrum för kommunikation Dako för installation och grundläggande information/instruktion till brukare och vid behov till närstående person. Den snabba tekniska utvecklingen gör att utrustningen fort kan bli omodern. Uppgradering av utrustning eller byte till ny får endast ske i undantagsfall och vara kopplad till antingen medicinska förändringar eller när den nya tekniken väsentligt förbättrar brukarens funktionsförmåga. Hjälpmedelsanvisningarna

34 INMATNINGSENHETER TILL DATORER Batteribyte är egenansvar. Hjälpmedelsanvisningarna

35 INMATNINGSENHETER TILL DATORER STYRSPAKAR (JOYSTICKS) TILL DATORER Leg. arbetsterapeut. Här ingår även kontakter och omkopplare med liknande funktioner. Person med motorisk eller kognitiv funktionsnedsättning som påverkar arm/hand motorik och/eller perception. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att använda ett standardtangentbord. Möjliggöra och underlätta att styra dator. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Innan förskrivning sker ska utredning föregå där det är klart att brukaren kommer att ha förmåga att använda utrustningen. I vissa fall ansvarar Resurscentrum för kommunikation Dako för installation och grundläggande information/instruktion till brukare och vid behov till närstående person. Den snabba tekniska utvecklingen gör att utrustningen fort kan bli omodern. Uppgradering av utrustning eller byte till ny får endast ske i undantagsfall och vara kopplad till antingen medicinska förändringar eller när den nya tekniken väsentligt förbättrar brukarens funktionsförmåga. Hjälpmedelsanvisningarna

36 INMATNINGSENHETER TILL DATORER ALTERNATIVA INMATNINGSENHETER Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Här ingår bl.a. taligenkännande enheter och styrplattor. Person med motorisk eller kognitiv funktionsnedsättning som påverkar arm/hand motorik och/eller perception. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att använda ett standardtangentbord och standardmus. Möjliggöra och underlätta att styra dator. Kan förskrivas till person som inte kan använda befintliga inmatningsenheter till dator. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Innan förskrivning sker ska utredning föregå där det är klart att brukaren kommer att ha förmåga att använda utrustningen. I vissa fall ansvarar Resurscentrum för kommunikation Dako för installation och grundläggande information/instruktion till brukare och vid behov till närstående person. Den snabba tekniska utvecklingen gör att utrustningen fort kan bli omodern. Uppgradering av utrustning eller byte till ny får endast ske i undantagsfall och vara kopplad till antingen medicinska förändringar eller när den nya tekniken väsentligt förbättrar brukarens funktionsförmåga. När det gäller läs och skrivprogram för brukare som går i grund- eller gymnasieskola skall förskrivaren undersöka vilka program som kan laddas ner via skolan före förskrivning. För mer information se Hjälpmedelsanvisningarna

37 PRESENTATIONSENHETER FÖR DATORER ALTERNATIVA ENHETER FÖR PRESENTATION FRÅN DATORER Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. I samråd med Resurscentrum för kommunikation Dako. Hjälpmedel som presenterar information från datorer och som ändra och anpassar standard presentationsenheter till tal-till-tal-omvandling, syntetiskt tal. Här ingår bl.a. de taktila displayer som presenterar information på andra alternativa sätt än syntetiskt tal. Person med funktionsnedsättning som behöver förstärkning av språkförståelse. Person med funktionsnedsättning som har svårighet att uttrycka sig via tal eller skrift. Person med funktionsnedsättning som har svårighet att tillgodogöra sig en skriven text. Dubbelutrustning Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att kommunicera tillfredställande genom tal, tecken, bilder, symboler. Person ska ha behov av hjälpmedel för sin vardagliga kommunikation. Möjliggöra och underlätta vardaglig kommunikation. Nej. Programvara förskrivs enbart i kommunikativt syfte. Pedagogiska program, tränings-/spelprogram, program av allmän karaktär samt uppkoppling mot Internet omfattas inte av förskrivning. Uppgradering eller byte av programvara kan endast ske när detta ytterligare väsentligt förbättrar förmågan att kommunicera. Hjälpmedelsanvisningarna

38 PRESENTATIONSENHETER FÖR DATORER Råd i förskrivningsprocessen Bedömning När det gäller avancerade program rekommenderas att bedömning/utprovning görs av förskrivare i samråd med Resurscentrum för kommunikation Dako. Utprovning Utrustning för syntetiskt tal är en programvara som gör att text kan läsas upp via datorn och gör att man kan lyssna på innehållet i stället för att läsa med synen. Ett ordbehandlingsprogram behövs för att skriva. Detta går att anpassa till utseende och innehåll. Förändringar kan göras i för att t.ex. öka läsbarheten, förstora menyer och korrigera stavfel automatiskt. Det finns även program där man kan skriva med bilder och/eller text. För mer information se På Hjälpmedelsinstitutets hemsida finns information om Aktiv med dator När det gäller läs och skrivprogram för brukare som går i grund eller gymnasieskola skall förskrivaren undersöka vilka program som kan laddas ner via skolan före förskrivning. För mer information se Hjälpmedelsanvisningarna

39 HJÄLPMEDEL FÖR KOGNITIVT STÖD KOGNITIVT BILDSTÖD FÖR UTFÖRANDE AV DAGLIGA LIVETS AKTIVITETER Leg. arbetsterapeut. Leg. logoped. Här ingår hjälpmedel som stödjer tänkandet: perception, inlärning, problemlösning, språk- och abstraktionsförmåga. Person med kognitiv funktionsnedsättning som till följd av detta har stor svårighet att planera och organisera det dagliga livet. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att planera, hantera och fullfölja dagliga rutiner. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att genomföra enkla eller komplicerade handlingar t.ex. påbörja en uppgift, organisera tid, planera uppgiften stegvis. Ökad självständighet och delaktighet i det dagliga livet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer, 3:14. Behovet av bildstöd ska vara frekvent i vardagen, kan inte förskrivas i träningssyfte. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Det ska finnas en namngiven stödperson som lär sig hur hjälpmedlet används. Han/hon ska ge stöd till brukaren och se till så att hjälpmedlet används optimalt. Stödpersonen har kontakt med förskrivaren. Bedöm personens kognitiva förmåga med fokus på perceptionsförmåga, problemlösningsförmåga, språk- och symbolförståelse, tidsplaneringsförmåga, initiativ och uppmärksamhetsförmåga. Bedöm vilka begränsningar inom aktivitet och delaktighet som personen har utifrån funktionsnedsättningen. Hjälpmedelsanvisningarna

40 HJÄLPMEDEL FÖR KOGNITIVT STÖD Vid bedömning av språk- och symbolförståelse bör samarbete ske mellan logoped och arbetsterapeut. Utifrån behovsanalysen väljs det/den bildbas/symbolsats/bildprogram som anses mest lämplig. Det är särskilt viktigt att inhämta information från omgivningen om personens styrkor och svårigheter. Bedöm även omgivningens förmåga att hantera hjälpmedlet, samt inventera vilka utbildningsinsatser som behövs för att implementera hjälpmedlet i vardagen. Överväg om personen kan klara aktiviteten med ett tydligt, konkret och anpassat förhållningssätt. Eller med rutiner och strategier anpassade för personen, eller med produkter i öppna handeln. Om detta inte är tillräckligt komplettera med lämpligt bildstöd. Börja med några få bilder och med aktiviteter där personen är motiverad. Utprovning Vid beställning av individuellt bildstöd, se förskrivarstöd Se över om behovet kan tillgodoses av gratisprogram via Internet. Innan en licens av programvara kan förskrivas ska personen först prova att använda bilder/symboler i aktuella aktiviteter och miljöer. Behovet skall vara ett större antal bilder/symboler dvs. när det inte räcker med ett begränsat antal från t ex daglig verksamhet. Börja med en avgränsad aktivitet där personen är motiverad. Inlärningsprocessen kan vara lång och det kan vara energikrävande med förändringar. Planera in uppföljning av nya rutiner, metod och omfattning. Hjälpmedelsanvisningarna

41 HJÄLPMEDEL FÖR KOGNITIVT STÖD Uppföljning Det kan handla om ett långsiktigt motivationsarbete där personen kan ha svårt med förändringar, att se helheten och att förstå syftet med bildstödet, därför kan uppföljning behövas vid upprepade tillfällen innan ärendet kan avslutas. Det är förskrivarens ansvar att hålla sig informerad och uppdaterad av sortimentet för bildstöd. Det material som behövs i en verksamhet såsom dagcenter, gruppboende eller skola är verksamhetens ansvar. Hjälpmedelsanvisningarna