Sida 1 av 23. Näringsdepartementet

Transkript

1 Sida 1 av 23 Näringsdepartementet till avskaffande av gränshinder och förslag om inrättande av pilotområde Regionprojekt Vaajma är ett gränsöverskridande samarbete mellan delar av Strömsunds Kommun (Frostviken) och Krokoms Kommun (Hotagen) på svensk sida av riksgränsen samt Lierne Kommune och Røyrvik Kommune på norsk sida. I Vaajma bedrivs sedan 2009 ett intensivt arbete för att undanröja gränshinder och underlätta samarbete i den gemensamma bygden där samarbete över gränsen har varit naturligt under mycket lång tid. Målsättningen är att vända flyttströmmarna och ge regionen ny utvecklingskraft. Det finns flera uppenbara gränshinder som kräver politiska beslut för att undanröja. Vi vill därför uppmana regeringen att göra Vaajma till pilotområde för regional utveckling i ett glesbefolkat område. Vi som verkar i detta unikt avlägsna och tydligt avgränsade område vill med denna skrivelse peka på: Att det finns skillnader mellan förutsättningarna på ömse sidor gränsen. Att de drivkrafter som finns i området hämmas av olika slags gränshinder. Projektet har skapat stora förväntningar i området på lösningar men för att lösa dessa hinder så krävs nu åtgärder från central nivå. Vi lämnar därför också konkreta förslag på lösningar av dessa hinder. En del i denna lösning kan vara att inrätta ett pilotområde. Fördjupad bakgrund och högre detaljeringsgrad kring lämnade förslag framgår av bilaga 1.

2 Sida 2 av 23 Prioriterade områden med förslag till lösningar Företagande över gränsen Dagens tullregler är ett uppenbart och oacceptabelt gränshinder för samarbetet i Vaajma. Närmarknaden för maskinentreprenörer, konstnärer, hantverkare och andra näringsutövare i Region Vaajma ligger ofta på andra sidan av riksgränsen. Nuvarande tullregler föreskriver att maskiner (t.ex. entreprenad, traktorer, skogsmaskiner) måste tulldeklareras (momsklareras) och moms betalas på värdet av maskinen före passagen över gränsen. Detta ger en stor likviditetsbörda för de aktiva företagarna i området och är därför ett allvarligt gränshinder. Vare sig den norska eller svenska staten får intäkter från detta, eftersom entreprenörerna får tillbaka momsen genom den ordinarie momsregeln när man återvänder till hemlandet igen gör bestämmelserna än mer absurda. Kravet på tulldeklaration (momsklarering) tas bort för de maskiner som inte stadigvarande brukas på andra sidan gränsen. Även en försöksordning för tullfri handel med renar och renkött som har sitt ursprung i regionen bör införas. Arbetsgivaravgifter Skillnaderna mellan arbetsgivaravgifterna i Sverige och Norge är stora vilket skapar ojämna konkurrensförutsättningar. Norge har en ordning med generellt differentierade arbetsgivaravgifter, medan Sverige har samma nivå på arbetsgivaravgifterna i hela landet. De differentierade arbetsgivaravgifterna är en central del av den framgångsrika norska distriktspolitiken, som syftar till att hela landet ska leva genom att ge alla regioner likvärdiga utvecklingsförutsättningar. Sänkta arbetsgivaravgifter i Frostviken och Hotagen skulle minska skillnaderna till Lierne och Røyrvik. Inom Vaajmaregionen har såväl privata företag som offentlig sektor behov av att rekrytera arbetskraft från andra sidan gränsen. När det gäller personer som har inkomst på båda sidor av gränsen uppstår emellertid problem. Grundregeln är nämligen att arbetstagaren ska vara so-

3 Sida 3 av 23 cialförsäkrad i det land där han/hon är skriven. Den 1 juli 2012 införs 25 % regeln vilket innebär att man kan arbeta upp till 25 % i Sverige och resten i Norge utan den norske arbetsgivaren tvingas betala svensk arbetsgivaravgift på den del man arbetar i Norge. Detta är givetvis en förbättring men inte helt tillräckligt. Samarbetet i gränsbygden skulle underlättas ytterligare om detta gränshinder skulle undanröjas, företagandet skulle stimuleras och arbetskraften kan rekryteras från båda sidor gränsen. Sverige inför arbetsgivaravgifter i gränsområdet som är jämförbara med de som gäller i Norge. I avvaktan på detta, föreslås att bestämmelserna åtminstone ändras så att arbetsgivaravgiften beräknas med utgångspunkt från bestämmelserna i det land där inkomsten intjänas dvs. en utveckling av 25 % regeln. Boende och befolkning Bostäder Finansiering av bostadsbyggande utanför expansiva tätorter och heta turistorter är ett problem i hela landet. Kreditgarantier är en möjlighet att stimulera byggandet. Regeringens beslut om ökande möjligheter till kreditgarantier för nybyggnation är bra men räcker inte. Ytterligare statliga kreditgarantier vid byggnation av permanentbostäder. Studielån En viktig förutsättning för att ett samhälle ska kunna utvecklas och för att människor ska bo kvar är att det finns arbete och fungerande företag och tillgång till kompetens. En möjlighet för att stimulera detta kan vara att årligen avskriva statliga studielån för de som stannar eller flyttar till en glesbygdskommun för att arbeta och bo där. Avskrivning sker årligen för den som bosätter sig och arbetar inom gränsområdet.

4 Sida 4 av 23 Infrastruktur Bredband Regeringen har mycket höga ambitioner på utbyggnaden av bredband. Glesheten och avstånden gör att det inte finns kommersiella möjligheter till utbyggnad inom Vaajma. Däremot skulle området lämpa sig väl för att öka robustheten i fibernätets förbindelser till Norge. Fiber mellan Norge och Sverige bygga ut för ökad robusthet. Detta möjliggör därmed fibrering till ett antal orter/byar på båda sidor gränsen. Vägar Det svenska nord-sydliga vägnätet används idag i stor utsträckning som transitled från norra till södra Norge. Detta innebär också en stor belastning på gränsvägarna vilket inte alltid motsvaras i underhållet. Bra vägar är också en förutsättning för handel och turism över gränsen. Underhållet av gränsvägarna prioriteras högre än idag. Pilotområde Sammanfattningsvis föreslår vi att Vaajma görs till ett pilotområde för att underlätta regional utveckling i en gränsbygd och pröva: Effekterna av att i Sverige har arbetsgivaravgifter som är jämförbara med de som gäller i Norge. Effekterna av ytterligare statliga kreditgarantier vid byggnation av permanentbostäder. Effekterna av reducering av studielån för den som bosätter sig stadigvarande och arbetar i området. Fortsatt arbete Projektet och de två kommunerna bidrar gärna i regeringskansliets fortsatta arbete med att se över gränshinder och inrättandet av ett pilotområde. Gudrun Hansson Kommunalråd Maria Söderberg Kommunalråd

5 Sida 5 av 23 Bilaga 1 Bakgrundsmaterial Bakgrund Regionprojekt Vaajma är ett gränsöverskridande samarbete mellan delar av Strömsunds Kommun (Frostviken) och Krokoms Kommun (Hotagen) på svensk sida av riksgränsen samt Lierne Kommune och Røyrvik Kommune på norsk sida. Projektet är finansierat av EU/Interreg, Nord-Trøndelag Fylkeskommune, de 4 samarbetande kommunerna och en liten del av Mittnordenkommittén. Detta dokument innehåller: En bakgrund till projektet Sammanfattning Beskrivning av områdets historia och geografi, samarbete men också skillnader samt karta Projektets sammanhang med Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) för Jämtlands län Drivkrafter och hinder för utvecklingen Projektets sammanhang till andra gränsprojekt Nordiskt samarbete och drivkrafter Prioriterade områden för Regionprojekt Vaajma med förslag till lösningar Underbilaga Debattartikel Området Historia och gräns De svenska delarna av projektområdet blev norskt 1178 och tillföll Sverige efter freden i Brömsebro Historiskt, socialt och politiskt har Jämtland utgjort ett område med stark egen identitet mellan Norge å ena sidan och Sverige å den andra, något som symboliseras i landskapsvapnet där älgen, Jämtland, attackeras från öster och väster och Jämtlands statstillhörighet skiftade inte mindre än 13 gånger under perioden Först år 1751 fastställdes Sveriges riksgräns mot Norge, och Jamtalands västra gräns fick den sträckning vi känner till i dag.

6 Sida 6 av 23 Gränsen har historisk inte utgjort något hinder för befolkningen i området. Då avstånden till andra mer befolkade delar i såväl Sverige som i Norge är stora har samarbetet över gränsen varit det naturliga. Allt ifrån giftermål, handel och arbete över gränsen till omfattande flyktingtrafik från vårt broderland under andra världskriget har förekommit. Idag sker ett omfattande flöde över gränsen av arbetskraft, handel och ägande av fritidshus. Mellan skolorna i området ske ett samarbete t.ex. nyttjande av lärare. Även inom idrotten sker ett fint samarbete. Svenska och norska ungdomar spelar tillsamman i Lierne fotboll och man arrangerar regelbundet även Grenseliret, en sammandragning då lag från Nordli, Sörli, Frostviken och Røyrvik möter varandra. Ett annat exempel är motionsloppet på skidor, Flyktingloppet, som genomförs till minne av flyktingarna under andra världskriget Befolkning och avstånd Projektet/regionen omfattar ca invånare och har en areal på ca km². Befolkning Frostviken 893 Hotagen 505 Lierne Kommune 1410 Røyrvik Kommune 494 I jämförelse med andra områden/orter i Sverige är avstånden till respektive kommuncentra/större tärort i Sverige. Avstånden till de norska orterna är betydligt kortare som framgår nedan: Gäddede Strömsund 135km Stora Blåsjön - Strömsund 180 km Valsjöbyn - Föllinge 62 km Valsjöbyn Krokom 110 km Gäddede Nordli 36 km Stora Blåsjön Røyrvik 30 km Valsjöbyn Sörli 27 km Valsjöbyn Nordli 62 km Även i Norge finns samma förhållanden med stora avstånd till mera befolkade områden. Nordli Grong 74 km Røyrvik Namnskogan 32 km

7 Sida 7 av 23 Läget idag -skillnader På ömse sidor av gränsen syns effekten av vad mångåriga nationella prioriteringar och satsningar inneburit i en tid av mekanisering av jord- och skogsbruk samt urbanisering. Mekaniseringen av jord- och skogsbruk innebär att färre har sysselsättning i de gröna näringarna. Detta har i sin tur lett till urbanisering, eftersom det har varit ont om alternativ sysselsättning. På den norska sidan ser man fortfarande all odlingsbar mark som en tillgång. Jordbruket lever på ett helt annat sätt än på den svenska sidan av gränsen. En omfattande mjölkproduktion sker på fjälljordbruken. På den norska sidan har man även under lång tid prioriterat infrastrukturen på sätt att även till mindre orter finns det, om än smala, men belagda vägar. Olika slags kommunal utjämning, i kombination med återbäring från vattenkraften, ger de norska kommunerna möjlighet att investera i konkurrenskraftiga lokaler som skolor, bibliotek och idrottsanläggningar. Den norska distriktspolitiken ger glesbebyggda fjällkommuner möjlighet att utvecklas. Bostadsfinansiering och tilltro på framtiden innebär att det nyproduceras enfamiljsbostäder på den norska landsbygden i en helt annan omfattning än på den svenska sidan av gränsen. Arbetsgivaravgifterna är differentierade vilket ger glesbygdsföretag goda konkurrensmöjligheter med företag närmare de stora marknaderna. Sammantaget innebär detta att Norge mer framgångsrikt än Sverige har kunnat hålla uppe befolkningstalen i glesbygden, vilket också på sikt ger möjlighet att bemanna välfärdstjänsterna inom vård, skola och omsorg.

8 Sida 8 av 23 Karta Kartan visa Vaajmas lokalisering mitt i Skandinavien. Mittpunkten på landgränsen mellan Sverige och Norge är belägen några mil söder om Gäddede. Gäddede är största orten i Frostviken i Strömsunds Kommun och Valsjöbyn är största orten i Hotagen Krokoms Kommun. Lierne Kommune har två större orter, Nordli där kommunkontoret är beläget och Sörli. Røyrvik är den enda större orten i Røyrvik Kommune.

9 Sida 9 av 23 Projektet Regionprojekt Vaajma är en fortsättning på Mitt- Skandinaviskt Regionprojekt ( ) och består av delprojekten Ekonomisk tillväxt, Offentlig tjänsteproduktion och Information. Projektets huvudsakliga syfte och mål är att vända befolkningsminskningen, avskaffa gränshinder som förbättrar förutsättningarna för företag och befolkning i regionen samt genom samarbete behålla och utveckla de offentliga tjänsterna (skola, vård och omsorg). I ansökan till EU/Interreg antas det att regionen skall få vara en pilotregion för nya åtgärder inom regionalpolitiken. RUS En viktig bakgrund i projektet är den Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) för Jämtlands län (2009). Nedan återfinns Vision och Övergripande mål. Visionen Jämtlands län - en region att längta till och växa i Övergripande mål För att många ska kunna bo och leva ett bra liv här krävs att; Regionen präglas av sina unika natur-, miljö- och kulturvärden En god service kan erbjudas alla invånare Fler personer flyttar till länet Fler personer är företagare än idag Fler personer besöker vårt län än idag Fler företag säljer på en marknad utanför länet Förbättrade kommunikationer överbryggar de långa avstånden Länet har en väl fungerande vård och omsorg Fler personer är i arbete än idag Fler personer utbildar sig på en högre nivå än idag Näringslivsanpassade yrkesutbildningar utvecklas En säker, uthållig och hållbar energiförsörjning för länets företag och hushåll Jämtlands län bidrar till att begränsa klimatpåverkan Energi och klimatfrågorna skapar sysselsättning i länet Projektet skall således bidra till att dessa mål även uppfylls i Hotagen och Frostviken.

10 Sida 10 av 23 Drivkrafter och hinder Regionprojekt Vaajma har genom möten, aktiviteter och frågeenkäter bland befolkningen och företag dokumenterat följande förhållanden: Starka sidor/möjligheter: Öppet och vänligt alla känner alla. Trygga och goda uppväxtvillkor. Den starka gemenskapen Natur- och friluftsmöjligheterna Etableringsvilja och full sysselsättning Företag med tillväxtpotential och innovationsförmåga Bra offentligt tjänsteutbud Bra kulturutbud Svaga sidor/hot: Befolkningsminskning och hög genomsnittsålder Brist på arbetskraft, men för få kompetensarbetsplatser Brist på bredband (fiber)- och mobiltäckning Brist på boende och få nybyggnationer. Stora avstånd Gränshinder som påverkar samarbetet över riksgränsen negativt Restriktioner i lagar och föreskrifter (97 % av arealen är restriktioner i form av nationalparker/naturreservat, värnade vattendrag, naturskyddslagen m.m.). Det är vår uppfattning att det i området finns en mycket stark vilja och hög ambition hos lokala krafter driva utvecklingen framåt. Som ovan beskrivet finns det även en del hinder. Projektet har fångad upp dessa hinder och vid olika tillfällen fört en dialog med regionala och nationella representanter kring detta. Exempel på detta är; Skrivelse till Näringsdepartementet hösten 2009 och möte med politisk sakkunnig. Möte med minister Cristina Husmark Pehrsson våren Besök i området av dåvarande statssekreteraren Johan Tiedemann våren Temanummer i tidningen Gränsnytt om gränshinder april 2011.

11 Sida 11 av 23 Kontakter med myndigheter och departement. Underlag till länets riksdagsmän bl.a. inför interpellationsdebatten 11 april. Detta har skapat stora förväntningar i området på lösningar men för att lösa dessa hinder så krävs nu åtgärder från regeringen och måhända riksdagen. Andra projekt I gränstrakterna mellan Sverige och Norge finns det flera olika verksamheter/projekt för att hantera det speciella regelverk som uppstått mellan två grannländer men där det en ena landet är EU-medlem. Exempel på detta är: Grensetjänsten är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Norge. Deras huvuduppgift är att ta emot och behandla frågor från människor och företag som har någon form av gränsöverskridande verksamhet. Gränskommittén Samarbetet Østfold- Bohuslän/Dalsland inleddes 1980 då Gränskommittén bildades. Idag består Gränskommittén av 22 svenska och norska kommuner samt Østfold fylkeskommune och Västra Götalandsregionen. Uppdrag är att stärka utvecklingen i regionen genom att få bort gränshinder och skapa möjligheter för affärer, jobb och ännu mera utbyte mellan länderna. Verksamheten finansieras via medlemsavgifter, bidrag från Nordiska Ministerrådet samt projektmedel. TRUST Tillväxt och Regional Utveckling Skandinavien Tillsammans är ett projekt där Dalarna och norska Hedmark samarbetar för ökad tillväxt och regional utveckling i de båda länen.

12 Sida 12 av 23 Nordiskt samarbete och kartläggning av hinder Det är dock inte bara vi och andra projekt bryr oss om gränshinder. Nedan finns fyra olika exempel på arbete på hög nivå. Interpellationsdebatt Den 11 april 2012 hölls en interpellationsdebatt i riksdagen om gränshinder som bland belyste att de små nordiska länderna tillsammans kan bli en starkare aktör på en global marknad om ett antal hinder kunde avskaffas. Debattartikel Det nordiska näringslivet utvecklas bättre och fler jobb för unga skapas om gränshinder rivs och gemensamma satsningar på infrastruktur görs Så lyder ett gemensamt uttalande bl.a. i Dagens samhälle 13 april 2012 av representanter för alla fyra allianspartierna. Kompletta artikeln finns som bilaga på sidan x i detta dokument. Offentlig utredning Även regeringen har aktivt arbetet med gränshinder bl.a. genom I gränslandet. Social trygghet vid gränsarbete i Norden (SOU 2011:74). Detta är en del i den parlamentariska socialförsäkringsutredningens ( uppdrag är att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. I delbetänkande utgivet 15 november 2011 redovisar kommittén uppdraget om social trygghet vid gränsarbete i Norden. I uppdraget ingår att analysera hur försäkringssystemen fungerar för personer som bor i ett nordiskt land men arbetar eller studerar i ett annat. Kommittén har delat in de gränshinder som har identifierats utifrån hur de bedöms kunna åtgärdas. Gränshinder där arbete pågår med att lösa dem, som bedöms kunna undanröjas eller reduceras på annat sätt än genom rättslig reglering, som bedöms möjliga att lösa genom rättslig reglering, på grund av andra länders rättsliga reglering och tillämpning

13 Sida 13 av 23 Rapport Gränshinder i Norden Sammanfattande beskrivning av gränshinder med lösningsförslag. Rapporten presenterades våren 2012 och den har tagits fram av en expertgrupp som verkat under Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för social- och hälsofrågor (ÄK-S) och ämbetsmannakommitté för arbetslivet (ÄK-A). Gruppen har haft i uppgift att utreda de gränshinder personer som rör sig mellan de nordiska länderna stöter på i fråga om arbetsmarknaden, den sociala tryggheten och sociala tjänster. Arbetet har utgått från den förteckning som Nordiska ministerrådets sekretariat har sammanställt över de nordiska gränshinder som har kommit till sekretariatets kännedom. Expertgruppen har haft till uppgift att kartlägga orsakerna till gränshindren och lämna tänkbara lösningsförslag till ämbetsmannakommitéerna. Kommittéerna kommer därefter att fatta beslut om fortsatta åtgärder. Även Nordiska ministerrådets Gränshinderforum kommer att behandla gruppens lösningsförslag.

14 Sida 14 av 23 Prioriterade områden för Regionprojekt Vaajma med förslag till lösningar Ett omfattande arbete pågår sedan länge kring gränshinder inom socialförsäkringsområdet. Resultaten låter ändå fortfarande vänta på sig. Vaajma har i detta skede prioriterat de frågor som berör: Företagande över gränsen Boende och befolkning Infrastruktur Pilotområde Företagande över gränsen Tull och moms Närmarknaden för maskinentreprenörer, konstnärer, hantverkare och andra näringsutövare i Region Vaajma ligger ofta på andra sidan av riksgränsen. Detta beror på de historiska, sociala och kulturella förbindelserna över riksgränsen, men också det faktum att avstånden är kortare till grannarna i Norge än till marknaderna på svensk sida. Nuvarande tullregler föreskriver att maskiner (t.ex. entreprenad, traktorer, skogsmaskiner) måste tulldeklareras (momsklareras) och moms betalas på värdet av maskinen före passagen över gränsen. Vare sig den norska eller svenska staten får intäkter från detta, eftersom entreprenörerna får tillbaka momsen genom den ordinarie momsregeln när man återvänder till hemlandet igen gör bestämmelserna än mer absurda. I praktiken innebär momsregeln en stor likviditetsbörda för de aktiva företagarna i området och därför ett allvarligt gränshinder som försvårar samarbete och utveckling i den gemensamma gränsbygden. Dagens tullregler är ett uppenbart och oacceptabelt gränshinder för samarbetet i Vaajma. Självfallet bör det vara möjligt att införa ett enkelt registreringssystem när det gäller tidsbegränsade uppdrag på andra sidan gränsen. En liknande ordning finns för övrigt när det gäller jaktvapen.

15 Sida 15 av Kravet på tulldeklaration (momsklarering) tas bort för de maskiner som inte stadigvarande brukas på andra sidan gränsen. 2. Det bör också övervägas att införa en tullfri gräns på t.ex kr för konstnärer och små företag som gör mindre affärer på båda sidor om gränsen. Det förutsätts att kontrollsystem kan införas så att bestämmelser i bokförings- och skattelagstiftning kan upprätthållas på ett tillfredsställande sätt. 3. Slutligen bör det införas en försöksordning för tullfri handel med renar och renkött som har sitt ursprung i regionen. Renskötsel är en gränslös näring och försvåras av olika nationella bestämmelser. Handel med lokala produkter från renskötseln bör därför göras tullfri. Detta kommer att stärka samiska näringar i regionen. Arbetsgivaravgifter Skillnaderna mellan arbetsgivaravgifterna i Sverige och Norge är stora. Norge har en ordning med generellt differentierade arbetsgivaravgifter, medan Sverige har samma nivå på arbetsgivaravgifterna i hela landet. De differentierade arbetsgivaravgifterna är en central del av den framgångsrika norska distriktspolitiken, som syftar till att hela landet ska leva genom att ge alla regioner likvärdiga utvecklingsförutsättningar. Norges differentierade arbetsgivaravgift som varierar från 5,1 % till 14,1 %. Lierne och Røyrvik har 5,1 %. I tillägg betalar arbetstagaren 7,8 % (sociala avgifter) över skattedelen. Sverige har samma nivå på arbetsgivaravgifterna över hela landet (ca 32 %) nedsättning kan dock fås för ungdomar och som stöd till anställning. Nedsättningen på tio procent i Stödområde A gäller upp till en viss lönesumma och innefattar inte jordbruk, vattenbruk, transporter etc. Inom Vaajmaregionen har såväl privata företag som offentlig sektor behov av att rekrytera arbetskraft från andra sidan gränsen. Främst gäller detta norska företag som gärna anställer arbetskraft från den svenska sidan av gränsen. När det gäller personer som har inkomst på båda sidor av gränsen uppstår emellertid problem. Grundregeln är nämligen att arbetstagaren ska vara socialförsäkrad i det land där han/hon är skriven. Detta betyder emellertid att norska arbetsgiva-

16 Sida 16 av 23 re måste betala svensk arbetsgivaravgift även för den inkomst arbetstagaren har i Norge. Konsekvensen är att norska arbetsgivare ogärna vill anställa en svensk som också har inkomst i hemlandet. I en glesbygd som Vaajma är det ofta viktigt att ha flera ben att stå på. Dagens system när det gäller arbetsgivaravgifterna försvårar detta. 25 % -regeln Projektet är medvetet om att EU-författning (883/2004) i Sverige gäller från 1 maj Detta innebär att en svensk medborgare skall från 1 juli 2012 kunna arbeta upp till 25 % i Sverige och resten i Norge utan den norske arbetsgivaren tvingas betala svensk arbetsgivaravgift på den del man arbetar i Norge. Detta är givetvis en förbättring t.ex. för att möjliggöra arbeten som deltidsbrandman. Men inte helt tillräckligt. Differentiering Regeringen kan uppenbarligen tänka sig geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter eftersom man tillsatt en utredning om så kallade nystartszoner. Dessa zoner ska ge utsatta förortsområden sänkta skatter för att stimulera företagande och sysselsättning. Då bör man också kunna göra samma sak i glesbygd för att stimulera inflyttning. Sänkta arbetsgivaravgifter i Frostviken och Hotagen skulle minska skillnaderna till Lierne och Røyrvik. Samarbetet i gränsbygden skulle underlättas, ytterligare om detta gränshinder skulle undanröjas, företagandet skulle stimuleras och arbetskraften kan rekryteras från båda sidor gränsen. Sverige inför arbetsgivaravgifter i gränsområdet som är jämförbara med de som gäller i Norge. Vi anser mot denna bakgrund att den svenska delen av Vaajma snarast bör göras till ett pilotområde med generellt sänkt arbetsgivaravgift så att skillnaden i nivå i förhållande till den norska nivån minimeras. I avvaktan på detta, att bestämmelserna åtminstone ändras så att arbetsgivaravgiften beräknas med utgångspunkt från bestämmelserna i det land där inkomsten intjänas.

17 Sida 17 av 23 Boende och befolkning Bostäder Finansiering bostadsbyggande utanför expansiva tätorter och heta turistorter är ett problem i hela landet. Kreditgarantier är en möjlighet att stimulera byggandet. Regeringen fattade den 26 april 2012 beslut ett beslut som rubricerads Lättare att få finansiering för husbyggen i glesbygd. Statliga kreditgarantier för lån till nyproduktion av bostäder sköts av Statens bostadskreditnämnd, BKN. De erbjuder även hjälp med finansieringskalkyler och att beräkna risker i projekt. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2012 att man avsåg genomföra förslag för att underlätta ny- och ombyggnad av bostäder i landsbygden där produktionskostnaderna i många fall överstiger marknadsvärdet. Huvudregeln är att statliga kreditgarantier får ställas ut för lån upp till 90 procent av fastighetens marknadsvärde. I de fall marknadsvärdet är lågt har det tidigare funnits ett takbelopp på kronor per kvadratmeter. I och med dagens beslut höjs takbeloppet till kronor per kvadratmeter. Det högre beloppet beräknas, till skillnad från tidigare, kunna täcka produktionskostnaderna i de allra flesta fall. Samtidigt tas den tidigare begränsningen på 2 miljoner kronor per lägenhet också bort. Även om beslutet är en förbättring gentemot tidigare så bygger systemet på att låntagare beviljas lån även om långivaren skyddas av garantin. Låntagaren är ansvarig för lånet även då Statens bostadskreditnämnd övertagit eventuell fordran från långivaren. Ytterligare statliga kreditgarantier vid byggnation av permanentbostäder.

18 Sida 18 av 23 Studielån Befolkningsminskningen i landets glesbygdskommuner är bekymmersam. Många områden har sjunkande invånarantalet, vilket medför stora problem för kommunerna att klara offentlig service och företagande. En viktig förutsättning för att ett samhälle ska kunna utvecklas och för att människor ska bo kvar är att det finns arbete och fungerande företag. För att ett företag ska kunna fungera och utvecklas behövs kunskap och kompetens. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att årligen avskriva statliga studielån med det belopp som lånen ska återbetalas med om de unga väljer att stanna eller flytta till en glesbygdskommun för att arbeta och bo där. Avskrivning av studielån sker årligen för den som bosätter sig och arbetar inom gränsområdet.

19 Sida 19 av 23 Infrastruktur Bredband Regeringen har mycket höga ambitioner på utbyggnaden av bredband. Inom Forstviken och Hotagen är dock utbygganden mycket begränsad. Glesheten och avstånden gör att det inte finns kommersiella möjligheter till utbyggnad. Även kommunerna har begränsningar att bygga ut stomnätet för att ge byarna möjlighet till Bynät. Däremot skulle området lämpa sig väl för att öka robustheten i fibernätet. Genom förbindelser mellan Gäddede Jorm Blåsjön (ev. även över Stekenjokk till Klimpfjäll - Vilhelmina)- Røyrvik Gäddede Nordli Hotagen Valsjöbyn Sörli Ökas redundansen avsevärt i förbindelserna mellan Sverige och Norge samtidigt som området får bredband. Även flera kraftbolag med anläggningar norr om Gäddede har angett behov av fibrering. Fiber mellan Norge och Sverige bygga ut för ökad robusthet. Detta möjliggör därmed fibrering till ett antal orter/byar på båda sidor gränsen. Vägar Det svenska nord-sydliga vägnätet används idag i stor utsträckning som transitled från norra till södra Norge. Detta innebär också en stor belastning på gränsvägarna vilket inte alltid motsvaras i underhållet. Bra vägar är också en förutsättning för handel och turism över gränsen. Underhållet av gränsvägarna prioriteras högre än idag,

20 Sida 20 av 23 Pilotområde Sammanfattningsvis föreslår vi att Vaajma görs till ett pilotområde för att underlätta regional utveckling i en gränsbygd. Genom att etablera gränsregionen som en pilotregion ges centrala myndigheter frihet att prova andra aktiviteter/åtgärder inom regionalpolitiken. Redan idag finns det stöd, t.ex. transportstöd, som riktas till geografiskt avgränsade områden. Detta visar på att geografiskt avgränsade stöd fungerar. Vi menar också att genom ett pilotområde kan vissa åtgärder prövas innan slutligt ställningstagande (anpassning till EU, lagstiftning mm) tas. Erfarenheterna från Vaajma kan förhoppningsvis i framtiden tjäna som exempel för ett närmare samarbete längs hela Kölen Regeringen avdelar de svenska delarna av projektområdet som ett pilotområde för att pröva: Effekterna av att i Sverige har arbetsgivaravgifter som är jämförbara med de som gäller i Norge. Effekterna av ytterligare statliga kreditgarantier vid byggnation av permanentbostäder Effekterna av reducering av studielån för den som bosätter sig stadigvarande och arbetar i området. Effekterna av ett pilotområde som beskrivs här ovan följs upp med ett forskningsprojekt. Fortsatt arbete Projektet och de två kommunerna bidrar gärna i regeringskansliets fortsatta arbete med att se över gränshinder och inrättandet av ett pilotområde. Slutord I Vaajma bedrivs sedan 2009 ett intensivt arbete för att undanröja gränshinder och underlätta samarbete i den gemensamma bygden. Målsättningen är att vända flyttströmmarna och ge regionen ny utvecklingskraft. Det finns flera uppenbara gränshinder som kräver politiska beslut för att undanröja. Vi vill därför uppmana regeringen att göra Vaajma till pilotområde för regional utveckling i en glesbefolkad gränsbygd genom att vidta följande åtgärder

21 Sida 21 av 23 Vi som verkar i detta unikt avlägsna och tydligt avgränsade område vill med ovan redovisat underlag peka på: Att de drivkrafter som finns i området hämmas av olika slags gränshinder. Projektet har skapat stora förväntningar i området på lösningar men för att lösa dessa hinder så krävs nu åtgärder från central nivå. Vi lämnar också som framgått ovan lämnat konkreta på förslag kring o Företagande över gränsen o Boende och befolkning o Infrastruktur o Pilotområde

22 Sida 22 av 23 Underbilaga 1 Debattartikel Publicerat i Dagens samhälle Det nordiska näringslivet utvecklas bättre och fler jobb för unga skapas om gränshinder rivs och gemensamma satsningar på infrastruktur görs, skriver representanter för (FP), (MP), (C) och (KD) i Nordiska rådet. Anders Andersson m.fl. riksdagsledamot (KD), ledamot i Nordiska rådet De nordiska länderna har en lång historia av enighet och samarbete. Vi har alltid känt en stor samhörighet mellan våra länder och Norden har goda förutsättningar för ett ännu starkare samarbete. Men vi har också en gemensam utmaning. Vi delar den geografiska nackdel det innebär att ligga längst upp i Europas och EU:s nordvästra hörn. Därför måste vi stärka samarbetet och på så sätt stå starkare, både nationellt och internationellt. Det finns fortfarande en rad gränshinder som motverkar detta. Arbetsmarknad, skatter, utbildning, socialförsäkring, pensioner och bankväsende är några områden den enskilde kan uppleva svårigheter och osäkerhet avseende olika gällande nationella regler som ibland till och med kan drabba dubbelt negativt. Det nordiska näringslivet skulle också kunna utvecklas på ett bättre sätt om gränshinder avskaffas och samordnade satsningar på infrastruktur görs. Också inom energi- och miljöområdena finns stora samverkansfördelar. Ungdomsarbetslösheten är ett svårt problem i alla nordiska länder. Vi svenska politiker i Mittengruppen i Nordiska rådet, det vill säga representanter för Folkpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, vill peka på några åtgärder som kan underlätta rörligheten och minska ungdomsarbetslösheten: 1) Se Norden som en gemensam arbetsmarknad fullt ut. Låt arbetslösa få ta med praktikersättning till ett annat nordiskt land. Det måste ses som lika självklart som att en arbetslös, enligt en dom i regeringsrätten, inte har rätt att tacka nej till ett jobb i ett annat land, som arbetsförmedlingen bedömt som lämpligt. 2) Alla nordiska länder bör auktorisera en godkänd utbildning från ett broderland.

23 Sida 23 av 23 3) A-kassereglerna måste förtydligas och tolkas på samma sätt så att ingen hamnar mellan stolarna, trots inbetald a-kasseavgift. Gränsarbetare har i dag inte alltid möjlighet att få a-kassa från arbetslandet. 4) Studiemedelsreglerna måste ses över så att de inte begränsar rörligheten. Idag finns en tvåårsregel som i vissa fall kan lämna en student utan studiemedel om han/hon flyttat runt innan ansökan om studiemedel. Även socialförsäkringsreglerna för studerande måste samordnas, så att de även gäller isländska och norska studerande. 5) Föräldrapenningsreglerna måste ses över. För att få föräldrapenning måste man ha arbetat en viss tid före barnets födelse, i det land varifrån man söker föräldrapenning. Om man flyttar från ett land innan man fött barnet, och inte arbetar i det nya landet innan barnets föds, kan man inte få föräldrapenning från något land. Detta drabbar särskilt unga som inte hunnit arbeta den tid som krävs. Ansvaret för ovanstående förslag ligger på regeringarna och deras myndigheter samt på a-kassorna. De hinder vi nämnt ovan är inte olösliga. Vi förutsätter och tror att det finns en vilja att stärka invånarnas situation och Norden som region. Anders Andersson m.fl., riksdagsledamot (KD), ledamot i Nordiska rådet Anita Brodén, riksdagsledamot (FP), ledamot i Nordiska rådet Jan Lindholm, riksdagsledamot (MP), ledamot Nordiska rådet Åsa Torstensson, riksdagsledamot (C), ledamot i Nordiska rådet