4/2014. Umeå Energi: FÖRST MED ISVARNING NORSK TURBIN VILL UT I VÄRLDEN VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

Transkript

1 4/2014 Umeå Energi: FÖRST MED ISVARNING NORSK TURBIN VILL UT I VÄRLDEN VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

2 NOTISER Nytt vindkraftsavtal för Fortum Fortum Distribution har skrivit ett driftavtal med vindkraftsparken i Sidensjö utanför Örnsköldsvik. Det innebär att sju stora parker nu sköts från Fortums driftcentral i Karlstad. Det är en jättebra affärsmöjlighet för oss och vi vill gärna fortsätta utveckla det här konceptet, säger Jimmy Mattsson, chef för regionnätsdelen på driftcentralen. Konceptet med att sköta driften för externa aktörer startade 2009 med vindkraftsparken Havsnäs och Vindpark Vänern. Sedan dess har verksamheten vuxit. Det senaste tillskottet är alltså Sidensjö i Västerbotten. En park som, när den är färdigbyggd under våren 2015, kommer vara en av Sveriges största med sina 48 turbiner och en effekt på 144 MW. Vi är väldigt stolta som har fått det här förtroendet. Vi är en viktig aktör när det handlar om omställningen till mer förnybar energi, säger Jimmy Mattsson. Fortsatt starkt stöd för vindkraft Trots att vindkraften har fyrdubblats vill 61 procent av svenskarna att vi ska satsa mer på vindkraft än vad vi gör i dag och 23 procent vill att vi ska satsa lika mycket. Bara 10 procent vill att vi ska satsa mindre eller inget alls. Det framgår av SOM-institutets årliga energimätning. Politikerna bör veta att det är åtta gånger så många som vill öka eller fortsätta satsningen på vindkraft, jämfört med hur många som vill dra ned på takten, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Elproduktionen från vindkraft fyrdubblades mellan 2009 och 2013, från 2,5 TWh till 9,9 TWh. Ändå vill 61 procent av svenskarna att vi under de kommande 5 till 10 åren ska satsa mer på vindkraft än vad vi gör i dag. Det är en viss nedgång från 66 procent hösten 2012, men samtidigt har andelen som vill att vi ska satsa lika mycket som i dag ökat från 20 till 23 procent. Hela 81 procent vill satsa mer än i dag på solenergi, 61 procent på vindkraft, 58 procent på vågkraft, 48 procent på biobränslen, 41 procent på vattenkraft, 20 procent på fossil-/naturgas, 12 procent på kärnkraft och 2 procent på kol. Mer vindkraft i Göteborg u Gothia Vind AB har fått tillstånd av Länsstyrelsen i Kalmar län att uppföra vindpark Ljungbyholm i Kalmar kommun. Vindparken omfattar åtta vindkraftverk av storleksordningen 3 MW och med en maximal höjd på 200 meter. Platsen för vindpark Ljungbyholm är belägen några km nordväst om Ljungbyholm. Genomförda vindberäkningar har visat att det är goda vindförutsättningar i området. Nästa steg för vindpark Ljungbyholm är att påbörja förberedelser för byggprocessen och att resa en vindmätningsmast för att under ett år framåt mäta de lokala vindresurserna. Byggstart planeras ske under år Lotta Brändström, vd Göteborg Energi. Ny vindpark i Kalmar u Styrelsen för Göteborg Energi har beslutat att uppföra ett nytt vindkraftverk på Risholmen. Det nya vindkraftverket innebär förnybar elproduktion på 10 gigawattimmar per år, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen för lägenheter. Beslutet innebär att vi fortsätter satsningarna på att minska beroendet av fossil energi. Investeringen i ny vindkraft är ett viktigt steg mot mer förnybar och lokalt producerad el, säger Kia Andreasson (MP), ordförande i Göteborg Energis styrelse. Det nya vindkraftverket ersätter ett befintligt vindkraftverk som uppfördes på Risholmen 1993 och nu har nått sin beräknade livslängd. Investeringsbeloppet är cirka 36 miljoner kronor. Genom modern teknik blir produktionen i det nya vindkraftverket nära 10 gånger högre än i det gamla. Det nya verket blir maximalt 150 meter högt, vilket är i storleksordning med vindkraftverket Big Glenn. Göteborg Energi har producerat vindkraft på Risholmen sedan 1990-talet. Det blåser goda vindar i området vilket gör det lämpligt för vindkraftsproduktion. Nu investerar vi för framtiden i en ny, modern, anläggning som kommer att leverera grön el till göteborgarna under lång tid. Det känns mycket bra, säger Lotta Brändström, vd på Göteborg Energi. Vi är mycket nöjda med att processen med uppförande av vindparken Ljungbyholm kommit så här långt. Det har varit en mycket smidig process både hos Kalmar kommun och Länsstyrelsen i Kalmar län, konstaterar Gunnar Eriksson, vd på Gothia Vind. Bygget av vindpark Ljungbyholm innebär en investering på cirka 320 miljoner kronor och kommer att generera lokalnytta såsom arbetstillfällen, skatteintäkter till kommunen samt bygdemedel, tillägger Gunnar Eriksson. Bakgrundsinfo: Totalt har Gothia Vind idag drygt 25 vindparker under utveckling. Dessa parker ger möjlighet att bygga cirka 250 vindkraftverk, vilket innebär MW beroende på verkens storlek. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinkvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2014 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2013). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: Svensk Vindenergi MILJÖMÄRKT VIND 4/2014

3 Umeå Energi först med isvarning Umeå Energi har i vinter höjt säkerheten i sina vindkraftsparker. Detta genom att montera ett varningssystem som signalerar om det finns risk för att is ska släppa från vindkraftverkens rotorblad. Nu är alla tester klara och systemet fungerar bra. u Vindkraft är en säker energikälla, både ur miljö- och hälsosynpunkt. Men det kan finnas risk att is bildas på vingarna. För att minimera risken att någon förbipasserande skadas om isen släpper så har vi monterat ett smart signalsystem, berättar Lars C Johansson, operativ chef på Umeå Energis affärsområde Sol, Vind & Vatten. Det är under årets sex kallaste månader som vindkraften genererar allra mest el. Då produceras runt 70 procent av all vindel, framför allt för att det blåser mer de kalla månaderna, men också för att luftens densitet är högre när det är kallt. Då får man ut mer energi ur samma mängd luft. Dubbel säkerhet Men vintern kan även innebära vissa svårigheter. Kylan gör att det kan bildas is på vindkraftverkens rotorblad. För att komma runt problemet har Umeå Energi valt att bygga flera vindkraftverk med vingar som avisar sig själva. Och för att få dubbel säkerhet har man nu monterat signalsystemet Ice Alert, som varnar förbipasserande eller servicepersonal om det finns is på vingarna och isen riskerar att släppa. Vi är först i Norden med varningssystemet, så det känns bra. Det är extremt ovanligt att någon skadas av fallande is från vindkraftverk, men vi vill göra allt som står i vår makt för att förhindra en olycka, säger Lars C Johansson. Signalsystemet levereras av Windsystem och består av varningsskyltar och lampor. Det har monterats vid Umeå Energis vindkraftverk i Hörnefors, Holmsund och Robertsfors och har testats under vårvintern. Tillfredsställande Det fungerar tillfredsställande, så nästa vinter är allt i full gång, säger Lars C Johansson och tillägger: Vi vill utveckla och förfina vindkraften i hela Umeåregionen. Det gör vi genom att bygga egen vindkraft och göra den säker, men också genom att hjälpa andra aktörer med administration, service och tips och råd. Vindkraft är en väldigt ren energikälla och den blir allt mer betydande i samhället. n Vinterkyla gör att det kan bildas is på vindkraftverkens rotorblad. Nu har Umeå Energi byggt flera vindkraftverk med vingar som avisar sig själva och monterat signalsystemet Ice Alert som varnar förbipasserande eller servicepersonal. VIND 4/

4 Blaasters och Inventas unika lösning består av moduler som fraktas och monteras enligt Ikeaprincipen. Foto: Norsk Designråd. Norsk turbin vill ut i världen Norska Blaaster hoppas kunna rita om kartan för vindkraftsteknologi. Modulära tårtbitar förväntas sänka driftskostnaden till hälften. Utmaningen är att bli profet i eget land. text: morten valestrand u Vindturbinproducenten Blaaster Wind Technologies från Trondheim påstår sig ha konstruerat vindkraftsbranschens mest lätthanterliga och kostnadseffektiva turbin i klassen för 3 MW och över. Påståendet både förvånar och provocerar i en bransch där fysikens lagar sätter gränserna. Det är väl känt att stora tunga turbiner har problem med lönsamheten och är svåra att serieproducera och transportera. Blaaster menar dock att begränsningen främst har varit mental. Rent tekniskt är det här ingen rymdforskning, men det handlar om ett nytt sätt att tänka. Våra konstruktioner är enkla och mycket flexibla, säger Torolf Pettersen, vd i Blaaster Wind Technologies. Samma oavsett watt Sedan april 2013 står Blaasters prototyp DL101 på 3 MW i Valsneset vindpark i på halvön Fosen i Trondheimsfjordens mynning. Det teknologiska konceptet passar landbaserade turbiner på mellan 70 VIND 4/2014

5 3 och 7 MW, med navhöjder uppåt 150 meter. Eller havsbaserade på 10 MW. Basen utgörs av en direktdriven växellös generator, inte heller det en nyhet för stora vindturbiner. Nyheten ligger i helheten, enligt Torolf Pettersen: Den teknologiska plattformen och teknikens principer är de samma oavsett storlek på turbinen. Det enda vi behöver ändra vid upp- eller nedskalning är generatorns luftgap och mängden stål i den bärande konstruktionen. Tårtprincipen Generatorn är dessutom en del av nacellens och navets bärande konstruktion, utan axel, lager eller lock. Färdiga magnetiserade rotor- och statorsegment har fästs till den bärande strukturen som tårtbitar. Det ger en mycket smidig och kostnadseffektiv produktion. Den tekniska utvecklingen har skett stegvis under många år, på senare tid i samarbete med Siemens Large Drives. DL101 har utrustats med ny kraftelektronik, utformat för en ny typ av segmenterad mellanspännings PM-generator (permanent magnet). Mycket av kraftelektroniken har emellertid flyttats från nacellen till marknivå, och antalet rörliga komponenter har reducerats. Det gör underhållsarbetet smidigare, vikten lägre och skaderisken mindre. Montering med insex? En viktig samarbetspartner i utvecklingsarbetet har varit Inventas, Norges stora rådgivningsbyrå för industridesign. Slutresultatet blev så lyckat att DL101 fick designpris av formgivningsbranschen. Turbinens design handlar däremot om mer än det man ser. Delvis spelar formgivningen en roll för transport och installation då lägre totalvikt gör arbetet billigare. Blaasters och Inventas unika lösning består emellertid av moduler som fraktas och monteras enligt Ikeaprincipen eller sagt med norska referenser: enligt offshoreindustrins konstruktionsmodell. Torolf Pettersen har sin bakgrund som konstruktör av just moduler till oljeriggar. På verkstadsföretaget Kværner fick han också ansvaret för vindkraftsforskningen, varifrån den växellösa teknologin kommer. Kan gå upprest När Kværners satsning lades ner köptes teknologin av Pettersens bolag Scan Wind, som senare såldes till General Electric. Idag utgör den basen i GE Winds satsning på havsbaserad vindkraft gick Torolf Pettersen vidare och bildade familjeföretaget Blaaster Wind Technologies, som har vidareutvecklat sin del av teknologin i samarbete med Siemens. Sonen Ove Pettersen är teknisk FAKTA Blåsväder i Trondheim Blaaster uttalas blåster och betyder blåsväder. Blaaster Wind Technologies prototyp DL101 står i Valsneset vindpark utanför Trondheim och drivs av TrønderEnergi. Blaaster DL101 har simulerats till 10,4 GWh per år och ligger enligt Blaaster bra till för norskt produktionsrekord blir det första kommersiella normalåret. Blaaster kan komma att påverka en hel bransch, tror norska myndigheter. Modulkonceptet har hämtats från den norska offshoreindustrin som har lång erfarenhet av industridesign med kostnadsjakt. chef och dottern Camilla Larsen har det administrativa ansvaret. Enligt vad vd Nils Kristian Nakstad på Enova, det norska energidepartementets finansieringsbolag som har bidragit till prototypen, säger är det en innovativ teknologi inriktad på kostnadsreduktioner för hela vindkraftsbranschen. Enligt Blaasters beräkningar kan en anläggningsbyggare spara runt 1,4 miljoner euro eller cirka 35 procent av investeringskostnaden jämfört med ett vanligt växeldrivet vindkraftverk. Den totala integrationen ger en maskin som är lättåtkomlig utan en massa krypande och ålande i trånga passager, säger Torolf Pettersen. Servicepersonalen kan gå upprest i en mittgång med en liten traverskran, från navet genom nacellen och ut till den bakre serviceluckan. Försiktig marknad Turbinen har även ett automatiskt kontrollsystem som övervakar alla kritiska komponenter. När marknaden rullar igång ska Blaaster bygga upp en serviceorganisation med målet att undvika dyra och centraliserade avtal. Ingen vet dock när det blir. Blaasters turbiner passar bra för norska och svenska vindförhållanden, men den skandinaviska marknaden för ny teknologi är för liten, erfar man. Idag är utbyggarna osäkra på hur vindkraftsmarknaden och dess stödformer kommer att se ut om några år och man vågar därför inte satsa på okända lösningar. Det blir en ond cirkel där hela investeringsapparaten blir lidande. Kunden missar ny teknologi med lägre drifts- och underhållskostnader, som i sin tur medför sämre intjäning för kunden, säger Torolf Pettersen. Istället satsar Blaaster Wind Technologies på att bli en global leverantör. Oavsett marknad blir frågan om Blaasters turbiner kan ge billigare kilowattimmar. Ja det är vårt mål, säger Torolf Pettersen. Och mycket tyder på att vi är där redan. VIND 4/

6 Ny lagerlösning för stora vindkraftverk Ett tyskt företag lanserar en ny lagring för vindturbiner, som kan sänka kostnaden för de största vindkraftverken. En tillämpning som bladlager kan också ge fördelar. text: staffan engström u Med Vestas V90 introducerades lösningen att lagra vindturbinen i ett enda dubbelradigt koniskt rullager i framkanten av maskinbädden. Jämfört med tidigare princip med en primäraxel lagrad i två separata lagerbockar får man ett mer kompakt utförande och därmed normalt lägre kostnad. Sådana single bearings tillverkas idag av de större lagertillverkarna, bland annat SKF, i storlekar för vindkraftverk upp till 6 MW. Det tyska ingenjörsföretaget Eolotec ( har påvisat att lösningen med ett enda lager har nackdelar: Den korta lagerlängden får kompenseras med stor diameter och mycket material, som ger ett dyrt lager. Den stora diametern ökar vidare friktionsförlusterna. Nackdelarna blir särskilt uttalade i de största storlekarna. Företaget har därför lanserat en nygammal lösning, som innebär att man i stället för det dubbelradiga lagret använder två enkelradiga lager, vilka skiljs åt av två koncentriska, gjutna skal, se fig Enligt företaget får de bägge enkellagren sammanlagt mindre än halva vikten jämfört med en single bearing. Genom det större utbudet av mindre lager sjunker kostnaden ännu mer. Totalvikten inklusive den gjutna konstruktionen blir ungefär densamma, men kilopriset för sådant gjutgods är betydligt lägre än för lager. Lösningen har hittills demonstrerats i ett direktdrivet Prokon 3 MW vindkraftverk, rest i Mecklenburg- Vorpommern under sommaren Verket är i drift. Patentskydd söks för vissa särdrag hos konstruktionen. I ett vindkraftverk är även bladlagren påfallande dyra ett enda sådant kostar för ett stort vindkraftverk ungefär som girlagret. Eolotecs vd Wolfgang Losert säger till ERA att de funderar på att även utveckla en Figur 1. Två alternativ för turbinlagringen för ett 6 MW vindkraftverk. Lösningen med två lager medför att lagervikten minskar till mindre än hälften jämfört med en single bearing (till höger). Figur 2. Inbyggnaden för en turbinlagring med två lager. bladlagerlösning. En ytterligare fördel i denna tillämpning är att lagringens bygglängd ger en gratis ökning av turbindiametern. n Figur 3. Den nya lagringen har installerats i prototypen till Prokons direktdrivna 3 MW verk.