Rapport Prissättning av statistik

Transkript

1 Rapport Prissättning av statistik rapport till Statistikutredningen 2012

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Datum: Dnr: /2011 ESV-nr: 2012:5 Copyright: ESV Rapportansvariga: Lasse Henricson, Anna Bengtsson och Ingalill Borild

3 FÖRORD Förord Ekonomistyrningsverket har på uppdrag av Statistikutredningen 2012 (Fi 2011:05) tagit fram denna rapport om prissättning och finansiering av statistik. Rapporten ska utgöra ett underlag för utredningens överväganden och förslag inom området. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Utredare Lasse Henricson har varit föredragande. I handläggningen har också avdelningschef Pia Heyman, funktionsansvarig Claes-Göran Gustavsson, utredare Anna Bengtsson och Ingalill Borild deltagit. Mats Wikström Generaldirektör Lasse Henricson Föredragande 3

4 INNEHÅLL Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Uppdrag och utgångspunkter Avgränsningar Genomförande Rapportens disposition m.m Riktlinjer för avgifter och beställar-/utförarmodellen Regeringsformen med förarbeten Avgiftsförordningen Särredovisning Specifika regler Konkurrenslagen Beställar-/utförarmodellen Statistiksystemet och SCB Statistik Aktörer SCB:s finansiering SCB:s prissättning Statistikansvariga myndigheters prissättning Prissättningsprinciper Full kostnadstäckning Genomsnittskostnadsprissättning Marginalkostnadsprissättning Särkostnadsprissättning för uttag Prissättning direkta kostnader för uttag Marknadsprissättning inom ramen för självkostnaden Avgiftsfritt Förslag och överväganden SCB:s avgifter Åtgärder för att öka tillgängligheten Åtgärder för att öka transparensen Statistikansvariga myndigheters avgifter Konkurrensöverväganden Definitioner Referenser

5 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Statistikutredningen 2012 (Fi 2011:05) har uppdragit åt Ekonomistyrningsverket (ESV) att beskriva och analysera tänkbara prissättningsprinciper för produktion och tillhandahållande av statistik utifrån ett kostnads- och tillgänglighetsperspektiv. ESV anser att full kostnadstäckning bör tillämpas för totala statistiska undersökningar på uppdrag. En prissättningsprincip utan krav på full kostnadstäckning riskerar att slå ut befintliga privata producenter och utestänga potentiella sådana. För statistiska bearbetningar av register är full kostnadstäckning för att hantera beställningen ESV:s förstahandsval. Avgifterna ska inte täcka en andel av kostnaderna för informationsinsamling, förvaltning m.m. av de register som finansieras med anslag. Ett alternativ är att vissa kostnader, t.ex. för IT-system, subventioneras genom ökade anslag till SCB i syfte att öka tillgängligheten. ESV föreslår att full kostnadstäckning bör gälla för nominella uttag. I andra hand kan lägre avgifter än vid krav på full kostnadstäckning övervägas. Det kan göras genom att kostnader för t.ex. förvaltning och uppdatering av register som idag finansieras med avgifter i stället finansieras med anslag. Vill Statistikutredningen ändra nuvarande prissättningsprincip i en riktning mot marginalkostnadsprissättning föreslår ESV att följande utgångspunkt används. Priset sätts lika med de specifika kostnader som en enskild bearbetning för med sig. Inga overheadkostnader skulle inkluderas i priset eftersom dessa kostnader är sådana som skulle kunna sägas vara oberoende av ett enskilt uttag. För att öka tillgängligheten till mikrodata för t.ex. forskare anser ESV att det s.k. MONA-systemet skulle kunna subventioneras med ökade anslag till SCB. En åtgärd för att öka transparensen i SCB:s prissättning skulle enligt ESV kunna vara att regeringen ställer krav på SCB att särredovisa intäkter och kostnader på en mer detaljerad nivå än för närvarande. ESV bedömer att samtliga prissättningsprinciper som inte ställer krav på full kostnadstäckning kan stå i strid med konkurrenslagstiftningen i den mån det finns konkurrens eller sådan skulle kunna uppstå. Detta gäller under förutsättning att förfarandet, dvs. prissättningen, inte anses vara försvarbar från allmän synpunkt. 5

6 INLEDNING 2 Inledning Statistikutredningen 2012 (Fi 2011:05) har uppdragit åt Ekonomistyrningsverket (ESV) att analysera olika prissättningsmodeller avseende statistik, utifrån ett kostnads- och tillgänglighetsperspektiv. Statistikutredningen 2012 har som övergripande uppgift att se över Statistiska centralbyrån (SCB) och systemet för den officiella statistiken. Utredningen ska även analysera för- och nackdelar med ett centraliserat respektive ett decentraliserat statistiksystem. Utredningen ska särskilt granska statistikkvaliteten och tillgängligheten till statistiken. Enligt utredningens direktiv (dir. 2011:32) är ett strategiskt område för att förbättra tillgängligheten att prissättningen avseende statistiken är rationell, transparent och enhetlig. Mot denna bakgrund ska utredningen analysera för- och nackdelar med olika prissättningsmodeller avseende statistik, utifrån kostnads- och tillgänglighetsperspektiv. Statistikutredningen 2012 ska också analysera de ekonomiska konsekvenserna av olika alternativ. Vidare anges i direktiven att det bör övervägas att införa ett undantag från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning i avgiftsförordningen när det gäller officiell statistik. Statistikutredningen 2012 ska också särskilt överväga om marginalkostnadsprissättning för officiell statistik vore en lämplig lösning. Därvid bör bl.a. belysas om marginalkostnadsprissättning riskerar att komma i konflikt med konkurrenslagstiftningen och ekonomiska konsekvenser av marginalkostnadsprissättning. Prissättningen utgör en viktig faktor för tillgängligheten till statistik, vilket är anledningen till uppdraget till ESV. 2.1 Uppdrag och utgångspunkter ESV:s studie ska enligt uppdraget omfatta följande huvudfrågor: Identifiera tänkbara prissättningsmodeller avseende statistik, varav marginalkostnadsprissättning ska vara en. Analysera för- och nackdelar med de olika prissättningsmodellerna och deras ekonomiska och andra konsekvenser. 6

7 INLEDNING Analysera de olika prissättningsmodellernas genomförbarhet, med avseende på såväl praktiska omständigheter som förenlighet med olika regelverk, t.ex. avgiftsförordningen och konkurrenslagen. Som bakgrund till sin analys ska ESV i studien redogöra för de begrepp m.m. som är relevanta i sammanhanget samt vilka regler som i dag gäller avseende prissättning och hur regelverket kan förväntas utvecklas framöver. ESV kan även fritt uppmärksamma eventuella andra förhållanden avseende prissättning som bedöms vara relevanta. ESV har huvudsakligen utgått från att beskriva och analysera prissättningsprinciper som preliminärt bedöms vara praktiskt möjliga att tillämpa för en statlig myndighet avseende tillhandahållande av statistik. ESV har också utgått från nuvarande finansieringsmodell, vilket bl.a. innebär att systemet med statistikansvariga myndigheter gäller. Detta innebär i sin tur att en annan organisering av SCB inte utreds, t.ex. där produktion av grunddata görs inom en organisation och bearbetning görs av flera intressenter. 2.2 Avgränsningar I fråga om tillgänglighet av statistiken har ESV valt att i huvudsak fokusera på kostnadsdimensionen (avgiftsnivån). Åtkomst, innehåll och användbarhet av statistiken är andra dimensioner av tillgänglighet som inte behandlas här. ESV har utgått från att prissättningsprinciper som innebär vinst, avkastningskrav eller liknande pålägg utöver statens kostnader, är uteslutna i detta sammanhang. SCB:s avgifter för tjänsteexport, konsultationer och avgifter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen (1992:191) ingår inte i uppdraget. 2.3 Genomförande Det utredningsarbete som ligger till grund för denna rapport har genomförts med hjälp av studier av dokument och rapporter, se bifogad referenslista. Dessutom har möten hållits med företrädare för SCB. 2.4 Rapportens disposition m.m. Rapporten inleds med en översiktlig beskrivning av de riktlinjer och regler som gäller för avgiftsbelagd verksamhet samt en genomgång av beställar- /utförarmodellen som tillämpas i det nuvarande statistiksystemet. Därefter redogörs för vad som kännetecknar statistiken som produkt, aktörerna i systemet samt 7

8 INLEDNING finansiering och prissättning i systemet. Sedan följer en beskrivning av tänkbara prissättningsprinciper, i teorin och applicerade på SCB. Slutligen redovisas överväganden och förslag. Begreppet avgift likställs i rapporten med pris. 8

9 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH BESTÄLLAR-/UTFÖRARMODELLEN 3 Riktlinjer för avgifter och beställar- /utförarmodellen I avsnittet beskrivs riktlinjer och regler för avgiftsbelagd verksamhet och beställar- /utförarmodellen. 3.1 Regeringsformen med förarbeten I regeringsformen med förarbeten finns bestämmelser om den s.k. normgivningsmakten, dvs. fördelningen av beslutskompetens mellan i första hand riksdagen och regeringen. Där framgår det bl.a. att bemyndiganden att ta ut och bestämma avgifter är beroende av om det är fråga om tvingande, offentligrättsliga avgifter, eller s.k. frivilliga avgifter (uppdragsverksamhet). Av detta skäl måste man skilja mellan offentligrättslig avgiftsbelagd verksamhet och uppdragsverksamhet. Offentligrättslig avgiftsbelagd verksamhet hör till det s.k. primära lagområdet och kännetecknas av att avgiften innebär ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Riksdagen fattar beslut om att avgiften ska införas och kan bestämma avgiftens storlek, men har i regel delegerat denna rätt till regeringen. Verksamheten regleras i lag och förordning, dvs. det är bestämt i en författning att myndigheten har ensamrätt att inom landet bedriva den avgiftsbelagda verksamheten. Uppdragsverksamhet hör till regeringens s.k. restkompetens och har följande kännetecken. Varor och tjänster är frivilligt efterfrågade. Regeringen har rätt att besluta om att en avgift ska införas. Regeringen kan bestämma avgiftens storlek, men har i regel delegerat denna rätt till myndigheten. Det kan finnas mer än en producent. Till regeringens restkompetens hör även sådana avgifter som en statlig myndighet tar ut av en annan myndighet oavsett om efterfrågan är frivillig eller tvingande. Exempel på avgift som tas ut för uppdragsverksamhet är avgifter som betalas för utredningsuppdrag eller statistiktjänster. I budgetlagen (2011:203) regleras bland annat vissa frågor om avgifter och finansiering av statlig verksamhet, främst sådana som rör regeringens förhållande till riksdagen. 9

10 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH BESTÄLLAR-/UTFÖRARMODELLEN 3.2 Avgiftsförordningen I avgiftsförordningen (1992:191) finns generella regler för statlig avgiftsbelagd verksamhet som ska tillämpas om inte något annat följer av en annan förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. Avgiftsförordningen gäller för statliga myndigheter under regeringen. Rätten att ta ut avgifter För att en myndighet ska få ta ut avgift krävs ett bemyndigande från regeringen. Bemyndigandet ges vanligtvis i en förordning, t.ex. myndighetens instruktion. För de varor och tjänster, exempelvis utbildning och rådgivning, som är angivna i 4 avgiftsförordningen får myndigheterna ta ut avgift utan särskilt bemyndigande. Förutsättningen är att verksamheten är av antingen tillfällig natur eller mindre omfattning. Detta generella bemyndigande infördes för att regeringen inte skulle behöva ta ställning till varje förslag till mindre avgiftsuttag. Innan en avgift tas ut måste myndigheten pröva om tjänsten är förenlig med myndighetens uppgift och om tjänsten går utöver den service som ska utföras avgiftsfritt enligt 4 och 6 förvaltningslagen (1986:223). När en myndighet vill ta betalt för bearbetning av statistik kan det generellt göras med stöd av 4 avgiftsförordningen, punkt 4 rådgivning eller annan liknande service. Det gäller under förutsättning att uttaget inte sker med stöd av offentlighetsprincipen enligt tryckfrihetsförordningen eller går utanför serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen. Enligt 4 förvaltningslagen ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhet. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Myndigheten ska vidare anpassa sin service till den aktuella arbets- och resurssituationen, dvs. till arbetets behöriga gång enligt 6 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Enligt 6 ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Det är viktigt att myndigheten bestämmer omfattningen av den hjälp som ska tillhandahållas gratis enligt förvaltningslagen. Myndigheter brukar bedöma att denna hjälp omfattar mellan en och fyra timmar. 1 För en arbetsinsats därutöver kan myndigheten själv välja att ta betalt. 1 ESV:s handledning Alla myndigheter får ta betalt, men (ESV 2002:7). 10

11 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH BESTÄLLAR-/UTFÖRARMODELLEN Ekonomiskt mål Det ekonomiska målet talar om hur stor del av kostnaderna för en viss verksamhet som ska täckas av intäkter. Regeringen har bestämt att full kostnadstäckning normalt ska gälla som ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet. Om ett annat ekonomiskt mål ska gälla, t.ex. viss kostnadstäckningsgrad eller täckning enbart av vissa angivna kostnader, ska regeringen besluta särskilt om detta. Full kostnadstäckning innebär att avgiften ska beräknas så att den långsiktiga självkostnaden täcks. Samtliga direkta kostnader för verksamheten ska täckas liksom en så rättvis andel som möjligt av de kostnader som är gemensamma med andra verksamheter. Vid avgiftssättningen ska i regel också hänsyn tas till tidigare uppkomna över- eller underskott i verksamheten. Ett motiv för undantag från full kostnadstäckning är om ett sådant avgiftsuttag skulle motverka syftet med verksamheten. När det gäller avgifter som tas ut enligt 4 avgiftsförordningen är det ekonomiska målet upp till full kostnadstäckning, vilket innebär att myndigheten själv får bestämma om avgiften ska täcka hela självkostnaden eller kanske bara särkostnaden. Denna frihet motiveras av att avgiftsnivån inte får motverka syftet med verksamheten. Om det t.ex. är viktigt att informationen i en publikation eller viss statistik sprids bör inte priset sättas så högt att spridningen hindras. Samråd Enligt 7 avgiftsförordningen ska myndigheterna varje år samråda med ESV om de avgifter som myndigheten tar ut. I de fall regeringen bestämmer avgiftens storlek ska samråd ske med ESV innan förslag lämnas till regeringen om avgiften. Syftet med samrådsfunktionen är i första hand att kontrollera att avgifterna är beräknade utifrån det ekonomiska mål som gäller för verksamheten, att regler och riktlinjer på avgiftsområdet följs och att enhetliga och vedertagna principer för prissättning tillämpas. Rätten att disponera avgiftsinkomster För att en myndighet ska få disponera inkomsterna i den avgiftsbelagda verksamheten krävs att statsmakterna har medgivit detta. Offentligrättsliga avgifter bör i regel inte disponeras av myndigheten utan tillföras statskassan och redovisas mot en inkomsttitel. Avgifter som tas ut för frivilligt efterfrågade varor och tjänster disponeras normalt av myndigheten. Rätten att disponera avgiftsinkomsterna framgår i regel av myndighetens instruktion eller regleringsbrev. I avgiftsförordningen ges ett generellt bemyndigande att disponera inkomster enligt 4 och 15 förordningen. 11

12 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH BESTÄLLAR-/UTFÖRARMODELLEN Om en myndighet som disponerar inkomsterna från sin avgiftsbelagda verksamhet får ett över- eller underskott i denna verksamhet ska det i regel balanseras till följande år. Om det ackumulerade överskottet är större än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning ska myndigheten föreslå regeringen hur hela det ackumulerade överskottet ska användas. Detta framgår av 25 a avgiftsförordningen. Vidare framgår att om årets underskott i den avgiftsbelagda verksamheten är större än det balanserade överskottet från tidigare år ska myndigheten lämna förslag till åtgärder till regeringen. Bestämmelsen gäller för den avgiftsbelagda verksamheten i sin helhet oavsett hur verksamheten indelats enligt regleringsbrevets budget för avgiftsbelagd verksamhet, men bara om myndigheten har rätt att disponera inkomsterna. Övrigt I övrigt innehåller avgiftsförordningen bestämmelser om vissa ansökningsavgifter samt avgifter för kopior, bevis och registerutdrag m.m. 3.3 Särredovisning Enligt ESV: s föreskrifter till 3 kap. 2 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten särredovisa avgiftsbelagd verksamhet. Redovisningen ska följa den indelning och struktur som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i myndighetens regleringsbrev. 3.4 Specifika regler Utöver de generella ekonomiadministrativa bestämmelserna finns det specifika regler för avgiftsbelagd verksamhet. Dessa regler framgår av lag med förarbeten, förordning som reglerar verksamheten, myndighetens instruktion eller av särskilda regeringsbeslut. 3.5 Konkurrenslagen I avsnittet beskriv översiktligt några bestämmelser i konkurrenslagen (2008:579) och vissa av EU:s konkurrensregler. Konkurrenslagen gäller för företag men omfattar även statliga myndigheter såvida det inte rör sig om myndighetsutövning. 12

13 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH BESTÄLLAR-/UTFÖRARMODELLEN Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning Konkurrenslagen innehåller två centrala bestämmelser, en som förbjuder konkurrensbegränsande samarbete mellan företag (2 kap. 1 ) och en som förbjuder företag med en dominerande ställning att missbruka sin marknadsmakt (2 kap. 7 ). Vid konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning kan ett förfarande prövas såväl enligt EU:s konkurrensregler som enligt konkurrenslagen. EU:s konkurrensregler gäller som svensk lag parallellt med den svenska konkurrenslagstiftningen. De tillämpas om handeln mellan EU:s medlemsstater påverkas. EU:s konkurrensregler är i princip samma två centrala bestämmelser som konkurrenslagens. Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal regleras i artikel 101 och förbudet mot missbruk av dominerande ställning i 102 EUF-fördraget 2. Detta gäller t.ex. regler om statsstöd. Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Från och med den 1 januari 2010 gäller följande för offentlig säljverksamhet som drivs i konkurrens med privat verksamhet (3 kap. 27 ). Staten, /---/ får förbjudas att i en säljverksamhet /---/ tillämpa ett visst förfarande om detta 1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller 2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. /---/ Förfaranden som kan förbjudas är t.ex. att sätta för låga priser, det vill säga underprissättning, att behandla olika företag på olika sätt utan godtagbara skäl, eller att neka företag tillträde till så kallad strategisk nyttighet, till exempel viss infrastruktur, på rimliga villkor. Förfaranden som bedöms vara försvarbara från allmän synpunkt kan inte förbjudas. Det betyder att konkurrensintresset vägs mot samhällets behov av hur säljverksamheten bedrivs. 2 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 13

14 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH BESTÄLLAR-/UTFÖRARMODELLEN Statligt stöd och upphandling EU:s konkurrensregler riktar sig också mot medlemsstaternas regeringar. Statliga stödåtgärder som snedvrider konkurrensen mellan medlemsstaterna kan förbjudas. När offentliga förvaltningar upphandlar varor och tjänster får de inte diskriminera företag från andra länder inom EU. Vid upphandlingar över vissa tröskelvärden måste därför svenska staten låta företag i alla medlemsländer lämna anbud. Svenska företag har på motsvarande sätt möjlighet att delta i anbudstävlingar i medlemsstaterna inom EU. 3.6 Beställar-/utförarmodellen Beställar-/utförarmodellen (B/U-modellen) används som ett alternativ till direkt anslagsfinansiering i de fall där en myndighet producerar tjänster åt en annan myndighet. Det nuvarande systemet för officiell statistik är konstruerad enligt principerna i denna modell. Modellen innebär i princip att de tjänster som produceras hos en myndighet avgiftsbeläggs och att anslagsmedel istället tillförs den som köper och använder tjänsten. Finansieringen av den utförande myndighetens verksamhet blir helt eller delvis beroende av avgiftsintäkter. Motivet till att välja modellen är ofta en önskan att i någon mån efterlikna marknadsmässiga förutsättningar. Dessa förväntas i sin tur kunna skapa mekanismer och incitament till större kostnadsmedvetande och effektivitet, liksom till en bättre resursanpassning. Fördelar önskade effekter av modellen Den myndighet som utför en tjänst tvingas att göra detta till ett pris och med ett innehåll och en kvalitet som leder till tillräckligt stor efterfrågan för att finansiera verksamheten. För att priset ska kunna hållas på en rimlig och attraktiv nivå måste kontinuerligt besparingar övervägas liksom metoderna för att framställa tjänsten på ett effektivt sätt. Denna typ av incitament skapas av det latenta hot som finns att beställaren ska minska sin efterfrågan eller välja en annan leverantör. Om beställaren är professionell och pådrivande kan även krav och synpunkter från denne ytterligare förstärka incitamenten. Den myndighet som beställer tjänsten får på motsvarande sätt incitament att kritiskt värdera pris och kvalitet och överväga alternativa sätt att fylla det behov som tjänsten ska tillfredsställa. Detta leder bl.a. till en anpassning av efterfrågan till det verkliga behovet och därmed indirekt också till en mer effektiv omfattning av verksamheten och resurserna hos den utförande myndigheten. I ytterlighetsfall kan effekten bli en insikt hos beställaren att tjänsten inte behövs eller kan utföras av beställaren själv. 14

15 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH BESTÄLLAR-/UTFÖRARMODELLEN Dimensioneringen och användningen av resurser inom staten kommer på detta sätt att styras av dem som efterfrågar och drar nytta av de tjänster som produceras. Med en utförande myndighet som i stället är anslagsfinansierad, och själv beslutar om resursernas närmare användning, kan finnas en risk att myndigheten fattar beslut som har organisationens eget bästa för ögonen snarare än överväganden om effektivitet, kvalitet och slutanvändarens behov. Utöver beställarens önskan att hushålla med de egna medlen kan de beskrivna incitamenten skapas av att denne i sin tur har en användare som ställer krav på en slutprodukt. Detta kan vara en intressent i tredje led, men också statsmakterna som genom direktiv och uppställda mål kräver ett visst resultat. Allmänna förutsättningar för modellen Valfrihet i agerandet En allmän förutsättning för att modellens önskade effekter ska kunna uppkomma brukar anses vara att båda myndigheterna, framförallt den beställande, har valfrihet i sitt agerande. Hos den utförande myndigheten kan valfriheten bestå av möjligheter att omfördela resurser inom myndigheten liksom möjligheter att modifiera tjänstens innehåll och metoderna för att framställa den. Beställarens valfrihet kan handla om möjligheter att minska eller öka efterfrågan, köpa tjänsten från någon annan, producera tjänsten själv eller att helt avstå från tjänsten. Ekonomiska villkor För att uppnå de incitament som beroendet av avgiftsintäkter innebär, liksom möjligheten att öka dessa, bör myndigheten i normalfallet få disponera intäkterna. Om en B/U-modell skulle medföra minskad efterfrågan med finansieringsproblem för utföraren måste naturligtvis orsaken analyseras. Om slutsatsen är att beställaren genom sin ökade valfrihet gjort en omprövning av sitt verkliga behov har modellen haft precis den effekt som avsetts. Den minskade efterfrågan är då ett uttryck för att verksamheten dittills haft för stor omfattning och tagit för stora statliga resurser i anspråk. Den minskning av utförarens verksamhet och resurser som kan bli följden innebär då en optimering av statens resurser. Modellens positiva effekter kan motverkas om Utföraren har monopolställning Beställaren har en reglerad skyldighet att beställa tjänsten Tjänstens innehåll och sättet att utföra den är till stor del reglerad och given Beställaren inte kan påverka utföraren att utföra tjänsten på ett visst sätt Statens behov av utförarens verksamhet är oberoende av om full finansiering kan erhållas genom avgifterna. 15

16 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB 4 Statistiksystemet och SCB I detta kapitel beskrivs hur statistiksystemet är organiserat, vad som kännetecknar statistik som produkt samt SCB:s och övriga statistikansvariga myndigheters prissättning. 4.1 Statistik Officiell statistik och övrig statistik En indelningsgrund för statistik är officiell statistik och övrig statistik. Officiell statistik ska finnas till för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. 3 Den ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. Övrig statistik kan t.ex. vara bearbetningar av grunddata som samlats in för den officiella statistiken eller enstaka undersökningar. Regeringen beslutar inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den (statistikansvariga myndigheter). En statistikansvarig myndighet beslutar om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde om inte något annat följer av ett särskilt beslut av regeringen. Av statistikförordningen framgår att officiell statistik ska offentliggöras och utan avgift hållas allmänt tillgänglig i elektronisk form. Större delen av all officiell statistik finns tillgänglig avgiftsfritt i Statistikdatabasen på SCB:s hemsida. Man skiljer mellan Sveriges officiella statistik (SOS) och systemet för Sveriges officiella statistik (SOS-systemet). Officiell statistik utgörs av den statistik, som de ansvariga myndigheterna har beslutat ska vara officiell. I systemet för Sveriges officiella statistik (SOS-systemet) ingår bland annat själva statistiken, statistikprodukterna, metadata, publikationer, enstaka tabeller, databaser. I systemet ingår också de statistikansvariga myndigheterna, Rådet för den officiella statistiken samt SCB som samordningsansvarig myndighet. Officiell statistik omfattar vanligen inte statistiska grunddata. Värt att notera är också att kombinationer eller sammanställningar av statistik inte behöver klassificeras som officiell statistik även om de helt baseras på grunddata för officiell statistik. 3 Den officiella statistiken regleras i lagen (2001:99) om den officiella statistiken, förordningen (2001:100) om den officiella statistiken (statistikförordningen) och i SCB:s föreskrifter och allmänna råd för offentliggörande m.m. av officiell statistik. 16

17 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB Statistikutredningen 2012 har i uppdrag att överväga hur den officiella statistiken ska avgränsas och preciseras Statistik som produkt Officiell statistik kan ses som en kollektiv nyttighet. Två förhållanden karakteriserar en kollektiv nyttighet: icke-rivalitet och icke-exkluderbarhet. Icke-rivalitet innebär att en persons konsumtion av en vara inte påverkas i kvalitet eller kvantitet av en annan persons konsumtion. Icke-exkluderbarhet innebär att det inte går att utestänga någon från konsumtion av varan. Dessa egenskaper gör att varan eller tjänsten inte skulle produceras på en vanlig marknad. Ett typiskt exempel är gatubelysning. Officiell statistik kan ses som en kollektiv nyttighet mot bakgrund av dess syfte som källa till samhällsinformation. Detta är motivet till att den tillgängliggörs gratis till alla. Statistik ger upphov till positiva externa effekter genom att statistik bidrar till bra beslutsfattande i staten och därmed t.ex. bättre användande av skattemedel. Produktionen av statistik kan också i vissa fall kännetecknas av synergieffekter. Detta innebär att det finns samordningsfördelar av att ha en viss produktion sammanslagen. Kostnaden per tillverkad enhet minskar genom att man i en gemensam process kan utveckla eller tillverka så många olika varianter av produkter som möjligt. För statistikens del blir det en fördel att ha statistikproduktionen samlad, eftersom t.ex. granskningsrutiner kan samordnas mellan olika undersökningar. Statistik har olika användningsområden: den tjänar som beslutsunderlag, allmän informationskälla och som forskningsunderlag. Användare av statistik som beslutsunderlag är främst EU, riksdag och regering, statliga, landstingskommunala och kommunala myndigheter samt företag. Politiker, medier och allmänheten använder statistik som en informationskälla. 4.2 Aktörer Det finns ett antal aktörer i systemet för produktionen av statistik, däribland riksdag och regering, statistikansvariga myndigheter, privata statistikproducenter och forskare. Främsta kunder är regering, myndigheter, näringsliv och forskare. Från och med den 1 januari 2012 finns det 27 statistikansvariga myndigheter. Vilken myndighet som ansvarar för statistiken på respektive område anges i en bilaga till statistikförordningen (SFS 2001:100). Det finns ett antal privata statistikproducenter, däribland Markör och Statisticon, som utför statistiska undersökningar på uppdrag, bland annat åt myndigheter. Det finns 17

18 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB även ett antal företag som förädlar och vidareförsäljer statistik producerad av SCB, t.ex. Infotorg, Bisnode och Soliditet. Vissa statistikansvariga myndigheter har valt att själva producera sin statistik, däribland Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 4.3 SCB:s finansiering Sett ur myndighetens perspektiv finansieras omkring hälften av verksamheten med anslag och hälften av avgifter. I ett statligt perspektiv finansieras verksamheten i betydligt högre grad av anslag. Det görs genom direkta anslag till SCB och genom att andra statliga myndigheter huvudsakligen använder sina anslag för att finansiera tre fjärdedelar av SCB:s avgiftsbelagda uppdragsverksamhet. Det innebär i princip en skattefinansiering på omkring procent av de totala kostnaderna för SCB. 4 Resterande del finansieras av kommuner, privata företag och via tjänsteexport. Mindre än 10 procent finansieras således av det privata näringslivet. SCB har anslag för den officiella statistik som SCB ansvarar för samt för att täcka kostnader för internationell rapportering av statistiken och samordning av statistiksystemet. I följande figur illustreras kundgrupper och prissättningsprinciper som kopplas till olika delar av den avgiftsbelagda uppdragsverksamheten. 4 SCB:s årsredovisning år

19 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB SCB:s uppdragsverksamhet kan delas in i tre kategorier, utifrån hur statistiken produceras 5. De avgiftsbelagda verksamheter som utreds är främst Totala statistiska undersökningar, Bearbetningar av befintliga register och Nominella uttag. Dessa statistiktjänster svarade sammantaget för drygt 70 procent av uppdragsverksamheten och omkring 36 procent av SCB:s hela verksamhet år En total statistisk undersökning innefattar hela kedjan från insamling till analys av data. Vid en statistisk bearbetning av register samkör man t.ex. uppgifter från olika register för att få fram nya data medan det vid nominella uttag krävs endast en liten arbetsinsats för att ta fram t.ex. uppgifter ur en databas. Nominella uttag består till största delen av Företagsregistrets försäljning. Gränsdragningen mellan dessa typer av verksamheter är, såvitt ESV erfar, inte helt tydlig. Verksamhetens totala intäkter inklusive anslag uppgick till drygt miljoner kronor år De fördelas på följande sätt, avrundat i miljoner kronor och procent. 5 Uppdelningen är hämtad från SCB:s årsredovisning 2010 (exklusive konsultationer och tjänsteexport). 19

20 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB DIREKT ANSLAG 51 % AVGIFTER 49 % Officiell statistik som SCB ansvarar för m.m. Totala statistiska Nominella Bearbetning Konsultation, undersökningar befint- uttag tjänste- liga reg- export & % % ister 83 8 % 27 3 % övrigt % 4.4 SCB:s prissättning SCB:s bemyndigande att ta ut avgifter framgår av förordningen (2007:762) med instruktion för Statistiska centralbyrån. Där står 4 Myndigheten ska i mån av resurser utföra uppdrag inom sitt verksamhetsområde åt en myndighet. Myndigheten får åta sig uppdrag enligt första stycket även från andra uppdragsgivare. 24 Myndigheten ska ta ut avgifter för uppdrag enligt 4 och för tjänsteexport. Eftersom inget annat ekonomiskt mål har angetts av regeringen gäller full kostnadstäckning enligt 5 andra stycket avgiftsförordningen. Av regleringsbrevet 2012, och även tidigare regleringsbrev, framgår att inkomsterna disponeras av myndigheten och att avgifternas storlek bestäms av myndigheten. Principerna för prissättning är enligt SCB desamma i hela systemet. SCB utgår ifrån vilka kostnader det finns och hur många potentiella kunder myndigheten kan räkna med. Varje uppdrag följs upp i tidredovisningssystemet. Varje enhetschef är resultatansvarig. Det är den produktansvarige och enhetschef som gör kalkylerna inför ett uppdrag. Det finns standardiserade prislistor för vissa statistikpaket; annars görs en offert för varje uppdrag. Produkterna delas in i anslagsprodukter och uppdragsprodukter. I SCB:s uppdragsverksamhet tillämpas principen om full kostnadstäckning. Det är dock viktigt att särskilja vilken typ av verksamhet man talar om eftersom principen innebär att olika slag av kostnader täcks beroende på verksamhet. SCB:s 20

21 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB uppdragsverksamhet kan delas in i följande tre kategorier, utifrån hur statistiken produceras 6 a) totala statistiska undersökningar b) statistiska bearbetningar av register c) nominella uttag. Full kostnadstäckning betyder i princip att den som beställer tjänster från SCB fullt ut får betala för dem. Det innebär att i kategori a) totala statistiska undersökningar innehåller avgiftsunderlaget samtliga kostnader i statistikprocessen från förarbete, insamling och bearbetning till extern kommunikation om denna sköts av SCB. Om ett arbetsmoment redan är finansierat t.ex. insamling och lagring i databaser betalar inte beställaren kostnaderna för detta. Detta gäller kategori b) där arbetet med bearbetningar m.m. av befintliga register ska täckas av avgifter. Det gäller även i viss mån kategori c) där uttag utan extra bearbetning av uppgifterna sker. Bearbetning av officiell statistik och annan anslagsfinansierad statistik ska ske mot en avgift som ska täcka de direkta och indirekta kostnader som uppkommer till följd av en uppdragsgivares efterfrågade bearbetning. Timpriserna, som baseras på lönekostnaden med påslag för overheadkostnader, t.ex. ledning och administration, är beräknade så att intäkterna vid uppnådd budgeterad verksamhetsvolym i princip ger full kostnadstäckning för verksamheten 7. SCB tillämpar samma timpriser för uppdrag och anslagsverksamhet. De gemensamma kostnaderna (OH-kostnader) består av tre delar. central administration (SCB:s verksledning och stabsavdelningar samt gemensam verksamhet för SCB), avdelningarnas egen centrala administration inklusive indirekt tid (t.ex. utbildning) nätdrift, lokaler och telefon. Kalkyler för fasta offerter beräknas på nedanstående sätt. Timpriset är de avdelningsvisa timpriserna. 6 Uppdelningen är hämtad från SCB:s årsredovisning Ur SCB:s Prisriktlinjer. 21

22 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB Offertprisets uppbyggnad + timpris x antal planerade timmar + täckningsbidrag för infrastruktur (TBI) x antal planerade timmar + externa kostnader (porto) + kostnader andra avd. (ev. intern offert) + avdelningsspecifika kostnader + eventuellt Mona-påslag + eventuell del av investeringskostnader + övrigt (datalagring m.m.) + ev. riskpåslag på osäkra delar i kalkylen Summa + eventuell moms Totalt pris Kostnader för marknadsföring och produktutveckling av allmän karaktär räknas inte med i timpriset utan ska finansieras via kalkylvinster. Principen om full kostnadstäckning som grund för prissättningen innebär att verksamheten inom ett resultatområde ska gå jämnt upp på några års sikt. SCB:s uppdragsverksamhet betraktas i detta sammanhang som tre resultatområden 8, officiell statistik, övrig uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Detta innebär att principen om full kostnadstäckning gäller för alla SCB:s uppdrag inom respektive område på några års sikt. Vissa uppdrag kan medföra överuttag så länge andra uppdrag medför underuttag inom respektive område, utan att detta strider mot principen om full kostnadstäckning. I vissa fall kan en marknadsanpassning av priset bli aktuell mot bakgrund av den kunskap om marknaden som finns på respektive avdelning. Om produkten konkurrerar med liknande produkter på marknaden kan priset i vissa fall kortsiktigt anpassas antingen uppåt eller nedåt i förhållande till kalkylerat pris. Om det levererade materialet, eller likvärdigt material, inte kan tas fram av andra (SCB har monopol), ska i de flesta fall självkostnadsprissättningsprincipen medföra att det är det högsta pris SCB kan ta ut. 9 Problembild kring SCB:s prissättning Problemen kring SCB:s prissättning är, såvitt ESV erfar, inte identifierade i grunden. Följande sammanställning har gjorts utifrån samtal med SCB samt ESV:s egna erfarenheter. En vanligt förekommande åsikt är att SCB:s priser är höga, men en 8 Enligt SCB:s regleringsbrev Ur SCB:s Uppdragshandbok. 22

23 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB jämförelse mellan SCB:s timpriser och liknande myndigheters timpriser ger inget underlag för detta enligt ESV. Däremot kan ESV naturligtvis inte bedöma om den beräknade tidsåtgången för ett enskilt uppdrag är rimlig. En aspekt som kan ha betydelse är det förhållande att eftersom tabeller och även data i statistikdatabasen publiceras avgiftsfritt, blir det en stor skillnad att behöva betala ett uppdrag med full kostnadstäckning. Kunderna kan ha svårt att förstå denna skillnad. För alla uppdrag över kronor skickar SCB ut en enkät till kunden med frågor om uppdraget. I enkätsvaren får prisvärdheten ofta lågt betyg. SCB får också klagomål på höga timpriser samt att SCB har stora overheadkostnader och att intervjupersonalen är dyr. Enligt SCB klagar forskare på att de 15 timmar som de tidigare hade rätt till i gratis rådgivning har försvunnit. Datalagringen i det s.k. MONA-systemet är en stor kostnad som många forskare har föga förståelse för. Vissa statistikansvariga myndigheter (SAM) har klagat på priserna de senaste åren. Detta beror dock delvis på en förväntan om att SCB:s omorganisation skulle resultera i lägre priser. Det har framförts klagomål till ESV på att SCB:s prissättning inte är transparent. I SCB:s offerter och fakturor anges normalt enbart totalpriset för ett uppdrag. SCB anser att detaljerade prisuppgifter i vissa fall kan utgöra affärshemligheter och påverka konkurrenssituationen. ESV har tidigare påtalat problemet med att SCB tar olika betalt av olika användare av företagsregistret (ESV dnr /2008). SCB:s motiv till nuvarande tillämpning finns i svar till ESV (SCB dnr 2009/1024) SCB:s prissättning mot statistikansvariga myndigheter Vid statistikreformen den 1 juli 1994 överfördes stora delar av ansvaret för den officiella statistiken inom avgränsade sektorsområden från i huvudsak SCB till andra statliga myndigheter. SCB fortsatte att ansvara för sektorsövergripande statistik, medan andra myndigheter fick ansvaret för den statistik som låg inom deras verksamhetsområde. Från den 1 januari 2010 finns 26 statistikansvariga myndigheter förutom SCB. En beskrivning av beställar-/utförarmodellen, som används i relationen mellan statliga statistikansvariga myndigheter (SAM) och SCB finns i avsnitt 3.6. Ett av huvudsyftena med statistikreformen var att öka användarnas inflytande över statistiken. Man förväntade sig att reformen skulle leda till att statistiken blev mer 23

24 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB relevant för användarna, att statistiksystemet blev mer flexibelt och att statistikproduktionen blev mer effektiv. Statistikreformen skulle genom det tidigare beskrivna systemet med beställare och utförare även leda till en ökad konkurrens mellan olika producenter och till en ökad press på att rationalisera och effektivisera produktionen. Produktionen av statistiken sköts emellertid även efter reformen i allt väsentligt av SCB. Skäl till detta kan vara bristande utbud av andra producenter samt att SCB åtnjuter högt förtroende bland de statistikansvariga myndigheterna. Brister i utbudet av andra producenter beror i hög grad på att SCB av statsmakterna av olika skäl getts en dominerande roll inom flertalet statistiska områden. Begränsningar för en utvidgning av utbudet utgörs bl.a. av hantering av register och integritetsfrågor avseende person- och företagsuppgifter. Konkurrenstryck, genom att en mångfald av statistikproducenter tillträtt, har således uteblivit. Men enligt ESV medför ändå statistikreformen konkurrensaspekter som torde påverka produktionen positivt. Myndigheterna har en frihet att välja producent. De kan, och har i enstaka fall, överlåtit produktionen eller delar av den till annan producent än SCB. En myndighet kan vidare låta bli att anlita SCB genom att själv sköta hela eller delar av produktionen. Mot denna bakgrund kan prissättningen i vart fall påverka två aspekter, nämligen högre grad av användarstyrd statistik och konkurrensinslag på produktionen. Andra aspekter som t.ex. synergieffekter vid centraliserad statistikproduktion tas som tidigare nämnts inte upp här. SAM betalar samtliga kostnader som de till följd av uppdraget orsakar SCB, eller annan producent. Det innebär att det ekonomiska målet om full kostnadstäckning gäller för dessa avgifter. SCB tillämpar principen om full kostnadstäckning för verksamhet för totala statistiska undersökningar (avsnitt 5.1.1), för uttag med bearbetning (avsnitt 5.1.2) och för uttag utan bearbetning (avsnitt 5.1.3). SAM har i princip fått anslagsmedel för att betala statistikproducenter för den verksamhet som SAM efterfrågar. Officiell statistik tillhandahålls avgiftsfritt till allmänheten. Annan statistik än officiell statistik som SAM beställer av SCB kan användas för helt andra ändamål i SAM:s verksamhet. Motsvarande gäller även för bearbetningar av uppgifter som baseras på officiell statistik, men som SCB utför utöver avtalet med SAM Företagsregistret Enligt förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret ska SCB föra ett allmänt företagsregister. Företagsregistret (Basun) är ett register över företag och arbetsställen i Sverige. Registret är en del av Företagsdatabasen (FDB). FDB 24

25 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB används som populationsregister, urvalsram och samordningsinstrument inom SCB. Delar av Företagsregistret, det allmänna företagsregistret, kan spridas i samhället utan sekretessprövning och fungerar som källa för andra företags- och adressregister på marknaden. Det utgör ett underlag för uttag av t.ex. namn och adressuppgifter inom och utom SCB. Det allmänna företagsregistret ska enligt regeringen finansieras med avgifter som beslutas av SCB. Det framgår av 25 förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret. I förordningen anges att SCB får lämna ut kopior av registret till servicebyråer och andra företag. Villkoren för detta bestäms genom avtal mellan parterna (21 ). Av förordningen framgår även annan reglering av verksamheten med registret. Priserna avseende uppgifter ur företagsregistret är beräknade på dels SCB:s kostnader, dels de priser som gäller på marknaden. Priserna ska täcka kostnader i den löpande verksamheten, dvs. produktion, finansiella kostnader samt avskrivningar på investeringar. 10 För registervård genom aviseringar och uppdateringar tillämpas olika pris för samma produkt enligt följande lista. Denna tjänst omfattar leverans av hela eller delar av registret följt av kontinuerliga leveranser med uppdateringar med olika frekvens. a) Priset till slutanvändare av delar av registret består av en fast avgift per leverans samt ett styckpris for de företag/arbetsställen som bevakas. b) Priset till slutanvändare av hela registret har ett fast pris som justeras med hjälp av producentprisindex. c) Priset till vidareförsäljare av hela registret har sin grund i prissättning i a och b, men med en schablonmässig uppräkning med faktor 2,5. d) Priset till vidareförsäljare av hela registret konstrueras även i form av royalty. Ersättningen till SCB blir då beroende på vidareförsäljarens omsättning vid försäljning av uppgifter om företag/arbetsställen. Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) innehåller en bestämmelse om skydd för databaser. Bestämmelsen skyddar den ekonomiska investering som gjorts genom uppbyggnaden av databasen. Skyddet innebar att ingen utan tillstånd av rättighetsinnehavaren får kopiera eller sprida hela eller väsentliga delar av databasen. Databasskyddet innebär att SCB fått ensamrätt till försäljning av företagsuppgifter i registret. 10 SCB:s underlag för samråd med ESV

26 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB MONA (Microdata-ON-line-Access) MONA är ett serverbaserat system för mikrodataåtkomst där viss infrastruktur anslagsfinansieras. Kunden arbetar på sin egen dator men mikrodata lämnar inte SCB:s server, vilket ger en hög nivå på säkerheten. Priset ska täcka de kostnader som uppstår för sammanställning av mikrodata vid varje beställning. Kostnader för forskarnas användning av MONA-systemet, d.v.s. datautrustning, programvaror och kostnader för lagring och säkerhet, finansieras av Vetenskapsrådet. I satsningen ingår också fri support från MONA-kansliet. 4.5 Statistikansvariga myndigheters prissättning Hur tar statistikansvariga myndigheter (SAM) betalt för statistik som inte hänförs till officiell statistik? Det rör sig om statistik som baseras på samma data som den officiella statistiken, men som kräver bearbetning, kundanpassningar eller andra uttagskostnader hos SAM. SAM har, till skillnad mot SCB, inte statistikverksamhet som huvudsyssla. Det innebär att efterfrågade uttag förenklat och generaliserat kan betraktas som bisyssla. Dessutom medför detta andra krav på de kostnader som ska täckas vid tillämpningen av en prissättningsprincip. Detta kan vara en orsak till att myndigheterna ibland kan ha olika syn på prissättningen. Utgör verksamheten en bisyssla finansieras kostnaderna inom huvudverksamheten med anslag och ofta tillkommer endast marginella kostnader för att tillgodose efterfrågan. Är beställningarna mer omfattande kan dock myndigheten ta betalt, i princip för att huvudverksamheten inte ska drabbas. Utgör däremot tillhandahållande av statistik huvudverksamhet måste även en andel indirekta kostnader beaktas i avgiftsunderlaget. Det finns i så fall ingen huvudverksamhet som finansierar dessa kostnader. SAM tar generellt ut avgifter för statistik med stöd av 4 avgiftsförordningen. 26

27 STATISTIKSYSTEMET OCH SCB Baserat på förfrågan till statistikansvariga myndigheter av Statistikutredningen 2012 redovisas följande översiktliga beskrivning av SAM:s prissättning. ESV:s tolkning och gruppering av svaren baseras på de svar som utredningen fått. Avgiftsuttag Antal myndigheter Gratis (ingen/låg efterfrågan) 2 Efter 1 timmes arbete 4 Efter 2 4 timmars arbete 1 Efter 8 9 timmars arbete 2 Efter rimlig tid (utan tidsangivelse) 6 Timtaxa från första timmen 2 Hänvisar till SCB 11 4 Osäkert 5 Totalt antal svar 26 Omkring hälften av de statistikansvariga myndigheterna tillhandahåller statistikbearbetningar gratis inom rimliga gränser av arbetsinsats. Rimliga gränser bedöms uppgå till 1 4 timmar och i några fall upp till 8 timmar. Därefter tar de betalt, vanligen full kostnadstäckning för att hantera beställnigen genom timtaxan på respektive myndighet. Ett par myndigheter har uppgett att de tar betalt från första timmens arbete med att tillhandahålla bearbetad officiell statistik. Några hänvisar till SCB och ytterligare några myndigheter har inte besvarat frågan. 11 SCB besvarar frågor om enstaka statistikuppgifter rörande officiell svensk statistik ur en eller ett par lätt tillgängliga källor gratis enligt Riktlinje SCB, Ekonomiavdelningen. 27

28 PRISSÄTTNINGSPRINCIPER 5 Prissättningsprinciper 5.1 Full kostnadstäckning Det ekonomiska målet full kostnadstäckning innebär att på några års sikt ska samtliga med verksamheten förenade kostnader, direkta såväl som indirekta, täckas av avgiftsintäkter. SCB tillämpar enkelt uttryckt full kostnadstäckning för all verksamhet som inte anslagsfinansieras. Full kostnadstäckning för samtliga kostnader som är förenade med beställningar innebär att de kostnader som täcks med avgifter varierar beroende på typ av statistikverksamhet som beställs. En generell fördel med principen är att den avlastar statens budget eftersom anslag inte behöver användas. Detta förutsätter emellertid att avgifterna härrör från utomstatliga intressenter. Avlastningen på statsbudgeten motsvarar bara den del av avgiftsintäkterna som härrör från andra än statliga myndigheter. Huvuddelen av SCB:s avgiftsintäkter kommer från andra statliga myndigheter, vilket innebär att avlastningen av statsbudgeten är betydligt mindre än det samlade avgiftsuttaget. En betydelsefull kvalitet med principen är att den inte orsakar konkurrensrättsliga snedvridningar genom någon form av underprissättning. Det kan också anses rättvist att den som orsakar myndigheten kostnader också betalar dessa. Principen medför också ett incitament för kostnadseffektivitet under förutsättning att konkurrens föreligger. Andra prissättningsprinciper som vanligen innebär en lägre kostnadstäckningsgrad kan och bör inte tillämpas då konkurrens förekommer eller då en marknad kan bedömas uppstå. Principen minskar slutligen risken för ineffektiv resursanvändning eftersom avgifterna speglar de faktiska kostnaderna för resursutnyttjandet. Utifrån tidigare indelning av statistikverksamheten beskrivs principen först för totala statistiska undersökningar som full kostnadstäckning för verksamhet, därefter för uttag inklusive bearbetningar av register och sist för nominella uttag Full kostnadstäckning verksamhet Det vanligaste ekonomiska målet för avgiftsbelagd verksamhet är full kostnadstäckning. Det framgår av 5 andra stycket avgiftsförordningen att avgifter ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås om inget annat ekonomiskt mål för 28