1/2012 BRIST PÅ PRAKTIK- PLATSER FÖR VIND- KRAFTTEKNIKER. Sveriges STÖRSTA VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

Transkript

1 1/2012 BRIST PÅ PRAKTIK- PLATSER FÖR VIND- KRAFTTEKNIKER Vindkraftsbolag JO-anmäler Försvarsmakten Sveriges STÖRSTA vindkraftverk VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

2 ELMARKNAD 1/2012 NOTISER Rekordproduktion från andelsägd vindkraft Det blåsiga vädret 2011 innebar att de sju vindkraftverk som O2:s vindkraftskooperativ äger producerade rekordmycket el. Sammanlagt producerades 42,3 GWh el, vilket var 14,5 procent mer än förväntat. Den överskjutande produktionen har gett extra intäkter till kooperativet på omkring två miljoner kronor var ett mycket bra vindår och vindkraften har levererat långt över förväntad normalårsproduktion, säger Linda Burenius Magnusson, vd för O2 Vindel som driver Sveriges största vindkraftskooperativ. O2:s vindkraftskooperativ består av cirka medlemmar som tillsammans investerat i andelar. Medlemmarna äger sju driftsatta vindkraftverk varav tre på Hedbodberget (Dalarnas län), ett i Sveg (Jämtlands län), ett på Råshön (Jämtlands län), ett i Grötlingbo (Gotlands län) och ett i Brahehus (Jönköpings län). Vindkraften Norrlands nya basnäring Norrland kan bli Sveriges centrum för vindkraft. Här planeras för nya verk de närmaste åren. Om alla planerade verk blir verklighet skulle det innebära att Norrland får tre gånger så många vindkraftverk som det finns i hela Sverige i dag. Det är en ny basnäring som växer fram, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr, som samlar in och förmedlar erfarenheter från utbyggnaden i Norrland. Flera hundra vindkraftsparker ska byggas i skogar och på berg i Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Enbart i Jämtland finns det planerade turbiner. Gävleborg och Norrbotten har verk vardera utplacerade på kartan. Hur många turbiner som blir verklighet beror på tillgången på elnät, om projekten får tillstånd samt politiska beslut. Men även tillgången på ny teknik för att skydda turbinerna från kyla och is spelar en viktig roll för utvecklingen. Plattformen för att utbyta information för att lösa dessa utmaningar är Winterwind. Den första konferensen hölls 2008 med 160 deltagare. I år samlades 376 experter på vindkraft i kallt klimat i Skellefteå i februari för att diskutera de senaste framstegen när det gäller att mäta isbildning och få bort is och sjok av is från turbinhus och rotorblad. Höj ambitionsnivån för förnybar el u Du håller nu i din hand årets första nummer av VIND, som från och med i år utkommer med åtta nummer per år, istället för som tidigare fyra. Våra möjligheter att vara aktuella blir nu större och ger dig också en bättre kontinuitet. Hoppas att du kommer att tycka att detta är bra. Vindåret 2011 blev en succé med hela 554 MW installerat, netto. Då det även var goda vindar i fjol klev produktionen upp 74 procent, till 6,1 TWh. Detta är självklart ett rekord och lika mycket som en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Vi kan också konstatera att det även framöver ser väldigt ljust ut. Prognosen för 2012 visar att det kan komma att byggas mer än MW då det redan vid årsskiftet fanns beslut om 950 MW. Hur stor produktionen blir beror självklart på hur mycket det kommer att blåsa, får vi ett normalår så blir det nästan 8 TWh. En någorlunda realistisk bedömning av utvecklingen för 2013 visar att vi redan då kan nå samma nivå som Energimyndigheten tidigare prognostiserat till Allt är naturligtvis inte frid och fröjd. En av de frågor som vi kommer att fokusera på under året är tillståndsprocessen och däribland försvarets agerande som i många fall är helt oacceptabelt. Det senaste är MSA-ytorna där försvaret nu agerar som om de vore stoppområden och hejdar vindkraftsetablering på ytor av uppemot 20 procent av Sveriges landyta. Detta trots att de i flera fall lämnat klartecken bara någon månad tidigare. En annan viktig fråga är att peka på de stora möjligheter politikerna nu har att öka ambitionsnivån för förnybar el i Sverige. Energimyndigheten och andra har visat att konsumenternas kostnader för elcertifikaten väl balanseras av lägre elpriser vid en höjd ambitionsnivå. Detta är av betydelse inte minst för den elintensiva industrin som behöver låga elpriser och inte betalar för elcertifikat. Den tredje viktiga frågan är att vi behöver en kraftig utbyggnad av elnäten på alla nivåer, annars riskerar detta att hålla tillbaka utvecklingen. Slutsatsen blir att den närmaste framtiden ser väldigt ljus ut för utbyggnaden av vindkraft i Sverige, men att det behövs en del politiska krafttag om utvecklingen av förnybar elproduktion ska fortsätta. Gunnar Fredriksson vice vd Svensk Vindenergi Vindåret 2011 blev en succé med hela 554 MW installerat, netto. Då det även var goda vindar i fjol klev produktionen upp 74 procent. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2012 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2011). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB MILJÖMÄRKT VIND 1/2012

3 Slarvig, inkonsekvent och motsägelsefull hantering av bygglovsärenden. Vindkraftsbolag JO-anmäler Försvarsmakten Kräver skadestånd i mångmiljonklassen Eolus Vind, en av landets största aktörer inom vindkraftsbranschen har JO-anmält Försvarsmakten. text: torsten blomquist u Försvaret har hanterat flera ärenden kring vindkraftsetableringar på ett bristande, slarvigt, inkonsekvent och motsägelsefullt sätt. Handläggningen baseras ofta på undermåliga underlag och uppfyller därför inte kraven på saklighet eller opartiskhet, anser Gustaf Ekberg, vd för Eolus Vind, en av landets största aktörer i branschen. Stora kostnader Försvarets agerande orsakar Eolus Vind och andra företag inom vindkraftsbranschen stora problem och kostnader i mångmiljonklassen, menar Gustaf Ekberg och därför vill han nu att justitieombudsmannen (JO) utreder om Försvarsmaktens handläggning uppfyller rimliga krav med hänsyn till tillämpliga lagar, regler och praxis. I sin anmälan riktar Eolus Vind kraftig kritik mot Försvarsmaktens hantering av bygglovsärenden och miljötillstånd. Svag och otydlig argumentation, ovilja att motivera, förhastade och ogrundade argument, påstår Gustaf Ekberg. Kritiken gäller ett stort antal ärenden, men i sin JO-anmälan lyfter Eolus Vind särskilt fram fyra projekt: Borgholms kommun. Mjölby (Strömmestad/Haddestad). Mellerud (Dalslandsprojekten). Gnosjö (Knuts kulle). I stort sett samtliga de vindkraftsärenden där Försvarsmakten överklagat bygglovsbeslut eller miljötillstånd genomsyras av alltför långt utdragna processer. Försvaret ändrar sin inställning under ärendet gång och använder knapphändiga och otydliga motiveringar, som inte går att bemöta, menar Eolus Vind i sin anmälan. Försvarsmakten ger sig inte bara på nya projekt utan även på äldre, redan uppförda verk. I Mellerud till exempel har Försvaret överklagat bygglov som man fyra år tidigare ställt sig positiv bakom. Detta är betänkligt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ekonomiskt orsakar det oss skador för många miljoner, säger Gustaf Ekberg. Två riksintressen Två riksintressen krigar mot varandra: samhällets uttalade önskan om och behov av förnybar energi och landets uttalade behöv av ett totalförsvar, i vilket för närvarande ingår flyg- och radarverksamhet. Försvarsmakten har också ett ansvar när det gäller att säkra att Sverige har en fungerande energiförsörjning. Försvarsmakten menar att de planerade vindkraftverken påtagligt motverkar totalförsvarets intressen genom att utgöra ett hinder för det uppdrag som Sveriges riksdag och regering gett Försvarsmakten och stänger därför sedan oktober 2010 ute stora områden för etableringar av vind- 52 VIND 1/2012

4 Vi ska nu utreda i vilka ärenden det kan vara aktuellt med ett skadeståndsansvar för Försvarsmakten och hur stort detta skadestånd i så fall är. Redan nu kan det konstateras att det rör sig om belopp i mångmiljonklassen, säger Gustaf Ekberg, vd Eolus Vind. Foto: Seppo Ekelund. kraft. Försvarsmakten anser att det av flygsäkerhetsskäl inte bör byggas vindkraftverk inom dessa så kallade stoppområden. Överklagar gamla bygglov Sedan beslutet har Försvarsmakten överklagat en mängd bygglov och miljötillstånd i ett stort antal vindkraftsärenden runt om i landet. Många av ärendena hade Försvaret tidigare bifallit alltså innan stoppområdena infördes vilket tyder på ett motsägelsefullt och förvirrat agerande, säger Gustaf Ekberg som också är besviken på att Försvarsmakten vägrar att diskutera sina ställningstaganden. Jag har personligen sökt kontakt med Försvarsmaktens generaldirektör Ulf Bengtsson för att diskutera frågan och försöka komma fram till en konstruktiv dialog, men tyvärr utan resultat. Försvarets agerande har inte bara orsakat onödiga och tidskrävande problem för oss utan för flera företag inom vindkraftsbranschen. Även enskilda markägare, lantbrukare och andra som valt att köpa in sig i andelar av vindkraftverk har drabbats, säger Gustaf Ekberg. Generaldirektör Ulf Bengtsson kommenterar kritiken mot Försvarets handläggning och kritiken mot honom själv att han varit svår att föra en dialog med så här: Försvarsmaktens uppfattning är att totalförsvarets riksintresse går före enskilda företags önskan att driva verksamhet. Så är också lagen skriven. Jag har som generaldirektör samtalat med företrädare för Eolus. Att de sedan inte är nöjda med det jag sagt är något annat. n Fotnot: Försvarsmaktens generaldirektör Ulf Bengtsson lämnar Försvarsmakten den 1 mars 2012 för att bli generaldirektör för Arbetsgivarverket. FAKTA Eolus Vind Eolus Vind AB projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftsanläggningar. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid etableringen av omkring 330 av de cirka som idag finns i Sverige. Huvudkontoret ligger i Hässleholm. Stoppområden I oktober 2010 beslutade Försvarsmakten om nya riktlinjer vid hantering av inkommande vindkraftsansökningar. Försvarsmakten införde så kallade stoppområden runt militära flygplatser för att uppnå hinderfrihet kring sina flottiljer, övningsflygfält och en del andra försvarsanläggningar. Stoppområdena motsvarar cirka tio procent av Sveriges totala yta (ungefär lika stort som hela Danmark). Generaldirektör Ulf Bengtsson avvisar kritiken i JO-anmälan med att Totalförsvarets riksintresse går före enskilda vindkraftsföretags önskan att driva sin verksamhet. VIND 1/

5 Vindkraftstekniker: Brist på praktikplatser Det är just nu allmänt tungt att rekrytera praktikplatser och svårt för många studenter att få dessa platser på gemensamma, rimliga ekonomiska villkor. text: torsten blomquist Företagen bör betrakta praktikplatserna som en lång anställningsintervju, säger Karin Liinasaari i Strömsund. Foto: Torsten Blomquist. Situationen med praktikplatser har blivit kärvare de senaste två åren. Det löser sig, men långt ifrån av sig självt, säger Liselotte Aldén, Högskolan på Gotland. Foto: Susanne de Paulis u Det är ett dilemma som yrkeshögskolorna för vindkraft just nu brottas med. Adjunkt Liselotte Aldén vid Högskolan på Gotland har nodansvar inom det nationella Nätverket för vindbruk för projekt och aktiviteter som rör utbildnings- och kompetensfrågor inom vindkraft. Hon bekräftar att tillgången på praktikplatser för yrkeshögskolorna överlag i Sverige är bekymmersam. Situationen har blivit kärvare de senaste två åren. Det brukar lösa sig för alla, men långt ifrån av sig självt, säger hon. Liselotte Aldén tror att en av förklaringarna är vindkraftsbranschens snabba expansion. Branschen är het när det gäller såväl utbyggnad som projektering. Många teknikföretag har anställt nya medarbetare i sina serviceorganisationer. De nyanställda behöver trimmas in och därför kan det möjligen finnas bristande tid och resurser i företagen för att också ta hand om praktikanter, säger Liselotte Aldén. Bättre samordning Vi träffar just nu både företag och andra aktörer inom branschen för att diskutera hur vi alla kan bli bättre på att samordna praktikperioderna. Det gäller till exempel fördelning över tid och platser och smidigare sätt att kommunicera våra olika behov. Frågorna diskuterades senast i samband med Winterwind i Skellefteå i början på februari. Vi kommer att lösa den här problematiken, men det sker inte över en kafferast, säger Liselotte Aldén. Vi har många utmaningar framför oss. 400 nya medarbetare Svensk Energi har nyligen genomfört en medlemsenkät som visar att det behövs bortåt nya medarbetare med energi- och elkraftskomptens de närmaste fem åren. Enbart vindkraftsbranschen behöver drygt 400 av dessa medarbetare som återfinns i olika kategorier: civilingenjörer, ingenjörer, tekniker, elektriker/montörer. De studenter som ska bli vindkraftstekniker utbildas vid yrkeshögskolor på ett tiotal platser i landet. Minst en fjärdedel av utbildningstiden är LIA (=Lärande i arbete) som är arbetsplatsförlagt lärande. Ekonomiska bekymmer Vi har bra kontakter med företagen och har i stort sett lyckats behålla upparbetade praktikplatser år från år både i Sverige och Norge. Det är lite pusslande, men brukar fungera till slut. Men för studenterna finns ändå bekymmer, främst ekonomiska, säger Karin Liinasaari, biträdande rektor vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund vars yrkeshögskola under 2012 utbildar 50 vindkrafttekniker. De ekonomiska förutsättningarna är olika och i en del fall inte tillfredsställande. Företagens 54 VIND 1/2012

6 inställning till vilka praktikantkostnader de ska ta skiljer sig. Det handlar om boenden, resor, transporter, arbetskläder, skyddsutrustning med mera, säger Karin Liinasaari, som också är ansvarig för vindkraftsnoden arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll inom det Nationella nätverket för vindbruk. Mera generösa En del företag är mera generösa än andra. Någon ställer kanske en stuga till förfogande, medan andra låter studenten på egen bekostnad bo på hotell och då räcker inte studielånen långt. En del företag håller med servicebilar, medan studenter i vissa fall får hålla sig med egen bil för att ta sig till de vindkraftverk som ska servas. Samma sak med utrustning. En del företag håller med fallskyddsutrustning för höghöjdsarbeten men ibland tvingas vi låna ut skolans material. Det händer att skyddsutrustningen slits ut och måste kastas efter LIA-tiden. Mot bakgrund av dessa olika ekonomiska förutsättningar har det hänt att studenter tvingats tacka nej till en LIAplats. De har helt enkelt inte haft råd att tacka ja och det är inte bra, säger Karin Liinaasari. Betrakta praktiken som en lång anställningsintervju. Lång anställningsintervju Studenterna i Strömsund som under två år utbildas i drift, service och underhåll ska ha 21 veckors arbetsplatsförlagt lärande. Det har hjälpt oss att hälften av tiden är möjlig att förlägga till andra företag än rena vindkraftsbolag, till exempel vattenkraftverk och processindustri, som har motorer, generatorer, transformatorer och kontrollanläggningar i sin verksamhet. Vi måste hjälpas åt att ta hand om våra studenter. För företagen är LIA-perioderna ett bra sätt att lära känna studenterna och deras kompetens. Företagen kan genomföra en lång anställningsintervju och göra bra rekryteringar av sin blivande personal, säger Karin Liinasaari. n Foto: Högskolan på Gotland. Samarbete högskola/bransch FAKTA/Vindkraftsteknikerutbildningar Vi vill bygga en idébank för examensarbeten Samarbetet mellan högskola och aktörer i vindkraftsbranschen kan fördjupas på många plan, säger Liselotte Aldén vid Högskolan på Gotland och lanserar ett konkret uppslag. Vi har ett behov av att bygga en idébank med förslag på lämpliga examensarbeten. Bidragen kan komma från branschen, från företagen, kommuner eller enskilda. Skälen till varför man vill ha en fråga genomlyst kan skilja. En sån här idébank kan hjälpa studenterna både att välja rätt ämne men också med att få stöd under arbetets gång, tror Liselotte Aldén. För närvarande finns utbildningar på yrkeshögskolor på tio orter som syftar till att studenten efter avslutad utbildning ska kunna arbeta med drift, service och underhåll inom energi- och vindkraftsbranschen. Varberg Campus Varberg: utbildar energitekniker med inriktning på vindkraft 400 YH-poäng och projektering inom vindkraft 200 YH-poäng. Söderhamn Centrum för flexibelt lärande: vindkraftstekniker offshore, 400 KY-poäng. Kungälv Folkuniversitet: vindkraftstekniker 400 YH-poäng. Strömsund Hjalmar Strömerskolan: vindkraftstekniker, 400 YH-poäng. Malmö Lernia College AB: vindkraftstekniker, 400 YH-poäng. Piteå Lernia Collage AB: vindkraftstekniker, 400 YH-poäng. Visby Christopher Polhemsgymnasiet: vindkrafttekniker, 400 YH-poäng. Storuman Lärcenter: vindkraftstekniker i kallt klimat, 400 YH poäng. Olofström IUC/Yrkesskolan Syd: Energitekniker med specialisering inom vindkraft, 400 YH-poäng. Trollhättan Lärcentrum: Service och underhåll på vindkraftssystem 200 YHpoäng. VIND 1/

7 Vår forskning ger ny kunskap som är viktig för möjligheten att skapa ännu fler arbetstillfällen inom svensk vindkraft. Göteborg Wind Lab invigt u Göteborg Energis vd Lotta Brändström har nyligen invigt Göteborg Wind Lab på Risholmen, Arendal. Det blir startskottet för Göteborgs mest hållbara forskningscentrum, där Göteborg Energi tillsammans med SKF, Chalmers och General Electric ska utveckla spetskompetens inom den internationellt eftertraktade vindkraftstekniken. Göteborg Wind Lab är Göteborgs nya testarena för vindkraftsteknik. Där finns Sveriges största vindkraftverk med en installerad effekt om 4,1 MW. Det 145 meter höga vindkraftverket blir ett nytt landmärke i Göteborg och kommer att leverera MWh förnybar el åt göteborgarna per år. Det räcker till hushållsel för lägenheter eller till att hålla elbilar rulllande i mil. Göteborg Wind Lab är en viktig del av Göteborg Energis vindkraftsvision om att producera 500 förnybara GWh åt Göteborg år Att vi dessutom bidrar till att utveckla ett hållbart Göteborg tillsammans med andra lokala aktörer gör den här satsningen till något extra. Det finns redan fem vindkraftverk på Risholmen och nu ska Göteborg Energi byta ut ett av de gamla mot en världsunik prototyp som bygger på ny teknik för havsbaserad vindkraft. Göteborg Wind Lab ska användas för att testköra tekniklösningar under verkliga förhållanden. Tillsammans vill samarbetsparterna utveckla sitt kunnande så att Göteborg också blir en del av den växande vindkraftsindustrin. Unik möjlighet Vi får nu en unik möjlighet att forska extremt tillämpat på senaste tekniken för marin vindkraft, i fullskalig drift, säger Ola Carlson, föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum på Chalmers. Merparten av centrumets forskningsprojekt kommer att förses med data från verket i Arendal. Satsningen Göteborg Wind Lab är resultatet av ett intensivt samarbete mellan regionala, nationella och globala aktörer. Göteborg Energi äger och driver verket, General Electrics tillverkar och levererar, SKF tillverkar kullager till vindkraftverket och Chalmers forskar kring vindkraftstekniken i samarbete med övriga parter. Stödfinansiering från Västra Götalandsregionen och Energimyndigheten har bidragit till förverkligandet av projektet. Forskningen är viktig. Vindkraft till havs är en av Europas bästa chanser till stor egen kapacitet av hållbar elproduktion. EU-kommissionen vill hundrafaldiga mängden el från vindkraftsparker till havs, och Sverige har goda förutsättningar att bli en viktig industriell spelare. Västra Götalandsregionen uppskattar att vindkraften idag ger årsarbeten i Sverige. De stora komponentleverantörerna spår en kraftig tillväxt de kommande åren. Samtidigt återstår många tekniska utmaningar på vägen mot billigare vindel offshore. De mekaniska påfrestningarna är större, och underhåll och avbrott väsentligt mer kostsamma att hantera. Vår forskning ger ny kunskap som är viktig för möjligheten att skapa ännu fler arbetstillfällen inom svensk vindkraft framöver, säger Ola Carlson på Svenskt vindkraftstekniskt centrum. n peter jansson